Reviderad 130905 Kompetensuppföljning i lärarutbildningen Professionell utvecklingsplan och portfolio Förskollärar- och grundlärarprogrammet Lärarhögskolan www.lh.umu.se
Inledning: Professionell utvecklingsplan och portfolio I samband med starten av den nya lärarutbildningen vid Umeå universitet hösten 2011 infördes professionell utvecklingsplan, PUP, och portfolio som verktyg för kompetensuppföljning och progression. Portfoliometodiken möjliggör för de studerande att se helhet och sammanhang och underlättar kontinuerlig reflektion under utbildningens gång. Professionell utvecklingsplan och portfolio länkar samman de olika kurserna i lärarutbildningen och säkerställer progression och kontinuitet. Portfoliometodiken stödjer processen för att nå målen i examensordningen för lärarutbildning 1 och den modell för kompetensuppföljning av generella och specifika lärarkompetenser som beskrivs i dokumentet Vetenskap och profession i förening 2 för lärarutbildningar vid Umeå universitet. Modellen för kompetensuppföljning stödjer även uppnåendet av de kompetenser som gäller för ansökan om lärar- och förskollärarlegitimation från hösten 2011 3. I förskolans verksamhet är pedagogisk dokumentation ett uttalat krav. I skolan är individuella utvecklingsplaner och dokumentation en verklighet sedan 2006. Skolverket har utformat allmänna råd där bl.a. dokumentation är en viktig pusselbit att utgå ifrån för att kunna göra en analys av elevens kunskaper vilket i sin tur är en förutsättning för att kunna formulera mål i den individuella utvecklingsplanen för elevens fortsatta arbete och utveckling 4. Denna handbok vänder sig till studerande vid förskollärar- och grundlärarprogrammen vid Umeå universitet och beskriver hur den professionella utvecklingsplanen, PUP och den tillhörande pedagogiska portfolion kan fungera som verktyg och stöd för lärprocessen under utbildningen till blivande förskollärare/lärare. Umeå universitet 2013 Gun Lundberg Institutionen för språkstudier Eva Mårell-Olsson Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 1 Universitets- och högskolerådet: Examensordning för lärarutbildning se bilaga 1. 2 www.use.umu.se/digitalassets/42/42478_vetenskap-och-profession-i-forening.pdf 3 www.skolverket.se 4 Se vidare: Allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen - www.skolverket.se 2
Du har huvudrollen i din utbildning! Under utbildningen förväntas du ta ansvar för ditt lärande och kommunicera dina erövrade kunskaper i syfte att synliggöra själva lärprocessen. Genom ett aktivt förhållningssätt under hela utbildningen, blir varje kurs föremål för reflektion utifrån frågeställningar som exempelvis: Vilken ny kunskap har denna kurs tillfört? Hur tänker jag kring detta? Vilken användning ser jag för denna kunskap i mitt framtida yrke? Vad behöver jag lära mig ytterligare inom detta kunskapsområde? Detta förhållningssätt fordrar såväl systematisk dokumentation, självvärdering och strukturerad reflektion för att lärprocessen ska bli synlig och kommunicerbar. Med portfoliometodiken har du stort inflytande över din lärprocess och kan aktivt påverka ditt lärande. Professionella utvecklingsplaner, PUP och portfolio är de verktyg i utbildningen som stödjer ditt systematiska och strukturerade arbete i riktning mot examensmålen för lärar- och förskollärarexamen. 3
PUP och portfolio i lärarutbildningen Oavsett vilket program du har valt, består utbildningen av olika kurser fördelade på ett antal terminer. Portfolioverktyget med dess professionella utvecklingsplan är tänkt att underlätta för dig att se helheten och sammanhangen i lärarutbildningen och möjliggöra kontinuerlig reflektion över lärandet i de olika kurserna. I den professionella utvecklingsplanen formuleras realistiska delmål för lärandet med koppling till kursplanernas förväntade studieresultat (fsr) och utbildningens examensmål. Själva portfolion kan beskrivas som en lagringsyta där du systematiskt samlar dina produkter under utbildningen, exempelvis inlämningsuppgifter av olika slag med text, bild, ljud och rörlig bild, rapporter, uppsatser, planeringar, tankar, reflektioner, utvärderingar, bedömningar och resultat, med mera. Portfolion kommer att utgöras av en organiserad arkivering av det du producerar under utbildningen och det är från denna portfoliosamling som du hämtar underlag och bevis för ditt lärande och refererar till detta