Umeå Universitet HT 2008 Juridiska institutionen Examensarbete 30hp Handledare Åsa Gunnarsson Ridsportverksamhet Hobby eller näringsverksamhet? Helena Norrman
Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1. Inledning...3 2. Syfte och metod...4 3. Historia...6 4. Näringsverksamhet...8 4.1. Lantbruksfastighet/ Jordbruksfastighet...9 4.2. Aktiv/ Passiv verksamhet... 12 4.3. Uttagsbeskattning... 13 5. Hobbyverksamhet... 15 5.1. Gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet... 15 6. Momsredovisning... 18 6.1. Mervärdesskattelagen... 18 6.2. Mervärdesskattedirektivet... 19 7. Praxis... 22 7.1. Näringsverksamhet eller hobbyverksamhet... 22 7.2. Anknytning till jordbruksfastighet... 24 7.3. Momsredovisning... 24 8. Diskussion... 26 9. Källförteckning... 31 2
1. Inledning Skatteverket ställer hårdare krav på hästföretagen 1, Hästföretag missgynnas av Skatteverket 2, Tuff match om du vill få rätt mot Skatteverket 3 är några av rubrikerna som man har kunnat läsa i tidningen Ridsport under hösten. Flera artiklar 4 har även publicerats i tidningen Ridsport om de svårigheter och motsättningar som främst nystartade hästföretag - speciellt avel och tillridningsverksamheter, stöter på från Skatteverket. Bland annat kan man läsa om Johan 5 som köpte in och utbildade hästar till försäljning, samt hade inackorderingar i stallet. Han ville utveckla sin verksamhet med avel och köpte in ett diplomerat avelssto som kostade en del. Inköpet av stoet godkändes dock inte av Skatteverket, som bedömde inackordering av hästar som en verksamhet och aveln som en annan. (Denna bedömning i sig kan ifrågasättas då all näringsverksamhet för en enskild näringsidkare skall räknas som en och samma näringsverksamhet.) Detta då den nystartade verksamheten ej gick med vinst och betraktades som hobbyverksamhet. Johan tappade sugen och sålde alla sina hästar. Kvar i stallet har han en tvååring efter sitt sto. För denna häst blir han förmånsbeskattad med 1000 kronor i månaden, som han får betala egenavgifter och inkomstskatt för. 6 - Om du ska få rätt mot Skatteverket så har du en stor pedagogisk uppgift framför dig, menar Fredrik Rosén, LRF Konsult. Det gäller att beskriva verksamheten och ha en affärsplan där du kan visa på att verksamheten kommer att gå med vinst och gärna visa på när du kan gå med vinst. 7 1 Sjöstedt, Ridsport, nr 20/2008 s 10. 2 Sjöstedt, Ridsport, nr 24/2008 s 60. 3 Sjöstedt, Ridsport, nr 23/2008 s 14. 4 Sjöstedt, Tessie, Skattesmäll för uppfödare, Skatteverket ställer hårdare krav på hästföretag, Ridsport nr 20/2008, s 10. 5 Fingerat namn i artikeln. 6 Sjöstedt, Uppfödare lägger av efter skattetvist, Ridsport 23/2008 s 14. 7 Sjöstedt Tessie, Uppfödare lägger av efter skattetvist, Ridsport nr 23/ 2008, s 14. 3
2. Syfte och metod Är det svårt för ridsportverksamheter att betraktas som näringsverksamheter? Ställer Skatteverket för höga krav på dessa verksamheter och har de stöd för det? Är deras inställning förenligt med praxis på området? Vad ger det för effekt för den enskilde? För att få svar på dessa frågor har jag utrett rättsläget och de skattemässiga avgränsningarna mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet. I första hand har jag vänt mig till doktrin och förarbeten på området för att få fram grunderna till lagstiftningen. Jag har också använt mig av Skatteverkets skrivelser, allmänna råd och ställningstagande då dessa är grunden till Skatteverkets ställning i frågan. Dessa är ej bindande men är råd som gemene man i de flesta fall läser och rättar sig efter och som i stor utsträckning påverkar utfallet i domstolarna. Något som har än större genomslagskraft i domstolarna, trots att det ej är uttalat, är Skatteverkets styrsignaler. Dessa har jag därför också använt mig av. Det är av intresse att se vad Skatteverket har för ståndpunkt i frågan då det är dem som är motpart i Skattemål. För att få övriga författares syn på frågan har jag använt mig av artiklar och doktrin på området. För att få reda på domstolarnas ställningstagande så ville jag använda mig av Regeringsrättens praxis men den är mager på området och de rättsfall som finns är över 20 år gamla. Därför har jag använt mig av de Kammarrätts domar som har funnits tillgängliga på Zeteo. Via doktrin har jag också funnit relevanta fall från EG-domstolen. Med ridportverksamheter menar jag verksamheter såsom avel, in- och tillridning, inackordering, ridskoleverksamhet, turridning. Jag har medvetet valt bort trav- och galoppverksamheter då dessa verksamheter skiljer sig från övriga ridsportverksamheter i fråga om prispengar och hur snabbt en uppfödare kan börja försäljning av sina unghästar. Det som i första hand ifrågasätts av Skatteverket är förvärvssyftet, alltså gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet. Jag har därför lagt fokus på den frågan i min uppsats. Det som också har ifrågasatts och som jag därför också har undersökt är hästars anknytning till jordbruksfastighet och om hästarna har en sådan anknytning till jordbruksfastigheten så att de ej behöver uppfylla näringskriterierna. 4
Frågan om momsredovisning har också uppkommit och utretts, då det i vissa fall ej har varit näringsverksamhet men att personen är momspliktig. I detta sammanhang har även skattedirektivet från EG utretts då det har tillämplighet i Sverige. Först kommer jag ta upp de mera allmänna reglerna inom de områden som aktualiseras av frågorna samt en lite djupare analys av vinstsyfte, jordbruksfastighet och momsredovisning, där jag refererar till andra författare och deras syn på frågan. Här kommer sedan sammanfattningar av rättsfall inom området. Till sist kommer det en avslutande diskussion, där jag tar upp mina reflektioner i ämnet och där jag försöker ge svar på de frågor jag ställt. 5
