SEA NYTT SVENSKA EVANGELISKA ALLIANSENS NYHETSMAGASIN INFORMERAR INSPIRERAR MOBILISERAR NR 1: 2009 många modiga - att våga gå mot strömmen för det man tror på. Rosa Parks - Hon vågade utmana sin kultur! Debatt Dödshjälp eller livshjälp? Fördjupning Gardell och uppståndelsen Europa Diskriminering av kristna pågår!
Ledare Grattis! Du håller just nu första numret av SEA-NYTT i din hand. Den kristna kyrkan är Sveriges kanske mest undervärderade resurs. Hundratusentals människor, från Karesuando i norr till Ystad i söder, samlas varje vecka till gudstjänst i JESUS NAMN. Tänk vad som skulle kunna hända om vi med större självklarhet tog med oss tron på Jesus ut ur kyrkan, istället för att låta den ligga kvar i kyrkbänken till nästa gång TV-kanalerna är fyllda av program med våghalsar; stuntmän, bergsklättrare, fallskärmshoppare, snowboardåkare Jag håller med den amerikanske humoristen och författaren Mark Twain, som har sagt: Det är märkligt att fysiskt mod är så vanligt i världen, medan moraliskt mod är så sällsynt. Fram för fler kristna våghalsar, med mod att gå mot strömmen, här i världens mest sekulariserade land! SEA finns för att vi ska bli MÅNGA MODIGA som med självklarhet står för och praktiserar den kristna tron på livets alla områden. Herren säger genom profeten Jesaja (Jes 57:15): Jag ger de försagda mod, ger de modlösa kraft. Stefan Gustavsson generalsekreterare SEA Svenska Evangeliska Alliansen skapar historia. Stefan Gustavsson utses till generalsekreterare och SEA håller sin första apologetiska konferens i Linköping. 26 oktober bildas Svenska Evangeliska Alliansen(SEA). Stefan Gustavsson tillsammans med likasinnade hade länge funderat över behovet av en förening som stärker den kristna rösten i samhället. Bildandet är en uppföljning av Evangeliska Alliansens Centralavdelning och Lausannekommittén. 1994 1994 har EAS sitt sista styrelsesammanträde, då man beslutar att EAS ska upphöra. En bidragande orsak var troligen att Sveriges Kristna Råd hade bildats och många ville samla de ekumeniska krafterna på ett ställe. 1908 2008 SEA når 2000 personliga medlemmar och syns bland annat i tv-debatter, reklamkampanjer, insändare, konferenser och föreläsningar. Organisationen har sedan 2003 genomfört en mängd aktiviteter inom sina 5 fokusområden. 2003 2001 1908 går prins Oscar Bernadotte i spetsen för en kommitté för EAS återupprättande. Bland andra Svenska Kyrkan, Metodistkyrkan, EFS, SMF och Baptistsamfundet ansluter sig. Det blir nytt liv i böneveckan som EA tog initativet till redan 1846. Detta året kallas veckan böneveckan för kristen enhet. Innehåll 2 Svenska Evangeliska Alliansen skapar historia; Upptäck alliansens rötter! 3,4 Fokus på Europa: Diskriminering av kristna pågår! 5,6 Äktenskapet: Vad har hänt och hur ser framtiden ut? 7,8 Fördjupning: Gardell och uppståndelsen. 9,10 Tema: Många modiga - Joakim Lundkvist inspirerar utifrån Rosa Parks liv. 11 YES: Young Evangelicals of Sweden mobiliserar unga. 12,13 Debatt: Dödshjälp eller livshjälp? REDAKTÖR Emelie Rönnerfors ANSVARIG UTGIVARE Stefan Gustavsson KONTAKT Svenska Evangeliska Alliansen Rehnsgatan 20, 113 57 Stockholm Telefon: 08-30 07 80 E-post: info@sea.nu www.sea.nu plusgiro: 108 64 10-6 SKRIBENTER DETTA NUMMER: Stefan Gustavsson Joakim Lundkvist Emelie Rönnerfors BILD OMSLAG: Joggie Botma - Fotolia.com 1853 Evangeliska Alliansens Svenska centralavdelning bildas genom att kapten J.C. Berger kallar till allmänt svenskt prästsällskapsmöte med texten: För att bilda en kristlig konferens till befrämjande av Kristi rikes tillväxt inom vårt land samt till avhjälpande av deras nöd som för sina samvetens skull till Gud förföljas av de världsliga myndigheterna kallas nedanstående personer att sammanträda hos Herr kapten Berger i Brunkebergs Hotel Tisdagen den 21:a juni 1853 kl ½ 6 e.m. I stadgarna tar man in de nio punkterna från Londonmötet. 