när du formulerar delmål och reflekterar i din professionella utvecklingsplan (PUP). Den professionella utvecklingsplanen och portfolion utgör en brygga för de olika kurserna i lärarutbildningen. Nya kunskaper länkas till tidigare lärande, varvid det aktuella kunskapsläget ständigt förflyttas framåt och synliggörs för kommande lärande och reflektion: Var befinner jag mig nu i min utveckling jämfört med tidigare? Ditt lärande tydliggörs och kan därmed också bli föremål för din egen självvärdering och reflektion samt för feedback från lärarutbildare. Med hjälp av PUP och portfolio kan vägen mot examensmålen synliggöras steg för steg. Pedagogisk meritportfölj den slutliga produkten I slutet av lärarutbildningen väljer du ur din portfolio de, i ditt tycke, tydligaste bevisen på din lärarkompetens i relation till examensmålen för lärarutbildningen. Dessa bevis kan utgöras av exempelvis utvecklings- och projektarbeten av olika slag, internationella utbyten, VFU-rapporter och omdömen, examensarbete samt kursbetyg, med mera. De utvalda bevisen på generella och specifika lärarkompetenser flyttas eller länkas till en pedagogisk meritportfölj 4
och förses med en förklarande text om vilka kompetenser den utvalda dokumentationen visar på. Därefter upprättas en CV med referenser till dokumentationen i den pedagogiska meritportföljen. Denna meritportfölj blir ett användbart redskap vid framtida ansökningar som exempelvis ansökan om introduktionsår, anställning, vidare utbildning och forskarutbildning. Dokumentation av pedagogisk skicklighet En pedagogisk portfölj är en sammanställning av information kring en lärares pedagogiska verksamhet med betoning på vad läraren gjort, hur verksamheten bedrivits, och varför, samt vilket resultat detta gett. Den används vanligtvis som bedömningsunderlag för pedagogisk skicklighet vid anställning eller befordran. Portföljkonceptet är idag det internationellt mest spridda och accepterade sättet att dokumentera sin pedagogiska skicklighet på. 5 Den pedagogiska meritportföljen måste uppdateras kontinuerligt med exempelvis typ av tjänst, tjänstgöringstid, kompetensutveckling av olika slag, andra uppdrag av betydelse för meritering etc. En väl skött pedagogisk meritportfölj underlättar vid framtida ansökningar och kan genom sin tydlighet och helhetsbild av den sökande även innebära ökade chanser till att erhålla sökta tjänster. Introduktionsår, lärarlegitimation och karriärvägar för lärare Efter avslutad lärarutbildning måste alla nyexaminerade lärare och förskollärare ansöka om ett s.k. introduktionsår i syfte att erhålla en lärarlegitimation. Under denna provanställning kommer en mentor och en rektor på den skola där tjänstgöringen utförs att bedöma din yrkesskicklighet och lärarlämplighet utifrån en fastställd kompetensprofil 6. I detta sammanhang kan den pedagogiska meritportföljen bli ett användbart redskap eftersom den, om den har använts som det är tänkt under hela utbildningen, innehåller tydliga bevis på generella och specifika lärarkompetenser. Under 2013 infördes karriärtjänsterna förstelärare och lektor inom skolan. Reformen gäller alla skolformer utom förskolan. Syftet med karriärtjänsterna är att göra läraryrket mer attraktiv och att säkra god 5 Winka, Katarina, Ryegård, Åsa (2013). Pedagogisk portfölj för karriär och utveckling. Lund: Studentlitteratur, s. 9. 6 Se vidare information om lärarlegitimation på www.skolverket.se. 5
undervisning för eleverna. För att kunna söka en karriär tjänst ska lärare kunna uppvisa dokumentation över minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning. PUP och portfolio är ditt eget ansvar och din egendom En väl fungerande portfolio fordrar ett systematiskt arbetssätt och ett aktivt ansvarstagande från ägaren, d.v.s. du som lärarstuderande. Det är du, och ingen annan, som ansvarar för att din portfolio kontinuerligt används och uppdateras. Under utbildningstiden används olika slags reflektions- och självbedömningsuppgifter i kurserna. Dessa uppgifter utgör en viktig del i arbetet med att synliggöra de studerandes kunskaps- och yrkesutveckling. I slutet av utbildningen utvecklas portföljen till en pedagogisk meritportfölj för användning vid framtida ansökningar av olika slag. Själva processen att välja ut och organisera sin portfölj kan stödja den lärarstuderande i att öka sin medvetenhet kring de egna pedagogiska styrkorna eller bristerna och identifiera utvecklingsområden. 7 7 Winka & Ryegård, 2013. 6
