Språkfärdighet 3 hp, ht 07 Gemensamt syfte för samtliga kurser: I denna inriktning/kurs ska de studerande utveckla sina kunskaper och färdigheter inom svenska för undervisning i grundskolans tidigare år. Ett kompletterande mål för all lärarutbildning är förmågan att korrekt använda svenska språket i tal och skrift. I kursen ska de studerande [ ] utveckla sin egen språk- och matematikförmåga och bli medvetna om sin egen läs- och skrivförmåga genom att aktivt arbeta med olika slags texter samt deltaga i ett processorienterat skrivande. Schema, innehåll och upplägg Datum Tid/sal Aktivitet Uppgift Att läsa Mån, v 46 2007-11-12 Ons, v 46 2007-11-14 13 16 B103 13 15 F322 Introduktion till momentet Grammatikens funktion och plats i språkstudiet Vad är språk? Vad är grammatik? Varför ska man kunna grammatik? Språkets byggstenar - från delar till helhet: Ljud, ord, fraser, satser Den retoriska skrivprocessen och analys av textbygget Mottagaranpassat skrivande Från delar till helhet och helhet till delar Skrivkonventioner Ordklasser och satslära Kursplan Vägar till grammatik s. 9-56, 117 130, särskilt 9 22 och 131 144 Textens hantverk kap 2, 4 9 (översiktligt) Svenska skrivregler (referens, läses ej från pärm till pärm) Grammatikövningar Vägar till grammatik s. 131-200 Mån, v 47 2007-11-19 13 15 F322 Textanalys Textanalysverktyg Genre och stil Ordklass- och satsövningar, textanalysövningar Textens hantverk kap. 7 8 Svenska skrivregler Ons, v 47 2007-11-21 10 12 F330 Välbyggda och vältaliga texter 1 Analyser på små och stora textnivåer Bedömning av språkfärdighet Vanliga problem i texter Uppgift 1: Inlämning av text om grammatikundervisning (Vägar till grammatik s. 9 122) Textens hantverk kap 4 9, i synnerhet kap. 9 Vägar till grammatik s. 123 200 (referens) Svenska skrivregler 28/11 Uppgift 2: Inlämning analys
Uppgift Analysera och utveckla din skriftspråkliga kompetens Introduktion Dagens samhälle ställer stora krav på skriftspråklig kompetens och som lärare i svenska för de tidiga åren förväntas du bland annat bidra till att utveckla förmågan att skriva väl hos framtidens samhällsmedborgare. Det ställs av den orsaken ofta högre krav på skriftspråklig korrekthet hos språklärare än på lärare i allmänhet. I synnerhet elevernas föräldrar förväntar sig att den som ska lära deras barn att läsa och skriva, har en god språklig kompetens. I ditt arbete med barn i skolan kommer du även att fungera som en förebild och eleverna kommer alltså att se upp till dig som skribent. Barn gör inte som du säger, de gör som du gör är ett ordspråk som passar väl in här. Utöver att vara en god förebild ska du också kunna hjälpa dina elever framåt i deras utveckling mot en god språklig kompetens. Det räcker då inte att du intuitivt uppmärksammar och markerar det som eleven ännu inte kan. Du måste här också ha konkreta och uttalade kunskaper om språkets byggstenar och hur dessa olika nivåer förhåller sig till varandra. För att kunna korrigera brister, måste du alltså själv veta vad som är brister! På samma sätt måste du också känna till vad som utgör ett gott språk för att kunna uppmärksamma elevernas förtjänster. En stor del av ditt arbete som lärare kommer dessutom att präglas av att skriva texter i olika sammanhang, med skilda syften och med blandade mottagare. Det kan vara allt från pedagogiskt skrivande med dina elever som mottagare, till fortlöpande föräldrainformation om arbetet i skolan och skrivande i mer officiella administrativa sammanhang. Det är med andra ord viktigt att du granskar dig själv som skribent och att du tränar din allmänna skrivförmåga så att du både kan skriva grammatisk korrekt och kan anpassa ditt skrivande till de olika situationer, genrer och mottagare som du förväntas stöta på. Syftet med den uppgift som presenteras nedan är att du ska bli medveten om och uppmärksamma din egen språkliga förmåga och medvetenhet om det svenska språket. Du ska också reflektera över de skrivkonventioner som finns och hur det språkliga systemet är uppbyggt samt hur detta återspeglas på olika texttyper.