1846 1850 -talet Oscar Bernadotte 1859-1953 BILD: Svenskt porträttgalleri. från http://runeberg.org/ spg/1/0030.html Under 1850-talet håller EAS många alliansmöten och styrelsemöten och intresset är stort. Men på 60-talet tystnar organisationen även om det finns protokoll som visar att EAS gav gåvor till olika ändamål. Evangeliska Alliansen bildas i London. Flera olika protestantiska läger ville främja protestantismens gemensamma intressen och religionsfrihetens sak. Man samlas kring enhet i väsentliga ting, frihet i icke väsentliga och kärlek i allt och formulerar nio gemensamma punkter (till höger). Bland de 922 deltagarna vid den inledande konferensen finns även svenskar som J.C. Berger och C.A. Bergman. Evangeliska Alliansen behövs för att främja enheten mellan evangeliska kyrkor och kristna individer och religionsfrihet, samt bistå förföljda kristna. EA:s nio punkter: 1. De heliga skrifternas gudomliga inspiration, auktoritet och tillräcklighet. 2. Rätt och plikt till personligt omdöme vid tolkning av de heliga skrifterna. 3. Gudomens enhet och trefalden av personer i gudomen.. 4. Människonaturens fördärv till följd av syndafallet. 5. Guds sons människoblivande, hans försoningsverk för människosläktet, hans medlareförbön och herradöme. 6. Syndares rättfärdiggörelse genom tron allena. 7. Den Helige Andes verk i syndares omvändelse och helgelse. 8. Själens odödlighet, kroppens uppståndelse, världsdomen genom vår Herre Jesus Kristus, evig salighet för de rätfärdiga och evigt straff för de orättfärdiga. 9. Det kristna predikoämbetets gudomliga instiftelse samt den förbindande och förblivande naturen av dopet och Herrens nattvard. 1 2
EUROPA Svenska Evangeliska Alliansen är inte ett nationellt fenomen; många länder har sin egna Evangeliska Allians som arbetar på liknande sätt, med frågor som är aktuella i det samhälle där den verkar. SEA är en en del av EEA, European Evangelical Alliance (www.europeanea.org), ett nätverk av nationella allianser i 30 länder och representerar över 10 miljoner evangelikala kristna i Europa. EEA startade redan 1846 och fungerar som en röst för de evangeliska kristna i Europa. De hjälper de nationella Allianser som behöver stöd och riktar mycket av sin uppmärksamhet mot EU och de beslut som påverkar alla europeiska länder. Som Svenska Evangelisk Allians har vi också naturliga kopplingar till WEA, World Evangelical Alliance (www.worldevangelical.org). WEA är ett globalt nätverk av evangelikala kristna och består av 121 nationella evangeliska allianser, vilka tillsammans representerar över 335 miljoner evangelikala kristna. SEA relaterar också till LCWE - Lausanne Committee for World Evangelization - och är en direkt fortsättning av den tidigare svenska Lausannekommittén. The Lausanne Committee for World Evangelization (LCWE) is an international movement for the purpose of encouraging Christians and churches everywhere to pray, study, plan and work together for the evangelization of the world. Läs mer på www.lausanne.org. Vi i Sverige är påverkade och ibland direkt beroende av de beslut som tas inom EU. Vi på SEA är naturligtvis intresserade av tendenser på området inom religions- och yttrandefrihet och annat som berör kristen tro och existens i europeiska debatter och samtal. Diskriminering av kristna pågår. Det finns en skrämmande trend i debatten om religion och främst kristen tro i Europa. Starka krafter försöker bannlysa kristen tro från det offentliga rummet och samtalet i Europa, och även i Nordamerika. Mats Tunehag, utrikesredaktör för Världen idag och ordförande för SEA har återkommande gett exempel på intolerans och diskriminering av kristna utöver Europa. Nu har detta problem även uppmärksammats av världens största regionala säkerhetsorganisation, OSCE, och dess gren för mänskliga rättigheter, ODHIR. OSCE har sitt ursprung i 70-talets kalla krig och består av 56 medlemstater från Vancouver till Vladivostok, det vill säga USA, Kanada, Europa och forna Sovjetunionen. Mats Tunehag rapporterade tidigare i år från det rundabordssamtal i Wien som OSCE initerat med rubriken var Intolerans och diskriminering av kristna. Ett 50-tal delegater bestående av ambassadörer, experter på mänskliga rättigheter och företrädare för större kristna organisa tioner och kyrkor var samlade. Mats Tunehag företrädde Europeiska Evangeliska Alliansen och var talesman i religionsfrihetsfrågor för den Evangeliska världsalliansen. 