Energi UTGIFTSOMRÅDE 21 21 UTGIFTSOMRÅDE 21
2
Förslag till statsbudget för år 1997 Energi Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Inledning... 7 3 A. Omställning och utveckling av energisystemet... 9 3.1 Allmänt... 9 3.2 Anslag... 10 A 1. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi... 10 A 2. Bidrag till Energiteknikfonden... 10 A 3. Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa... 11 A 4. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet... 11 4 B. Energiforskning... 13 4.1 Allmänt... 13 4.2 Anslag... 13 B 1. Energiforskning... 13 5 C. Oljelagring... 15 5.1 Allmänt... 15 5.2 Anslag... 16 C 1. Statens oljelager: Förvaltningskostnader... 16 C 2. Statens oljelager: Kapitalkostnader... 17 6 Elmarknadsfrågor... 19 6.1 Nätmyndigheten vid NUTEK... 19 6.2 Affärsverket svenska kraftnät... 20 3
4
1. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner den föreslagna investerings- och finansieringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät som en ram för perioden 1997 1999 (avsnitt 6.2), 2. godkänner att Affärsverket svenska kraftnät som en ram för rörlig kredit under år 1997 får ta upp riksgäldslån om högst 100 000 000 kr som får användas i enlighet med vad regeringen anfört (avsnitt 6.2), 3. bemyndigar regeringen att under år 1997 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av 135 000 000 kr (avsnitt 6.2), 4. bemyndigar regeringen att ge Affärsverket svenska kraftnät rätt att under år 1997 besluta om förvärv och avyttring av aktier och bildande av bolag inom en ram av högst 10 000 000 kr (avsnitt 6.2), 5. medger att eventuella reservationer från tolfte huvudtitelns anslag 1995/96 E 9. Energiforskning och E 10. Bioenergiforskning överförs som anslagssparande till ramanslaget B 1. Energiforskning och får användas enligt vad regeringen tidigare anfört (anslaget B 1), 6. bemyndigar regeringen att under år 1997 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som inräknat redan fattade beslut innebär åtaganden om 95 000 000 kr för år 1998, 65 000 000 kr för år 1999, 40 000 000 kr för år 2000, 25 000 000 kr för år 2001 samt 10 000 000 kr för år 2002 (anslaget B 1), 7. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt följande uppställning: ANSLAG ANSLAGSTYP ANSLAGSBELOPP (tusental kr) A 1. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi reservationsanslag 30 000 A 2. Bidrag till Energiteknikfonden obetecknat anslag 72 000 A 3. Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa ramanslag 7 000 A 4. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet ramanslag 2 000 B 1. Energiforskning ramanslag 235 784 C 1. Statens oljelager: Förvaltningskostnader ramanslag 67 367 C 2. Statens oljelager: Kapitalkostnader obetecknat anslag 60 000 Summa för utgiftsområdet 474 151 5
6
2. Inledning Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära. Riksdagen beslutade våren 1991 om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373). Beslutet grundade sig i allt väsentligt på en överenskommelse mellan företrädare för Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. Riktlinjerna omfattar bl.a. vissa program för omställning och utveckling av energisystemet. Enligt riksdagens beslut skall regeringen årligen i samband med budgetpropositionen redovisa de resultat som har uppnåtts genom de energipolitiska programmen samt förelägga riksdagen förslag om ytterligare åtgärder som är motiverade. En parlamentarisk kommission Energikommissionen tillsattes sommaren 1994 (dir. 1994:67, dir. 1994:120). Kommissionens uppgift var bl.a. att granska de pågående programmen för omställning och utveckling av energisystemet samt att analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Energikommissionen redovisade sitt slutbetänkande Omställning av energisystemet (SOU 1995:139) i december 1995. Till betänkandet har fogats ett omfattande bakgrundsunderlag i form av bilagor (SOU 1996:140). För närvarande pågår överläggningar om energipolitiken mellan riksdagspartierna. Syftet med överläggningarna är att på grundval av 1991 års överenskommelse, Energikommissionens betänkande och remissvaren på detta nå en bred parlamentarisk överenskom- melse om den framtida energipolitiken. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition om energipolitiska riktlinjer m.m. De resultat som uppnåtts genom de energipolitiska programmen i enlighet med 1991 års energipolitiska beslut kommer därför att redovisas i den kommande energipolitiska propositionen. Ramen för utgiftsområde Energi uppgår för år 1997 till 474,2 miljoner kronor, för år 1998 till 429,0 miljoner kronor och för år 1999 till 400,3 miljoner kronor. Ramen kan enligt den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10, rskr. 1995/ 96:304) komma att påverkas av beslut med anledning av den energipolitiska propositionen. Åtgärder som föreslås i den energipolitiska propositionen skall enligt beslutet vara statsfinansiellt neutrala. Ramen för utgiftsområdet skiljer sig i jämförelse med det preliminära belopp för utgiftsområdet som redovisades i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/ 96:150). Ramen har för år 1997 minskat med 84 miljoner kronor. Skillnaden beror på omdisponering inom Närings- och handelsdepartementets ram. Till övervägande del utgörs omdisponeringarna av att de delar av Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) förvaltningsmedel som tidigare legat på sakanslag nu förs över till NUTEK:s förvaltningsanslag. Den 1 januari 1996 trädde ett nytt regelverk för elmarknaden i kraft (prop. 1994/95:222, bet. 1995/ 96:NU1, rskr. 1995/96:2). Den nya ellagstiftningen innebär att konkurrens införs i handeln med el. Nätverksamhet skall även i fortsättningen regleras och övervakas på särskilt sätt. UTGIFTSUTVECKLINGEN INOM UTGIFTSOMRÅDE 21 FRAMGÅR AV FÖLJANDE SAMMANSTÄLLNING (miljoner kronor): UTGIFT ANVISAT UTGIFTSPROGNOS FÖRSLAG BERÄKNAT BERÄKNAT DÄRAV 1994/95 1995/96 1995/96 1996 1997 1998 1999 A. Omställning och utveckling av energisystemet 173,7 252,0 369,7 209,8 111,0 101,8 89,5 B. Energiforskning 258,5 399,0 326,4 236,0 235,8 231,9 237,6 C. Oljelagring 279,9 346,4 241,2 154,4 127,4 95,3 73,1 Totalt för utgiftsområde 21 712,1 997,2 937,3 600,2 474,1 429,0 400,3 7