Uppgift 1 Grammatik och grammatikinlärning Du ska skriva en text som handlar om grammatik och grammatikinlärning. Utgå från kapitel 1 5 i Boström & Josefsson (2006). Välj sedan att skriva en av tre följande texttyper: En utredande artikel i tidningen Svenskläraren. En argumenterande insändare i en dagstidning. Ett inledande kapitel i en grammatiklärobok för mellanstadiet. Arbeta enligt en retorisk arbetsmodell (se Lindstedt 2002:27 106). Anpassa texten noggrant efter mottagare, syfte och genre. Omfånget är 500 ord. Ta med två exemplar av texten till föreläsningen den 21 november. Ett exemplar ska lämnas till Ylva, och det andra exemplaret ska lämnas till en kamrat för analys, se uppgift 2. Byt helst text med någon som inte skrivit samma texttyp. Uppgift 2 Analys av en kamrats text Genomför en språklig analys av din klasskamrats text med utgångspunkt i de grammatiska delar och krav på texters uppbyggnad som behandlas i kursen. Ett lämpligt tillvägagångssätt för att bedöma hur texter fungerar strukturellt och funktionellt kan vara följande: A. Börja med att analysera kommunikationssituationen och dina förväntningar på texten: Vem har skrivit texten? Vem är mottagare? Vilket är syftet med texten? Vilket medium används? Vilken är koden/stilnivån? Vilken är texttypen? Berättande? Beskrivande? Utredande? Analyserande? Argumenterande? Vilka förväntningar har du på texten? Hur ska den fungera och vilka krav ska den uppfylla? B. Genomför språkliga undersökningar utifrån dina förväntningar på texten: Innehåll: Hur fungerar disposition och sammanhang? Finns det en korrekt styckeindelning i texten? Finns det tydliga kärnmeningar? Hur hänger inledning, avhandling och avslutning ihop? Finns det en poäng? Finns det störningar i texten? Finns det något som tar upp onödig plats eller som är sidospår av ämnet?
Språkdräkt: Hur ser språkdräkten ut? Vilka språkliga jämförelsesiffror har din text? Hur är det med substantiv/verbkvot, meningslängd, långordsprocent och läsbarhetsindex? Vilka bisatstyper använder du? (Här räcker det att du genomför analysen på ett avsnitt om cirka 200-300 ord). Skrivkonventioner: Följer texten skrivkonventionerna och de grammatiska reglerna på tecken-, ord-, menings- och styckenivå? Meningsnivå: Finns satsradning och meningsfragment? Hur binds textens meningar och stycken samman med hjälp av sambandsmarkörer och övrig textbindning? Ordnivå: Hur fungerar stavning, avstavning, förkortningar, ordval och uttryck? Finns det särskrivning, talspråkliga drag eller dialektal påverkan? Teckennivå: Hur fungerar interpunktionen? (Punkt, stor bokstav, frågetecken o.s.v.?) Används stor bokstav vid rätt tillfälle? Markeras nytt stycke på ett korrekt sätt? Hur är det med förkortningar? C. Värdera texten och den språkliga kompetens som framträder Gör en sammanfattande avslutning av analysen. Vad kan du med utgångspunkt i resultatet av analyserna säga om stilnivån i den analyserade texten? Stämmer resultaten med dina första intryck? Varför/varför inte? Hur kan resultaten kopplas till genre och kommunikationssituation? Vad behöver textförfattaren arbeta med för att utvecklas som skribent språkligt (strukturellt) och genremässigt (funktionellt)? Redovisa resultatet av dina analyser individuellt i en skriftlig rapport (max 3 sidor, 1½ radavstånd, Times New Roman, 12 punkter) där du beskriver hur du har gått tillväga för att analysera texten, vilka språkliga och grammatiska avvägningar du har gjort och vilka slutsatser du har kommit fram till. I texten ska hänvisningar till kurslitteraturen ingå samt konkreta exempel från den text du analyserar (ange dessa antingen som citat eller som radhänvisningar till den analyserade texten). Rapporten ska även visa att du har satt dig in i den allmänna språkvetenskapens terminologi. Ta hjälp av Svenska skrivregler, Vägar till grammatik och Textens hantverk.
Lämna in din rapport via e-post till Ylva (ylva.byrman@vxu.se) senast den 28 april kl. 16.00. Döp din bifogade wordfil till Efternamn_Fornamn (Lindgren_Helena). Glöm inte att bifoga den text som du har analyserat och att ha konkreta hänvisningar till denna i din analys. Betygskriterier Betyget sätts framför allt utifrån analysrapporten. För betyget Godkänd gäller att den rapport som du skriver inte får ha de fel som du själv påpekar i den analyserade texten. Den ska följa de språkliga konventionerna och din rapport ska dessutom ha en utredande stilnivå och vara skriven med hänsyn tagen till skrivkonventioner, struktur och budskap samt till de krav som genren och uppgiften i övrigt ställer på innehåll och på form. För betyget Väl Godkänd, krävs utöver kriterierna för godkänt, en korrekt språkdräkt samtidigt som analysen ska visa på god kännedom om det svenska språkets struktur och den allmänna språkvetenskapens terminologi. I din rapport ska det tydligt framgå att hänsyn har tagits till mottagare, genre, korrekt språkdräkt, genomtänkt struktur samt till övriga krav som genren ställer både på innehåll och på form. Ett viktigt kriterium är alltså att kunna skriva en kontextoberoende text. Undervisande lärare informerar om vad som gäller om uppgiften inte är godkänd.