Att starta med professionell utvecklingsplan Den professionella utvecklingsplanen, PUP, är direkt kopplad till Den utbildningsvetenskapliga kärnan I, II och III, och Den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU I, II och III. Det är i dessa kurser som lärarutbildare kommer att ha tillgång till din PUP för att kunna ge kommentarer och feedback. Arbetet med den professionella utvecklingsplanen påbörjas under den första kursen i lärarutbildningsprogrammet, Kunskap, undervisning och lärande I. Du börjar med att beskriva dina förkunskaper, exempelvis olika slags studie- arbets- och livserfarenheter med anknytning till det valda utbildningsprogrammet. Alla som påbörjar en utbildning till förskollärare/lärare för med sig olika kulturer och erfarenheter in i utbildningen, exempelvis olika utbildningsprogram på gymnasiet, andra studieerfarenheter, arbetslivserfarenheter i form av feriearbeten av olika slag, idrottsledaruppdrag, lärar- /förskollärarvikariat, assistentanställning i skola/förskola, med mera. Denna nulägesbeskrivning utgör själva startpunkten för din utbildning och det fortsatta lärande. För att självvärdering och reflektion ska kunna genomföras måste det finnas något att utvärdera mot och i det här fallet blir det nulägesbeskrivningen som, tillsammans med dina målformuleringar i utbildningens början, får tjäna detta syfte. Individuella delmål Efter genomförd nulägesbeskrivning ska du formulera egna delmål för ditt lärande utifrån förväntade studieresultat samt i relation till examensmålen för lärarutbildningen. 8 Genom att formulera individuella och realistiska delmål kan du själv påverka din utveckling mot läraryrket och fokusera mer på det som just du behöver utveckla för att i slutänden nå fram till examensordningens mål och de av Skolverket beskrivna kompetenserna för erhållandet av en lärarlegitimation. Det är viktigt att hela tiden ha de övergripande målen i sikte och att fortlöpande reflektera över den egna utvecklingen. Att inte veta vart man är på väg kan innebära att lärandet blir ineffektivt. Den professionella utvecklingsplanen, PUP, stödjer dig i att synliggöra ditt lärande och din utveckling. 8 Se bilaga 1. 7
Exempel på frågor för att komma igång med målformuleringar: Vilka kunskaper och erfarenheter för jag med mig in i utbildningen?(kuli) Var befinner jag mig nu i min kunskapsutveckling jämfört med tidigare? (UKII, UKIII) Vilka är mina styrkor som blivande förskollärare/lärare? Vad är jag mindre bra på? Vad behöver jag utveckla för att nå examensmålen? Delmålen bör vara så pass tydliga i sin utformning att du med stöd av din portfoliodokumentation kan göra en självvärdering utifrån dina delmål. Det gäller att inte formulera för många delmål vid varje tillfälle eftersom det då kan bli svårare att fokusera på det du verkligen behöver utveckla. Reflektion Reflektion kan beskrivas som ett systematiskt sätt att tänka i riktning mot ett bestämt mål. Att reflektera innebär att se helheter och utveckla perspektiv. Systematisk reflektion leder till fördjupad förståelse för det egna lärandet och handlandet och tillför ny kunskap och nya insikter om utvecklings- och förändringsbehov. När tankar och erfarenheter dokumenteras i skrift, blir de dessutom synliga varvid den egna utvecklingen blir möjlig att förstå och kunna beskriva. Var befinner jag mig och vart är jag på väg? Hur ser min kunskapsutveckling ut starka och svaga sidor? Vad lärde jag mig av denna kurs? Vad har påverkat mig mest? Vad är jag kritisk till? Vad behöver jag lära mig ytterligare inom detta område för att nå examensmålen? 8
Självvärdering och reflektion I slutet av de utbildningsvetenskapliga kurserna UK I, II och III, gör du en sammanfattande reflektion av det egna lärandet under terminen. Förmågan att reflektera kring och värdera den egna arbetsinsatsen är central och ytterst värdefull för hela lärande- och utvecklingsprocessen. Självvärdering bygger på aktiva insatser från din sida vad gäller att identifiera starka och mindre starka sidor, något som hjälper dig att formulera nya delmål för lärande och utveckling. I den sammanfattande reflektionen hänvisar och refererar du till den dokumentation som du har lagt i portfolion i form av exempelvis genomförda uppgifter av olika slag, planeringar, projekt, sammanfattningar