Riksbyggens klimatskolas samlade tips I Riksbyggens Klimatskola hittar du enkla och vardagliga tips om hur du kan minska din miljöpåverkan. För att se utbildningen i sin helhet gå till: www.riksbyggen.se/klimatskolan. Utbildningen är uppdelad i korta moduler, och i det här dokumentet finns alla tips samlade. Vårt mål med utbildningen är att den ska vara rolig för hela familjen samtidigt som du får med dig en hel del tankeväckande tips. Gör du redan allt? Grattis, då är det dags att försöka påverka fler att bli som du! Kanske bor du i en bostadsrättsförening och vill bli miljöombud i styrelsen eller vill påverka andra politisk eller genom en miljöförening. Ett annat sätt att påverka är att vara en aktiv konsument och fråga vid inköp hur varan har producerats, vad den innehåller, om det finns bättre varor ur miljösynpunkt, hur varan ska tas om hand när den blivit avfall m.m. Vill du mäta hur stor din personliga klimatpåverkan är? Gå in på www.klimatkontot.se Tipsa gärna fler om att genomföra den här utbildningen och lycka till i ditt fortsatta miljöarbete. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!
Avfall Sortera ditt avfall På Sveriges avfallsportal (www.sopor.nu) finns information om hur, varför och vart du skall sorterar ditt avfall och vad som händer med det sedan. Här finns även länkar till kommunspecifika sidor. Glöm inte att ta reda på rutinerna som gäller i ditt hus, till exempel via din bostadsrättsförening eller värd. Kompostera ditt mat- och trädgårdsavfall och glöm inte att anmäla till kommunen om ni har en kompost för matavfall. Många kommuner har även separat hämtning av komposten. Det enda som får spolas ner i toaletten är kiss, bajs och toalettpapper. Lämna alla ljuskällor, såsom LED, lågenergi- och glödlampor till återvinningscentralen. Innan glödlampor kunde återvinnas hamnade 25 ton bly av glödlampor på svenska soptippar varje år! Lämna lösningsmedel och färg till kommunens återvinningscentral och medicin till apoteket. Lämna din gamla kyl och frys till freon- och metallåtervinning. Om du har köpt vitvaror efter 1 juli 2000 är försäljaren skyldig att ta hand om dem när du köper nya nästa gång. Kommunens återvinningscentraler tar emot allt el-avfall. Vissa butiker tar också emot el-avfall. 2 (11)
Avfall, fortsättning Tänk på när du köper nytt Köp saker med kvalité så tar det längre tid innan de blir avfall. Reklamera saker som inte håller. Du har hela tre års reklamationsrätt. Under de första sex månaderna efter köpet är det säljaren som måste bevisa att felet inte fanns från början, därefter är det du som köpare som måste kunna bevisa det. Välj returförpackningar eller refill när du handlar. Undvik PVC. Förpackningar av PVC är märkta med en trekant med en 3:a i:. Ta med egen kasse när du handlar, gärna en tygkasse. Ge dina saker ett nytt liv Laga gamla saker såsom möbler, skor och kläder istället för att slänga dem och köpa nya. Lämna gamla saker och kläder till loppis/välgörenhet och shoppa secondhand om du behöver något nytt. Har ni ett gemensamt utrymme över i ert hus? Här kan ni ställa ner hela och rena saker som ni tror att någon annan kan ha användning av. Skriv datum på sakerna och märk upp var på hyllorna det ska stå och utse en ansvarig för rummet. 3 (11)
Mat Se över din köksutrustning När du ska köpa ny fläkt, titta på hur stor fläktens luftflöde är, eftersom den inte bara drar ut matoset utan även den uppvärmda inomhusluften. En fläkt med ett mindre luftflöde kan vara lika effektiv på att ta bort matos som den med högre. Ha bara fläkten på när du lagar mat. Om du bor i en bostadsrätt kontrollera alltid med din styrelse vilken typ av fläkt som är tillåten i din fastighet. Induktionshällar drar 40 procent mindre el än gjutjärnshällar vid uppkok och är snabbare än både keramik- och gjutjärnshäll. Men ju längre tid maten behöver för att tillagas desto mindre bli skillnaden i energianvändning. Kyl och frys står för nästan en fjärdedel av hushållselen. Ställ in rätt temperatur i både kyl (+5 C) och frys (-18 C). Varje extra grad kallare ökar energianvändningen med cirka fem procent. Frosta av frysen med jämna mellanrum. Är den isbelagd stiger temperaturen. Det är också bra att rengöra baksidan av kylen och frysen regelbundet. Se till att kylen och frysen har täta dörrar eller luckor. Byt gummilisterna om de går sönder. Om du byter ett gammalt kylskåp (500 kwh/år) mot ett nytt energisnålt (200 kwh/år) kan du spara upp till 4 000 kr för elen under en tio-års-period. Om du byter en gammal frys (1 000 kwh/år) mot en ny energisnål (400 kwh/år) kan besparingen istället bli 8 000 kr för elen under en tio-års-period. En modern diskmaskin förbrukar 10-20 liter vatten per disk. Diskar du istället för hand förbrukar du cirka 100 liter vatten. En bra diskmaskin kan alltså spara hela 29 000 liter vatten per år jämfört med om du handdiskar. Se till så att du inte har en kran som droppar. Den kan göra av med 30 000 liter vatten per år. Med snålspolande kranar och duschar kan du minska vattenanvändningen med upp till 40 procent. Tänk på när du lagar maten Koka upp vattnet i vattenkokaren istället för på spisen så får du en energibesparing på ca 50 procent. Sätt lock på kastrullen när du lagar mat, då använder du bara en tredjedel så mycket energi jämfört med om locket är av. 4 (11)