3 Det är en mörknande bild som målas upp av Mats: - Rapporterna var entydiga: Diskriminering av kristna pågår! Inte bara i Turkiet och Turkmenistan, utan även i Kanada, USA och Västeuropa. I dessa västliga demokratier finns ett växande antal dokumenterade fall där kristen tro behandlas som tobaksrökning i det offentliga rummet. Det finns kända fall som Buttiglione och Åke Green, men också mindre uppmärksammade fall där folk blivit arresterade för att de evangeliserat, kristna föreningar på universitet har förbjudits för att de krävt att medlemmar ska ha kristen tro, andra har fått böter för att ha uttryckt att Bibeln säger att praktiserad homosexualitet är synd, och så vidare. Samtidigt med detta växer trenden av desinformation och förtal av kristna i media i väst. Vi vet av historien att denna typ av diskriminering är mycket farligt och kan ibland ugöra de första stegen mot minskad demokrati och respekt för mänskliga fri- och rättigheter, och kulminerar inte sällan i förföljelse av olika grupper. - Ett av de primära problemen har sin rot i de så kallade hatbrottslagarna, där trenden är att vi går från yttrandefrihet till hörandefrihet. Vissa grupper kräver att inte få läsa eller höra sådant de inte gillar, oftast muslimer och de som praktiserar en homosexuell livsstil. Dessa lagar används främst gentemot kristna menar Mats tunehag. - Det är också viktigt att uppmärksamma, precis som det gjordes i Wien, att denna intolerans och diskriminering pågår i länder där majoriteten har en kristen tro och tradition. Mats skriver vidare i en artikel som publicerades i Värden idag 2009-04-20 om demokrati och yttrandefrihet: Det finns viktiga grundstenar för utvecklandet och bevarandet av demokratin. Låt mig nämna tre som alla är under attack i Sverige och EU: Demokrati (eller diktatur) är inte en plats man kommer till, utan det är en ständigt pågående resa. Under resans gång kan demokratin stärkas, försvagas eller förloras. När dyrköpta fri- och rättigheter har erövrats är det lätt att ta dem för självklara. Inte kan väl Sverige inskränka grundläggande mänskliga rättigheter? Jodå, de tragiska exemplen är många. Demokrativågor slår ofta tillbaka och blir diktatoriska. När demokrati införs genom revolutioner blir det ofta bakslag: Frankrike 1789, Ryssland 1917, samt många länder i Latinamerika under 1800-talet och länder i Afrika och Asien efter andra världskriget. Bara fyra av 17 länder som antog demokratiska styrelsesätt mellan 1915 1931 lyckade behålla det under 1930-talet. I allmänhet är länder med protestantisk tradition bättre och starkare demokratier. Islam har fortfarande inte presenterat ett enda praktiskt bevis på att man kan förena islam och sharia med demokrati. Stater som förenar etnicitet med religion har ofta svårt med demokratisk utveckling och religionsfrihet. Det gäller exempelvis länder med ortodoxa kyrkor: Ryssland, Serbien, Grekland, Armenien och Georgien. För det första är yttrande- och religionsfrihet avgörande för demokratiska processer och respekt för medborgarnas integritet och frihet. Därför är det ett bakslag för demokratin att just dessa två friheter naggas i kanten alltmer i Sverige och i EU. Exemplen är många. I toleransens namn kommer krav, lagändringar och hot som inskränker yttrande- och religionsfrihet. Dessa intoleransens självutnämnda profeter kommer ur samma demokratifientliga mylla men växer på olika träd, som islamister, sekularister och gaylobbyister. Socialdemokratins broderparti i Storbritannien vill ta bort yttrandefrihetsrätten gällande frågor om homosexuell livsstil. EU:s i många stycken välmenande direktiv mot diskriminering har en liknande innebörd. För det andra ska staten inte styra religiösa institutioner