FÖRSVARSMAKTEN :64892 Högkvarteret

RMS Dyk

FÖRSVARSMAKTEN 2003-04-14 02 760:64892 Högkvarteret Regler för Militär Sjöfart, säkerhetsinstruktioner för Dykeriverksamhet (RMS Dyk) (M7744-754051) 2003 fastställs för tillämpning inom Försvarsmakten från och med 2003-05-01. Nedanstående författning m.m. har upphävts i särskild ordning. FIB 1999:6 TFG 990005. Nedanstående publikationer upphör att gälla från och med 2003-05-01. Dyk R:Säk (M7744-390002) 1989 DykIM del 1 (M7744-390102) DykIM 3a tung dykerimtrl (M7744-390302) DykIM 4 Dykning 1953 (M7744-390402) DykIM 5 Dykeriarbeten (M7744-390502) DykIM 7 Ubräddning (M7744-390702). Samråd är tecknat med Generalläkaren. Beslut i detta ärende har fattats av kommendör Christer Nordling. Föredragande har varit örlogskapten Staffan Littorin. Christer Nordling Tjf. Chef för Försvarsmaktens Säkerhetsinspektion Staffan Littorin 2003 Försvarsmakten Boken är publicerad i samarbete med Mediablocket AB Central lagerhållning: Bok- och blankettförrådet

Ändringar till RMS Dyk beslutas av Chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion. Ändring nr Fastställd genom Omfattar Införd Datum Signatur

INNEHÅLL A. INLEDNING... 13 A.1 RMS Dyk giltighet... 13 A.1.1. Betydelsen av skall om möjligt i RMS Dyk... 13 A.1.2. Avsteg... 13 A.1.3. Erfarenheter... 13 A.2 Ordlista... 14 A. 3 Förkortningslista... 25 B. GEMENSAMMA FÖRESKRIFTER... 27 B.1 Ansvarsförhållanden... 27 B.1.1. Funktionsansvar... 27 B.1.2. Funktionsutvecklingsansvar... 27 B.1.3. Funktionsutbildningsansvar, grundläggande utbildningar...27 B.1.4. Funktionsutbildningsansvar, förbandstillämpade utbildningar...27 B.1.5. Tillsynsansvar... 27 B.1.6. Tekniskt ansvar... 27 B.1.6.1. Ägarföreträdarens representant (ÄFR)... 27 B.1.6.2. Tekniskt designansvar... 28 B.1.6.3. Kompetensansvar... 28 B.2 Befälsförhållanden... 28 B.2.1. Dykeriöverledare (DykÖL)... 28 B.2.1.1. Allmänt... 28 B.2.1.2. Uppgifter... 29 B.2.2. Dykeritjänstledare (DyktjL)... 29 B.2.2.1. Allmänt... 29 B.2.2.2. Uppgifter... 29 B.2.3. Dykarledare (DykL)... 30 B.2.3.1. Allmänt... 30 B.2.3.2. Uppgifter... 30 B.2.3.3. Utbildning... 31 B.2.4. Biträdande dykarledare (Bitr. DykL)... 31 B.2.4.1. Allmänt... 31 B.2.4.2. Uppgifter... 31 B.2.5. Dykarskötare... 31 B.2.5.1. Allmänt... 31 B.2.5.2. Uppgifter... 32 B.2.6. Tryckkammaroperatör (Tkop)... 32 B.2.6.1. Allmänt... 32 B.2.6.2. Uppgifter... 32 B.2.6.3. Utbildning... 32 5

B.3 Dykare... 32 B.3.1. Allmänt... 32 B.3.2. Uttagning av dykare... 32 B.3.3. Utbildning... 33 B.3.4. Dykarkategorier... 33 B.3.4.1. Arbetsdykare... 33 B.3.4.2. Attackdykare... 33 B.3.4.3. Fältarbetsdykare... 33 B.3.4.4. Röjdykare... 33 B.4 Funktionsrapportering... 34 B.4.1. Allmänt... 34 B.4.2. Funktionsredovisningens innehåll... 34 B.5 Hälsoföreskrifter för personal i submarin verksamhet... 35 B.5.1. Allmänt... 35 B.5.2. Läkarundersökning... 35 B.5.2.1. Allmänt... 35 B.5.2.2. Beordran till läkarunderökning... 36 B.5.3. Föreskrifter för tandläkarundersökning... 36 B.5.4. Särskilda föreskrifter för personal i dykerirelaterad tjänst... 36 B.5.4.1. Alkohol... 36 B.5.4.2. Läkemedel... 37 B.5.4.3. Medicinsk åtgärd... 37 B.5.4.4. Tandbehandling med bedövning... 37 B.5.4.5. Graviditet och förlossning... 37 B.6 Gemensamma föreskrifter vid dykeriverksamhet... 37 B.6.1. Ledning av dykning... 37 B.6.2. Dokumentation av dykning... 37 B.6.2.1. Dykjournal... 37 B.6.2.2. Dykarbok... 38 B.6.3. Hälsotillstånd... 38 B.6.4. Materiel tillåten att använda vid dykning... 38 B.6.4.1. Rutinmässig dykning... 38 B.6.4.2. Prov och försök... 39 B.6.5. Livlina... 39 B.6.6. Obligatorisk lös utrustning för Dykarledare... 39 B.6.7. Reservdykare... 39 B.6.8. Dyksäkerhetsbåt... 40 B.6.8.1. Krav... 40 B.6.8.2. Vistelse i båt... 40 B.6.9. Öronproppar... 40 B.7 Gemensamma föreskrifter före dykning... 40 B.8 Gemensamma föreskrifter under dykning... 42 B.8.1. Allmänt... 42 B.8.2. Dykning under mörker... 42 B.8.3. Säkerhetsföreskrifter vid dykning i närhet av fiskeredskap... 42 6

B.9 Gemensamma föreskrifter efter dykning... 42 B.9.1. Allmänt... 42 B.9.2. Efter dykning som fordrat dekompressionstid mer än 30 min... 43 B.9.3. Efter provtryckning... 43 B.9.4. Flygtransport efter dykning... 43 B.9.4.1. Allmänt... 43 B.9.4.2. Passagerare... 43 B.9.4.3. Besättning i luftfartyg... 43 B.10 Dykerimedicinsk beredskap... 44 B.10.1. Anvisningar för dykarläkarmedverkan... 44 B.10.1.1. Allmänt... 44 B.10.1.2. Dykarläkares beredskap. Nivå 1... 44 B.10.1.3. Dykarläkares beredskap. Nivå 2... 44 B.10.1.4. Dykarläkares beredskap. Nivå 3... 44 B.10.1.5.Dykarläkarberedskap vid forsknings-, prov- och försöksdykning 45 B.10.2. Sjuksköterskor med särskild dykerimedicinsk kompetens... 45 B.10.3. Krav på tillgänglighet av tryckkammare... 45 B.10.3.1. HBO skall kunna påbörjas inom 3½ minut... 45 B.10.3.2. HBO skall kunna påbörjas inom 30 minuter... 45 B.10.3.3. HBO skall kunna påbörjas inom 6 timmar... 45 B.10.3.4. Tryckkammarberedskap vid forsknings-, prov- och försöksdykning... 46 B.10.3.5. Krav på tryckkammare vid syrgastest... 46 B.10.3.6.Krav på tryckkammare vid provtryckning... 46 B.11 Signaler vid dykning... 46 B.11.1. Dykarflagga... 46 B.11.2. Linsignaler... 46 B.11.2.1. Säkerhetssignaler... 47 B.11.2.2. Arbetssignaler... 47 B.11.3. Signaler mellan dykare samt mellan dykare och... dykarledar/dykarskötare... 49 B.12 Säkerhetsföreskrifter för dekompression... 51 B.12.1. Uppstigningshastighet... 51 B.12.1.1. Allmänt... 51 B.12.1.2. Överskriden uppstigningshastighet... 51 B.12.1.3. Underskriden uppstigningshastighet... 51 B.12.2. Dekompressionsförfarande vid direktuppstigning... 51 B.12.3. Upprepad dykning... 51 B.12.4. Dekompressionsförfarande vid etappuppstigning... 52 B.12.3.1. Allmänt... 52 B.12.3.2. Dykning med extrem exposition... 52 B.12.5. Ytdekompression med oxygen (tabell E.4)... 52 B.12.6. Dekompression vid dykning med nitrox... 52 7

