Resterna av en stenmur vid östra längan av Halmstad slott

a r k e o l o g i s k f ö r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Resterna av en stenmur vid östra längan av Halmstad slott Halland, Halmstad stad, kv. Slottet 1, RAÄ 44

HALMSTAD Hallands Länsmuseer, Kulturmiljö Halland Uppdragsverksamheten, Halmstad 2014. Arkeologisk förundersökning 2012. Layout: A. Andersson. Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr ms2006/02316.

Innehåll BAKGRUND... 5 SYFTE OCH METOD... 5 HISTORIK... 5 UNDERSÖKNINGSPLANENS MÅL- UPPFYLLELSE... 7 RESULTAT... 8 TOLKNINGSFÖRSLAG...10 PLATSENS KUNSKAPSPOTENTIAL...11 REFERENSER...11 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPP- GIFTER...12 Bilaga Ritningsförteckning...13 3

0 500 m Fig. 1. Undersökningens läge vid Halmstad slott. Utdrag ur Fastighetskartan. Skala 1:10 000 4

SAMMANFATTNING Vid den arkeologiska förundersökningen vid Halmstad slotts östra länga påträffades delar av en stenmur som sannolikt ingått i stadens befästningsverk. Stenmurens placering verkar sammanfalla med var Slottsbastionen var belägen. Resterna av stenmuren dokumenterades och avlägsnades sedan till nivån 0,72 meter över havet. I övriga schakt påträffades inget av antikvariskt intresse. Saknas gör dock dokumentation av ett av schakten där det schaktades utan antikvarisk närvaro. BAKGRUND I samband med schaktning för kulvert för markkyla utanför den östra längan till Halmstad slott, genomförde personal från Kulturmiljö Halland en förundersökning på platsen (fig. 1). Uppdragsgivare var Statens fastighetsverk och undersökningen genomfördes några varma vårdagar i maj 2012. Markentreprenaden utfördes av Swegrund. Halmstad var en gång i tiden en befäst stad. Vid tidigare arkeologiska insatser i närområdet har lämningar efter befästningen påträffats. I samband med stenläggningsarbeten år 1988 mellan slottet och Nissan påträffades en tegelmur, den strandmur som uppfördes på 1590-talet. Muren var uppförd i fullmur med stödpelare på den västra sidan. Muren löpte parallellt, på ett avstånd på 5-5,5 meter, med östra slottslängan (Westergaard 1988). Inför byggandet av en miljöstation och toalett 2005 påträffades delar av strandmuren i tegel precis norr om det nu aktuella undersökningsområdet. Ytterligare 8 meter söderut frilades ytterligare en tegelmur av okänd ålder och funktion. Den har ett samband med den mur som påträffades 2003 vid grävningen för en pumpstation. Då påträffades en stenmur fogad med murbruk i ett liknande läge i förhållande till slottet (Bjuggner 2005 och 2007). SYFTE OCH METOD Syftet med den nu utförda förundersökningen var att dokumentera de eventuella lämningar som framkom vid schaktningen och att sätta dem i relation till de konstruktioner som påträffats i närområdet samt att söka datera dem. Schaktningen för kulverten genomfördes med en respektive två arkeologer närvarande, som dokumenterade lämningen genom inmätning med totalstation, fotografering med digitalkamera och förda anteckningar. Schaktningen genomfördes med hjälp av traktorgrävare och rensning för hand med spade och grävsked. HISTORIK Undersökningsområdet är beläget mellan Halmstad slotts östra länga och Nissan. Topografin är plan gräsbevuxen trädgårdsmark, precis väster om en häck som avskiljer slottsträdgården mot det allmänna promenadstråket längs Nissans kaj. En gång i tiden var emellertid området bättre rustat i svåra tider. Nyligen genomförda arkeologiska undersökningar visar att Halmstad var en befäst stad redan efter att staden flyttat till sitt nuvarande läge under 1300-talet (Bjuggner rapportmanus). Ombyggnationer och förbätt- 5