Mat, fortsättning Ska du tina mat? Ta ut den i god tid och låt den tina i kylen istället för att mikra den. Om du värmer maten i mikron eller på spisen istället för i ugnen använder du ca 70 procent mindre energi. Fyll alltid diskmaskinen innan du kör den och pröva gärna sparprogrammet. Välj rätt råvaror En köttfri dag i veckan är bra både för miljön och hälsan. Prova att byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter eller minska på köttportionerna. Vilken typ av kött du väljer påverkar förutom klimatet även mängden kemiska bekämpningsmedel och antibiotika som används, biologisk mångfald och djurskydd. I köttguiden (www.kottguiden.se, fr.o.m. 13-01-22) kan du se hur mycket olika typer av kött påverkar miljön. Välj grönsaker efter säsong. Tänk på att till exempel gurka, paprika, tomater och isbergssallad under vintern odlas i växthus som ofta värms upp med fossila bränslen. Grova grönsaker är ofta klimatsnåla och ger oss dessutom mycket mer näring än salladsgrönsaker. Rotfrukter, broccoli, blomkål, lök och purjo är exempel på resurssnåla grönsaker laddade med näring. Byt ut ris mot till exempel potatis. Risodlingarna ger utsläpp av metangas (23 gånger starkare växthusgas än koldioxid). Därför orsakar en portion ris mycket mer utsläpp av växthusgaser än både potatis, bulgur och pasta. Andra miljösmarta alternativ är matvete, mathavre och matkorn som alla odlas i Sverige. Bubbla hemma. Strunta i vatten i pet-flaskor som transporterats långt. Köp en kolsyremaskin om du föredrar bubbelvatten. Det tjänar både miljön och din plånbok på. Ladda ner appen Grön guide från Naturskyddsföreningen så får du hjälp med att välja säsongsanpassade frukter och grönsaker. Dessutom finns råd vid val av fisk och hur du sorterar ditt avfall rätt. Kolla in vår handlamodul i Klimatskolan (www.riksbyggen.se/klimatskolan) för miljösmarta inköp i matbutiken! 5 (11)
Mat, fortsättning Släng mindre mat Släng mindre mat och använd resterna till en matlåda nästa dag. En studie från SIK visar att en medelsvensk slänger 100 kg fullt ätlig mat varje år och all mat som slängs i Europa och Nordamerika skulle vara tillräckligt för att ge mat åt alla hungriga människor i världen tre gånger om (källa: Filmen Taste the waste av Valentin Thurn). Konsumentföreningen Stockholm (www.konsumentforeningenstockholm.se) har startat Facebook-gruppen Släng inte maten som ger många bra tips: http://www.facebook.com/slangintematen 6 (11)
Tvätta Tvätta bara kläderna när du måste. Det sliter både på kläderna och på miljön att tvätta för ofta, och många gånger räcker det att bara vädra dem. Fyll alltid tvättmaskinen innan du kör den. Det mesta blir rent även i lägre temperaturer, men tänk på att tvätta i högre temperaturer då och då för att undvika mögel/legionella i tvättmaskinen. Använd bara förtvätt när kläderna är riktigt smutsiga. Doserar du tvättmedlet rätt? På tvättmedelsförpackningen ser du mängden tvättmedel du behöver i förhållande till vattnets hårdhet. Ju mjukare vatten desto mindre tvättmedel behövs. Cirka 80 procent av Sverige har mjukt vatten (Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund, Helsingborg mfl.), Uppsala, Nyköping och Gävle har medelhårt och Öland, Gotland och delar av Skåne har hårt vatten. Kontakta miljö- och hälsoskydd på din kommun om du är osäker på vilken hårdhet ert vatten har. Skaffa ett 25 cl doseringsmått så blir det enklare att dosera tvättmedlet och välj alltid Svanen eller Bra miljöval-märkt tvättmedel. Ta mindre tvättmedel om du har lite tvätt. Använd nyare, mer energieffektiva maskiner och apparater i tvättstugan. Lufttorka tvätten, istället för att använda torkskåp eller torktumlare. Minska användandet av torkskåp och torktumlare genom att centrifugera ordentligt. Det är el-effektivare att centrifugera ordentligt i tvättmaskin än att använda värme i torktumlare. 7 (11)