C. SÄRSKILDA FÖRESKRIFTER... 53 C.1 Dykning med lätt dykarutrustning... 53 C.1.1. Allmänt... 53 C.1.2. Obligatorisk övrig dykarutrustning för lätta dykare... 53 C.1.2.1. Djupmätare... 53 C.1.2.2. Dykarkniv... 53 C.1.2.3. Dykarur... 53 C.1.2.4. Räddningsväst... 53 C.1.2.5. Avsteg... 54 C.1. 3. Reservdykare... 54 C.2 Dykning med Lätt luftdykarutrustning... 54 C.2.1. Allmänt... 54 C.2.2. Ytluftförsörjning... 54 C.3 Dykning med Oxygen utrustning (Oxydive)... 55 C.3.1. Allmänt... 55 C.3.2. Grundläggande dykarutbildning (GU Dyk)... 55 C.3.3. Par- och gruppdykning... 55 C.3.4. Expositionstider... 55 C.3.5. Stridsmässiga övningar... 56 C.3.6. Syrgastest... 56 C.3.6.1. Allmänt... 56 C.3.6.2. Utförande... 56 C.4 Dykning med FM gemensam OM blandgasapparat... 57 C.5 Dykning med Nitrox utrustning (DCSC)... 57 C.5.1. Allmänt... 57 C.5.2. Pardykning... 57 C.6 Hjälmdykning med behovsstyrd lufttillförsel (Welterdykarutrustning)... 58 C.6.1. Före dykning... 58 C.6.2. Under dykning... 58 C.6.3. Dykning med luft från tryckluftssystem... 58 C.6.4. Reservdykare... 58 C.7 Hjälmdykning med friflödande lufttillförsel (Tungdykarutrustning)... 58 C.7.1. Allmänt... 58 C.7.2. Före dykning/efter dykning... 59 C.7.3. Dykning med luft från tryckluftssystem... 59 C.7.4. Reservdykare... 59 C.8 Dykning med våtklocka... 59 C.8.1. Före dykning... 59 C.8.2. Under dykning... 60 C.8.3. Reservdykare... 60 C.9 Pardykning... 60 C.10 Stråksökning... 60 C.10.1. Allmänt... 60 C.10.2. Signaler vid stråksökning... 61 C.10.3. Reservdykare... 61 8

C.10.4. För dykaren gäller... 61 C.11 Säkerhetsföreskrifter för dykare vid Undervattenssprängning... 62 C.11.1. Allmänt... 62 C.11.2. Säkerhetsavstånd i vatten (riskområde) vid UV-sprängningar... 62 C.12 Slussning från ubåt... 62 C.13 Dykning med undervattensmoped... 62 C.13.1. Enskild dykare... 62 C.13.2. Pardykning... 62 C.14 Bruk av undervattensverktyg... 63 C.14.1. Allmänt... 63 C.14.2. Svetsning/skärning under vatten... 63 C.14.2.1. Utrustning... 63 C.14.2.2. Genomförande... 63 C.14.3. Pneumatiska verktyg... 64 C.14.3.1. Utrustning... 64 C.14.3.2. Genomförande... 64 C.14.4. Hydrauliska verktyg... 64 C.14.4.1. Utrustning... 64 C.14.4.2. Genomförande... 64 C.14.5. Mammutsug... 65 C.14.5.1. Utrustning... 65 C.14.5.2. Genomförande... 65 C.14.6. Spolmunstycke (s.k. Zetterströmmunstycke)...65 C.14.6.1. Utrustning... 65 C.14.6.2. Genomförande... 65 C.15 Dykning i strömmande vatten... 65 C.16 Dykning under extrema temperaturförhållanden... 66 C.16.1. Dykning vid kyla... 66 C.16.1.1. Allmänt... 66 C.16.1.2. Grunder... 66 C.16.1.3. Förberedelser... 67 C.16.1.4. Upptagning av vak... 67 C.16.1.5. Genomförande... 67 C.16.1.6. Efter dykning... 68 C.16.1.7. Dykning med DCSC-utrustning... 68 C.16.2. Dykning vid värme... 68 C.16.2.1. Värmeslag... 68 C.16.2.2. Uttorkning... 69 C.16.2.3. Saltbrist... 70 C.17 Dykning i tunnlar, bergrum, vrak och andra slutna rum... 70 C.17.1. Allmänt... 70 C.17.2. Säkerhet... 70 C.18 Utbildning/övning i fri uppstigning... 71 C.18.1. Allmänt... 71 C.18.2. Repetitionsövning i FU... 71 C.18.3. Utbildning/övning i övningstanken... 71 9

C.18.3.1. Före utbildning/övning... 71 C.18.3.2. Under utbildning/övning... 71 C.18.3.3. Efter utbildning/övning... 72 C.18.4. Övning i FU från ubåt i öppen sjö.... 72 C.18.4.1. Före övning... 72 C.18.4.2. Under övningen... 72 C.18.4.3. Efter övningen... 73 C.19 Forsknings- och försöksdykning samt vid prov av ny dykarutrustning... 73 C.20 Dykning på hög höjd... 74 C.20.1. Allmänt... 74 C.20.2. Behov av korrektioner... 74 C.20.3. Höjdkorrektionens genomförande... 74 C.20.3.1. Dykning med direktuppstigning... 74 C.20.3.2. Dykning med etappuppstigning... 75 C.21 Fällning av dykare från fartyg, båtar och helikoptrar... 75 C.21.1. Fällning av dykare från fartyg och båtar... 75 C.21.2. Fällning av dykare från helikoptrar... 75 C.22 Skrovundersökning av fartyg... 75 C.23 Rekommendationer/anvisningar vid dykning i kontaminerat vatten.. 76 C.23.1. Riskbedömning av dykområdet... 76 C.23.2. Personlig skyddsutrustning för ytpersonal... 77 C.23.3. Personlig skyddsutrustning för dykaren... 78 C.23.4. Saneringsprocedurer... 80 C.23.4.1. Allmänt... 80 C.23.4.2. Grovsanering med färskvatten... 80 C.23.4.3. Skyddsdräkter... 80 C.23.4.4. Skrubbning... 80 C.23.4.5. Avklädning av dykaren... 81 C.23.4.6. Dekontaminering av utrustningen... 81 C.23.4.7. Spilluppsamling... 81 C.24 Dykning med civil näringsidkare... 81 C.25 Dykning med andra myndigheter eller organisationer... 81 C.26 Annan myndighets eller organisations dykare... 82 C.27 Dykning med utländsk försvarsmakt... 82 C.28 Dykning med dykare från utländsk försvarsmakt... 82 C.29 Sammanställning över erforderliga resurser vid dykning... 84 D. DYKERIOLYCKSFALL OCH AVVIKELSER... 85 D.1 Åtgärder vid dykeriolycksfall... 85 D.1.1. Larmmall... 85 D.1.2. Transport till tryckkammare... 87 D.1.3. Behandlingstabell 6 (B6)...88 D.1.3.1. Förlängning av tabell B 6... 89 D.1.3.2. Förebyggande av tryckfallssjuka hos vårdare... 89 D.1.4. Rekompression vid misstänkt lungbristning vid FU-övning... 89 10

