Dnr 43-2014:8687 Åmåls kommun Bam.utbildning@amal.se Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn av skolformen gymnasiesärskola i Åmåls kommun
2(13) Tillsyn av skolformen gymnasiesävslwia Åmåls kommun har genomfört tillsyn av Åmåls kommun under våren 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen gymnasiesärskola. Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat För gymnasiesärskolan saknas officiell statistik över elevernas kunskapsresultat eftersom elevunderlaget är för litet. För elever i årskurs 3 och 4 som går handels- och administrationsprogrammet enligt den gamla gymnasiesärskolans styrdokument visar skolenhetens sammanställning att två elever fått Godkänt eller Väl godkänt på samtliga kurser som har avslutas. Eftersom handels- och administrationsprogrammet inom gymnasiesärskolan vid Karlbergsgymnasiet startade läsåret 2011/12 är det inga elever som har fått slutbetyg ännu. För de elever som går i årskurs 1 på programmet för administration, handel och varuhantering (Gysär13) har inga kurser avslutats än, varför det inte finns några betyg att redovisa. Huvudmannen har till redovisat att för eleverna på individuella program och i verksamhetsträning är personliga mål satta för alla elever. Någon sammanställning eller utvärdering av dessa mål eller antal elever som under åren fått intyg på att de genomgått ett 4-årigt individuellt program inom verksamhetsträning har inte redovisats. Trygghet och studiero Kommunen genomför årligen en enkät bland eleverna om trygghet, diskriminering och kränkande behandling bland gymnasieelever. Av dokumentet "Systematiskt kvalitetsarbete-rapport 214, enhet gymnasium" som lämnats till framkommer inte någon redovisning och analys av vilka synpunkter eleverna på gymnasiesärskolan har.
3(13) Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 2015-06-30 2015-06-30 Sammanfattande bedömning Åmåls kommun bedriver inte ett systematiskt kvalitetsarbete inom gymnasiesärskolans verksamhet i syfte att utveckla verksamheten. Det görs till exempel inga uppföljningar av kunskapsresultat eller andra resultat som sammanställs och sedan analyseras för att lämpliga åtgärder ska kunna vidtas varken på huvudmannanivå eller på skolenhetsnivå. Huvudmannen har fokuserat på lokala mål som inte har anknytning till de nationella målen för gymnasiesärskolan och har ingen bild av hur verksamheten fungerar som helhet. Det finns heller ingen dokumentation som visar uppföljningar av kunskapsresultat eller andra resultat för gymnasiesärskolan. Eleverna på gymnasiesärskolan har inte tillgång till psykolog som kan delta i elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete för att stödja elevernas utveckling mot målen. Därmed saknas en viktig kompetens i gymnasiesärskolans förebyggande och hälsofrämjande arbete Dessutom visar utredningen att beslut om mottagande i gymnasiesärskola för elever mottagna i gymnasiesärskolan efter den 30 juni 2013 har fattats långt innan eleverna påbörjat sin utbildning på gymnasiesärskolan och utan att samtliga bedömningar är gjorda.
4(13) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Åmåls kommun att senast den 30 juni 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i gymnasieskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång tifi viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Åmåls kommun inte uppfyller förf attningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på skolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasiesärskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (För utbildning som påbörjats före 1 juli 2013 gäller 2 kap. 25 skollagen och för utbildning som påbörjats efter 30 juni 2013 gäller 2 kap. 25 skollagen; Läroplan för gymnasiesärskolan 2013, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar) Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen, och ser till att ett beslut om mottagande föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. (För utbildning som påbörjats före 1 juli 2013 gäller 18 kap. 8 skollagen och
5(13) Åtgärder för utbildning som påbörjats efter 30 juni 2013 gäller 18 kap. 5 skollagen) bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska se till att det i gym_nasiesärskolans elevhälsa finns tillgång till psykolog som arbetar förebyggande och hälsofrämjande för eleverna. Huvudmannen ska se till att en prövning om en elev tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan görs. Huvudmannen ska se till att ett beslut om mottagande föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Motivering till bedömning av brist Psykolog Enligt skollagen ska det för eleverna i gymnasiesärskolan finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsans ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Förvaltningschefen uppger i intervju att den psykolog som idag arbetar 40 procent inom förvaltningen inte finns tillgänglig för att arbeta främst förebyggande. Enligt förvaltningschefen arbetar psykologen främst med utredningar kring enskilda elever och med handledning. Förvaltningschefen uppger att Åmåls kommun från och med i höst kommer att anställa en ny psykolog på 50 procent och tillägger att tanken då är att kommunen därutöver ska kunna köpa några utredningar och att psykologen som anställs ska kunna arbeta mer förebyggande. Av intervju med representanter för elevhälsan på Karlbergsgymnasiet framgår att psykolog köps in på timmar vid behov och att psykolog inte deltar i elevhälsans veckomöten där de bland annat tar upp frågor som rör det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Av s utredning framgår att eleverna på gymnasiesärskolan inte har tillgång till psykolog som deltar i elevhälsans förebyggande och