Besparingar och prioriteringar inom utgiftsområdet Regeringen föreslår besparingar för vissa verksamheter som finansieras inom energiforskningsprogrammet. Vidare föreslås en besparing i utgiften för Statens oljelager, som innebär ett ökat effektiviseringskrav för myndigheten. Den föreslagna besparingen för Statens oljelager bedöms kunna genomföras utan att inriktningen av verksamheten behöver förändras. Verksamhetsområdenas utgiftsutveckling Utgiftsområde 21 Energi har delats in i tre verksamhetsområden: A. Omställning och utveckling av energisystemet, B. Energiforskning, C. Oljelagring. Därtill redovisar regeringen under detta utgiftsområde sina överväganden och förslag avseende Nätmyndigheten vid NUTEK och Affärsverket svenska kraftnät. 8
3 A. Omställning och utveckling av energisystemet 3.1 ALLMÄNT Riksdagens energipolitiska beslut år 1991 omfattar program för omställningen och utvecklingen av energisystemet. Omställningen av energisystemet måste, vid sidan av säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära. Verksamhetsområdets fortsatta inriktning övervägs för närvarande i samband med förberedelserna för den energipolitiska proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen till riksmötet 1996/97. Riksdagens energipolitiska beslut år 1991 omfattar bl.a. särskilda program för omställningen och utvecklingen av energisystemet. Programmen innehöll bl.a. stöd till investeringar i biobränslebaserade kraftvärmeanläggningar, vindkraft och solvärme. Stödsystem för dessa ändamål infördes den 1 juli 1991 och upphör innevarande budgetår, i enlighet med överenskommelsen. Som en del av beslutet infördes även ett program för effektivare användning av energi. Programmet utgörs främst av statligt stöd till utveckling och teknikupphandling för att introducera energieffektiv teknik. Programmet skulle ursprungligen fortgå fram t.o.m. budgetåret 1995/96. Riksdagen har dock beslutat om en förlängning av programmet med två år t.o.m. den 30 juni 1998 inom en oförändrad anslagsram på 750 miljoner kronor (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Energiteknikfonden inrättades år 1988 (prop. 1987/ 88:90, bet. 1987/88:NU40, rskr. 1987/88:375). Stöd ur Energiteknikfonden kan lämnas till projekt vars ändamål är att utveckla eller förbereda kommersiell introduktion av ny energiteknik. Genom riksdagens energipolitiska beslut år 1991 ändrades reglerna för fonden så att stöd också kan lämnas till programorienterad forskning och kollektivforskning. I 1991 års beslut betonades behovet av en samordning av de statliga stödinsatserna för utveckling av ny miljövänlig energiteknik. Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för den svenska klimatpolitiken (prop. 1992/93:179, bet. 1992/93:JoU19, rskr. 1992/93:361). En nationell strategi bör vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen stabiliseras på 1990 års nivå år 2000 för att därefter minska. Beslutet omfattar en klimatstrategi för energiområdet. En utgångspunkt för den svenska klimatstrategin är att klimatpolitiken måste utformas i ett internationellt perspektiv och i internationellt samarbete. Därigenom kan en rimlig fördelning av kostnadsansvaret och kravet på kostnadseffektivitet för åtgärderna åstadkommas. De svenska klimatpolitiska insatserna inom energiområdet koncentreras utöver koldioxidbeskattningen av fossila bränslen till två områden: Dels forskning och utveckling i Sverige av energieffektiv teknik och teknik för att utnyttja förnybara energikällor, dels insatser för energieffektivisering och övergång till förnybara energikällor i Baltikum och Östeuropa. UTGIFTSUTVECKLINGEN INOM VERKSAMHETSOMRÅDE OMSTÄLLNING OCH UTVECKLING AV ENERGI- SYSTEMET FRAMGÅR AV FÖLJANDE SAMMANSTÄLLNING (miljoner kronor): UTGIFT ANVISAT UTGIFTSPROGNOS FÖRSLAG BERÄKNAT BERÄKNAT DÄRAV 1994/95 1995/96 1995/96 1996 1997 1998 1999 A. Omställning och utveckling av energisystemet 173,7 252,0 369,7 209,8 111,0 101,8 89,5 9
3.2 ANSLAG A 1. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi 1994/95 Utgift 58 236 1 Reservation 399 510 1995/96 Anslag 130 000 Utgiftsprognos 115 342 1997 Förslag 30 000 1998 Beräknat 17 645 1999 Beräknat 0 1 Beloppen anges i tusental kr. därav 1996 83 277 Anslaget disponeras för utgifter för stöd enligt förordningen (1988:806) om statligt stöd till utveckling och teknikupphandling för att introducera energieffektiv teknik. Stöd kan lämnas i form av bidrag eller lån. Teknikupphandlingsstödet tillkom år 1988 (prop. 1987/88:90, bet. 1987/88:NU40, rskr. 1987/88:375). Det ursprungliga stödet avsåg teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkter, processer och system. 