D.1.5. Insjuknande inom ett dygn efter dykning... 89 D.1.6. Otillräcklig dekompressionstid... 90 D.1.6.1. Allmänt... 90 D.1.6.2. Inga symtom som talar för dekompressionssjuka, dykdjup maximalt 6 m... 90 D.1.6.3. Inga symtom som talar för dekompressionssjuka, dykdjup djupare än 6 m... 90 D.1.6.4. Symtom eller tecken på tryckfallssjuka... 92 D.1.7. Kalksup... 92 D.2 Anvisningar för rekompressionsbehandling, hyperbar oxygenbehandling (HBO)... 92 D.2.1. Allmänt... 92 D.2.1.1. Beslut om HBO och larmning... 92 D.2.1.2. Ansvar vid HBO... 92 D.2.2. Rekompressionsbehandling i tryckkammare... 93 D.2.2.1. Undersökning av patienten... 93 D.2.2.2. Patientens tillstånd försämras under HBO... 94 D.2.2.3. Återkommande symptom efter behandling... 94 D.2.2.4. Beredskap efter HBO... 94 D.2.2.5. Ventilation av kammare... 94 D.2.2.6. Brandförebyggande åtgärder... 94 D.2.3. Användning av oxygen... 95 D.2.3.1. Allmänt... 95 D.2.3.2. Åtgärder vid symtom på oxygenförgiftning... 96 D.2.3.3. Användning av nitrox eller heliox... 96 D.2.3.4. Lungskadeeffekt av oxygen... 96 D.3 Dykeriolycksfall Undersökningsmallar... 96 D.3.1. Grundundersökning mall...96 D.3.2. Utvidgad undersökning mall... 97 D.3.3. Transport av tryckkammare... 97 D.4 Journalhantering... 97 D.5 Utbildningskrav... 97 D.5.1. HLR... 97 D.5.2. Oxygen... 97 D.6 Rapportering av avvikelser... 98 D.6.1. Inledning... 98 D.6.2. Inriktning... 98 D.6.3. Grunder... 98 D.6.4. Begreppsdefinitioner... 99 D.6.5. Rapportering... 100 D.6.5.1. Larmning och Förstahandsrapport... 100 D.6.5.2. Rapport Tillbud/Olycka... 100 D.6.5.3. Undersökning... 101 D.6.6. Övrigt... 103 11

E. DEKOMPRESSIONSTABELLER... 105 E.1 Tabell max expositionstid direktuppstigning, samt gruppbeteckning (L-tabellen)... 105 E.2 Dekompressionstabell för dykning med etappuppstigning... 106 E.3 Dekompressionstabeller för dykning med luft, extrem exposition... 109 E.4 Ytdekompression med oxygen... 112 E.5 Dekompression nitrox... 116 E.6 Blandgasdekompressionstabeller... 116 F. BILAGOR... 117 F.1 Dyksäkerhetsmeddelande... 117 F.2 Grundundersökning dykeriolycksfall... 118 F.3 Utvidgad undersökning vid dykeriolycksfall... 119 F.4 Blanketter vid rapportering av avvikelser vid dykeriverksamhet... 121 F.4.1. Förstahandsrapport... 121 F.4.2. Avvikelserapport tillbud/olycka vid dykeriverksamhet... 122 F.4.3. Innehåll Undersökningsrapport... 126 F.5 Blankett vid skrovundersökning av fartyg... 127 F.6 Riskområdesberäkningar vid undervattenssprängning... 128 F.6.1. Riskområdesberäkningar... 128 F.6.1.1. Riskområde.... 128 F.6.1.2. Undantag från riskområde.... 128 F.6.1.3. Riskområde för personer i vattenytan vid uv-sprängning.... 128 F.6.1.4. Riskområde för personer under vattenytan vid uv-sprängning.. 129 F.6.1.5. Riskavstånd mot fartyg, båtar, personer på land samt mot olika objekt vid uv-sprängning.... 134 F.6.1.6. Risk för ytgenombrott vid uv-sprängning.... 134 F.6.1.7. Försökssprängning.... 135 F.6.1.8. Vid förevisningssprängning av uv-laddning.... 135 F.6.1.9. Riskområde för personer undervattenytan vid små laddningar. 135 F.7 Säkerhetsavstånd från aktiva sonarer... 136 F.8 Förteckning över fast installerade tryckkammare... 136 F.9 Tabell för korrektion av dykning på hög höjd... 137 F.9.1. Tabell för framtagande av vid havsytan ekvivalent dykdjup... 137 F.9.2. Tabell för framtagande av verkligt etappdjup.... 138 F.10. Omvandlingstabeller... 138 F.10.1. Omvandlingstabeller längd/djup... 138 F.10.2. Omvandlingstabeller tryck... 139 F.11 Blankett Prov och försöksorder... 140 F.12 Exempel på Blankett Dykplanläggning/Larmmall... 142 F.13 Referenslista... 143 12

A. INLEDNING A.1 RMS Dyk giltighet RMS Dyk gäller för anställda, kadetter och värnpliktiga inom Försvarsmakten (Försvarsmaktens dykare) vid dykning som bedrivs inom Försvarsmakten. Dessutom gäller RMS Dyk för Försvarsmaktens dykare då dykning i tjänsten, genomförs med andra myndigheter eller organisationer, civila företag samt utomlands. Den särskilda verksamheten för Försvarsmaktens specialförband är ej reglerad i RMS Dyk. Denna verksamhet framgår av andra handlingar. A.1.1. Betydelsen av skall om möjligt i RMS Dyk Bestämmelserna i RMS Dyk är föreskrifter och skall följas. Då det i texten står skall om möjligt är innebörden att föreskrifterna skall följas såvida inte tungt vägande skäl under aktuella omständigheter talar emot detta. A.1.2. Avsteg Avsteg från säkerhetsinstruktionerna får, då synnerliga skäl finns, medges av C-SÄKINSP efter prövning i varje enskilt fall. A.1.3. Erfarenheter Erfarenheter och erinringar insänds till C SÄKINSP årligen före 1 december. 13

A.2 Ordlista Svensk benämning Betydelse Sidhänvisning Förkortning/Namn Ord i kursiv stil innebär Engelsk benämning att även detta ord återfinns i ordlistan Absorptionsmedel Ämne, vanligtvis kalk, som absorberar 94 CO 2 absorbent utandningsgasens koldioxid i halv- och helslutna andningssystem och i vissa tryckkammare. Andningsgas Luft, oxygen, nitrox eller andra gas- 55,57,59 Breathing gas blandningar (se blandgas) avsedda för dykning. Andningsgasen måste ha en sammansättning anpassad till dykdjupet och uppfylla krav på renhet. Arbetsdykare Dykare för undervattensarbete inom 33 Arbdyk amfibie-, fartygs-, bas-, underhålls- och flygvapenförband. Dessutom finns det arbetsdykare vid K 3/FJS vilka fungerar som säkerhetsdykare då så erfordras. De använder lätt dykarutrustning eller olika typer av hjälmdyksystem. Arteriell gasemboli Gasbubbla som följer blodflödet i en puls- Arterial gas embolism åder. Gasbubblan kan fastna i pulsådern där den kan blockera blodflödet och skada kärlväggen. Särskilt riskfyllda är dylika gasembolier till centrala nervsystemet där de kan ge allvarliga neurologiska symptom. Detta är en vanlig komplikation till lungbristning. Attackdykare Dykare med lätt utrustning och helslutet 33 Adyk andningssystem med syrgas. De används Combat swimmer inom amfibiekåren för bl.a. spaningsuppgifter. Avlastningslina Lina avsedd för att ta upp dykarens 67 belastning. Linan möjliggör signalering i livlina vid dykning i strömmande vatten. Barotrauma Skada på grund av tryckskillnader mellan olika håligheter i kroppen. Uppstår oftast på grund av oförmåga att tryckutjämna mellanöra, bihåla eller lunga (se lungbristning). Behandlingstabeller Tabell som beskriver tryck/tidsförhållandena 90 Treatment tables för behandling av bl.a. dykarsjuka i tryckkammare. För behandling av dykeriolycksfall används vanligen behandlingstabell 6 (B6). 14