av seminarier och diskussioner, citat, bedömningar, resultat och utvärderingar. Dokumentationen kan bestå av text, bild, ljud och rörlig bild och kan även utgöras av länkar till andra platser än till den egna portföljen. Självvärdering och reflektion fordrar kontinuerlig dokumentation av arbetsinsatser, varför det är viktigt att underhålla och uppdatera portfolion. Vid de återkommande reflektionstillfällena utgör tillbakablickarna i den egna portfolion den oumbärliga källan för bevis på lärande och utveckling. Vad läggs i portfolion? I portfolion samlar du allt som du producerar under utbildningens gång, exempelvis olika typer av grupparbeten, case-studier, intervjuer, rapporter, tentamensresultat, seminariedokumentation, lektions- och projektplaneringar, bild- och ljuddokumentation med mera. Det som läggs i portfolion kan även bestå av citat, referenser och länkar som du har valt ut och vill ha kvar. Det är betydelsefullt att dokumentera muntliga seminarier och diskussioner samt att föra protokoll vid grupparbeten och därmed reflektera över hur du förhåller dig till vad du och gruppen har arbetat fram och hur du värderar den egna arbetsinsatsen. Dokumentation och reflektion i samband med upplevda erfarenheter och nya lärdomar blir värdefullt material att återvända till när du ska göra nya nulägesanalyser och formuleringar av delmål i din PUP. 9
Bedömning och feedback under utbildningen Den professionella utvecklingsplanen, PUP, blir föremål för bedömning och feedback av lärarutbildare vid tre tillfällen under utbildningen, nämligen i de utbildningsvetenskapliga kurserna I, II och III. I slutet av dessa kurser ges kommenterande feedback på dina lärandereflektioner utifrån din nulägesanalys, dina mål och ditt redovisade lärande med referenser till de bevis på ditt lärande som du valt ut från din portfolio. Din PUP är själva planen för ditt lärande och din utveckling i riktning mot läraryrket. Övrig bedömning vid exempelvis tentamina, uppgiftsinlämningar, rapportskrivande, seminarieövningar etc. bildar underlag för betyg på de enskilda kurserna. Kommunikativ dialog i form av feedback från lärarutbildare synliggör vad du redan kan men även vad du behöver utveckla. Denna feedback kan hjälpa dig att både reflektera över och nå de mål du formulerat i din professionella utvecklingsplan. 10
PUP och portfolio Exempelmodell PUP - kompetensuppföljning Portfolio - dokumentation Den lärarstuderandes beskrivning av kunskaper och erfarenheter, självvärdering, reflektioner och framåtsyftande målformuleringar samt lärarutbildares feedback och feed forward Den lärarstuderandes egen dokumentation av hela utbildningen UK I Utbildningsvetenskaplig kärna I VFU Verksamhetsförlagd utbildning I Beskrivning av förkunskaper Vilka kunskaper och erfarenheter för jag med mig in i utbildningen? Vad kan jag/vad är jag bra på? Vad är jag mindre bra på? Vad behöver jag utveckla ytterligare? Hur vet jag att jag är på väg mot xxx? Självvärdering och reflektioner Utformning av egen utvecklingsplan/egna delmål Lärarutbildares feedback och feed forward UK II Utbildningsvetenskaplig kärna II VFU II Verksamhetsförlagd utbildning II Nulägesreflektion Var befinner jag mig nu i min kunskapsutveckling jämfört med tidigare? Vad kan jag/vad är jag bra på? Vad är jag mindre bra på? Vad behöver jag utveckla ytterligare? Hur vet jag att jag är på väg mot xxx? Självvärdering och reflektioner Egen utvecklingsplan formulering av nya delmål Lärarutbildares feedback och feed forward Dokumentation av lärande: Uppgifter av olika slag med exempelvis text, bild, ljud och rörlig bild Rapporter Uppsatser Planeringar Tankar Reflektioner Utvärderingar Resultat Projekt Sammanfattningar av seminarier och diskussioner Citat Länkar till andra platser än portföljen VFU-planeringar och utvärderingar av genomförande av undervisning Bedömning och feedback UK III Utbildningsvetenskaplig kärna III VFU III Verksamhetsförlagd utbildning III Nulägesreflektion Var befinner jag mig nu i min kunskapsutveckling jämfört med tidigare? Vad kan jag/vad är jag bra på? Vad är jag mindre bra på? Vad behöver jag utveckla ytterligare? Hur vet jag att jag är på väg mot xxx? Självvärdering och reflektioner Egen utvecklingsplan formulering av nya delmål Lärarutbildares feedback och feed forward Pedagogisk meritportfölj Sammanfattning av utbildningen i sin helhet Utvalda bevis för kompetens (Mårell-Olsson & Lundberg, 2011) Meritsammanställning, CV för ansökan om lärarlegitimation, lärarjobb och fortsatt utbildning/forskarutbildning 11