1991 års energipolitiska beslut innebar att stödet utvidgades till att omfatta all energieffektiv teknik. A 2. Bidrag till Energiteknikfonden 1994/95 Utgift 70 226 1 1995/96 Anslag 72 000 Utgiftsprognos 72 000 1997 Förslag 72 000 1998 Beräknat 72 000 1999 Beräknat 72 000 1 Beloppen anges i tusental kr. därav 1996 72 000 Över anslaget anvisas medel till Energiteknikfonden. Energiteknikfonden tillförs fr.o.m. budgetåret 1993/94 dessutom medel som motsvarar 10 kr per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/ 93:362). Detta innebär med de senaste årens oljeförbrukning en anslagstilldelning motsvarande 72 miljoner kronor. Enligt 1991 års energipolitiska överenskommelse har budgetåren 1991/92 1995/96 ytterligare 550 miljoner kronor anvisats för överföring till Energiteknikfonden från det tidigare anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik. Föreskrifter för användningen av medel ur Energiteknikfonden meddelas i förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m. Regeringens överväganden Resurser 1997 Reservationsanslag 30 000 tkr Till och med budgetåret 1995/96 har under anslaget anvisats medel för att täcka kostnader för bl.a. konsultupphandling och förstudier. Dessa kostnader definieras som förvaltningskostnader och medel för detta ändamål överförs till NUTEK:s förvaltningsanslag. Ett belopp om 45 miljoner kronor överförs därför från anslaget till anslaget A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader under utgiftsområde 24. Näringsliv. Regeringen avser att i en särskild proposition till riksmötet 1996/97 förelägga riksdagen förslag till energipolitiska riktlinjer. Förslag till inriktning och omfattning av de statliga insatserna för effektivare energianvändning kommer att redovisas i det sammanhanget. För år 1997 bör anvisas ett reservationsanslag på 30 miljoner kronor. Regeringens överväganden Resurser 1997 Anslag 72 000 tkr Medel som motsvarar 10 kr per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter bör anvisas under detta anslag liksom under budgetåret 1995/96. Regeringen avser att i en särskild proposition till riksmötet 1996/97 förelägga riksdagen förslag till energipolitiska riktlinjer. Förslag till inriktning och omfattning av de statliga insatserna inom ramen för Energiteknikfonden kommer att behandlas i det sammanhanget. För år 1997 bör anvisas ett anslag på 72 miljoner kronor. Anslagsnivåerna för år 1998 och år 1999 beräknas preliminärt vara oförändrade. 10
A 3. Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa 1994/95 Utgift 42 012 1 Reservation 134 074 1995/96 Anslag 50 000 Utgiftsprognos 95 355 1997 Förslag 7 000 1998 Beräknat 7 118 1999 Beräknat 12 514 1 Beloppen anges i tusental kr. därav 1996 54 576 NUTEK skall som en del av den svenska klimatpolitiken inom energiområdet främst arbeta med åtgärder för energieffektivisering och ökat utnyttjande av förnybara energislag i de baltiska länderna och Östeuropa i enlighet med 1993 års riktlinjer om den svenska klimatpolitiken. Den erfarenhet som erhålls skall utnyttjas vid utarbetande av en kostnadseffektiv klimatpolitik. Programmet skall bedrivas och rapporteras på ett sätt som svarar mot de krav som ställs i den pågående pilotfasen för s.k. gemensamt genomförande inom Klimatkonventionen. Regeringens överväganden Resurser 1997 Ramanslag 7 000 tkr För år 1997 beräknas återbetalda lån uppgå till 10 miljoner kronor. Medel som återbetalas skall redovisas på inkomsttitel enligt principen om bruttoredovisning minskat med förvaltningskostnaden som beräknats till 3 miljoner kronor. Till och med budgetåret 1995/96 har under anslaget anvisats medel för att täcka kostnader för bl.a. konsultupphandling och förstudier. Dessa kostnader definieras som förvaltningskostnader och medel för detta ändamål överförs till NUTEK:s förvaltningsanslag. Ett belopp om 3 miljoner kronor överförs därför från anslaget till anslaget A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader under utgiftsområde 24. Näringsliv. Regeringen avser att i en särskild proposition till riksmötet 1996/97 förelägga riksdagen förslag till energipolitiska riktlinjer. Inriktning och omfattning av de statliga insatserna inom ramen för verksamheten kommer att behandlas i det sammanhanget. För år 1997 bör anvisas ett ramanslag på 7 miljoner kronor. Anslagsnivån för år 1998 och år 1999 beräknas bli något högre än för år 1997 på grund av en ökning av återbetalda medel. A 4. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet 1994/95 Utgift 3 242 1 1995/96 Anslag 1 Utgiftsprognos 87 000 2 1997 Förslag 2 000 1998 Beräknat 5 000 1999 Beräknat 5 000 1 Beloppen anges i tusental kr. 2 Enligt regeringsbeslut (1995-06-21, II 13). därav 1996 0 Anslaget disponeras för utgifter för förluster i samband med lånegarantier som har lämnats enligt förordningen (1981:717) om statlig garanti för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol, förordningen (1983:1107) om statligt stöd för att ersätta olja m.m. samt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m. Lånegarantier enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m. får lämnas intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av 300 miljoner kronor, inräknat lämnade garantier inom programmet för utveckling och introduktion av ny energiteknik samt minskat med ett belopp som motsvarar infriade garantier i systemet under föregående år (prop. 1987/88:90, bet. 1987/88:NU40, rskr. 1987/88:375). Den 30 juni 1995 uppgick summan av utestående garantier till 0 kr. Förordningen (1983:1107) om statligt stöd för att ersätta olja m.m. har upphört att gälla. Några nya garantier lämnas således inte. Den 30 juni 1995 var summan av utestående garantier inom oljeersättningsprogrammet ca 130 miljoner kronor men dessa har senare infriats genom regeringsbeslut (1995-06-21, II 13). Ställda garantier enligt förordningen (1981:717) om statlig garanti för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol har avvecklats successivt och avser numera enbart verksamhet inom naturgasområdet. Dessa garantier är bundna genom avtal (prop. 1987/88:72, bet. 1987/88:NU16, rskr. 1987/88:120). Garantiramen uppgår till 1 000 miljoner kronor (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. 1991/92:NU25, rskr. 1991/92:271). Den 30 juni 1995 uppgick summan av utestående garantier till ca 370 miljoner kronor. Någon avgift för garantin tas inte ut. Motsvarande belopp belastar i stället anslaget. Förluster i garantisystemet t.o.m. budgetåret 1994/95 uppgår till sammantaget ca 6,8 miljoner kronor. 11