Svensk benämning Betydelse Sidhänvisning Behovsstyrd halv- Används inom Försvarsmakten av röjdykare. 59 sluten andnings- Det är ett halvslutet andningssystem, med apparat DCSC behovsstyrd dosering av nitroxblandning som (i Försvarsmakten) kan användas till max 57 m djup. Det finns Demand Controlled två olika nitroxblandningar, dels en som Semi Closed används till maximalt 30 meters dykdjup, dels breathing apparatus en som används till maximalt 57 meters dykdjup. Bends Beteckning för vissa symtom på tryckfallssjuka. Bends Biträdande dykar- Dykarutbildad personal som av dykarledare 31 ledare utsetts att biträda denne. Bitr. DykL Assistant diving supervisor Blandgas Annan andningsgas än luft eller 100 % oxygen. 59 Mixed air Blandgasdykare Dykare som andas blandgas. 95 CPTD-enheter Mått på oxygenets lungskadeeffekt. 98 Cumulative pulmonary toxic dose Dekompression Tryckminskning som utförs genom upp- 51 Decompression stigning i vattnet eller tryckminskning i tryckkammare. Dekompressionen skall följa föreskrivna dekompressionstabeller för att minska risken för tryckfallssjuka. Dekompressionssjuka Se tryckfallssjuka. DCS Decompression sickness Dekompressionstabell Synonym Dyktabell. Tabell som beskriver 107 (E1) Decompression table säker dekompression med hänsyn till tryckfalls- 108 (E2) sjuka. Med dykdjup som ingångsvärde erhålls 111 (E3) längsta tillåtna expositionstid för direktupp- 114 (E4) stigning. Med dykdjup och expositionstid 118 (E5, E6) som ingångsvärden erhålls etappdjup och etapptider för etappuppstigning. Dekompressionstid Total uppstigningstid 51 Decompression time 15

Svensk benämning Betydelse Sidhänvisning Direktuppstigning Uppstigning som enligt dekompressionstabell 51 Unlimited/no- inte erfordrar etappstopp. decompression DUOCOM Transportabel enavdelnings-, 2-mans tryckkammare framförallt avsedd för transport av dykeriolycksfall under tryck till stationär tvåavdelningstryckkammare. Dykarbok Loggbok som tilldelas dykare efter godkänd 38 Divers logbook dykarutbildning. I boken skall uppgifter som hänförs till dykeritjänst införas. Dykarklocka En nedsänkbar tryckkammare där dykarna kan Diving bell vistas torrt och öppna lucka mot omgränsande vatten efter tryckutjämning. Dykarledare Dykarledarutbildad personal som leder och 30 DykL övervakar dykning och verksamhet i tryck- Diving supervisor kammare. Dykarläkare Läkare med genomförd utbildning i dykeri- 35, 44 DykLäk medicin, som finns upptagen på Försvars- Diving Medical maktens lista över godkända dykarläkare. Officer (DMO) Listan uppdateras årligen av DNC Navalmedicin Dykarplattform Mindre plattform på vilken dykaren står säkert när han lyfts i och ur vattnet, under transport mellan ytan och botten samt som plattform vid etappstopp. Dykarsjuka Samlingsterm för begreppen tryckfallssjuka 91 DCI (dekompressionssjuka, DCS) och lung- Decompression illness bristning (PBT pulmonary barotrauma). Dykarskötare Av dykarledare/biträdande dykarledare utsedd 31 Diver tender person som upprätthåller den direkta kontakten med dykaren genom slang eller livlina. Personen skall om möjligt vara dykarutbildad. Dykartelefon Kommunikationsutrustning (tråd eller trådlös) Divers telephone för kommunikation mellan dykare och dykarskötare, farkost eller dykarklocka och mellan dykare. Dykarutbildning Utbildning som måste genomföras för att 27 GU Dyk, TU Dyk erhålla dykarkompetens. Utbildningstiden Divers training varierar beroende på vilken dykarkategori det gäller. Inom Försvarsmakten uppdelas dykar- 16

Svensk benämning Betydelse Sidhänvisning utbildning i grundläggande utbildning för dykare (GU Dyk) och förbandstillämpad utbildning för dykare (TU Dyk). GU Dyk är försvarsmaktsgemensam för samtliga dykarkategorier. TU Dyk indelas i TU 1 Dyk och TU 2 Dyk för de fyra dykarkategorierna. Dykeritjänstledare DyktjL skall vara dykar- och dykarledarutbildad 29 DyktjL och i dykeritjänst väl erfaren officer eller Master diver civilanställd person. DyktjL utses av förbandschef att vara sammanhållande för dykeritjänsten på fartyget/förbandet. Dykeriöverläkare Läkare som i Försvarsmakten ansvarar för 36, 44 DykÖLäk navalmedicin, vari dykerimedicin ingår. Chef för Navalmedicinska sektionen vid DNC är Försvarsmaktens dykeriöverläkare. Dykeriöverledare Kommenderad dykar- och dykarledarutbildad 28 DykÖL yrkesofficer med god erfarenhet i dykeritjänst. Command diving Ansvarig för dykeriverksamheten inom officer respektive kategori.dykeriöverledare kommenderas av förbandschef i samråd med C DNC. Dykning Vistelse under vattenytan med andning av Diving komprimerad andningsgas eller vistelse i trycksatt tryckkammare. Dyksäkerhetsbåt Båt som används för att bistå dykare med samt 40 Safety boat att påkalla uppmärksamhet att dykning pågår. Om annan båt-/fartygstrafik kan förväntas skall VHF radio kunna användas. I dyksäkerhetsbåt skall signalflagga A vara klar att visas. Dyktabell Se Dekompressionstabell. Dysbarism Symtom, vanligen smärta, till följd av otill- Dysbarism räcklig tryckutjämning av luftfyllda hålrum i kroppen såsom mellanöron, bihålor, tarmar m.fl. Ekvivalent luftdjup Vid dykning med vissa blandgasblandningar 77, 139 Equivalent air depth omvandlas verkligt dykdjup till det dykdjup med luft där nitrogenets partialtryck är lika. Etappdjup Djup på vilket uppehåll måste göras i samband 52 Decompression depth med etappuppstigning. Mäts vid dykarens 108 (E2) bröstnivå eller dykarklockans djup. 111 (E3) Etappstopp Enligt dekompressionstabell erforderligt djup 52 Decompression stop och tid på etapp. 17