3. Historia Innan 1990 års skattereform var skatteläget uppdelat i sex olika inkomstslag; inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse, tjänst, kapital och tillfällig förvärvsverksamhet. Endast inkomster som föll in i någon av dessa inkomstslag kunde beskattas. Om en inkomst föll utanför definitionen blev den helt enkelt skattefri. Detta innebar att förtjänst på hobbyverksamhet var skattefri. Efter reformen fanns det tre inkomstslag kvar; inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital och det är dessa som är kvar än idag. 8 Nytt var också att hobbyverksamhet som gick med vinst kunde beskattas i inkomstlaget tjänst, något som ej hade aktualiserats tidigare. Nu kom även indelningen i aktiv och passiv näringsverksamhet. 9 Trots reformen 1990 så fanns ändå Kommunskattelagen från 1928 kvar. Detta ändrades inte förrän ikraftträdandet av nuvarande Inkomstskattelagen 2000, som började att gälla vid taxeringsåret 2002. Trots reformen så var inkomsterna för enskilda näringsidkare fortfarande uppdelade i olika förvärvskällor. Detta innebar att man ej kunde kvitta underskott från olika förvärvskällor mot varandra. Istället skulle man rulla förlusten framåt. 10 Dock var det förbjudet att kvitta underskott från en förvärvskälla med överskott från en annan, men verksamheter som hade en naturlig anknytning till varandra räknades som en förvärvskälla. 11 Att källorna hade samma ledning var ej tillräckligt utan det krävdes att ett inre sammanhang förelåg. Det krävdes viss gemensamhet i exempelvis verksamhetens art eller driftskostnader. 12 Förvärvskällebegreppets betydelse minskade dock successivt och togs bort helt vid införande av Inkomstskattelagen. Från och med 2002 års taxering räknas all näringsverksamhet bedriven av en enskild näringsidkare som en enda näringsverksamhet. 13 Innan införandet av Inkomstskattelagen fick skilda verksamheter bilda en gemensam förvärvskälla om de hade en naturlig anknytning till varandra, för att ha en naturlig 8 Rabe Gunnar, Melbe Ingrid, Det svenska skattesystemet, 21 uppl. s 40. 9 Prop. 1989/90:110 s 588. 10 Prop. 1989/90 :110 s 588. 11 Prop. 1989/90:110 s 646. 12 Prop 1989/90:110 s 587. 13 Lodin Sven-Olof, m.fl. Inkomstskatt- en läro- och handbok i skatterätt, 11 uppl. s 398 samt14:12 IL. 6
anknytning så ska aktiviteterna ha en enhetlig beskaffenhet. 14 Ett exempel som ges är aktivt bedrivet jordbruk som samtidigt utarrenderar grustäkt och uthyrning av fritidsbostäder. 15 Detta synsätt lever kvar än idag vid bedömandet om vad om ska räknas in i en jordbruksfastighet då det i förarbetena till Inkomstskattelagen hänvisar till tidigare förarbeten när det gäller frågan om vad som hänförs till jordbruksfastighet. 16 14 Prop 1989/90:110 s 587. 15 Prop. 1989/90:110 s 646. 16 Prop. 1999/2000:2. 7
4. Näringsverksamhet Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.(inkomstskattelagen 13 kap 1 1st) För att beskattas som näringsverksamhet i Inkomstskattelagen enligt första stycket så krävs det alltså att tre kriterier är uppfyllda, nämligen att verksamheten skall vara självständig, yrkesmässig och drivas i förvärvssyfte. Med självständighet menas att personerna driver sin verksamhet självständigt. Något som visar på detta är att näringsidkaren kan ha flera olika uppdrag, kan sätta in en annan person i sitt ställe, använder egna hjälpmedel etc. Det innebär även att näringsidkaren står för riskerna själv såsom den ekonomiska risken. 17 Verksamheten skall bedrivas regelbundet, vilket innebär att den måste vara varaktig och inom viss omfattning. Normalt skall också verksamheten vända sig till allmänheten och inte enbart för eget bruk och egen näring. 18 Det som läggs in i bedömningen om det är yrkesmässigt eller ej är antalet uppdragsgivare uppdragstagarens avsikt med verksamheten, och uppdragsgivarens styrande av verksamheten. Prövningen görs genom om en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. 19 Förvärvssyfte eller vinstsyfte som det också kallas, innebär att verksamheten syfte är att gå med vinst eller ge ekonomiskt utbyte. Att verksamheten ej går med vinst ska inte vara avgörande utan det är syftet att gå med vinst som är väsentligt. Att en person driver en 17 Lodin m.fl. s 242. 18 Lodin m.fl. s 242. 19 Ryding Urban, Antonsson Jan, Beskattning av hästverksamhet, Svensk skattetidning 2008:4, s 23 ff. 8
förlustbringande verksamhet år efter år är dock en indikation på att förvärvssyftet ej är uppfyllt. 20 Om en verksamhet har ett vinstsyfte eller ej skall avgöras utifrån en samlad bedömning av det enskilda fallet. För att domstolarna och skatteverket skall kunna göra en så korrekt bedömning som möjligt, så måste alla väsentliga omständigheter framföras. Det åligger på den enskilde att omständigheterna läggs fram och att bevisa att verksamheten bedrivs med vinstsyfte. Går verksamheten med överskott torde det inte vara något problem. 21 I praxis har det ställts högre beviskrav på de verksamheter som normalt sett utgör hobbyverksamhet. I dessa verksamheter behöver förvärvssyftet vara tydligt manifesterat för att betraktas som näringsverksamhet. 22 Domstolarna ställer i regel större krav på att verksamheten visar ett överskott i sin omsättning eller att de i vart fall har ett överskott inom en snar framtid. 23 Å andra sidan presumeras det att verksamheter som typiskt sett bedrivs i förvärvssyfte har vinstsyfte och här krävs näst intill ingen bevisning. 24 4.1. Lantbruksfastighet/ Jordbruksfastighet Innehav av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter samt avverkningsrätt till skog räknas alltid som näringsverksamhet. Privatbostadsfastigheter, privatbostadsrätter och andra privatbostäder kan inte ingå i en näringsverksamhet.(inkomstskattelagen 13 kap 1 3 st) Lantbruksfastigheter räknas som näringsfastighet och innehav av näringsfastighet räknas som näringsverksamhet enligt Inkomstskattelagen 13:1 st. 2. De så kallade näringskriterierna behöver därmed ej vara uppfyllda, för att inkomster och utgifter av verksamheten skall räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Typexempel på vad som räknas som lantbruksfastighet är jord och skogsbruk. Vad som faktisk ingår i jord och skogsbruk kan däremot vara svårt att bestämma. En utgångspunkt är det som i tidigare lagreglering avser binäring till jordbruk. Där avsåg sådan i samband med jordbruk bedriven förvärvsverksamhet som avsåg att med utnyttjande av fastighetens alster, 20 Lodin m.fl. s 240. 21 Brockert Mats, Vinsyftet att skilja på näring och hobby, Skattenytt 1997:10 s 603 ff. 22 Lodin s 240. 23 Lindholm Peter, Beskattning av hästverksamhet, en kommentar, Svensk skattetidning 6-7/2008 s 445. 24 Brockert, s 603 ff. 9