På väg mot framtiden Läraryrket ställer krav på kontinuerlig granskning och omprövning av den egna yrkesutövningen. Reflektion och värdering av erfarenheter från undervisningssituationer ger lärare verktyg för vidareutveckling av undervisning och lärande. Verksamma lärare förväntas ta ansvar för att kontinuerligt granska, ompröva och utveckla sin kompetens: Varför undervisar jag som jag gör? Vilka teorier om lärande och undervisning grundar jag min undervisning på? Hur ser elevernas lärande och uppnåelse av kunskapskrav ut? Vilken roll har jag som lärare i det som händer eller det som inte händer i klassrummet? Att utveckla den egna undervisningsverksamheten och den egna kompetensen, utgör själva navet i yrket. Du blir i själva verket aldrig färdigutvecklad som lärare. 12
Examensmål för Förskollärarexamen Bilaga 1 Mål För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För förskollärarexamen ska studenten visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana förskoledidaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling, visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning, visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. 13
Färdighet och förmåga För förskollärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande verksamhet, för alla barn att lära och utvecklas, visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa förmåga att ta tillvara barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen 14
Värderingsförmåga och förhållningssätt För förskollärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Övrigt För förskollärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 15
Examensmål för Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem Mål För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten visa sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt visa kännedom om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning, visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling För grundlärarexamen ska studenten också visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. 16
Färdighet och förmåga För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten visa fördjupad förmåga att stimulera till lärande och utveckling genom att erbjuda barnen en meningsfull och innehållsrik fritid, och visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och 17
visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen Värderingsförmåga och förhållningssätt För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Övrigt Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort. För grundlärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 18
Examensmål för Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurserna 1-3 Mål För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för attsjälvständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling För grundlärarexamen ska studenten också visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. 19
Färdighet och förmåga För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 ska studenten visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen 20
Värderingsförmåga och förhållningssätt För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Övrigt Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort. För grundlärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 21
Examensmål för Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurserna 4-6 Mål För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning. För grundlärarexamen ska studenten också visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. 22
Färdighet och förmåga För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 ska studenten visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 ska studenten visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, 23
visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen Värderingsförmåga och förhållningssätt För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Övrigt Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort. För grundlärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 24
Lärarhögskolan Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon 090-786 50 00 www.lh.umu.se 25
26