Svensk benämning Betydelse Sidhänvisning Etapptid Den tid som måste förflyta på respektive 52 Stop time etappdjup vid etappuppstigning. Etappuppstigning Då direktuppstigning inte kan genomföras 52 Decompression dive p.g.a. risk för tryckfallssjuka, måste upp- 108 (E2) stigning ske med etappstopp beskrivna med 111 (E3) etappdjup och etapptider i särskild dekompressionstabell. Expositionstid Tiden mellan dykningens (kompressionens) 107 (E1) Bottom time början och uppstigningens (dekompressionens) början. Fri uppstigning Räddningsmetod för dykare och ubåtspersonal. 19 FU FU görs till ytan utan annan andningsgas Free ascent än den som finns i lungorna. För att undvika (buoyant ascent and lungbristning måste gasen som expanderar hooded ascent) i lungorna andas ut. Fältarbetsdykare Dykare med lätt dykarutrustning. De används 33 Farbdykare inom ingenjörförband för rekognosering av Engineer diver fasta och flytande förbindelser samt andra undervattensarbeten. Försvarsmaktens Inom DNC finns chef (C DNC), dykerisektion Dykeri och Naval (DNC Dyk), en navalmedicinsksektion (DNC medicinska Centrum Navalmed) och Försvarsmaktens dykarskola DNC (FM DykS).DNC är Försvarsmaktens Swedish Armed kompetenscentrum för dykeri. Forces Diving and Naval Medical Center Gruppbeteckning I dekompressionstabell angiven nyckel (A-Z) 107 (E1) Group Designation som är ett mått på hur mycket nitrogen som 108 (E2) finns löst i kroppen vid ett givet tillfälle efter dykning. Grupplina Lina kopplad mellan dykare, för att dykarna 57 inte skall komma ifrån varandra samt i vilken kontakt mellan dykarna upprätthålls. Används vid pardykning med fler än tre dykare. Halvslutet andnings- Halvslutet andningssystem, se Återandningssystem apparat. Semi-closed breathing system HBO Hyperbar oxygenbehandling, behandling med 45 HBO oxygen under övertryck i tryckkammare. 18

Svensk benämning Betydelse Sidhänvisning Heliox Gasblandning bestående av helium och oxygen. Helium Ädelgas som används vid dykning med Heliox- He och trimixgasblandningar. Helium Helslutet andnings- Helslutet andningssystem, se Återandnings- 57 system apparat. Används av attackdykare i Försvars- Oxydive (i Försvars- makten. Sluten oxygenandningsapparat, som makten) inte avger någon andningsgas i omgivande Closed circuit vatten. Max djup 8 meter (i livräddande breathing system syfte max 12 m). Hjälmdyksystem Benämning på dyksystem där hjälm av koppar 60 Hardhat diving system eller plast används. Gasförsörjning sker genom slang från ytan. Talkommunikation finns för dykare med dykarledare eller dykarskötare. Systemet används för ubåtsräddning, sökning, bärgning och kvalificerade undervattensarbeten. Hjälmdykning med friflödessystem benämns i Försvarsmakten traditionellt tungdykning. Hjälmdykning med behovsstyrd andningsgasförsörjning benämns i Försvarsmakten traditionellt welterdykning. Inertgas Gas som ingår i andningsgas men som inte Inert gas deltar i eller stör kroppens livsnödvändiga processer. Nitrogen och Helium är exempel på inertgaser. Kammardykning Övertrycksexponering i tryckkammare. (se Chamber dive även Provtryckning). Kompression Tryckökning. Uppstår för dykaren vid hans Compression neddykning i vatten eller vid tryckhöjning i en tryckkammare. Livlina Säkerhetslina mellan en dykare och dykar- 39 Tending line skötare på ytan med vilken linsignaler och/ eller arbetssignaler utväxlas. Livsuppehållande Utrustning i en tryckkammare, dykarklocka system eller undervattensfarkost. Det kan omfatta Life-support system andningssystem, CO 2 -renare, anordningar för temperatur- och fuktighetsreglering (klimatanläggning) och för hantering av mat, vatten och avfall. 19

Svensk benämning Betydelse Sidhänvisning Lungbristning Bristning av lungblåsor eller fina luftrör, 91 PBT vanligen till följd av otillräckligt utflöde av Pulmonary andningsgas ur hela eller delar av lungorna barotrauma vid sänkning av omgivningstrycket. Andningsgas läcker då ut ur luftvägen till blodkärl (se Arteriell gasemboli) eller brösthåla. Kan inträffa vid uppstigning p.g.a. felaktig andningsteknik eller sjukliga förändringar i lungan. Lätt dykarutrustning Dyksystem som ger god rörlighet. Lätta dykare 55 Scuba (Self-Contained är utrustade med andningsapparat. Lätta dykare Underwater Breathing kan inom vissa andningssystem- även Apparatus) försörjas med andningsgas via slang från ytan. Mellanlina Lina kopplad mellan dykare, för att dykarna 57 Buddy line inte skall komma ifrån varandra vid pardykning, genom vilken kontakt mellan dykarna upprätthålls. Mättnadsdykning Sådan långvarig dykning att kroppens Saturation diving vävnader mättas med inertgas. Mättnad inträffar när under rådande tryck och med aktuell gasblandning mera inertgas inte kan lösas i kroppens vävnader. Navelsträng Förbindelselänk mellan ytan och en dykare, 61 Umbilical cord mellan ytan och en dykarklocka eller mellan en dykarklocka/uv-farkost och en dykare. Navelsträngen kan innehålla gasförsörjning, kommunikation m.m. till dykaren/dykarklockan. Navelsträng används även som förbindelselänk mellan UV-farkost och ytan. Den innehåller kommunikation, videosignaler och strömförsörjning m.m. Nedstigningslina Lina som går mellan ytan och botten/arbets- Descent line objektet, underlättar säker ned- och uppstigning. Nitrogen Kvävgas. 59 N Nitrogen Nitrox Gasblandning bestående av nitrogen och 59 Nitrox oxygen i andra proportioner än i luft. Normobar oxygen- Andning av 100 % oxygen vid normalt atmo- 94 behandling sfärstryck. Kräver särskild oxygenbehandlings- NBO apparat med mask. NBO 20

Svensk benämning Betydelse Sidhänvisning Omagnetisk Utrustning med låg/ingen magnetisk signatur. 59 OM Denna utrustning används av röjdykare. Low magnetic signature Oxygen Syrgas. 57 O 2 Oxygen Pardykning Dykning med två (i visa fall tre eller fler) 59, 62,64 Buddy Diving dykare. Dykarna är gemensamt ansvariga för dykningens genomförande, dock skall alltid en av dykarna vara utsedd som ledare i paret (gruppen). Samtliga dykare skall vara förenade med mellanlina. Partialtryck Varje gas i en gasblandning utövar ett partial- Partial pressure tryck som är det tryck som den enskilda gasen skulle ha om den ensam upptog blandningens volym. Summan av alla i blandningen ingående gasers partialtryck utgör blandningens totaltryck. Permeation Genomträngningsförmåga. Provtryckning Övertrycksexponering i tryckkammare på Pressure testing submarint medicinskt godkänd elev i vänjningssyfte. Vid första tillfället till aktuellt djup/tryck räknas det som provtryckning, vid övriga tillfällen räknas det som kammardykning. Provtryckning får endast genomföras i tvåavdelningstryckkammare. Provtryckning genomförs även på materiel som avses användas av dykare. (Se även kammardykning). Rekompression Förnyad kompression av dykare i tryckkammare 94 (rekompressions- vid ytdekompression eller vid behandling behandling) av dykarsjuka. Recompression treatment Reservdykare Dykare som hålls i beredskap på ytan eller 56, 60, 61, Standby diver i dykarklocka för omedelbar assistans till nöd- 62, 63 ställd dykare. Reservgas system Apparat som ger dykare andningsgas vid 61, 62 Bailout system haveri på ordinarie andningssystem, så att dykaren kan sätta sig i säkerhet. Anm. På våtklockans dyksystem benämns denna funktion nödgas. 21