naturtillgångar, anställd arbetskraft eller av därför avsedda anläggningar eller inventarier utvinna en biförtjänst. 25 I 1990 års Kommunskattelag så behandlades verksamheter som hade en naturlig anknytning till varandra som en enda verksamhet. 26 Innan ändringen så stod det i lagtexten vad som var binäring till jordbruk. I andra stycket kunde man läsa såsom binäring till jordbruk anses sådan i sammanhang med jordbruk bedriven förvärvsverksamhet, som avser att med utnyttjandet av fastighetens alster eller naturtillgångar, av vid jordbruket anställd arbetskraft eller av därför avsedda anläggningar eller inventarier utvinna en biförtjänst. I enlighet härmed räknas som binäring till jordbruk jakt, fiske, biskötsel, hemslöjd, utförandet av körslor mot ersättning, uthyrning av byggnader eller inventarier m.m. dyl. drives däremot sådan verksamhet i större omfattning såsom mera fristående företag och med särskilda därför avsedda byggnader eller inrättningar, särskilda maskiner eller inventarier och i huvudsak särskild arbetspersonal, är verksamheten att hänföra till rörelse. 27 Trots att lagen är borttagen och ändrad så finns andemeningen kvar och idag så är det fortfarande det här som ligger till grund vid bedömningen. I förarbeten till Inkomstskattelag så hänvisas det också till tidigare förarbeten. Ryding och Antonsson anser att verksamheter som utnyttjar samma resurs (i det här fallet jordbruksfastighet) kan räknas som verksamheter som har ett naturligt samband. En annan naturlig anknytning kan vara att en verksamhet utnyttjar en annans verksamhets produkter samt tillverkning och försäljning av samma produkt. Det kan även föreligga ett naturligt samband om det finns samverkan i inköp, försäljning samt tillverkning av samma produkt. 28 De anser också att verksamheter som bedrivs av ägare till en näringsfastighet och verksamheten utnyttjar fastighetens beståndsdelar som mark, byggnader och fasta inventarier på ett naturligt sätt så skall det hänföras till fastighetsinnehavet. Utnyttjandet får dock ej vara alltför obetydligt. 29 25 Ryding Urban, Antonsson Jan, Beskattning av hästverksamhet, Svensk skattetidning 2008:4, s 23 ff. 26 Ryding, Antonsson, s 257. 27 SFS 1972:741 21 2p 2st. 28 Ryding, Antonsson s 257. 29 Ryding, Antonsson s 259. 10
Det är dock ingen naturlig anknytning bara för att ett överskott från en verksamhet finansierar underskott från en annan verksamhet. 30 Skatteverket anser att hästhållningen inte med automatik skall ingå i en jordbruksfastighet(om det ej handlar om brukshästar). Det skall göras en enskild bedömning på hästhållningen och den ska självständigt kunna uppnå kriterierna. De anser att hästhållning ej har sådan naturlig anknytning till driften av jordbruksfastigheten att de inte skall undantagas prövning enligt näringskriterierna. Det räcker inte att endast nyttja fastigheten för bete, foder eller uppstallning utan hästarna måste användas för att bruka och bearbeta jord eller skog. Om de används till det har de sådan anknytning till fastigheten att de kan anses ingå i verksamheten. 31 Skatteverket har ändrat sig i bedömning av hästars samhörighet med jordbruksfastighet. I deras handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet från 2006 står det att Hästsportverksamhet eller biodling som bedrivs i nära anslutning till jordbruksdriften bör anses vara en med jordbruksverksamhet naturligt sammanhörande verksamhet och därför beskattas såsom näringsverksamhet. 32 2006 tyckte Skatteverket att Den naturliga anknytningen som råder mellan jordbruksverksamhet och verksamhet som ger avkastning genom bl.a. utnyttjandet av fastigheternas inventarier, alster och naturtillgångar m.m. medför att hästsportverksamheten ofta utgör en verksamhet tillsammans med jordbruket. 33 Från 2007 års handledning har dock Skatteverket tagit bort de två styckena som berör hästverksamheten. 34 Detta med bakgrund till styrsignal Avdrag för hästhållning vid innehav av jordbruksfastighet. Att notera så kommer den här styrsignalen utan att det gjorts någon ändring i lagstiftning eller vägledande rättsfall. Styrsignaler har ingen rättsverkan utan är en åsikt vars styrka bygger på krafterna i argumenten. 35 Att det är svårt med gränsdragningen märker man inte minst i Kammarrätten i Stockholms tvetydiga uttalande. De ansåg att använda hästar i syfte för att hålla beteshagar kan ses som en del av näringsverksamheten i form av jordbruk men det kan även ses som husdjursliknande 30 Ryding, Antonsson s 257. 31 Skatteverkets ställningstagande 07-02-12 dnr 131 104860 07/11. 32 Skatteverkets handledning vid 2006 års taxering del 2 s 221. 33 Skatteverkets handledning vid 2006 års taxering del 1 s 405. 34 Skatteverkets handledning vid 2007 års taxering del 1 s 408-409. 35 Ryding, Antonsson s 265. 11
hästhållning som kan vara relativt vanlig på landsbygden och som då ej har något samband med näringsverksamheten. 36 Har man hästar på en jordbruksfastighet så kan fastighetsägaren få EU-stöd för skötsel och betesmark. En förutsättning för att få stödet är att betesmarkerna betas varje år. Det kan betas av får av andra djur men även hästar. EU-stödet utgör inkomst av näringsverksamhet genom sin koppling till näringsfastigheten och dennes skötsel. Då hästen används för betandet så har den en stark koppling till innehavet av näringsfastigheten 37 Trots detta har domstolarna haft svårt att se detta som ett naturligt samband och näringsidkaren får redovisa bidragen som inkomst av sin verksamhet medan han/ hon inte får göra avdrag för de kostnader som har uppkommit för att få in intäkten. 38 Ryding och Antonsson anser att hästar som betar på en näringsfastighet där EU-stöd erhålls utgör näringstillgångar och ingår således i verksamheten. Detta gäller även om hästverksamheten inte bedöms uppfylla näringskriterierna. 39 4.2. Aktiv/ Passiv verksamhet Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig omfattning. Annan näringsverksamhet anses som passiv näringsverksamhet. Självständig näringsverksamhet som bedrivs utomlands anses alltid som passiv näringsverksamhet. (Inkomstskattelagen 2 kap 23 ) När det gäller bedömandet av aktiv/ passiv näringsverksamhet så är det all näringsverksamhet som en näringsidkare bedriver inom landet som ligger till grund vid bedömandet. 40 Om man bedriver verksamheten i stor omfattning så är den aktiv. Kravet på omfattning är att du ska lägga ner arbetstid motsvarande minst en tredjedel av en vanlig anställning på heltid. 36 Kammarrätten i Stockholm, dom 05-01-20. 37 Ryding, Antonsson s 263 ff. 38 Se bland annat domarna under 7.2. 39 Ryding, Antonsson s 264. 40 Lodin s 398. 12