och religiösa institutioner ska inte styra staten. Kyrkan ska vara samhällets profet men inte dess kung, och staten ska vara allas tjänare men inte kyrkans överstepräst. I Sverige vill inte minst socialdemokratiska företrädare att Kyrkan inte ska få delta i samhällsdebatten, men man vill å andra sidan, tillsammans med Lars Ohly, bestämma vad kyrka ska eller inte ska göra. Detta är inte demokrati! För det tredje är det civila samhället avgörande för demokratin. Det behövs från staten självständiga frivilligorganisationer. Det kan vara frimärks- eller bowlingklubbar, kristna studiecirklar, politiska ungdomsorganisationer och särintressen som fackklubbar. Men EU:s Equal Treatment Directive, ETD innebär bland annat att det civila samhällets självständighet hotas. Klubbar och kristna organisationer har ingen självklar rätt att definiera vilka som får vara medlemmar. Storbritannien brottas redan med denna fråga i praktiken utifrån sina lagar som inspirerat ETD. Utvecklingen i Sverige och EU är oroväckande. Det är dags för Kyrkan att vara profet. Mats Tunehag Utrikesredaktör Världen Idag Ordförande SEA Citat från artikeln Är Sverige en demokrati om 10 år?, publicerad i Världen Idag 2009-04-20. En undersökning av BBC i Storbritannien i mars 2007 visade att var femte kristen blir diskriminerad på grund av sin tro där de bor. Var fjärde känner sig diskriminerad av kollegor på jobbet. En av tre kristna menar att deras tro framställs negativt av media och på ett diskriminerande sätt. Man talar om en aggressiv sekularisering där kristna hånas och diskrimineras. Ett exempel är den kristna studentföreningen på universitetet i Exeter som 2007 förbjöds eftersom man ville att medlemmar skulle ha en kristen tro. Liknande åtgärder har tagits mot kristna studentföreningar i Edinburgh och London. Ur artikeln Religionsfriheten hotad i ett europeiskt perspektiv, publicerad i Kristdemokraten 2009-01-30. Författad av skribenter från Claphaminstitutet. 4
ÄKTENSKAPET Låt kyrkomötesvalet bli en manifestation för äktenskapet! Riksdagen har bestämt sig för en ny äktenskapslagstiftning. Äktenskapet skall inte längre enbart vara en förening mellan man och kvinna utan också en förening för samkönade par. Riksdagsbeslutet innebär också att Svenska kyrkan och dess präster kommer att behandlas på samma sätt som andra trossamfund i fråga om vigselrätt och vigselbehörighet. Det innebär att Svenska kyrkan i framtiden kommer att få ansöka om vigselrätt, ifall man vill behålla den, samt att präster inom Svenska kyrkan måste ha ett särskilt förordnande för att få vigselbehörighet. Höstens kyrkomöte kommer att avgöra ifall Svenska kyrkan skall ansöka om vigselrätt. Kyrkomötet skall också besluta ifall Svenska kyrkan skall följa efter riksdagen och ändra äktenskapssyn. Jan Anders, ordförande i Frimodig kyrka önskar att kyrkomötesvalet blir en manifestation för äktenskapet men säger samtidigt: - I och med att det är samma partier som bestämmer i riksdagen som i kyrkomötet kan vi redan idag vara mer eller mindre säkra på att Svenska kyrkan kommer att lämna den bibliska äktenskapssynen till förmån för den nya synen. Ärkebiskop Anders Wejryd gjorde nyligen Lars Adaktusson mållös i TV 8 när ärkebiskopen talade om att utvidga äktenskapsbegreppet så att det inte enbart gäller mellan man och kvinna. Adaktusson citerade Jesus egen undervisning om äktenskapet i Matt 19. Denna undervisning har inget med könen att göra, enligt ärkebiskopen, utan syftar enbart på troheten i ett parförhållande. De politiska partierna på kyrkomötet kommer naturligtvis att följa sina partikamrater i riksdagen när t.o.m. ärkebiskopen legitimerar riksdagens sekulära äktenskapssyn. I dagsläget vet vi inte ifall det kommer att bli en ordning i handboken för ingående av allt som kallas äktenskap eller om det kommer att bli två ordningar, en för par av olika kön och en för samkönade. Vi vet inte heller ifall enskilda präster kommer att kunna avstå ifrån att ansöka om vigselrätt. - Det finns en majoritet