Svensk benämning Betydelse Sidhänvisning Räddningsdykare Dykare (i Sverige utrustad med lätt luftdykar- Rescue diver utrustning) som i första hand används till akuta räddningsinsatser inom vissa kommunala räddningskårer samt inom Kustbevakningen. Röjdykare Dykare med omagnetisk lätt blandgasapparat. 34 Clearance diver Används för sökning, bärgning samt röjning av minor eller annan oexploderad ammunition (OXA). Sjöräddningscentral Maritime Rescue Co-ordination Centre, Sjö- 87 MRCC fartsverkets sjöräddningscentral i Göteborg som har huvudansvar för den svenska sjöräddningen. Namnanrop på VHF för MRCC är Sweden Rescue. Strömmande vatten Vattendrag med högre strömhastighet än 67 0,5 knop. Största dykdjup Det största djup någon del av dykaren befunnit Maximum depth sig på vid aktuell dykning. Söklina Lina som används vid sökning för att dykaren Search line på ett rationellt sätt skall kunna avsöka ett område med avsedd sökmetod. Säkerhetsstopp Ett stopp om 3 minuter på 3 m djup före upp- 51 stigning skall om möjligt göras vid direktuppstigning från dyk > 30 m för att öka säkerheten mot tryckfallssjuka, se B.12.2. Torrdräkt Dräkt i vilken dykaren är helt torr. Den i Dry suit dräkten innestängda luften värms med dykarens egen kroppsvärme och isolerar honom mot vattnets kyla. Dräkten har oftast kompenseringsutrustning med vilken dykaren reglerar sin flytkraft och kompenserar för ändrat djup. Trimix Gasblandning med tre olika gaser. Vanligast är oxygen, helium och nitrogen i olika halter. Tryckfallssjuka Synonymt med dekompressionssjuka.tillstånd orsakat av inertgasbubblor som bildats i kroppens vävnader på grund av för snabb dekompression i förhållande till den mängd inertgas som lösts i kroppen under dykning. Tryckkammare Kammare som kan trycksättas i samband med 89, 138 Pressure chamber simulerade dykningar, ytdekompressioner, rekompressionsbehandlingar m.m. 22

Svensk benämning Betydelse Sidhänvisning Tungdykare Se hjälmdyksystem. 60 Upprepad dykning Dykning som företas med ytintervall mellan Repetitive dive 10 minuter och 12 timmar efter föregående dyknings slut. Uppstigningshastighet Hastighet med vilken dykaren går mot ytan 51 Ascent rate eller etappstopp. Normalt skall uppstigningshastigheten vara 18 meter/minut. Varmvattendräkt Dräkt som matas genom navelsträng med Warm water suit varmvatten för att hålla dykaren varm. Det varma vattnet spolas igenom ett antal med hålförsedda slangar insydda i dräkten och dumpas sedan ut i det omgivande vattnet. Våtdräkt Dräkt i tjockt isolerande material som släpper Wet suit in en liten mängd vatten som dykaren värmer upp med sin kroppsvärme. Våtklocka Nedsänkbar ytluftsförsörjd plattform med luft- 61 Wet bell kupol där dykarna vistas vått. Medför eget gasförråd i reserv. Welterdykare Se hjälmdyksystem. 60 Ytdekompression Vid dykning med ytdekompression är etapp- 52 Surface stoppen i vattnet nedbringade till ett minimum decompression eller helt eliminerade och huvuddelen av dekompressionen äger rum i en tryckkammare ovan vattnet. Särskilda ytdekompressionstabeller finns för detta ändamål. Ytintervall a) Den tid (10 minuter 12 h) som en dykare 107 (E1) Surface Interval tillbringar på ytan mellan två dyk, ingångsvärde 114 (E4) i dekompressionstabell. Påbörjas då dykaren når ytan och avslutas då dykaren påbörjar nästa dykning (lämnar ytan). Om tiden på ytan är < 10 minuter räknas de två dyken som ett. Om tiden på ytan är > 12 h räknas det ej som upprepat dyk då dykaren anses ha vädrat ut uppladdat nitrogen helt och hållet inom 12 h. b) Ytintervall förekommer även i samband med ytdekompression. Därvid avses den tiden från det att dykaren lämnar 9 m etapp till han är trycksatt till 12 m djup. Ytluftförsörjning Försörjning av luft till dykaren från ytan via 56 Surface supplied air slang. 23

Svensk benämning Betydelse Sidhänvisning Årsprov Sammanhängande period av dykningar som ÅP genomförs årligen för att kontrollera dykarens Annual diving test kompetens. Likaså kan ny eller tillkommen materiel läras in och färdigheterna i dykning och hanterandet av dykarmaterielen upprätthållas. Årsprov räknas inte som utbildning. Återandningsapparat Andningsapparat med (hel)sluten eller halv- Rebreather sluten andningskrets där andningsgasen renas från koldioxid med hjälp av absorbtionsmedel. I en (hel)sluten andningsapparat återanvänds allrenad andningsgas och ingen gas släpps således ut i omgivande vatten vilket gör att dykaren inte röjs av ljud eller bubblor. Oxydive är en mekanisk helsluten oxygenapparat som används av FM attackdykare.i en halvsluten andningsapparat återanvänds en stor del av den renade andningsgasen och utflödet av gas till det omgivande vattnet är litet vilket gör apparaten förhållandevis tyst. DCSC är en mekanisk halvsluten nitroxapparat som används av FM röjdykare. På marknaden finns även datorstyrda återandningsapparater med helslutna andningskretsar i vilka andningsgasens sammansättning styrs av inbyggda datorer. Övningsdykning Dykning som genomförs för vidmakthållande Exercise diving av dykarens dykarkompetens. Krav på övningsdykning utges av funktionsutvecklingsansvarig chef. 24

A. 3 Förkortningslista Förkortning Betydelse Ord med Kursiv stil innebär att ordet finns förklarat i A.2 Ordlista ABC ABCDE AFS ATÖ Bitr. DykL C DNC C FM DykS C KRI SJÖ CO 2 CPTD-enheter DCI DCS DCSC DNC DykL DykLäk DykR A Fu DyktjL DykÖL DykÖLäk FM FM DykS FU GU Dyk GU DykL GU Tkop HBO He HED HLR MRCC Andning Blödning Chock A: Airways (luftvägar), B: Breathing (andning), C: Circulation (cirkulation), D: Disability (neurologi), E: Exposure (omgivande miljö). Arbetsmiljöverkets författningssamling Atmosfärers övertryck Biträdande dykarledare Chef för Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum Chef för Försvarsmaktens dykarskola Chefen för Krigsförbandsledningens Sjöstridsavdelning Koldioxid Cumulative pulmonary toxic dose Dykarsjuka Dekompressionssjuka Behovsstyrd halvsluten andningsapparat Försvarsmaktens Dykeri och Navalmedicinska Centrum Dykarledare Dykarläkare Dykeritjänstreglemente Armén, försöksutgåva Dykeritjänstledare Dykeriöverledare Dykeriöverläkare Försvarsmakten Försvarsmaktens dykarskola Fri uppstigning Grundläggande utbildning för dykare Grundläggande utbildning för dykarledare Grundläggande utbildning för tryckkammaroperatör Hyperbar oxygen behandling Helium Havsyteekvivalent dykdjup Hjärtlungräddning Maritime Rescue Co-ordination Centre (sjöräddningscentral) 25

Förkortning N NBO O 2 OM OTU OXA PBT PCO 2 PO 2 RO ROV SUB 1 SUB 3 SÄKINSP SäkI Ögång vatten Tkop TU Dyk TU DykL TU Tkop UPO UPS VHF YO ÅP Betydelse Nitrogen Normobar oxygenbehandling Oxygen Omagnetisk Oxygen tolerance units Oexploderad ammunition Lungbristning Partialtryck koldioxid Partialtryck oxygen Reservofficer Remotely operated vehicle. Årlig medicinsk undersökning för submarin personal i Försvarsmakten Medicinsk antagningsundersökning/stor undersökning för submarin personal i Försvarsmakten Försvarsmaktens säkerhetsinspektion Säkerhetsinstruktion för övergång av vattendrag. Tryckkammaroperatör Förbandstillämpad utbildning för dykare Förbandstillämpad utbildning för dykarledare Förbandstillämpad utbildning för tryckkammaroperatörer Ubåtsräddningspiket ost Ubåtsräddningspiket syd Very High Frequency Yrkesofficer Årsprov 26