En tredjedels års arbetskraft ligger runt 500-600 timmar. 41 Om det här kravet inte uppfylls så är den passiv. Från och med 1995 års taxering får man göra avdrag för underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet. Om en nysstartad aktiv verksamhet går med förlust så får underskottet dras av som allmänt avdrag dvs. från inkomst av tjänst. Avdrag får göras med maximalt 100 000 kronor per år och under fem år från starten av verksamheten. Aktivitetskravet gäller för det år då underskottet yrkas. Hur det förbehåller sig under tidigare eller senare år saknar betydelse. 42 4.3. Uttagsbeskattning Med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång från näringsverksamheten för privat bruk eller att han för över den till en annan näringsverksamhet. (Inkomstskattelagen 22 kap 2 ) Med uttag avses också att den skattskyldige överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat. Motsvarande gäller om ett svenskt handelsbolag som den skattskyldige är delägare i överlåter en tillgång till den skattskyldige eller någon annan. (Inkomstskattelagen 22 kap 3 ) Uttag av en tillgång eller en tjänst ska behandlas som om den avyttras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (uttagsbeskattning) (Inkomstskattelagen 22 kap 7 ) Anskaffar man en tillgång till en näringsverksamhet, så gör man i regel avdrag. Om man sedan tar ut tillgången/tillgångarna för privat bruk eller säljer dem för ersättning som är under marknadsvärdet så medför en beskattning som skulle vara likartad med den som skulle ha inträtt vid försäljning mot marknadsmässig ersättning. Detsamma gäller även vid tjänster om värdet på tjänsten inte är ringa. Grunden för beskattning avser värdet vid tidpunkten av uttaget. Anledningen till att uttagsbeskattning finns är främst av neutralitetsskäl. Genom beskattningen så neutraliseras de 41 Gäverth Leif, Avdrag för underskott i nystartad och konstnärlig verksamhet, Skattenytt 1-2 03, s 34. 42 Inkomstskattelagen 62:2-4. 13
avdrag som har gjorts i näringsverksamheten. 43 Detta innebär att ett belopp motsvarande det marknadsmässiga priset skall tas upp som inkomst av tjänst. 44 Uttagsbeskattning innebär att det är företaget som drabbas och ska ta upp uttaget som en intäkt som om försäljning hade skett. För den personen som får köpa varan/ tjänsten till ett lägre pris eller får varan/tjänsten så förmånsbeskattas personen i fråga med skillnaden mellan marknadspriset och vad han/hon fått betala. 45 43 Lodin m.fl. s 248 ff. 44 Eriksson Asbjörn, Praktisk beskattningsrätt, 15 uppl. s 329. 45 Lodin m.fl. s 114. 14
5. Hobbyverksamhet Om en verksamhet saknar vinstsyfte anses den utgöra hobbyverksamhet. Utmärkande för en hobbyverksamhet är att den utövas av hobbyidkaren själv på dennes fritid. Verksamhetens utgifter består huvudsakligen av privata levnadskostnader. Utgörs kostnaderna huvudsakligen av privat sfär så presumeras det vara hobbyverksamhet. 46 I hobbyverksamhet så beskattas överskott av hobbyn inom inkomst av tjänst medan underskott inte är avdragsgillt mot andra inkomster. Det går dock att spara underskott av hobbyverksamhet under fem år och inom denna tidsram kunna kvitta det mot ett eventuellt överskott. 47 Detta får den enskilde hålla reda på själv vilket kan vara ett problem då du inte är bokföringsskyldig vid hobbyverksamhet. Har du flera olika hobbyverksamheter så beskattas de var för sig och ett överskott från en hobbyverksamhet kan inte kvittas mot ett underskott från en annan. Om verksamheterna har ett starkt samband kan dock kvittning medges. 48 Exempel på fritidsnöje som det är svårt att göra den gränsdragningen i är motorsport, hästar i begränsad omfattning, biodling, avel av smådjur och hästsport. 49 5.1. Gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet Betydelsen av indelningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet kanske till synes inte ser så stor ut, men det finns skillnader som har betydelse. I näringsverksamhet tillämpas bokföringsmässiga grunder medan i hobbyverksamhet används kontantprincipen. Du får inte heller kvitta underskott av hobbyverksamhet mot något annan inkomst. Vid avveckling av företaget får dessutom en näringsidkare göra allmänt avdrag i kapital med 70 % av den ackumulerade totalförlusten. 50 Är det en hobbyverksamhet så utövas den av hobbyidkaren själv på dennes fritid och vanligtvis saknas vinstsyfte. Om verksamheten endast riktar sig mot närstående kunder 46 Brockert s 603 ff. 47 Inkomstskattelagen 12:37. 48 Eriksson s 129. 49 Gävert s 27. 50 Eriksson s 129 ff. 15
(familj, vänner) kan det vara svårare att bevisa att vinstsyfte föreligger än om verksamheten är riktad mot utomstående kunder. 51 Andra faktorer som kan spela roll inom hästsporten är åldersstrukturen på hästarna, var hästarna finns, om hästarna tränas av professionella tränare och om hästen/hästarna nyttjas i enbart rekreationssyfte. 52 Vid avgränsning inom hästavel har vikt lagts vid om de framavlade hästarna har sålts eller om de använts inom den egna verksamheten. Om hästarna inte sålts eller endast sålts i ringa omfattning har de oftast betraktats som hobby. 53 Hänsyn har även tagits till omfattningen av verksamheten, hästägarens övriga anknytningar till hästuppfödning eller hästsporten, om hästverksamheten i flera år varit vinstrik och graden av hästägarnas ekonomiska beroende av verksamheten. 54 Dessa faktorer har främst kommit fram genom praxis på området och det har även tagits hänsyn till intäkter, kostnader och vinstmöjligheter. Det är verksamhetens omfattning som väger tyngst vid bedömningen. Med omfattning avses storleken på intäkterna och att verksamhetens saknar intäkter har avgörande betydelse. Andra faktorer som spelar in är om verksamheten har startas på heltidsbasis, ägarens kompetens och utbildning, samt om verksamheten har anställda. 55 Kammarrätten i Jönköping menar på att en nystartad näringsverksamhet går sällan med vinst under uppbyggnadsskedet. Om så är fallet krävs det att omständigheterna i övrigt talar för näringsverksamhet, så som; arten av verksamheten, affärsidé, investeringsperiod etc. Hästverksamhet är en känslig verksamhet och en sådan byggs oftast upp försiktigt i en liten skala för att sedan expandera då det är stora utgifter i början. Under denna tid krävs en annan inkomstkälla och att personerna då inte är beroende av verksamheten för sin försörjning har egentligen ingen relevans vid bedömning om vinstsyftet är uppfyllt eller ej. 56 Men Kammarrätten säger också att om man i flera år har bedrivit en förlustbringande hobbyverksamhet och sedan vill övergå till näringsverksamhet krävs i högre grad att avsikten att bedriva en vinstbringande verksamhet visas på något objektivt konstaterbart sätt. Exempel på detta är att verksamheten faktiskt går med vinst. 57 51 Brockert s 603 ff. 52 Kammarrätten i Stockholm, dom 05-01-20. 53 Gäverth Leif, Avdrag för underskott i nystartad och i konstnärlig verksamhet s 28. 54 Kammarrätten i Jönköping, dom 04-01-20. 55 Brockert s 603 ff. 56 Kammarrätten i Jönköping, dom 08-04-10. 57 Kammarrätten i Jönköping, dom 06-03-13. 16