Möblera Ställ inte stora möbler eller häng tjocka gardiner för nära elementen eftersom värmen då har svårt att nå resten av rummet. Vädra med snabbt tvärdrag. Kom ihåg att alltid stänga av elementet under fönstret först. Vänta en halvtimme efter att du har vädrat klart innan du slår på elementet igen. Anpassa inomhustemperaturen till vad du verkligen behöver. Ofta kan du sänka den någon grad utan att behöva frysa. Känns elementet kallt? Det kan bero på att önskad rumstemperatur uppnåtts. När temperaturen sen sjunker sätts elementet på igen och på så sätt säkras en jämn temperatur och ett bra inomhusklimat. Vid mätning av temperaturen inomhus ska termometern placeras i ögonhöjd mot en innervägg mitt i rummet. Friskluftsventilen i väggen ska inte stängas för då blir inomhusluften sämre. 8 (11)
Lampor Byt ut dina glödlampor mot lågenergi- och LED-lampor. Idag finns det lågenergilampor som i stort sett har samma form som vanliga glödlampor. En 5 W lågenergilampa ger ungefär samma mängd ljus som en 25 W glödlampa. De är dyrare vid inköpet men de håller mycket längre och drar betydligt mindre el. Tänk på att halogenlampor drar mer ström än man tror. Undersök om du kan byta ut dina halogenlampor mot LED-lampor. Se till att du har rätt belysning och rätt styrka på dina lågenergi- och LED-lampor. Ta för vana att dra ur kontakten från vägguttaget i apparater med transformatorer (till exempel halogenlampor och batteriladdare) när de inte används. Du kan också koppla dem till ett grenuttag med avstämningsknapp. Du kan spara cirka 700 kr per lampa när du byter ut en glödlampa på 60 watt till en lågenergilampa, beräknad på en lågenergilampas livstid. Ladda ner appen Lampguiden från Energimyndigheten. Här får du hjälp att välja rätt lampa och kan även se hur mycket du sparar på att välja ett energismart alternativ. För företag Använd ljussensorer, rörelsevakter och timer för all belysning. 9 (11)
Köra bil Stäng av luftkonditioneringen om det inte är jättevarmt. Använd motorvärmare på vintern. Följ bilens serviceintervall. Köp en takbox istället för större bil, men ta av den när du inte använder den. Undvik tomgångskörning. I många kommuner gäller tomgångskörning i max en minut. Arbeta hemifrån om du kan. Försök kombinera dina resor, du kanske kan göra inköp i närheten av din arbetsplats? För kortare sträckor välj gång eller cykel, lite längre sträckor kollektivtrafiken och bara när du måste välj bilen. Samåk med kollega eller granne så ofta du kan. Testa Ecodriving Även om du inte har en miljöbil så kan du köra lite mer bränslesnålt och miljövänligt genom ecodriving (www.str.se). Det gynnar både din plånbok och miljön. En familj kan spara upp till 3 000 kronor per år på att köra bränslesnålt. När du närmar dig ett rödljus släpper du gaspedalen istället för att trycka på bromspedalen. Låt motorn bromsa utan drivmedel. När motorn är nere på 1 500 varv växlar du ner. Med lite framförhållning slipper du stanna och starta. Kör på höga växlar och hoppa över växelsteg för att spara mer. Kör från ettan till trean och från trean till femman. Ju högre växel desto mindre drivmedel går åt i förhållande till körsträcka. Accelerera snabbt upp till färdhastighet. Håll sen jämn fart och bromsa genom att släppa gaspedalen istället för att använda bromspedalen. Du blir lugnare och mer harmonisk i trafiken av att köra bränslesnålt. Se till att du har bra däcktryck, fyll på tio procent mer luft än det normala, för att minska bränsleåtgången och slitaget på däcken. Se bilens instruktionsbok för rätt däcktryck. Bli proffs - gå en ecodrivingkurs: (www.str.se/miljo/ecodriving/korsatt/) 10 (11)
Resa Gå eller cykla när du kan. Välj tåget framför flyget. Ett tåg som kör mellan Göteborg och Stockholm släpper ut 0,4 kg koldioxid i luften. Flyger du samma sträcka släpps hundratals kilo koldioxid ut. Det tar lika lång tid att flyga som att åka tåg men det är bekvämare, du kan utnyttja tiden till att jobba och dessutom sparar du upp till halva priset om du är ute i god tid. För företag Undvik onödiga resor i arbetet. Tänk efter om du kan använda telefon- eller videokonferens istället. Se till så att ni har en bra cykelparkering vid företaget. Överväg att ordna tjänstecyklar. Underlätta även för dem som åker kollektivt i tjänsten genom till exempel lånekort för lokaltrafiken. Hyr en tågvagn anpassad för t.ex. konferens, utställning m.m. så kan ni klara av verksamhetsutveckling och annat redan på resan och sen ägna er åt andra aktiviteter när ni kommer fram. Läs mer om mötesrum på http://www.sjcharter.se Ta fram en resepolicy och se till att ni följer upp den årligen. Läs mer: http://energimyndigheten.se/sv/foretag/energieffektivisering-iforetag/transport-och-resande/tjansteresor/riktlinjer/ 11 (11)