6(13) hälsofrämjande arbete för att stödja elevernas utveckling mot målen. Därmed saknas en viktig kompetens i gymnasiesärskolans förebyggande och hälsofrämjande arbete Mottagande i gymnasiesärskolan För elever som påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2013 gäller att elever som gått ut grundsärskolan alltid har rätt att tas emot i gymnasiesärskolan. I annat fall ska frågan om en elev tillhör målgruppen prövas av elevens hemkommun. Ett sådant beslut ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med eleven och elevens vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. För elever som påbörjat sin utbildning efter den 30 juni 2013 ska hemkommunen enligt skollagen pröva frågan om en sökande tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan. Beslutet ska föregås av en utredning motsvarande den som ska göras inför mottagande i grurtdsärskolan om utredning saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt. Enligt förarbetena (prop. 2011/12:50 s. 40) kan ett sådant skäl t.ex. vara att en tidigare utredning var bristfällig eller att den visade att eleven endast hade en lindrig utvecklingsstörning och det utifrån elevens utveckling inte går att utesluta att eleven inte tillhör gymnasiesärskolans målgrupp. På begäran av har Åmåls kommun inkommit med en redovisning av när samtliga bedömningar och beslut gällande elever mottagna i gymnasiesärskolan i kommunen är fattade. Av redovisningen framgår att det finns fyra elever inskrivna efter den 30 juni 2013. För en av dessa elever saknas social och pedagogisk bedömning och för en elev saknas den pedagogiska bedömningen. Dessutom framkommer det av dokumentet att beslut om elevers mottagande i gymnasiesärskolan är fattade innan samtliga bedömningar är gjorda och långt innan eleverna påbörjade utbildningen på gymnasiesärskolan. För en av dessa elever saknas ett formellt beslut om mottagande. Vidare saknas i något fall datum för vårdnadshavarrtas medgivande. Vid intervju med förvaltningschefen framkommer att kommunen har påbörjat ett arbete med nya utredningar för kommunens inskrivna elever på gymnasiesärskolan. Utifrån dem avser kommunen att fatta nya beslut. Kommunen har även bett överlämnande kommuner att färdigställa samtliga utredningar som saknas samt fatta nya beslut. har av förvaltningen begärt en komplettering i vilken det ska framgå när dessa utredningar ska göras och vara klara, tidpunkter för
Beskut 7(13) vårdnadshavares medgivande och om kommunen på något sätt har gjort en prövning av om eleven tillhör målgruppen innan eleven antogs till gymnasiesärskolan. Kommunen har kommit in med en sådan redovisning. Av redovisningen framkommer att kommunen har en tidsplan för när samtliga utredningar ska vara klara och vem som är ansvarig för att genomföra dessa. Tidsplanen är påbörjad våren 2014 och samtliga utredningar ska vara beslutade och klara våren 2015. Även en komplettering av elever folkbokförda i andra kommuner har lämnats in. Däremot framkommer det i huvudmannens svar att huvudmannen inte har fattat beslut om eleven tillhör målgruppen innan eleven antagits till gymnasiesärskolan. Besluten är enligt huvudmannen fattade när eleverna skrevs in i grundsärskolan. s utredning visar att beslut om mottagande i gymnasiesärskola för elever som påbörjat sin utbildning efter den 30 juni 2013 har fattats i samband med att de skrevs in i grundsärskolan. Huvudmannen har därmed inte fattat nya beslut om elev tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan innan eleven påbörjade sin utbildning. Dessutom visar utredningen att samtliga bedömningar inte är gjorda för dessa elever. Motivering till föreläggande som in gripande Åmåls kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskifter. Åmåls kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen vid skolenheterna inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna, i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formuleras i gymnasiesärskolans läroplan. I arbetet ingår också att följa upp de förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan måluppfyllelsen och skolenheternas förutsättningar, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik,
8(13) tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Åmåls kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 skollagen) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska följa upp gymnasiesärskolans kunskaps- och värdegrundsresultat. Huvudmannen ska analysera måluppfyllelsen och skolenheternas förutsättningar, besluta om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt planera för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomföra dessa. Huvudmannen ska se till att uppföljning, analys och beslut om förbättringsåtgärderåtgärder dokumenters.