i kyrkomötet för att behålla vigselrätten. Man är rädd för att svenska folket inte vill fira bröllop i kyrkan ifall man lämnar ifrån sig vigselrätten. Vi vet att denna oro är obefogad genom erfarenheter ifrån utlandet. Däremot kan vi vara oroliga för att samhället i framtiden kommer att kräva att alla vigselförättare måste viga även samkönade par. Nuvarande riksdagsmajoritet lovar att enskilda präster kan avstå ifrån att viga samkönade. Jan Anders menar att Svenska kyrkan blir alltmer isolerad i ett ekumeniskt perspektiv. -De ledande företrädarna i Svenska kyrkan ignorerar inte bara Bibelns tydliga undervisning, man bryr sig inte heller om att lyssna på andra kristna. Svenska kyrkan står i kyrkogemenskap med de lutherska och anglikanska kyrkorna i Nordeuropa genom Borgåöverenskommelsen. Överenskommelsen förutsätter konsensus mellan kyrkorna när man gör läroändringar. Svenska kyrkan bryr sig inte om detta utan ser sig vara en föregångare istället. - Vi är dock många som älskar Svenska kyrkan trots all dess ofullkomlighet. Svenska kyrkan är mycket viktig för svensk kristenhet och för svenska folket. Vi har alla ett ansvar här. Vi kan påverka i kyrkomötesvalet den 20 september. Låt kyrkovalet bli en manifestation för bevarandet av äktenskapet, även om det är det sittande kyrkomötet som kommer att fatta besluten i höst. Du som är medlem den 20 augusti har rösträtt. Den största orsaken till sekulariseringen inom Svenska kyrkan är partipolitiseringen. Men det finns ett verkligt alternativ i valet, som står helt fritt ifrån de politiska partierna och som också vill bevara den bibliska äktenskapssynen. Det alternativet heter Frimodig kyrka. Du kan läsa mer om Frimodig kyrka på www.frimodigkyrka.se BÄ=Bevara Äktenskapet VAD HÄNDE!? - Bevara Äktenskapet steg för steg: 2005 hösten 2006 23 februari 8 mars 18 april 4 maj 1 juni 26 juni 26 augusti 6 december 2007 9 februari 21 februari 20 mars 21 mars 27 mars 11 april 1 juni 21 oktober 23 oktober Mikael Oscarsson och Tuve Skånberg tar initiativ i SEA:s styrelse för att driva äktenskapsfrågan. De fyrtio första namnunderskrifterna presenteras, där ibland biskop Anders Arborelius, företagaren Anna Maria Corazza Bildt, författaren Jan Myrdal, läkaren Christina Doctare, ärkebiskop em Gunnar Weman, advokat Rolf Åbjörnsson, proffsboxaren Paolo Roberto och journalisten Siewert Öholm. Rapporten Äktenskap kvinnofälla eller hälsokälla? presenteras på Internationella kvinnodagen. BÄ:s upprop startar, namnlistor skickas ut till bl.a. cirka 2500 kyrkor. Årsmötesföredrag av Stefan Gustavsson med temat Bevara äktenskapet. Ett 20-tal riksdagsledamöter skriver under uppropet. 28 500 namnunderskrifter är insamlade. Opinionsmöte arrangeras på Mynttorget, 51 000 namnunderskrifer överlämnas till regeringen - responsen: vi lyssnar till er. Svenska Kyrkan presenterar en ordning för välsignelse av partnerskap. BÄ uppvaktar justitieminister Beatrice Ask, responsen vid mötet är positiv. Grön Ungdom meddelar att de ska driva frågan om en köns- och antalsneutral äktenskapsbalk i samband med mp:s kongress. Föreningen Forum för familj och människovärde arrangerar ett seminarium i riksdagen och jämför Hans Regnérs utredning med den franska motsvarigheten. Stefan Gustavsson m.fl. medverkar. Regeringens ensamutredare Hans Regnér presenterar sitt slutbetänkande, där han tar ställning för samkönade äktenskap. Riksdagsman Fredrik Federley (c) propagerar för månggifte i SvD. Kd arrangerar ett seminarium om äktenskapet i Riksdagen där bl.a. Stefan Gustavsson, Caroline Krook och Sören Juvas medverkar. Yvonne Andersson, Staffan Danielsson, Thorbjörn Fälldin, Ulla Löfgren, Mikael Oscarsson, Alf Svensson, Ingegerd Troedsson och Hans Wallmark medverkar på DN Debatt med en artikel för äktenskapets bevarande. Äktenskapets dag lanseras. Tunnelbanekampanjen; Skyltar med budskapet Bevara Äktenskapet mamma, pappa, barn sätts upp i Stockholms tunnelbana. Reaktionerna låter inte vänta på sig: 4 december 2008 1 januari 14 januari 15 januari 