Stina Tegnhed ringar har gjorts under årens lopp. En förstärkningsåtgärd resulterade i att en strandmur i tegel mot Nissan uppfördes från 1592 och några år framåt (Bengtsson 1942). Mellan åren 1598 och 1605 skedde en ombyggnad av befästningen efter italienska principer med kraftiga vallar, bastioner och högverk, s.k. kavaljerer som bildande en halvmåneformad gördel runt staden. Murarna bestod nu av sten med jordlager ovanpå, täckta med torv. I norr och söder anlades stora bastioner, Norra bastionen respektive Slottsbastionen. Mellan dessa båda större placerades med jämna mellanrum ytterligare fyra bastioner. Stora portar i varje väderstreck uppfördes varav den största vette mot Nissan och var Österport. Byggandet av Halmstad slott påbörjas runt år 1610 och beräknas ha stått färdigt år 1619. Platsen hade tidigare hyst den tidigare länsmannens Poul Hwitfeldts gård. År 1595 överlät hans syster Margerete Hwitfeldt gården till kronan. Slottet, med sina danska renässanstypiska stildrag, anses inte ha uppförts för en fortifikatorisk roll, utan byggdes som residens åt kung Christian IV, vid hans besök i staden (a.a.). Ser man till äldre avbildningar av fästningen och slottet tycks området som nu berörs av schaktningsarbeten sammanfalla med placeringen av den östra delen av Slottsbastionen (fig. 2). Förbättringar genomfördes efter fortifikationsmästaren Erik Dahlberg direktiv under slutet av 1600-talet och befästningen behöll sitt utseende även under början av 1700-talet, då den blev underhållen men inte förbättrad eller utvecklad. 1735 raseras fästningen efter ett beslut av riksdagen efter ett förslag som tagits fram av en kommission utsedd av ständerna. Norra och södra bastionerna raseras endast delvis. Fortfarande syns spår av dem i Norre Kattspark och i slotts- Fig. 2. Karta över det befästa Halmstad med läget för undersökningen markerat. Originalet finns i Krigsarkivet. Ritningen/planen är daterad 1695 och ingår i samlingen Stads- och fästningsplaner, Sverige, Halmstad nr 1 b. 6

Resterna av en stenmur vid östra langan av Halmstad slott trädgården, där en kasematt under senare tid har restaurerats (Ahnlund & Bjuggner 2001). Ser man till avbildningar av slottet under 1800- och 1900-talen verkar området som är föremål för förundersökning inte ha bebyggts utan utgjort del av slottsträdgården. Fotografier från 1930-talet visar att man odlade på denna yta (Grönwall & Linderholm 2001:37). UNDERSÖKNINGSPLANENS MÅLUPPFYLLELSE Undersökningsplanens mål uppfylldes genom att metoder kunde genomföras som planerat och frågeställningar kunde besvaras. Dock togs det upp ett schakt utan antikvarisk medverkan varför dokumentation över detta parti saknas (se markering i fig.3 ) almstad slott Schakt 3? Schakt 2 Schakt 1 Nissan Gräsbevuxen jordvall 0 10 m Snöstorp 106 Fig. 3. Schakt 1, 2 och 3 markerade med gul färg. Den påträffade stenmuren i schakt 1 markerad med röd färg. Schaktet som togs upp utan antikvarisk medverkan markerat med?. Skala 1:200 7

Stina Tegnhed RESULTAT I det första skedet grävdes ett 3,70 meter långt och 2,90 meter brett schakt (fig. 3, schakt 1) i nord-sydlig riktning för anläggning av en ny brunn. Schaktet förlängdes ytterligare med ett område som mätte 1,7x 1,6 meter i söder. Av detta parti grävdes det ner till en nivå på +2,64 m ö. h. i en 1,3 x 1,6 meter rektangel i södra delen och i resterande delen grävdes det ner till nivån för brunnen. Fig. 4. Den påträffade stenmuren i schakt 1 fotograferad mot söder. Fotonr. 2012-13:3. Foto: Lena Bjuggner 8