Brockert anser att då det är svårt att gå med överskott i en nystartad verksamhet så spelar kostnadssidan en än större roll än intäktssidan vid bedömandet om vinstsyfte föreligger. Kostnadssidan ger då en bättre och mer objektiv bild av avsikten med verksamheten. 58 Om verksamheten har kostnader som inte kan utgöra personliga kostnader så är det ett starkt skäl att vinstsyfte föreligger. Detta gäller också kostnader som den enskilde ej skulle ådragit sig om det ej fanns stora möjligheter att generera vinst. Exempel på sådana kostnader är marknadsföring, företagsförsäkringar och lokalkostnader. Avsaknaden av sådana kostnader kan utgöra en omständighet att vinstsyfte ej föreligger. Kostnader som har inslag av privata levnadskostnader kan ifrågasättas eller jämkas. Det kan också istället bli fråga om uttagsbeskattning. 59 Denna gränsdragning är därför väldigt svår att göra inom hästsporten där nästan alla kostnader som näringsidkaren har inom sin verksamhet är liknande kostnader som de kostnader som en hobbyryttare har. Ulf Harnegård, Skatteverkets hästexpert, uttalar sig i Ridsport och säger att - Beskattningen av hobby contra näringsverksamhet är en av de svåraste gränsdragningarna inom skattelagstiftningen och menar att inackordering är en klockren näringsverksamhet. Medan avelsverksamhet är svårare att bestämma. Den är till sin natur en näringsverksamhet, menar Harnegård men det är din avsikt som spelar in och här har Skatteverket ett stort dilemma. Han säger även att kunskapsnivån hos våra tjänstemän är överlag låg när det gäller hästar. 60 58 Brockert s 603 ff. 59 Brockert s 603 ff. 60 Sjöstedt Tessie, Hästföretag missgynnas av Skatteverket, Ridsport nr 24/2008, s 60. 17
6. Momsredovisning Det är främst Mervärdesskattelagen som reglerar vem som skall betala mervärdesskatt, men EG-rådets direktiv på området skall också tas i beaktande och har företräde ifall Mervärdesskattelagen och Skattedirektivet ej stämmer överensstämmer. 6.1. Mervärdesskattelagen Mervärdesskatt ska betalas till staten enligt denna lag 1. vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs i en yrkesmässig verksamhet, (Mervärdesskattelagen 1 kap 1 p.1) En verksamhet är yrkesmässig, om den 1. utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), eller 2. bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under beskattningsåret överstiger 30 000 kronor. (Mervärdesskattelagen 4 kap 1 p. 1 och 2) Enligt Mervärdesskattelagen så är en person/ företag skattskyldig till mervärdesskatt om det är fråga om en omsättning av skattepliktiga varor och tjänster i en yrkesmässig verksamhet inom landet. För att avgöra vad yrkesmässig verksamhet är så hänvisas det direkt till Inkomstskattelagens näringsverksamhetsbegrepp. Vidare är en verksamhet yrkesmässig även när den bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet härförlig rörelse och ersättning för omsättningar i verksamheten under beskattningsåret överstiger 30 000 kronor. Detta är den så kallade utvidgningsregeln, vilket innebär att om en verksamhet ej uppfyller näringskriterierna enligt Inkomstskattelagen så ska en självständig bedömning enligt utvidgningsregeln göras vid beaktandet av mervärdesbeskattning. 61 61 Alhager Elinor m.fl. Mervärdesskatt i teori och praktik, 1 uppl. s 39. 18
Utvidgningsregeln kom främst till för näringslivets intressen, då de ville förhindra snedvriden konkurrans där mervärdesskatten skulle ha en icke önskvärd effekt. Bestämmelsen skulle dock tillämpas restriktivt och i undantagsfall. 62 Denna utvidgning har idag ej så stor betydelse då hänsyn nu också tas till EG-rätten och då främst mervärdesskattedirektivet 63. 6.2. Mervärdesskattedirektivet I artikel 9 i mervärdesskattedirektivet anges att med beskattningsbar person avses den som oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet oberoende av dess syfte eller resultat. Denna bestämmelse reglerar vem som är skattskyldig och stämmer mestadels överens med Mervärdesskattelagen. Skillnaden ligger i begreppet ekonomisk verksamhet som är ett väldigt vitt begrepp samt att något vinstsyfte ej behöver föreligga men däremot måste något krav på ekonomiskt utbyte föreligga. 64 Kammarrätten Jönköping kom fram till att detta innebär bland annat att avdrag inom EG-rätten är generösare. 65 Den ekonomiska verksamheten skall enligt artikel 4 p 4 bedrivas självständigt och skall även i princip bedrivas regelbundet. Begreppet är objektivt och bedöms utan hänsyn till verksamhetens resultat och personens syfte. 66 Det är aktivitetens karaktär och inte syftet eller resultatet som är relevant. Det behöver ej föreligga ett vinstsyfte men däremot en avsikt att företa transaktioner så kallad ekonomisk aktivitet. 67 Syftet med detta är att inte snedvrida konkurrensen och ha en neutral mervärdesskattelagstiftning. Om en person tillhandahåller varor eller tjänster som tillgodoser ett konsumtionsbehov bör han/hon vara skatteskyldiga. 68 62 SOU 2002:74 s 79. 63 2006/112/EG rådets direktiv 28 nov 2006 som har sitt ursprung i 77/388EEG. 64 Alhager m.fl. s 41. 65 KR Jönköping dom 08-03-26. 66 Ståhl Kristina, Persson Österman Roger, EG skatterätt, 2 uppl. s 198. 67 SOU 2008:76 s 101. 68 Ståhl, Persson Österman s 198. 19