6 mars 5 maj 24 oktober 27 oktober 5 november 2009 21 januari - gruppen Stoppa SL:s homofoba affischkampanj startas på Facebook och uppmanar folk att slita ner affischerna, efter tre dagar är samtliga skyltar nerrivna. - ledande riksdagspolitiker kräver att kampanjen stoppas. - Mediadrevet är igång och Stefan Gustavsson medverkar i morgonsoffor, debattprogram, intervjuer och radioprogram. Frågan handlar allt mer om yttrandefrihet. - RFSL Ungdoms ordf säger i media att han inte vill behöva möta homofoba och värdekonservativa budskap i det offentliga rummet. - BÄ:s hemsida hackas och släcks ner - SEA tar emot mängder av hotfulla och kränkande mejl och telefonsamtal. - Tunnelbaneförarnas fackförening menar att det är ett arbetsmiljöproblem för deras medlemmar att behöva möta så hemska budskap, de kräver att kampanjen stoppas. Stefan Gustavsson tilldelas Världen Idags familjepris. Tips och mallar skickas till SEA:s medlemmar och de som skrivit på äktenskapsuppropet, tillsammans med uppmaningen att skicka egna remissvar på Hans Regnérs utredning. Stormöte i St:a Clara kyrka där experter, ledande politiker, samhällsdebattörer och samfundsledare samt sakkunniga inom psykologi, teologi och juridik träffas för en öppen samtalskväll under ledning av Siewert Öholm. Totalt 650 personer samlas. Profan media närvarar ej, trots flera inbjudningar. Sista dagen för remissvar, samtliga kyrkor och samfund avvisar utredarens förslag om samkönade äktenskap. BÄ:s remiss lämnas in tillsammans med ytterligare namnunderskrifter, nu totalt ca 60 000 namn. BÄ uppvaktar rikdagens civilutskott. Stefan Gustavsson och Carin Stenström medverkar vid en debatt på Gbg:s Stadsteater med Sören Juvas och Lars Gårdfeldt. Det ryktas att regeringen tänker köra över kd i äktenskapsfrågan och BÄ går ut med ifrågasättande uttalande och uppmanar till att hitta en långsiktigt hållbar lösning. Kd offentliggör tanken på civilrättsligt reglerad samlevnad, förslaget får stöd från många grupper i samhället, ett tjugotal ledarsidor (bl.a. DN och Expressen), Katolska kyrkan, Humanisterna, ett flertal samfundsledare och RFSU. BÄ drar igång en mejlkampanj mot riksdagsledamöter; enskilda ledamöter får tusentals, ofta personligt formulerade, mejl. Regeringen abdikerar i äktenskapsfrågan och väljer att låta partier motionera i äktenskapsfrågan istället för att som brukligt lägga proposition. Seminarium om en civilrättslig lösning av äktenskapsfrågan arrangeras i riksdagen med Anders Arborelius, Christer Sturmark, Ia Modin, Madeleine Leijonhufvud, 15 februari 1 april 16.00 c:a 17.00 Barbro Hedvall och Sten-Gunnar Hedin. Siewert Öholm leder. Äktenskapets dag firas för andra gången, nu i anslutning till Alla Hjärtans dag. Flygbladsutdelning utanför Riksdagen. Debatt om könsneutrala äktenskap i Riksdagen. BÄ genomför en manifestation på Mynttorget. Sveriges Riksdag fattar med röstsiffrorna 261-22 beslut om att införa könsneutrala äktenskap i Sverige. 16 ledamöter avstår från att rösta. RFSL Ungdom och Grön Ungdom kräver i ett pressmeddelande att riksdagen nu tar nästa steg för att motverka diskriminering inför antalsneutrala äktenskap! Utöver detta har ett flertal artiklar publicerats i kristen och profan press, nyhetsbrev har skickats ut till dem som skrivit under uppropet, utbildningar har hållits i församlingar runt om i Sverige m.m. Opinionsinstitutet Gallup har under 2000-talet undersökt svenskarnas attityder till olika familjetyper. Undersökningarna visar att stödet för den traditionella familjestrukturen är kompakt i alla åldrar, i alla landsändar och oavsett vilka familjeförhållanden man själv lever i. Även om man själv inte lever i en kärnfamilj är de allra flestas målsättning att någon gång göra det. Citat av Tuve Skånberg, direktor för Claphaminstitutet, i SEA:s nyhetsbrev 2009-04-16. Siewert Öholm höll i manifestationen för äktenskapet, 1 april utanför Riksdagen, dagen då beslutet om könsneutralt äktenskap togs. FOTO: Jakob Rudolfsson 5 6