B. GEMENSAMMA FÖRESKRIFTER B.1 Ansvarsförhållanden B.1.1. Funktionsansvar Funktionsansvaret för Försvarsmaktens dykeriverksamhet åligger C KRI SJÖ. B.1.2. Funktionsutvecklingsansvar Funktionsutvecklingsansvaret för Försvarsmaktens dykeriverksamhet åligger C DNC. B.1.3. Funktionsutbildningsansvar, grundläggande utbildningar Funktionsutbildningsansvaret beträffande grundläggande utbildningar (GU Dyk, GU DykL och GU Tkop) inom delfunktionen dykeri åligger C DNC. B.1.4. Funktionsutbildningsansvar, förbandstillämpade utbildningar Funktionsutbildningsansvaret beträffande förbandstillämpade utbildningar (TU X) inom delfunktionen dykeri åligger respektive förbandschefer (C DNC, C Ing 2, C 1.ubflj, C 4.minkriflj. och C Amf 1). Vid framtagande och förändringar av utbildningsreglementen (för TU X) skall dessa utarbetas i samråd med C DNC. B.1.5. Tillsynsansvar Tillsynsansvaret för Försvarsmaktens dykeriverksamhet åligger Chefen för Säkerhetsinspektionen (C SÄKINSP). Tillsynsansvaret för den navalmedicinska verksamheten åligger Generalläkaren (GL). B.1.6. Tekniskt ansvar B.1.6.1. Ägarföreträdarens representant (ÄFR) ÄFR för Försvarsmaktens dykerimateriel är Teknikkontor fartyg (TeK Ftg). 27

B.1.6.2. Tekniskt designansvar Tekniskt designansvar för Försvarsmaktens dykerimateriel har FMV. B.1.6.3. Kompetensansvar Kompetensansvar för Försvarsmaktens dykerimateriel är tilldelat enheter enligt följande tabell: Dykerimateriel Kompetensansvar Anmärkning Arbetsdykarutrustningar MarinbO/BasbatO - Attackdykarutrustningar MarinbO/BasbatO - Fältarbetsdykarutrustningar FMLOG, FörsE Små Avser nuvarande lätt luftdykarutrustning som anskaffats av Armén FM gemensam lätt MarinbO/BasbatO Avser kommande luftdykarutrustning anskaffning av FM gemensam dykeriutrustning Röjdykarutrustningar MarinbS/BasbatS - Tryckkammarmateriel MarinbO/BasbatO Avser tryckkammaranläggning vid DNC (Berga), mobila containerbaserade tryckkammare, tryckkammare typ Ldo, Duocom samt ubåtsräddningspiket ost (UPO) Tryckkammarmateriel MarinbS/BasbatS Tryckkammare vid FM DykS (Karlskrona) och Skredsvik samt tryckkammare avsedd för UPS Övrig dykerimateriel MarinbO/BasbatO - B.2 Befälsförhållanden B.2.1. Dykeriöverledare (DykÖL) B.2.1.1. Allmänt Dykeriöverledare utses av förbandschef i samråd med C DNC. DykÖL skall vara dykar- och dykarledarutbildad och i dykeritjänst väl erfaren yrkesofficer. Dykeriöverledare skall finnas för följande dykerifunktioner: Fältarbetsdykning vid ingenjörförband och arbetsdykning vid övriga arméförband (DykÖL Farbdyk) 28

Röjdykning (DykÖL Röjdyk) Arbetsdykning, (undantaget arbetsdykare vid amfibieförband) (DykÖL Arbdyk) Dykning vid amfibieförband och specialförband (DykÖL Amf/K 3). B.2.1.2. Uppgifter Dykeriöverledare skall: Under förbandschef samordna och ansvara för dykeriverksamheten. Föra erfarenhetsliggare för dykeritjänsten. Årligen sammanställa Funktionsrapport dykeri (med underlag från dykeritjänstledare vid förband) till C DNC (enligt C DNC direktiv). I samråd med C DNC/C FM DykS och förbandschef inplanera utbildning för YO och RO som sökt dykarutbildning. Årligen lämna underlag till C DNC beträffande direktiv för Vidmakthållande av dykarkompetens, inklusive årsprov, för respektive dykerifunktion. Ansvara för kommunikation mellan C DNC och dykare inom egen dykerifunktion. Delta vid dykaröverledarmöten. B.2.2. Dykeritjänstledare (DyktjL) B.2.2.1. Allmänt DyktjL kommenderas på förband (division, kompani etc.) där dykning genomförs. På HMS Belos sker kommendering till dykeriofficer. Vid förband där DyktjL inte kommenderats, fullgörs dessa åligganden av dykeriöverledaren. DyktjL skall vara dykar- och dykarledarutbildad och i dykeritjänst väl erfaren officer eller civilanställd person. DyktjL kommenderas av förbandschef i samråd med respektive DykÖL. Namnuppgift insändes till C DNC och berörd dykeriöverledare. B.2.2.2. Uppgifter Dykeritjänstledare skall: Vara sammanhållande för dykeritjänsten och dykarpersonalen inom förbandet. Kontrollera att underlydande personal haft tillfälle att ta del av gällande föreskrifter och anvisningar av betydelse för dykerisäkerheten. Meddela respektive dykeriöverledare erfarenheter avseende dykeritjänsten. Planlägga årsprov och övningsdykning för sig underlydande personal. 29

Tillse att dykarböckerna årligen före 1 december insänds till berörd dykeriöverledare för granskning. Tillse att dykarjournaler förs samt årligen insända dessa tillsammans med erfarenheter avseende dykeritjänsten -till respektive dykeriöverledare- enligt C DNC direktiv. B.2.3. Dykarledare (DykL) B.2.3.1. Allmänt Dykarledare (antal efter behov) skall finnas på förband (fartyg, kompani etc.) där dykning genomförs. Dykarledare kommenderas av förbandschef. Dykarledare skall vara dykarledarutbildad till minst samma nivå och kategori som dykarledarskapet avser. Dykarledare skall vara i dykeritjänst väl erfaren person (inte nödvändigtvis kommenderingsbar som dykare). Dykarledare skall om möjligt inte själv dyka vid tjänstgöring som dykarledare. Om så i undantagsfall sker, skall det på ytan finnas av dykarledaren utsedd biträdande dykarledare. Dykledare får leda högst sex dykare. Vid dykning djupare än 40 m eller med en total dekompressionstid överstigande 30 min får dykarledare leda högst fyra dykare. Då bitr DykL används får denne leda högst fyra dykare. B.2.3.2. Uppgifter Dykarledare skall: Upprätthålla goda kunskaper om dykeritjänstereglementen och andra instruktioner, föreskrifter och anvisningar som är av betydelse för dyksäkerheten. Före, under och efter dykning underrätta sig om dykarens aktuella hälsotillstånd och avgöra om dykning kan ske eller fortsätta utan fara. I tveksamma fall rådfråga dykarläkare eller dykarsjuksköterska och att följa erhållna råd Planera, leda och övervaka dykning. Till dykarläkare eller dykarsjuksköterska anmäla onormala reaktioner under och efter dykning. Övervaka dykarutrustningens skötsel. 30