Med en beskattningsbar person avses den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet oberoende av dess syfte och resultat. 69 Av andra stycket 70 framgår att med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som behövs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripit gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Att notera är att ekonomisk verksamhet inte förutsätter vinst när det är fråga om verksamheter som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör. Däremot ställs det krav på vinstsyfte när det gäller utnyttjandet av materiella och immateriella tillgångar. 71 I Lennartzmålet kom EG-domstolen fram till att den skatteskyldige kan i princip alltid välja att skattemässigt tillföra verksamheten en tillgång, trots att tillgången knappast alls utnyttjas i verksamheten utan i praktiken används uteslutande till privat användning. När detta sker så kommer det att bli ifråga om uttagsbeskattning på det privata nyttjandet. 72 Domstolen sa även att avdrag kan ske för varan trots att den inte omedelbart tillförs verksamheten, så länge som avsikten finns att i framtiden tillföra egendomen i verksamheten. Det åligger den skattskyldige att bevisa avsikten. 73 För att uttagsbeskattning skall bli aktuell så måste tillgången ha tillförts verksamheten och avdrag för ingående mervärdesskatt måste ha skett. 74 I målet C-230/94 Enkler uttalade sig EG-domstolen att om en vara med hänsyn till sin karaktär lämpar sig för såväl privat användning som användning i en ekonomisk verksamhet, måste alla omständigheter undersökas för att avgöra om varan faktiskt används med avsikt att erhålla inkomster. Domstolen gjorde därefter en jämförelse av hur tillgången faktiskt hade utnyttjas och hur motsvarande ekonomisk verksamhet i vanliga fall utövas. 75 Även om förvärvet sker för i huvudsak privat konsumtion, men om förvärvet används i ekonomisk verksamhet i syfte att fortlöpande vinna intäkter så medges avdrag för mervärdesskatt. 76 Att komma ihåg är att det i dessa fall blir det uttagsbeskattning för den delen som används för privat bruk. 69 Artikel 9.1 första stycket. 70 Artikel 9.1 Mervärdesskattedirektivet. 71 SOU 2008:76 s 100 ff. 72 Mål C 97/90 kommenterat i Ståhl, Persson Österman, s 212. 73 Ståhl, Persson Österman, s 219. 74 Armbrechtmålet C291/92 kommenterat i Ståhl, Persson Österman, s 212. 75 SOU 2008:76 s 101. 76 Kammarrätten i Jönköping dom 08-03-26. 20
I svensk praxis har man främst beaktat intäktssidan och dess storlek istället för kostnadssidan. Kostnadssidan skulle kunna på ett mer objektivt sätt visa avsikten att företa skattepliktiga transaktioner, som är avgörande för bedömning enligt artikel 4. Att kostnaderna skall stå i proportion till intäkterna har inget stöd i artikel 4. 77 När det gäller bedömningen om skattskyldighet föreligger, anser Skatteverket att all hästrelaterad verksamhet skall bedömas utifrån begreppet ekonomisk verksamhet i EG-rätten oavsett vilken juridisk form verksamheten bedrivs i. Detta skall göras med hjälp av samtliga omständigheter som föreligger i varje enskilt fall. I en skrivelse menar de att ekonomisk verksamhet föreligger i normalfallet vid kommersiell handel med hästar, tävlingsverksamhet som bedrivs varaktigt och av omfattning som kan jämställas med kommersiell omfattning, varaktig hingsthållning med godkänd avelshingst, varaktig uppfödning av hästar för försäljning, varaktig inackordering av hästar, varaktig ridutbildning och andra aktiviteter där hästen används för att fortlöpande generera intäkter, exempel på detta är turridning eller uthyrning av hästar. 78 Enligt Skatteverket så måste en häst fortlöpande genera intäkter för att få ingå i en ekonomisk verksamhet eller så måste avsikten att den skall generar intäkter styrkas. 79 77 SOU 2002:74 s 85. 78 Skatteverkets skrivelse dnr 130 685459-04/111. 79 Skatteverkets skrivelse dnr 130 685459-04/111. 21
7. Praxis 7.1. Näringsverksamhet eller hobbyverksamhet RÅ 1988 ref 117 Herbert hade en travhäst på sin jordbruksfastighet. Taxeringsintendenten ansåg att hästen skulle räknas som binäring till jordbruksfastigheten (att komma ihåg är att då var hobbyverksamhet ej skattepliktig). Kostnaderna för hästen hade ej belastat jordbruket. Det framgick ej att hästen hade använts i jordbruket eller att produkterna från jordbruket skall ha använts för hästens räkning. Med anledning av den ringa verksamheten i jordbruket kan travsportverksamheten inte anses bedriven i nära anslutning till jordbruket dvs. som binäring till jordbruket. Kammarrätten i Jönköping, dom 040127 mål 2039-01 RÖ hade arabhästar och hade haft det som hobbyverksamhet under ett antal år och ville nu starta näringsverksamhet då hennes avsikt var att bedriva avel och tävlingsverksamhet. RÖ:s verksamhet hade ej inbringat några intäkter under åren och Kammarrätten ansåg därför att vinstsyfte saknas. Att notera är att Länsrätten fann att vinstsyfte förelåg då verksamheten befann sig i ett uppbyggnadsskede. Kammarrätten hade dock fler år att ta hänsyn till då de tog beslut 2004 och Länsrätten tog sitt beslut 1998. Kammarrätten i Jönköping, dom 060313 mål 3858-04 Trots att detta är en dom som handlar om travhästar, så är den av intresse då näringsidkaren ville bedriva näringsverksamhet genom uppfödning, från att tidigare har varit hobbyverksamhet. F-skattsedel införskaffades men inkomster från verksamheten uteblev. Kammarrätten ansåg att det fortfarande var hobbyverksamhet med motiveringen MHH har gjort gällande att den sedan flera år förlusttyngda bedrivna hobbyverksamhet nu skall ha övergått att bli näringsverksamhet. I en sådan situation fordras i särskild hög grad att avsikten att bedriva näringsverksamhet kan påvisas på något objektivt konstaterbart sätt, nämligen att verksamheten faktiskt går med vinst. 22
Kammarrätten i Göteborg, dom 07-04-20 mål nr 626-630-06 AJ bedriver avel och uppfödningsverksamhet, som från 1998-2002 haft ett underskott på 360 887 kr. Skatteverket ansåg att verksamheten drevs utan vinstsyfte och skulle räknas som hobbyverksamhet. Både länsrätten och kammarrätten ansåg att det var en näringsverksamhet, med motiveringen: Med uppfödningsverksamhet avses sådan verksamhet där man har en avsikt att föda upp unghästar och utbilda dem för att sedan sälja dem vid tre till fem års ålder då de anses som fullvuxna. Unghästen kan vara inköpt eller avlat av eget sto. Uppfödningsverksamhet med eget sto bedöms normalt som näringsverksamhet. AJ hade bedrivit uppfödningsverksamhet och under fem år ej visat överskott. Han har dock börjat avyttra hästar allt eftersom de har kommit upp i fullvuxen ålder. Detta då avyttring vid den åldern genererar som mest inkomster. Både kammarrätten och länsrätten ansåg att vinstsyfte förelåg. Kammarrätten i Jönköping, dom 