FÖRDJUPNING Gardell och uppståndelsen - Stefan Gustavsson reder ut begreppen. En historiker måste besvara frågan: - Varför skulle någon, efter korsfästelsen, hävda att Jesus är den utlovade Messias? Som historikern N.T. Wright påpekat går luften ur de samtida messianska rörelserna när ledaren besegras. Ingen sa om Judas från Galiléen att han är Messias, efter den misslyckade revolten år 6 e kr. Ingen sa det om upprorsledaren Simon bar-giora, efter hans död i samband med Titus ockupation av Jerusalem år 70. Ingen sa det om bar-kochbar efter hans nederlag och död år 135. Om rörelserna försökte överleva efter ledarens död, blev deras viktigaste uppgift istället att finna en ny messiaskandidat. Att den kristna rörelsen inte gjorde så, trots att det fanns utomordentliga kandidater som den rättfärdige Jakob, Jesus egen bror, kräver en förklaring. Hur kunde de efter korsfästelsen fortsätta att hävda att Jesus är Messias? 1 Svaret finns i uppståndelsen, den händelse som hela den kristna tron står och faller med. Gud bekände sig till Jesus och uppväckte honom från de döda! För att förstå vad uppståndelse innebär i kristen tro är det viktigt att skilja mellan två frågor. Finns det en medveten fortsättning efter döden? en kroppslig uppståndelse från de döda? Jesus ord till rövaren på korset att redan idag ska du vara med mig i paradiset handlar om en fortsättning för människans personlighet, vår själ eller vår ande, efter döden. Men vittnesbördet från Jesu vänner tre dagar senare handlar om något mycket mer - kroppslig uppståndelse från de döda! Graven var tom, den tidigare döda kroppen var borta och de mötte Jesus i fysisk och empiriskt åtkomlig gestalt. De såg och hörde honom, rörde vid honom och åt tillsammans med honom. Gardells bok Om Jesus väcker frågan om det verkligen var en kroppslig uppståndelse eller om vi kan se det mer som att Jesus andligen överlevde döden. Han skriver: 7 [Jesus] från Nasaret vars kropp kanske åts av vildhundar och skränande svarta kråkor eller lades i hast i en fattiggrav sjunker åter undan i skuggorna 2 Och så tolkar jag Jesus död och uppståndelse. Uppståndelsen är signalen från Gud som återupptas; Jag finns. Jag lever. Jag är till. Det är inte intressant om det finns en begraven kropp att återuppväcka eller om den kroppen förmultnade i en fattiggrav eller lämnades att ätas av vilda djur. 3 Enligt Gardell finns det en motsättning mellan evangelierna och Paulus vad gäller uppståndelsen. Paulus, påstår Gardell, hävdar med bestämdhet att det inte är frågan om en fysisk uppståndelse i bokstavlig bemärkelse. 4 Två argument ges för detta påstående. Gardells första argument är att Paulus möte med Jesus innebär att den uppståndne kommer till honom i någon form av trans eller extas, helt olik de uppenbarelser av den uppståndne Jesus som evangelierna beskriver. Är det en rättvisande beskrivning av Paulus möte med Jesus? Trans eller extas är subjektiva medvetandetill-stånd, som endast påverkar individen. Människor runt personen är oberörda; inget objektivt sker utanför personen. Men i de tre återgivningarna 5 av Paulus möte med Jesus är det inte ett transtillstånd som beskrivs. Paulus ser ett bländande ljus, han hör en röst som talar på hebreiska till honom och han slås till marken, men också hans medresenärer ser ljuset, hör ljudet av rösten och slås till marken. Mötet med Jesus har objektiva, fysiska dimensioner. Detta möte är förvisso annorlunda än lärjungarnas möte med Jesus i Jerusalem den första påskdagen, det har Gardell rätt i. Men Graven var tom, den tidigare döda kroppen var borta och de mötte Jesus i fysisk och empiriskt åtkomlig gestalt. De såg och hörde honom, rörde vid honom och åt tillsammans med honom. i NT har det sin förklaring i att Jesus upptagits till himlen och därför inte är närvarande i världen på samma sätt som han var under de första fyrtio dagarna efter sin uppståndelse. Gardells andra argument är Paulus ord i 1 Kor 15 om vår uppståndelse: Det som blir sått som en kropp med fysiskt liv uppstår som en kropp med ande