9(13) Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. I den dokumentation som Åmåls kommun lämnat in inför s tillsyn anger förvaltningschefen att det är enhetschefen för gymnasieskolan som presenterar resultat och uppföljningsarbeten avseende gymnasiesärskolan för barn- och utbildningsnämnden. Förvaltningschefen uppger emellertid i intervju att kommunen inte är bra på att följa upp verksamheten i gymnasiesärskolan. Det saknas ett helhetsperspektiv och det är lokala mål för gymnasieskolan som har varit i fokus. Barn- och utbildningsnämnden har mestadels informerats om hur man arbetar på gymnasiesärskolan och vilka behov gymnasiesärskolan har och det är detta som efterfrågats och följts upp. Ingen information eller uppföljningar har gjorts av elevernas kunskapsresultat eller övriga nationella mål och det finns heller ingen dokumentation av vad som ska utvecklas uppger förvaltningschefen. Förvaltningschefen uppger att kommunen påbörjade en uppföljning av handels- och administrationsprogrammet inom gymnasiesärskolan kring de nationella målen. En person påbörjade arbetet med att intervjua elever men någon rapport har dock inte sammanställts eftersom den personen som fick det i uppdrag slutade. Förvaltningschefen påpekar emellertid att det nu ska följas upp mer kring kunskapsresultat, normer och värden och att varje skolform ska välja ett eller två utvecklingsområden. Förvaltningschefen har i samband med kommunicering av protokoll skickat in till en redovisning för hur Åmåls kommun arbetar med systematiskt kvalitetsarbete inom flera verksamheter. Förvaltningschefen anger att de har arbetat systematiskt under de tre senaste åren och att det finns en röd tråd i allt de har gjort med regelbunden uppföljning och utvärdering tillsammans med barn- och utbildningsnämnden i form av redovisningar, information och diskussioner. I det inskickade materialet finns däremot inget som visar att ett systematiskt kvalitetsarbete har genomförts för gymnasiesärskolan utifrån de nationella målen. I exempelvis "Systematiskt kvalitetsarbete rapport 2014, enheten gymnasium", Årsrapport-ekonomisk uppföljning", Verksamhetsplan 2014" finns inga sammanställningar av resultat,
10 (13) Dnr 43-2014:8687 analyser eller exempel på utvecklingsarbete som ska genomföras för specifikt gymnasiesärskolan. Det finns inte heller någon koppling till gymnasiesärskolans nationella mål. Utredningen visar att det inte finns ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete inom gymnasiesärskolan i Åmåls kommun. Huvudmannen har inga strukturer och rutiner för hur utbildningens resultat systematiskt ska följas upp, analyseras och dokumenterats i förhållande till de nationella målen för gymnasiesärskolan. Kunskapsresultat sammanställs varken på huvudmannanivå eller på skolenhetsnivå. Kunskapsresultaten kan därmed inte analyseras och ligga till grund för beslut om åtgärder och planering för att genomföra dessa. Det finns heller ingen dokumentation som visar uppföljningar eller planeringar av åtgärder för att utveckla verksamheten. Motivering till föreläggande som ingripande Åmåls kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Åmåls kommun föreläggs att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.
11(13) På s vägnar Hans Larson Beslutsfattare (44144, Roland Fa ström Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Åmåls kommun
BesJuf: 12 (13) Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, nio, bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens artsvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens
13 (13) arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion. Bilaga 2: Fakta om skolformen gymnasiesärskola i Åmåls kommun Åmåls kommun är det barn- och utbildningsnämnden som är ansvarig för den kommunala gymnasiesärskolan. Nämnden är också ansvarig för verksamheterna förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola och fritidshem, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola. Dessa verksamheter bedöms i särskilda beslut. Det är barn- och utbildningsförvaltning som verkställer nämndens beslut. Förvaltningen leds av en förvaltningschef. Gymnasiesärskolan ligger på Karlbergsgymnasiet som är indelat i två skolenheter, Karlbergsgymnasiet 1 och Karlbergsgymnasiet 2. Gymnasiesärskolan ingår i skolenheten Karlbergsgymnasiet 1. Skolenheten leds av en rektor som vid tiden för tillsynen har haft uppdraget i cirka ett halvår. Gymnasiesärskolan erbjuder utbildning inom det individuella programmet och inom det nationella programmet administration, handel och varuhantering. Individuella program inom gymnasiesärskolan har funnits länge på Karlbergsgymnasiet, men det nationella programmet startade läsåret 2011/12. Sammantaget går det 13 elever på gymnasiesärskolan och eleverna är jämnt fördelade på de två programmen. Eleverna kommer huvudsakligen från Åmåls kommun men skolan har även elever inskrivna från andra kommuner. Utbildningen för eleverna i gymnasiesärskolan sker i årskurserna 1-2 enligt den nya gymnasiesärskolans styrdokument (Gysär13) och i årskurserna 3-4 enligt den gamla gymnasiesärskolans styrdokument. Elever som går i årskurs 3 på det individuella programmet går i verksamhetsträning och elever på det nationella programmet i årskurserna 3-4 går i handels- och administrationsprogrammet. Rätten att besluta om mottagande av elever i gymnasiesärskolan har delegerats till enhetschefen för gymnasieskolan som också är rektor för Karlbergsgymnasiet 2.