08-04-10 mål 3977-3978-07 JC startade en avelsverksamhet för hopphästar. Under de första åren genererade inte verksamheten någon vinst. Skatteverket ansåg då att vinstsyfte ej förelåg, något som Länsrätten också kom fram till. Kammarrätten hade dock en annan uppfattning och ansåg att vinstsyfte förelåg KR finner att intet annat framkommit än att verksamheten bedrivs på ett målmedvetet och seriöst sätt med goda förutsättningar till framtida vinster. Att anmärka är att JC hade två hästar för privat verksamhet. Kostnaderna för dessa hade ej belastat verksamheten. Kammarrätten i Göteborg, dom 08-11-26 mål 1233-08 Victoria Carlebäck rider fälttävlan på elitnivå och har bland annat tävlat i OS 2008. Hästverksamheten drevs genom aktiebolag där hennes mamma var ägare/vd. Vid inkomsttaxeringen 2005 ifrågasatte Skatteverket om hästverksamhet var näringsverksamhet eller hobby. De ansåg att vinstsyfte saknades, då verksamheten gått med förlust. Kammarrätten ansåg att trots att Carlebäck har tävlat framgångsrikt så har intäkterna i form av prispengar varit obetydliga jämfört med de kostnader som uppstått. Vinstsyfte ansågs därmed ej föreligga och Carlebäck och hennes mamma förmånsbeskattades och bolaget uttagsbeskattades. Att notera är att överklagningstiden i detta fall ej har gått ut. 23
7.2. Anknytning till jordbruksfastighet Kammarrätten i Stockholm, dom 2005-01-20 mål 11308-03 B.Ö. hade två hästar på gården, en valack och en shetlandsponny. Kammarrätten fastställde Länsrättens dom, att verksamheten utgjorde hobbyverksamhet. I domskälen anför de bland annat, i detta fall verkar det till synes som om B.Ö. har införskaffat hästarna i syfte att hålla beteshagarna öppna, dock kan han lika gärna anskaffat dem för privata nöjen. Då praxis är väldigt restriktiv på området så anser de att kraven på näringsverksamhet ej är uppfyllda. Kammarrätten i Stockholm, dom 08-06-04 mål 800-08, 798-08 Frågan gällde om hästarna kunde anses ingå i den näringsverksamhet som fastighetsinnehavet konstituerar och om hästarna hade ett sådant naturligt samband med fastigheten. Två makar som hade fyra hästar på gården och använde dessa för att beta i hagarna och för detta erhöll de inkomster i form av olika stöd och bidrag. Kammarrätten gick på Länsrättens domskäl och avslog överklagandet. Länsrätten ansåg att det inte hade framkommit något i målet som visade på att hästhållningen hade något samband med näringsverksamheten som var bedriven på fastigheten. Till stöd för sin bedömning så hänvisade de till RÅ 1988 ref 418 80 7.3. Momsredovisning Kammarrätten i Göteborg dom 07-09-18 mål 2941-05 Roger drev en nystartad näringsverksamhet där han hade ridlägerverksamhet och hyrde ut hästboxar. Vid inkomsttaxeringen 2003 yrkade han allmänt avdrag för underskott av nystartad verksamhet, samt att få tillbaka mervärdesskatt på cirka 8000 kronor. Skatteverket bestred båda yrkandena. Kammarrätten fastställde Länsrättens dom, som hade kommit fram till att Roger ej bedrev näringsverksamhet enligt IL, då vinstsyfte saknades. Till grund för detta anförde de att, han ej var beroende av inkomsten från verksamheten och det hade inte framkommit att verksamheten befann sig i ett uppbyggnadsskede (resultatet hade försämrats år för år). 80 Detta rättsfall gick ej att hitta och författaren tror de menar RÅ 1988 ref 117. 24
Däremot ansåg de att verksamheten var yrkesmässig verksamheten utifrån mervärdesskattedirektivets villkor och hänvisade bland annat till Skatteverkets egna ställningstagande 81. Roger fick därmed avdrag för yrkad mervärdesskatt men ej allmänt avdrag för underskott av nystartad verksamhet. Kammarrätten i Jönköping, dom 08-03-26 mål 3808-07 Frågan var om det förelåg ekonomisk verksamhet enligt mervärdesskattedirektivet och om återbetalning av ingående moms då var aktuellt. TJ bedrev uthyrning av boxplatser från år 2004. Han hade under tidigare år iordningsställt de ekonomiska byggnaderna på fastigheten, för uthyrningen och hade bland annat byggt stallplatser. Skatteverket ansåg att dessa kostnader var privata levnadskostnader då familjen har haft egen häst på gården. Länsrätten höll med Skatteverket medan Kammarrätten ändrade domen till bifall för TJ. TJ får rimligen antas ha haft kostnader för igångsättandet av den verksamhet han bedriver från 2004. Redan beslutet att investera i egendom i avsikt att i sinom tid ge inkomst är att betrakta som ekonomisk verksamhet. EG-domstolen I Rompelmanmålet kom EG-domstolen fram till att förberedande verksamhet, som förvärv av medel för utnyttjande som kan tänkas ge framtida inkomst är ekonomisk verksamhet. 82 I Enkler 83 uttalade sig EG-domstolen att om en vara med hänsyn till sin karaktär lämpar sig för såväl privat användning som användning i en ekonomisk verksamhet, måste alla omständigheter undersökas för att avgöra om varan faktiskt används med avsikt att erhålla inkomster. I Lennartzmålet 84 kom EG-domstolen fram till att den skatteskyldige kan i princip alltid välja att skattemässigt tillföra verksamheten en tillgång, trots att tillgången knappast alls utnyttjas i verksamheten utan i praktiken används uteslutande till privat användning. När detta sker så kommer det att bli ifråga om uttagsbeskattning på det privata nyttjandet. 81 Skatteverkets skrivelse 041222 dnr 130 685459-04/111. 82 Mål C-268/83. 83 Mål C-230/94. 84 Mål C-97/90. 25
8. Diskussion Det är en väldigt restriktiv hållning som gäller hos både domstolarna och Skatteverket, när det gäller frågan om en ridsportverksamhet är en näringsverksamhet och hästars anknytning till jordbruksfastighet. Ibland kan det ställas alltför hårda krav på den enskilda att bevisa att näringsverksamhet föreligger. Jag ser dock en ljusning när det gäller momsredovisningen och ekonomisk verksamhet, där det verkar som att det är lättare att få en verksamhet att betraktas som ekonomisk verksamhet. Dock verkar Skatteverket inte ha hanterat frågan på samma sätt och är fortfarande restriktiv i sin tolkning trots att deras skrivelse 85 på området är neutral. Ulf Harnegårds uttalande 86 om avelsverksamhet är för mig lite främmande. Av de artiklar och rättsfall som jag har läst så verkar det snarare vara tvärtom jämfört med vad Harnegård säger. Skatteverket har väldigt svårt att se avelsverksamhet, speciellt nystartad som ofta går med underskott, som en näringsverksamhet och betraktar det allt