Resterna av en stenmur vid östra langan av Halmstad slott * * * * 0 2 m Fig. 5. Schaktet med påträffad stenmur ritad i plan HMAK4387. Skala 1:50 Dagens marknivå ligger på cirka +3 meter över havet. På +1,41 m ö.h. påträffades resterna av en mur bestående av sten murad med hårt grått kalkbruk (fig. 4). Inblandning av träkol och fragment av rött tegel var synligt i kalkbruksresterna. Murens ena kant var rak i väster och verkar vara den yttersta delen av muren i väst. Murens topphöjder låg mellan +1,15 och +1,24 m ö.h. i väster och +1,40 och +1,41 m ö.h. i öster. Muren saknades i norra delen av schaktet på grund av en nedgrävning för ett VA-rör och muren hade tagits bort i detta parti. Röret påträffades på +1,17 m ö.h. Massorna ovanpå muren bestod av matjord, sand och raseringslager med tegel, sten och grått kalkbruk. De inmurade stenarna som först var synliga i muren låg på en storlek mellan 0,18 och 0,25 meter. När muren sedan dekonstruerades vid anläggandet av brunnen så frigjordes stenar i storleken 0,3-0,85 meter. De flesta av stenarna var otuktade, några var något bearbetade genom att de var kluvna. Muren grävdes bort till en höjd på + 0,72 m ö.h. och är således bevarad under schaktet (fig. 5). Murens utbredning i övriga vädersträck runt schaktet är något osäker. Muren fortsatte in under schaktväggen i söder och öster. I norr var skadan efter 9

Stina Tegnhed nedgrävningen av VA-röret så omfattande att det inte gick att få någon uppfattning om murens fortsättning i denna riktning. Sedan grävdes ett till brunnsschaktet anslutande schakt (fig. 3, schakt 2) i östvästlig riktning som löpte längs förrådsbyggnaden. Det schaktet var 2,20 meter brett och 5-6 meter långt. Schaktets djup var cirka 1,30 meter under dagens marknivå d. v. s. + 1,69 m i öster och grävdes sedan med ett litet fall ned till brunnen i väster där anslutningen vid den pålagda stenkistan och betongplattan hade en höjd på +1,57 m ö.h. Inga lämningar påträffades i schaktet. Massorna bestod av matjord och raseringslager med tegel och vitt murbruk. Några enstaka stenar förekom i raseringsmassorna, varav två var kluvna och mätte 0,7 meter. Nedgrävningen för VA-röret var synligt i hela sträckan. Efter några dagars uppehåll fortsatte schaktningen den 30 maj 2012. Denna gång grävdes ett kvadratiskt schakt (fig. 3, schakt 3) som mätte 1,3 x 1,3 meter precis intill slottsväggen. Vid schaktningen avlägsnades gatsten, kullersten och buxbomsbuskage. Sedan följde matjord och raseringsmaterial. På 0,8 meters djup (under dagens marknivå) i schaktkanten i norr påträffades gula tegelstenar placerade på höjden. Teglet var av det modernare slaget och har antagligen placerats dit som skydd för en ledning. Den eventuella ledningen syntes ej då vi inte grävde ytterligare norrut. Inga anläggningar påträffades och raseringsmassorna i schaktet var porösa och omrörda. Schaktet grävdes ned till ett djup av +1,15 m ö.h. Den kvarvarande schaktningen då förbindelsen mellan de båda schaktområdena skulle grävas, skulle ske först efter någon vecka. Kulturmiljö Halland skulle kontaktas i god tid så att vi kunde planera in schaktningsövervakningen. Här gick något snett. Trots att Kulturmiljö Halland vid upprepade tillfällen under juni månad sökte kontakt med frågan när resterande schaktning skulle ske fick vi endast beskedet att det dragit ut på tiden och schaktningen skulle genomföras först senare. Efter att ytterligare någon vecka hade passerat utan besked kontaktades Swegrund den 26 juni och vi fick då beskedet att schaktningen redan var genomförd. Därigenom saknas övervakning och dokumentation av schaktet på en sträcka av ungefär 5 meter (se område markerat med? i fig. 3). TOLKNINGSFÖRSLAG Att endast utifrån äldre kartmaterial få en helt klar bild över bastioner och kasematter och förstärkningstillbyggnaders exakta placering och storlek är inte helt tillförlitligt. Men i kombination med tidigare utgrävningar klarnar bilden något. Strandmuren i tegel med stödpelare som påträffades vid utgrävningar 1988 och 2005 befinner sig i ett läge på cirka 5 6 meter från slottsväggen. Den nu påträffade stenmuren har nästan det dubbla avståndet till slottsväggen. Troligtvis är det delar av grunden till den östra delen av den utskjutande Slottsbastionen som påträffats vid förundersökningen. Det exakta utseendet och konstruktionen där bastionen tar vid efter strandmuren i tegel är inte fastställt i dagens kunskapsläge. Slottet uppvisar inga större fortifikatoriska kvalitéer utan det var befästningen som fick stå emot ett eventuellt angrepp från Nissan. En kassematt är bevarad än idag i slottsträdgården till Halmstad slott. Men varandet av 10