Regeringens överväganden Resurser 1997 Ramanslag 2 000 tkr Under budgetåret 1994/95 har förluster uppkommit som en följd av infriade garantier enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m. Förlusterna uppgår till ett belopp på ca 3,2 miljoner kronor. Avgift har betalats med ett belopp som uppgår till ca 1,5 miljoner kronor (inkomsttiteln 2535 Avgifter för statlig garanti). Under innevarande budgetår 1995/96 har regeringen beslutat om att infria resterande utestående garantier enligt förordningen (1983:1107) om statligt stöd för att ersätta olja m.m. (regeringsbeslut 1995-06-21, II 13). Prognosen för anslagsbelastningen för övriga utestående garantier visar att inga ytterligare garantier beräknas behöva bli infriade under innevarande budgetår. Beräknade förluster för år 1997 uppgår till 2 miljoner kronor. För år 1998 och 1999 beräknas de bli 5 respektive 5 miljoner kronor. För år 1997 bör anvisas ett ramanslag på 2 miljoner kronor. 12
4 B. Energiforskning 4.1 ALLMÄNT De övergripande målen för energiforskningsprogrammet är att skapa vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna och i näringslivet för utvecklingen och omställningen av energisystemet i enlighet med riksdagens riktlinjer för energipolitiken. Medel för statligt stöd till bioenergiforskning har under de senaste åren anvisats över ett särskilt anslag, men föreslås fortsättningsvis ingå som en anslagspost på energiforskningsanslaget. Verksamhetsområdets fortsatta inriktning och omfattning övervägs för närvarande i samband med förberedelserna för den energipolitiska proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen till riksmötet 1996/97. Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för de statliga insatserna för forskning och teknisk utveckling inom energiområdet för perioden 1993/94 1995/96 (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399). Utgiftsutveckling Se anslag B 1. Energiforskning 4.2 ANSLAG B 1. Energiforskning 1994/95 Utgift 258 499 1, 2 Reservation 141 591 1 1995/96 Anslag 399 000 1 Utgiftsprognos 326 387 1 1997 Förslag 235 784 1998 Beräknat 231 899 1999 Beräknat 237 654 därav 1996 235 987 1 1 Inklusive tolfte huvudtitelns tidigare anslag E 10. Bioenergiforskning. 2 Beloppen anges i tusental kr. Följande myndigheter är ansvariga för energiforskningsprogrammet: Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) samt Byggforskningsrådet (BFR). NUTEK har samordningsansvar för programmet. BFR har samordningsansvar för forskning om energianvändning i bebyggelsen. Regeringens överväganden Resurser 1997 Ramanslag 235 784 tkr Övrigt Eventuella reservationer från innevarande års anslag för energiforskning och bioenergiforskning bör överföras till anslaget. Regeringen bör bemyndigas att under år 1997 ha möjlighet att ta på sig ekonomiska förpliktelser för perioden 1998 2002 enligt vad regeringen förordar. Anslaget disponeras för bidrag till stöd för forskning och utveckling på energiområdet inom ramen för energiforskningsprogrammet. Fr.o.m år 1997 bör även stödet för forskning och utveckling inom biobränsleområdet anvisas över detta anslag som en särskild anslags 13
post. Eventuella reservationer vid utgången av budgetåret 1995/96 på tolfte huvudtitelns anslag E 9. Energiforskning och E 10. Bioenergiforskning bör överföras som anslagssparande till ramanslaget B 1. Energiforskning och användas i enligt med tidigare fastställda riktlinjer. Till och med budgetåret 1995/96 har under anslaget aviserats medel för att täcka kostnader för bl.a. konsultupphandling och förstudier. Dessa kostnader definieras som förvaltningskostnader och medel för detta ändamål överförs till NUTEK:s förvaltningsanslag. Ett belopp om 6,2 miljoner kr överförs därför från anslaget till anslaget A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader under utgiftsområde 24. Näringsliv. Riksdagen har godkänt inriktningen av de besparingsåtgärder som regeringen har föreslagit för år 1997 och år 1998 (prop.1994/95:100 bil.13, bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300) och de övriga besparingar som regeringen aviserade i den s.k kompletteringspropositionen (1994/95:150 bil. 1 s. 60). Som en följd av besparingsåtgärderna föreslås att anslaget för energiforskning minskas med 21 184 000 kr. Anslagsnivån beräknas därmed för år 1997 uppgå till 235 784 000 kr. Beräkningen utgår från anslagsnivån 1995/96 omräknat till 12 månader. Anslaget har kompenserats för inflation genom pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår besparingar för vissa verksamheter som finansieras över energiforskningsanslaget. Besparingarna avser verksamheten vid R2-reaktorn vid Studsvik AB, anslagsposten Bebyggelse som anvisas till BFR och den särskilda finansieringen av programmet Ny kärnteknik. Den statliga finansieringen av verksamheten vid R2- reaktorn skall enligt riksdagens beslut (prop.1990/91:184, bet. 1990/91:NU48, rskr. 1990/91:350) lämnas i oförändrad omfattning inom det gällande forskningsprogrammet, så länge reaktordriften pågår och forskningstjänster tillhandahålls. Anslaget till R2-reaktorn har hittills inte påverkats av de generella besparingar som ålagts statlig konsumtion, bl.a. energiforskningsanslaget. Även verksamheten vid Studsvik AB bör vara föremål för generella besparingskrav. BFR:s verksamhet föreslås genom besparingen fortsättningsvis inriktas på forskning om energianvändning i bebyggelsen. Regeringen avser att i en särskild proposition till riksmötet 1996/97 förelägga riksdagen förslag till energipolitiska riktlinjer. Förslag till inriktning och omfattning av de statliga energiforskningsinsatserna kommer att redovisas i det sammanhanget. I avvaktan på propositionen bör för år 1997 anvisas ett ramanslag på 235 784 000 kr. Anslagsnivåerna för år 1998 och år 1999 beräknas preliminärt vara något lägre i reala termer. Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd till energiforskning göra åtaganden även efter det aktuella budgetåret och efter det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden behövs även för år 1997 för att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forsknings- och utvecklingsverksamheten. Detta är av särskild vikt med hänsyn till att energiforskningen under den senaste programperioden har fått en mer långsiktig inriktning. Regeringen beräknar behovet av åtaganden inom energiforskningsområdet för åren 1998 2002 till 95, 65, 40, 25 respektive 10 miljoner kronor. Riksdagen bör bemyndiga regeringen att göra sådana åtaganden. 14
5 C. Oljelagring 5.1 ALLMÄNT Utförsäljningen av de statliga beredskapslagren av olja och avvecklingen av anläggningarna bör fortsätta enligt hittillsvarande riktlinjer. Verksamheten vid Statens oljelager bör i ökad utsträckning inriktas på miljösäkringsfrågorna. Riksdagen beslutade åren 1994 och 1995 om nya principer för lagringen av olja och kol för det civila försvarets behov i krigssituationer (prop. 1993/94:141, bet. 1993/94:NU19, rskr. 1993/94:311 och prop. 1994/ 95:176, bet. 1994/95:NU25, rskr. 1994/95:393). De statliga civila krigslagren av olja skall avvecklas. I stället skall lager byggas upp av näringslivet enligt samma system som gäller för beredskapslagringen för fredstida oljekriser. Uppgiften att förvalta och under en femårsperiod avveckla de statliga beredskapslagren och anläggningarna ligger hos myndigheten Statens oljelager. Statens oljelagers försäljning av oljeprodukter bygger på en plan som möjliggör tidig försäljning och avveckling av så många anläggningar som möjligt. Avvecklingen skall genomföras med målet att ge det för staten bästa ekonomiska resultatet. Under budgetåret 1994/95 sålde Statens oljelager oljeprodukter för sammanlagt 555,6 miljoner kronor. Fram t.o.m. juni 1996 har produkter för ytterligare 655 miljoner kronor sålts. Efter avdrag för försäljningsomkostnader tillförs inkomsterna statsbudgeten. Statens oljelager skall också se till att en fortsatt ansvarsfull hantering av säkerhets- och miljöfrågorna kan upprätthållas vid de anläggningar som finns kvar när myndigheten avvecklas vid utgången av år 1999. Hittills presenterade uppskattningar indikerar kostnader för de miljösaneringsåtgärder som bedöms nödvändiga på upp emot en halv miljard kronor. Regeringen bedömer att Statens oljelagers verksamhet bör fortsätta med nuvarande inriktning under år 1997. UTGIFTSUTVECKLINGEN INOM VERKSAMHETSOMRÅDE OLJELAGRING FRAMGÅR AV FÖLJANDE SAMMANSTÄLLNING (MILJONER KRONOR): UTGIFT ANVISAT UTGIFTSPROGNOS FÖRSLAG BERÄKNAT BERÄKNAT DÄRAV 1994/95 1995/96 1995/96 1996 1997 1998 1999 C. Oljelagring 279,9 346,4 241,2 154,4 127,4 95,3 73,1 15
5.2 ANSLAG C 1. Statens oljelager: Förvaltningskostnader 1994/95 Utgift 61 369 1 Anslagssparande 12 131 2 1995/96 Anslag 110 900 Utgiftsprognos 116 831 1997 Förslag 67 367 1998 Beräknat 65 263 1999 Beräknat 67 113 1 Beloppen redovisas i tusental kr. 2 Varav 6 200 inlevererats till inkomsttitel. därav 1996 84 591 Statens oljelager inrättades den 1 juli 1994 med uppgift att förvalta och avveckla statens civila beredskapslager av olja för krigssituationer. Det övergripande målet för myndigheten är att beredskapslagren för krigssituationer skall avvecklas med hänsyn tagen till samhällsekonomi, beredskap och miljö. Avvecklingen av beredskapslagren skall genomföras så att det för staten bästa ekonomiska resultatet nås, räknat i realt nuvärde. Utförsäljningen av olja skall avslutas senast den 30 juni 1999 och avvecklingen av verksamheten skall i sin helhet ha slutförts den 31 december 1999. Statens oljelager har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i tre huvudområden: Utförsäljning av beredskapslagrade petroleumprodukter, Avveckling av oljeanläggningar och Beredskapslagring av petroleumprodukter m.m. Från anslaget betalas drift- och förvaltningskostnader för beredskapslagringen av oljeprodukter, kostnader för drift och underhåll av anläggningarna samt kostnader för central ledning. Omkostnader för avyttring av produkter finansieras av försäljningsinkomsterna. Statens oljelager disponerar inkomster från försäljning av lagringstjänster m.m. Inkomster av försäljning av olja redovisas däremot, efter avdrag för omkostnader, på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2625 Utförsäljning av beredskapslager. Inkomsterna beräknas till 200 miljoner kronor netto under nästa år (innevarande budgetår 850 miljoner kronor). Försäljning av anläggningar och utrustning med avdrag för kostnader för sanering och andra miljösäkringsåtgärder redovisas på inkomsttitel 3312 Övriga inkomster av försåld egendom. Statens oljelager har bemyndigats att utnyttja också inkomster från oljeförsäljning för att täcka saneringskostnader i den mån intäkterna från försäljning av anläggningar visar sig vara otillräckliga för ändamålet. Regeringens överväganden Övergripande mål De övergripande mål som gäller för verksamheten bör ligga fast. Resurser 1997 Ramanslag 67 367 tkr Beräknade försäljningsinkomster 200 000 tkr Statens oljelager har varit verksamt i två år. Den första årsredovisningen för myndigheten förelåg hösten 1995. Regeringen har meddelat myndigheten föreskrifter om särskild rapportering med tätare intervall eftersom myndigheten förvaltar stora ekonomiska värden. Härigenom kan det ekonomiska resultatet av verksamheten följas noggrant. Statens oljelagers försäljning av lagren sker företrädesvis på den internationella marknaden. Under 1994/95 såldes 648 000 m 3 petroleumprodukter för totalt 555,6 miljoner kronor. Omkostnaderna för försäljningen uppgick till 37,8 miljoner kronor (6,8 %). Myndighetens redovisning visar ett anslagssparande på 12,1 miljoner kronor för budgetåret 1994/95, varav 6,2 miljoner kronor (hyresintäkter) inlevererats till statsbudgeten. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisionsberättelsen om Statens oljelager. Statens oljelagers årsredovisning, delårsrapporterna och de särskilda periodiska rapporterna visar enligt regeringens mening att verksamheten bedrivs så att de uppsatta målen kan nås. Uppgiften för Statens oljelager att under en femårsperiod genomföra avvecklingen av de statliga civila beredskapslagren av olja är ett tidsbegränsat projekt. De krav i fråga om styrning, redovisning och analys som normalt ställs på förvaltningsmyndigheter är därför inte i alla delar tilllämpliga på Statens oljelager. Med anledning av myndighetens redovisningar konstaterar regeringen att utförsäljningen av lagrad olja kan väntas ge ett nettotillskott till statsbudgeten av ca 200 miljoner kronor under nästa år. Det ekonomiska utfallet därefter är starkt beroende av framtida kostnader för miljöåtgärder, som ännu inte kan beräknas tillfredsställande. Av årsredovisningen framgår att Statens oljelager har försöksverksamhet med syfte att öka kännedomen om de miljökostnader som kan uppkomma när anläggningarna avvecklas. Statens oljelager betonar i anslagsframställningen att avvecklingen av den statliga beredskapslagringen ställer starkt förändrade krav på myndigheten. Förvaltningen av lager ersätts nu med en reducerad lagringsverksamhet genom utförsäljning av lagrade produkter och avställning av lageranläggningar sedan de tömts. Anläggningarna säljs i mån av möjlighet eller avställs efter miljösäkrande åtgärder. Verksamheten inriktas alltmer på miljösäkringsåtgärder. 16
Statens oljelager har regeringens uppdrag att i samband med årsredovisningen för verksamhetsåret 1995/96 särskilt redovisa en översiktlig tidplan för avvecklingen av samtliga oljelagringsanläggningar och ange de möjligheter till försäljning, behov av åtgärder för sanering och miljösäkring samt uppskattade kostnader för åtgärderna. I uppdraget ingår också att lämna förslag om en lämplig organisation och finansiering av sådana miljöåtgärder som bedöms återstå efter utgången av år 1999. Som en följd av att riksdagen har godkänt den inriktning av besparingsåtgärder som regeringen förordat för år 1997 och år 1998 (prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300) och de övriga besparingar som regeringen aviserade i den s.k. kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 1 s. 60) minskas anslaget med 7 991 000 kr. Beräkningen utgår från anslagsnivån 1995/96 omräknat till 12 månader och med hänsyn tagen till nu nämnda besparing. Anslaget har kompenserats för inflation genom prisoch löneomräkning. Regeringen anser att verksamheten under nästa år bör bedrivas med i huvudsak nuvarande inriktning och omfattning. Med hänsyn härtill föreslås ett ramanslag för år 1997 på 67,4 miljoner kronor. Anslagsnivån för år 1998 och år 1999 bedöms preliminärt vara något lägre. C 2. Statens oljelager: Kapitalkostnader 1994/95 Utgift 218 563 1 1995/96 Anslag 235 490 Utgiftsprognos 124 412 1997 Förslag 60 000 1998 Beräknat 30 000 1999 Beräknat 6 000 1 Beloppen redovisas i tusental kr. därav 1996 69 783 Under detta anslag redovisas kapitalkostnaderna för den statliga civila lagringen av olja för krigssituationer. Kostnaderna avser till övervägande delen räntekostnader för den lagrade oljan. Därtill kommer räntekostnader och avskrivningar på anläggningar. Medlen levereras in på inkomsttitlarna 2371 Räntekostnader på beredskapslagring och förrådsanläggningar och 5144 Avskrivningar för förrådsansläggningar för civilt totalförsvar. Utgifterna på anslaget utgör alltså ingen nettobelastning på statsbudgeten. Regeringen föreslår ett anslag för år 1997 på 60 miljoner kronor. Anslagsnivån för år 1998 och år 1999 bedöms vara betydligt lägre på grund av minskade lagringsvolymer. 17
18
6. Elmarknadsfrågor Den 1 januari 1996 trädde ett nytt regelverk för elmarknaden i kraft. Konkurrens har införts i handeln med el vilket skapar förutsättningar för en ökad prisoch kostnadspress inom elförsörjningen. Nätverksamhet skall även i fortsättningen regleras och övervakas. Nätmyndigheten vid NUTEK har till uppgift att dels pröva ärenden om koncessionshavarnas skyldigheter, dels utöva tillsyn över efterlevnaden av ellagen. Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och förvaltar det svenska storkraftnätet för el och de statligt ägda utlandsförbindelserna. Vidare ansvarar Svenska kraftnät för den momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets driftsäkerhet. konkurrensen. NUTEK skall se till att nätutbyggnad sker med hänsyn tagen till samhällsekonomi, markintrång och miljö. NUTEK skall också verka för att det finns sådana incitament i nätverksamheten att elkundernas intressen av leveranssäkerhet och kostnadssäkerhet kan tillgodoses. Medel för verksamheten anvisas över statsbudgeten via NUTEK:s förvaltningsanslag (utgiftsområde 24). Verksamheten finansieras genom en årlig nätövervakningsavgift som betalas av innehavare av nätkoncession. Avgiften betalas enligt förordningen (1995:1296) om elsäkerhetsavgift och nätövervakningsavgift och motsvarar den årliga beräknade kostnaden för verksamheten som uppgår till ca 20 miljoner kronor. Avgiftssystemet trädde i kraft den 1 januari 1996. Dessförinnan finansierades verksamheten över statsbudgeten via NUTEK:s förvaltningsanslag. 