som oftast som hobbyverksamhet. Detta trots att deras avsikt är att gå med vinst. Att gå med vinst tar dock tid. Försäljning av fölen brukar inte ske förrän hästarna är i fyra till femårsåldern och ibland ännu senare, eftersom det är då uppfödaren får ut mest avkastning för sin insats. Detta verkar vara något som Skatteverket har svårt att förstå medan domstolarna verkar ha sett problematiken och ser verksamheten som en näringsverksamhet. Jag har förståelse för att Skatteverket inte vill finansiera hobbyer, något som hästverksamheter kan vara, men denna restriktiva hållning medför att de som är seriösa och vill göra rätt för sig kommer allt för ofta i kläm med Skatteverket. Näringsidkaren ska orka driva det vidare till domstolarna, något som kostar både mycket tid och pengar, samtidigt som de under den här tiden skall fortsätta att utveckla sin verksamhet för att ha en chans att få rätt i domstolarna. Att det nyaste fallet från Regeringsrätten som behandlar frågan är sedan 1988 finner jag väldigt anmärkningsvärt. Jag är förvånad över bristen på praxis från Regeringsrätten. De rättsfall som finns är också från den tiden då det inte var beskattning på hobbyverksamhet. I och med att Skatteverkets har ändrat sina riktlinjer i frågan utan att lagarna ändrats så borde Regeringsrätten ta upp fall till prövning så att det blir tydligare på vad som gäller på området, både för näringsidkaren och för Skatteverket. Det kan inte vara acceptabelt att en 85 Skatteverkets skrivelse 041222 dnr 130 685459-04/111. 86 Se avsnitt 5.1. 26
näringsidkare inte vet vad som gäller utan måste driva sina mål till domstolen för att få en rättvisare bedömning än den Skatteverket gjort på sina egna ställningstaganden. Dessa ställningstagande som egentligen bara ska vara riktlinjer men som i realiteten är något som gemene man rättar sig efter och som domstolarna också lägger till grund vid sin bedömning, även fast detta inte sker uttryckligen. Jag inser att det inte är önskvärt eller acceptabelt att finansiera hobbyer genom skattepengar, men om man ser till fallet Carlebäck 87 som tävlat på OS så är det enligt min åsikt inte längre på hobbynivå. Då är det en seriös satsning för att för att kunna bli bäst, vilket är en marknadsföring för sitt eget namn och företag. Visst krävs det ett intresse för att orka lägga ned all den tid och energi som krävs, men det krävs inom alla sporter när man tävlar på elitnivå. Att då kalla det för hobbyverksamhet är näst intill skrattretande. Man lägger inte ner så mycket tid och pengar i en verksamhet om man inte tror att det kan generera i vinst. Jag undrar om de som vill satsa seriöst på sin ridsportverksamhet vågar göra det, när det är en sådan restriktiv hållning vid bedömningen om det är näringsverksamhet eller inte. Fallet Carlebäck tror jag också kan vara avskräckande för de som vill avancera och satsa på sin verksamhet. Jag ser en risk i att det är så restriktiv hållning på området. Dels kan det bli så att de som har startat upp en verksamhet och hamnar i en tvist inte orkar fortsätta med sin verksamhet och lägger ned den i stället för att överklaga ärendet och driva det vidare. Det kan också bli så att de som är intresserade inte vågar satsa på en verksamhet som de inte vet kommer att räknas som näringsverksamhet av Skatteverket. I detta så finns det en risk att avelsverksamheten kommer att minska, då rättsläget som det är idag, inte kommer att se små verksamheter som betäcker en till två föl om året, som en näringsverksamhet. Det blir då en väldigt dyr hobbyverksamhet som en del inte orkar eller kan fortsätta med. Det finns också den risken att de har verksamheten helt utanför skattesedeln, något som inte heller kan vara önskvärt. En fråga som jag har ställt mig är om indelningen i hobbyverksamhet behövs? Går det inte att lägga allt inom näringsverksamhet och sen uttagsbeskatta den privata användningen av hästarna? Ett problem med detta är att det då troligtvis skulle bli dyrare och mer komplicerat 87 Se avsnitt 7.1. 27
för den enskilde. Uttagsbeskattning är dubbelsidig, för dels så beskattas företaget för uttaget men så beskattas även den som har förmån för utnyttjandet genom förmånsbeskattning. I och med det så tror jag inte att det är ett alternativ som är önskvärt. Här kommer det också att uppkomma svårigheter vid bedömningen av hur stort det privata nyttjandet är, så istället för att ha löst problemet så blir det bara en förflyttning av det. Som det är idag så är det krångligt för den enskilde när det är två olika bedömningar vid momspliktighet och näringsverksamhet. Hur ska den enskilde veta vad som gäller när han/hon anses bedriva ekonomisk verksamhet enligt en lagstiftning men inte näringsverksamhet enligt en annan. Vilken lagstiftning ska de rätta sig efter? Vet de ens om att det är skillnad på dessa begrepp? Ett alternativ som jag tror skulle underlätta för den enskilde är att ha samma bedömningsgrunder inom momsredovisningen som vid bedömandet av näringsverksamhet. Den enskilde skulle då veta vilken lagstiftning den skulle rikta sig emot och det skulle inte bli så att du är momspliktig utan att bedriva en näringsverksamhet. I stället skulle man utgå från ett enda begrepp nämligen ekonomisk verksamhet. Detta borde också vara ett bra alternativ ur rättssäkerhetssynpunkt då det ska vara enkelt att tyda rättsläget för den enskilde något som är ett problem idag. Dels då det är tvetydig lagstiftning och dels för att Skatteverket har skrivit ett ställningstagande 88 som de själva inte rättar sig efter utan den enskilde får överklaga till Länsätten. Det är intressant att se Skatteverkets ändring i frågan om hästars anknytning till jordbruksfastighet sedan slutet på 80-talet, då Skatteverket i RÅ 1988 ref 117 89 ansåg att hästen tillhörde jordbruksfastigheten medan de idag, inte anser att hästar har en naturlig anknytning till jordbruksfastigheter. I det rättsfallet hade kostnaderna för hästen ej belastat jordbruket. Det framgick ej att hästen hade använts i jordbruket eller att produkterna från jordbruket skulle ha använts för hästens räkning. Med anledning av den ringa verksamheten i jordbruket kan travsportverksamheten inte anses bedriven i nära anslutning till jordbruket dvs. som binäring till jordbruket. 90 88 Skatteverkets skrivelse 04-12-22 dnr 130 685459 04/111. 89 Se avsnitt 7.2. 90 RÅ 1988 ref 117 28