en eventuell kassematt i den östra delen av Slottsbastionen som skulle försvara och kunna skjuta längs strandmuren är inte klarlagd. PLATSENS KUNSKAPSPOTENTIAL Stenmuren som påträffades vid förundersökningen liknar den som påträffades vid grävningen 2005 cirka 9 meter från slottsväggen. Min tolkning är att stenmuren är en del av Slottsbastionen. Stenmuren är dokumenterad och dekonstruerad till en höjd av + 0,72 m ö.h. Lämningen breder således ut sig under denna nivå samt i söder och öster. Var lämningen tar vid efter skadan efter nedgrävningen av VA-röret går ej att utröna i dagsläget. Vid eventuella framtida markingrepp i området förordar Kulturmiljö Halland ytterligare antikvariska insatser. Framtida arkeologiska undersökningar kan säkert tillsammans med redan utförda undersökningar bringa mer klarhet över områdets uppbyggnad och utseende vid tiden för befästningens brukande. REFERENSER Ahnlund, B. & Bjuggner, L. 2001Kasematten i Slottsbastionen. Rapport över restaurering och arkeologisk kontroll. Kulturmiljö Halland. Halmstad, Arkivrapport Bengtsson, B. 1942 Halmstad som fästning. En studie i fästningsverkens och slottets byggnadshistoria. Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1942. Halmstad Bjuggner, L. 2005. Ny byggnad på gammal mur. Arkeologisk förundersökning och antikvarisk kontroll 2005. Hallands länsmuseer, Landsantikavrien. Arkivrapport. Bjuggner, L. 2007. Historiska lämningar i och kring sydöstra källaren, Halmstads slott. Arkeologiska rapporter från Hallands länsmuseer 2006:3. Arkivrapport. Bjuggner, L. Arkeologisk undersökning i kv. Gråmunken 2010, Kulturmiljö Halland, rapportmanus. Grönvall E., Linderholm K. 2001 Vårdprogram för park Halmstad slott. Statens fastighetsverk, Lund. Westergaard, B. 1988. Rapport över inmätning av murverk invid Halmstads slotts västra länga 23 november 1988. Arkivrapport 11

TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr: 431-6809-11 Eget dnr: 2011-398 Uppdragsgivare: Statens fastighetsverk Utförandetid: 2012-05-11 2012-06-26 Personal: Lena Bjuggner (fältarbetsledare) och Stina Tegnhed (rapport) Fastighet: Halmstad Kvarteret Slottet 1, RAÄ nr 44 Höjdsystem: RH 2000 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Undersökt yta: 27 m². Ej övervakat: ett 5 m långt parti med osäker bredd. Dokumentation: Samtliga schakt och anläggningar är dokumenterade digitalt inom ramen för Intrasis Version 2. Intrasis projektnr Halmstad2011398F. Allt arkivmaterial förvaras i Kulturmiljö Hallands arkiv, Halmstad. Fotonummer 2012-13:1-2012- 13:5. Ritning: HMAK 4387 Fynd: Inga fynd tillvaratogs Datering: 1600-tal 12

Bilaga Ritningsförteckning HMAK 4387 Halland Halmstad stad Halmstad 1:9, Slottet 1 Arkeologisk förundersökning 2012 HMAK-nr Ritning Skala 4387 Översiktsplan schaktet 1:50 13

Postadress: Bastionsgatan 3 302 43 Halmstad Tel: 035-19 26 00 E-post: kansli@kulturmiljohalland.se Hemsida: www.kulturmiljohalland.se