6.1 NÄTMYNDIGHETEN VID NUTEK Den 1 januari 1996 trädde ett nytt regelverk för elmarknaden i kraft. Konkurrens har införts i handeln med el vilket ökar valfriheten för elkonsumenterna och skapar förutsättningar för en ökad pris- och kostnadspress inom elförsörjningen. Huvudprincipen är att åstadkomma en klar boskillnad mellan å ena sidan produktion och försäljning av el, å andra sidan överföring av el (nätverksamhet). Produktion och försäljning skall ske i konkurrens medan nätverksamheten, som är ett naturligt monopol, även i fortsättningen skall regleras och övervakas. Den 1 juli 1994 inrättades en särskilt myndighetsfunktion vid NUTEK (Nätmyndigheten) med uppgift att dels pröva ärenden om koncessionshavarnas skyldigheter, dels utöva tillsyn över ellagens efterlevnad utom i frågor som rör elsäkerhet. De övergripande målen för verksamheten vid Nätmyndigheten är att säkerställa att elkunderna inte betalar ett högre pris än nödvändigt för nättjänster och att nättariffer, mät- och avräkningssystem m.m. utformas på ett sätt som underlättar handeln med el och gagnar Regeringens överväganden Nätmyndigheten vid NUTEK inrättades den 1 juli 1994. Av NUTEK:s årsredovisning för 1994/95 och fördjupade anslagsframställning för åren 1997 1999 framgår det att verksamheten vid Nätmyndigheten i stor utsträckning präglats av att riksdagen hösten 1994 beslutade att de nya reglerna för elmarknaden skulle träda i kraft den 1 januari 1996 (prop. 1994/95:84, bet. 1994/95:NU40, rskr. 1994/95:141). Enligt det ursprungliga beslutet skulle reformen ha trätt i kraft den 1 januari 1995 (prop. 1993/94:162, bet. 1993/94:NU22, rskr. 1993/94:358). NUTEK har i sin fördjupade anslagsframställning för 1997 1999 hemställt att verksamheten får fortsätta i oförminskad storlek. Reformen innebär en stor förändring av regelverket för elförsörjningen. Det kommer därför att krävas fortsatt kraftfulla insatser från myndigheten för att övervaka utvecklingen. Regeringen bedömer att verksamheten under nästa år bör bedrivas med i huvudsak nuvarande inriktning och omfattning. En effektiv tillsyn av nätverksamheten är nödvändig för en kostnadseffektiv elförsörjning med stabila och rimliga priser. 19
6.2 AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT Verksamheten Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och förvaltar det svenska storkraftnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318). Svenska kraftnät har enligt förordningen (1991:2013) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät bl.a. till uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem. Svenska kraftnät skall därvid bl.a. främja forskning inom området kraftöverföring och inom sitt verksamhetsområde svara för den operativa beredskapsplaneringen under kris- eller krigsförhållanden. Svenska kraftnät skall vidare enligt riksdagens riktlinjer ansvara för driften av storkraftnätet, den löpande momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets övergripande driftsäkerhet. Svenska kraftnät är sedan den 1 januari 1995 s.k. systemansvarig myndighet enligt lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen). Den ekonomiska styrningen av Svenska kraftnät sker enligt de riktlinjer för styrningen av dåvarande Statens vattenfallsverk, som riksdagen beslutade om år 1988 (prop. 1987/88:49, bet. 1987/88:NU41, rskr. 1987/88:376). Regeringen fastställer bl.a. avkastnings- och soliditetskrav för verket. Från den 1 januari 1995 har avkastningskravet för Svenska kraftnät sänkts från 12 % på justerat eget kapital till 9 % på justerat eget kapital. Soliditetskravet har fastställts till 38 %. Verkets drift och investeringar finansieras med inkomster från verksamheten och genom upplåning genom Riksgäldskontoret. Investeringarna belastar således inte statsbudgeten. Svenska kraftnät har överlämnat verkets bokslut för verksamhetsåret 1995 till regeringen. RRV har avgett revisionsberättelse utan anmärkning. Regeringen har fastställt bokslutet. Likströmslänken mellan Sverige och Polen Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150) informerat riksdagen om Svenska kraftnäts planer att tillsammans med Vattenfall AB och det polska företaget Polski Sieci Electroenergetyczne (PSE) i ett gemensamt ägt polskt svenskt aktiebolag (bolaget för Polen-länken) bygga och sedan förvalta en undervattenskabel mellan Sverige och Polen för överföring av likström. För närvarande pågår förhandlingar mellan intressenterna om bolagets bildande. Svenska kraftnät har i juni 1996 inkommit till NUTEK med en koncessionsansökan för en 600 MW-likströmslänk mellan Karlshamn i Sverige och Polen (Polen-länken). Enligt ellagen skall koncessionsansökan för utlandsförbindelse prövas av regeringen. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag beslutat att öka investeringsramen för Svenska kraftnät under innevarande budgetår med 500 miljoner kronor till 900 miljoner kronor (prop. 1995/96:150, bet. FiU10, rskr. 1995/96:304) för att under år 1996 skapa utrymme för Svenska kraftnät att lämna delägarlån till bolaget för Polen-länken. Enligt beslutet bemyndigades regeringen dessutom att, intill ett sammanlagt belopp om 1 500 000 000 kr, teckna borgen för lån eller utfärda kreditgarantier till bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier eller andelar. Genom beslutet är de finansiella förutsättningarna för Svenska kraftnäts medverkan i projektet klarlagda inför regeringens prövning av en koncessionsansökan. Elberedskapsansvaret Regeringen beslutar i dag om propositionen 1996/97:4. Totalförsvar i förnyelse, etapp två, i vilken regeringen redovisar sina överväganden om bl.a. ansvarsfördelning och organisation inom energiberedskapsområdet. Enligt regeringens bedömning har de centrala myndighetsuppgifterna inom elberedskapsområdet i såväl fredstid som krigstid ett nära samband med Svenska kraftnäts verksamhet. Ansvaret för elberedskapen i såväl fredstid som krigstid bör därför läggas på Svenska kraftnät. I propositionen redovisar regeringen vidare sin avsikt att införa en offentligrättsligt reglerad avgift för att finansiera den statliga bidragsverksamheten inom elberedskapens område. Inriktningen är att en sådan avgift skall träda i kraft den 1 juli 1997. För första hälften av budgetåret 1997 bör verksamheten finansieras genom att medel anvisas ur kvarstående medel ur tolfte huvudtiteln Energi anslag E 2. Åtgärder inom energiförsörjningen. Investeringar under perioden 1997 1999 Svenska kraftnät har till regeringen lämnat förslag till investerings- och finansieringsplan för perioden 1997 1999. Förslaget avser affärsverkets investeringar under perioden i storkraftnätet och för viss telekommunikation. Investeringarna i storkraftnätet avser enligt förslaget åtgärder för att dels bibehålla en hög driftsäkerhet i de befintliga anläggningarna, dels öka kapaciteten i systemet. Affärsverket planerar investeringsprojekt med syfte att öka överföringskapaciteten mellan Sverige och Norge. Den sammanlagda investeringsvolymen för dessa åtgärder beräknas till ca 560 miljoner kronor, varav ca 140 miljoner kronor faller under perioden 1997 1999. Enligt planeringen skall ett nytt datoriserat system för övervakning och styrning av storkraftnätet utvecklas och implementeras under treårsperioden. Kostnaderna för detta beräknas till ca 150 170 miljoner 20
kronor. Investeringarna i telekommunikationer avser det telekommunikationsnät som erfordras för drift och skötsel av storkraftnätet och kontrollsystemverksamheten. Kostnaden för detta beräknas till sammanlagt 103 miljoner kronor. Vidare har Svenska kraftnät i skrivelse den 28 mars 1996 angående verkets medverkan i projektet för Polen-länken angivit att projektet ger upphov till kompletterande investeringar i det svenska storkraftnätet. De beräknas till sammanlagt 310 miljoner kronor. Under förutsättning att koncession för likströmslänken beviljas fördelar sig dessa investeringar med 30 miljoner under år 1997, 100 miljoner kronor under år 1998 och 180 miljoner kronor under år 1999. Riksdagen har beslutat att öka investeringsramen för Svenska kraftnät under innevarande budgetår med 500 miljoner kronor till 900 miljoner kronor (prop. 1995/ 96:150, bet. 1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304). Därmed finns utrymme för Svenska kraftnät att under år 1996 lämna delägarlån till bolaget för Polen-länken. Enligt vad regeringen inhämtat kan projektet för Polen-länken komma att förskjutas i tiden vilket bl.a. kan medföra att frågan om delägarlån till bolaget för Polen-länken aktualiseras först år 1997. I syfte att skapa förutsättningar för flexibilitet i detta avseende utökas investerings- och finansieringsplanen för perioden 1997 1999 med 500 miljoner kronor. I händelse av en sådan tidsförskjutning kommer den av riksdagen beslutade utökningen av investeringsramen för år 1996 med 500 miljoner kronor inte att utnyttjas. Svenska kraftnäts förslag till investerings- och finansieringsplan med tillägg för det investerings- och finansieringsbehov som projektet för Polen-länken ger upphov till, sammanfattas i nedanstående tabell. Svenska kraftnät har gjort bedömningen att det inte finns något upplåningsbehov under planeringsperioden. Regeringens överväganden Förslaget till investerings- och finansieringsplan för Svenska kraftnät bygger på verkets långsiktiga investeringsplanering för storkraftnätet inkl. utlandsförbindelserna. Investeringarna avser främst kostnader för länken till Polen och underhållsinvesteringar i det svenska överföringssystemet. Regeringen anser att den nu redovisade investeringsoch finansieringsplanen för Svenska kraftnäts verksamhetsområde för treårsperioden 1997 1999 bör godkännas som en ram för affärsverkets verksamhet. Det bedöms inte finnas behov av någon nyupplåning i Riksgäldskontoret för investeringsändamål under år 1997. Svenska kraftnät bör dock, liksom tidigare, få ta upp riksgäldslån för rörlig kredit inom en ram av 100 miljoner kronor. I avvaktan på att en elberedskapsavgift införs, bör den rörliga kreditramen kunna användas för finansiering av beredskapsverksamheten under första halvåret 1997 i den mån anslagssparandet från anslaget tolfte huvudtiteln Energi anslaget E 2. Åtgärder inom elförsörjningen inte är tillfyllest. Finansieringen och kostnaderna för elberedskapen bör vara särskilda i Svenska kraftnäts bokföring och redovisning. För år 1997 bör ramen för regeringens bemyndigande att teckna borgen för bolag, i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier och andelar, vara densamma som den nuvarande ramen, 1 500 miljoner kronor. Likaså bör ramen för regeringens bemyndigande att besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde vara oförändrad, 135 miljoner kronor. Svenska kraftnät har bemyndigats att besluta om förvärv och avyttring av aktier och bildande av bolag inom en ram av högst 10 miljoner kronor. Detta bemyndigande bör kvarstå oförändrat. TABELL. SVENSKA KRAFTNÄTS INVESTERINGAR, M.M., ÅREN 1995 1999 (MILJONER KRONOR). 1996 1997 1998 1999 Investeringar, totalt 444 1 840 425 600 Egen finansiering 444 840 425 600 Upplåningsbehov 0 0 0 0 1 Utfallsprognos 21