Se till att genomförda dyk förs in och bestyrks i dykarjournal och dykarbok. Meddela egen DyktjL erfarenheter i dykeritjänsten. B.2.3.3. Utbildning Grundläggande utbildning av dykarledare (GU DykL) genomförs av C DNC. Förbandstillämpad utbildning av dykarledare (TU DykL) genomförs av C DNC, C Ing 2, C 4.minkriflj och C Amf1. Det åligger dykeriöverledare att tillse att dykarledare vidmakthåller dykerimedicinsk kunskap och övrig dykarledarkompetens. Repetitionsutbildning i dykerimedicin kan genomföras genom exempelvis deltagande i TU Dykerimedicin. Dykarledare skall genomgå repetitionsutbildning i grundläggande HLR och oxygenbehandling minst vart tredje år. B.2.4. Biträdande dykarledare (Bitr. DykL) B.2.4.1. Allmänt Biträdande dykarledare kan utses då dykning förekommer samtidigt på olika platser. Biträdande dykarledare skall vara dykarutbildad till minst samma nivå som ledarskapet avser eller vara under dykarledarutbildning för aktuell kategori. Biträdande dykarledare utses av dykarledare. Avståndet mellan ansvarig dykarledare och biträdande dykarledare får inte överstiga det avstånd som innebär att dykarledaren inte har en kontinuerlig övergripande kännedom om den dykning som leds av biträdande dykarledare. B.2.4.2. Uppgifter Biträdande dykarledare skall enligt dykarledarens bestämmande och på hans ansvar: Leda och övervaka dykning med högst fyra dykare. Övervaka dykerimaterielens skötsel och vård. Tillse att dykarjournaler och dykarböcker förs enligt gällande bestämmelser. B.2.5. Dykarskötare B.2.5.1. Allmänt Dykarskötare utses av dykarledare, för upprätthållande av sambandet mellan dykare och dykarledare/biträdande dykarledare. 31

Dykarskötare skall om möjligt vara utbildad dykare men kan vara annan lämplig person som erhållit instruktion och övning i för dykningen gällande signaler samt i hur övervakning av dykaren skall ske. B.2.5.2. Uppgifter Dykarskötare skall med hjälp av telefon, livlina eller på annat sätt övervaka dykarens belägenhet samt omedelbart rapportera allt onormalt till dykarledare/biträdande dykarledare. B.2.6. Tryckkammaroperatör (Tkop) B.2.6.1. Allmänt För manövrering av tryckkammare erfordras särskild utbildning. Denna ges till DykL och Tkop. Tryckkammaroperatör behöver inte vara utbildad dykare eller dykarledare. B.2.6.2. Uppgifter Tryckkammaroperatör utför drift och skötsel av tryckkammare under dykarledarens ansvar. B.2.6.3. Utbildning Personal som med godkänt resultat genomfört grundläggande utbildning för tryckkammaroperatör (GU Tkop) eller förbandstillämpad utbildning för tryckkammaroperatörer (TU Tkop) får tjänstgöra som tryckkammaroperatörer. Repetitionsutbildning i HLR skall ske minst vart tredje år. B.3 Dykare B.3.1. Allmänt Endast personal som på order av C DNC är kommenderingsbar som dykare får utföra dykeriuppdrag. Under förutsättning att dykarens förmåga och färdighet uppfyller uppdragets krav, kan vissa dykeriuppdrag utföras av personal under TU1 eller TU 2. Bedömning av detta görs av dykarledaren. Dykare får endast använda sådan utrustning som dykaren är utbildad på eller är under utbildning till. B.3.2. Uttagning av dykare Uttagning av personal till dykarutbildning regleras genom Riktlinjer och prioriteringar för utveckling av dykeriverksamhet inom Försvarsmakten. 32

B.3.3. Utbildning Grundläggande utbildning av dykare (GU Dyk) genomförs av C DNC. Förbandstillämpad utbildning av dykare (TU Dyk) genomförs av C DNC, C Ing2, C 4.minkriflj och C Amf1. Repetitionsutbildning i HLR skall genomföras minst vart tredje år. Personal kommenderingsbar som dykare skall genomföra repetitionsövning i FU minst vart tredje år. Då övning i FU genomförts vid fem tillfällen fordras ej längre repetitions FU 1. B.3.4. Dykarkategorier B.3.4.1. Arbetsdykare Arbetsdykare används för undervattensarbeten inom amfibie-, fartygs-, bas- och underhållsförband samt vid FM flygbärgningsgrupp. De använder lätt luftdykarutrustning till 40 m djup. De kan därutöver utbildas till att använda hjälmdykarutrustning till 50 m djup samt våtklocka från HMS Belos till 60 m djup. Förbandstillämpad utbildning av arbetsdykare 2 genomförs av C DNC samt C 1.ubflj. B.3.4.2. Attackdykare Attackdykare används inom amfibieförband och används för bl.a. spaningsuppgifter. De använder lätt dykarutrustning med oxygenapparat till 8 m djup. Förbandstillämpad utbildning av attackdykare genomförs av C Amf 1. B.3.4.3. Fältarbetsdykare Fältarbetsdykare används inom ingenjörförband för rekognoscering av fasta och flytande förbindelser samt för undervattensarbeten. De använder lätt luftdykarutrustning till 40 m djup. I TU 1 för fältarbetsdykare ingår även moment, som innebär att fältarbetsdykare efter godkänd TU 1- har kompetens att genomföra arbetsuppgifter som arbetsdykare (med lätt luftdykarutrustning) utför. Förbandstillämpad utbildning av fältarbetsdykare genomförs av C Ing 2 respektive C I 19. B.3.4.4. Röjdykare Röjdykare används inom minröjningsförband för sökning, bärgning samt oskadliggörande av minor och OXA. De använder lätt dykarutrustning med halvsluten nitroxapparat till 57 m. Det är högt ställda krav på utrustningen med avseende på låg magnetisk och akustisk signatur. 1 Kravet på repetitions FU träder i kraft 2006-01-01. 2 För arbetsdykare vid amfibieförband genomförs förbandstillämpad utbildning av C Amf 1. 33

I TU 1 för röjdykare ingår även moment, som innebär att röjdykare efter godkänd TU 1- har kompetens att genomföra arbetsuppgifter som arbetsdykare (med lätt luftdykarutrustning) utför. Förbandstillämpad utbildning av röjdykare genomförs av C 4.minkriflj. B.4 Funktionsrapportering B.4.1. Allmänt Funktionsutvecklingsansvarig chef (C DNC) skall till funktionsansvarig (C KRI SJÖ) och tillsynsansvarig chef (C SÄKINSP) årligen, senast 1 februari, inkomma med funktionsrapport för delfunktionen dykeri. Syftet med årlig funktionsrapport dykeri, från förbandschef (genom dykeritjänstledare vid förband) via dykeriöverledare och C DNC till funktionsansvarig chef, är att skapa en övergripande bild av dykeriverksamheten inom Försvarsmakten. B.4.2. Funktionsredovisningens innehåll Utöver sammanfattande beskrivning av dykeriverksamheten, skall följande områden redovisas i årlig funktionsredovisning: Personal, verkligt antal, jämfört med fastställt behov, dykare (YO, RO kadetter, civila och värnpliktiga). Därutöver skall om möjligt eventuella förändringsbehov framgå (som t ex förändrade förbandsuppgifter). Dykeriverksamhet Sammanfattning Genomförda utbildningar samt årsprov Övningar Uppdrag Materiel, beskrivning av materielläget Avvikelser, sammanfattande beskrivning över inträffade haverier och tillbud. Av AFS 2001:1, 9 framgår att arbetsgivaren varje år skall göra en skriftlig sammanställning av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud som inträffat i arbetet. Dessa uppgifter skall framgå av årlig funktionsrapportering. 34