Men det vill jag ha sagt, bröder: kött och blod kan inte ärva Guds rike. Gardell tar det till intäkt för att uppståndelsen kan förstås andligt. Men Paulus, som delade fariséernas tro på uppståndelsen, 6 tänkte inte så. Han har redan tidigare i samma brev definierat vad han menar med de termer som olyckligtvis är översatta med fysisk och andlig i 1 Kor 15. Samma ordpar möter vi redan i kapitel 2, där de är bättre översatta med oandlig och andlig. Skillnaden är alltså inte materiellt immateriellt, utan skillnaden mellan det fallna och det nyskapade. N.T. Wright skriver: Flera populära översättningar har översatt Paulus nyckelfraser med en fysisk kropp och en andlig kropp. Men med hänsyn tagen till de grekiska ord som Paulus använder kan de inte översättas så. De tekniska bevisen är överväldigande och bindande. Kontrasten står mellan den nuvarande kroppen, som är fördärvad, förgänglig och dödsdömd, och den kommande kroppen, ofördärvad, oförgänglig och som aldrig mer ska dö. [Ord av det här slaget betecknar inte] materialet som saker och ting är gjorda av utan kraften eller energin som driver dem. Det är som skillnaden mellan att fråga är det en träbåt eller en järnbåt? (materialet som den är gjord av) och att fråga är det en ångbåt eller en segelbåt? (energin som Klippgraven i anslutning till den plats som Charles George Gordon utpekade som Bibelns Golgata. FOTO: Emelie Rönnerfors driver den). Paulus talar om den nuvarande kroppen, som drivs av vårt vanliga mänskliga psyche (den livskraft som vi alla äger här och nu, som hjälper oss igenom det nuvarande livet men som ytterst sett står maktlös mot sjukdomar, skador, förgängelse och död), och den kommande kroppen som drivs av Guds pneuma, Guds nya livsfläkt, den livgivande kraften i Guds nya skapelse. Det är därför som Paulus förklarar att kött och blod inte kan ärva Guds rike. Han menar inte att fysiskheten ska avskaffas. Nej, kött och blod är en teknisk term för det som är förgängligt, fördärvat, obeständigt, på väg mot döden. Återigen står inte kontrasten mellan vad vi kallar fysiskt och icke-fysiskt, utan mellan fördärvad, förgänglig fysiskhet och ofördärvad, oförgänglig fysiskhet. 7 Gardells argument håller inte. Paulus bekänner, precis som de första vittnena i Jerusalem, att Jesus uppstod kroppsligt. Det är också svaret på varför de första kristna fortsatte bekänna Jesus som Messias efter hans död. FOTNOTER 1. Se Passionate Conviction, red Paul Copan & William Lane Craig (Nashville : 2007), s.128. 2. s. 317 3. s. 349 4. s. 312 5. Se Apg 9, 22 och 26 6. Apg 23:6 7. Tom Wright. Surprised by Hope. London: SPCK 2007, s 167-168
TEMA : MÅNGA MODIGA TEMA: MÅNGA MODIGA Initativ som Gud kan välsigna. att deras åsikter går emot den rådande opinionen. De flesta av dessa besitter stor kunskap som gör dem trygga i att utrycka sin åsikt. Några få av dem är helt enkelt orädda för isolering eller utanförskap. Denna minoritet är en nödvändig faktor för förändring. (Miller, Katherine. 2005, Communication Theories) 1 december 1955 En alldeles vanlig torsdagsmorgon i staden Montgomery, Alabama. Solen är på väg upp över hustaken i samhället och en pastor sitter i sitt kök, dricker sitt morgonkaffe och ögnar igenom tidningen. Så landar hans ögon på en bild, tagen inuti Rosa Parks med Marthin Luther King i bakgrunden 1955 FOTO: National Archives and Records Administration Records of the U.S. Information Agency Record Group 306 en buss. Den är folktom så när som på en färgad kvinna som sitter ner och en besvärad vit man bakom henne. Pastorn läser texten och blir påmind om att samhället utanför inte är lika harmoniskt som livet innanför hans fyra, trygga väggar. Kvinnans namn var Miss Rosa Parks, 47 år, och hon var på väg hem från arbetet i en buss som var lika full som de brukade vara vid den tiden på dagen. Texten berättade om hur den vite mannen på bilden hade klivit på bussen, gått fram till Rosa och krävt att hon skulle ställa sig upp enligt de rassegregerande regler som gällde färgade människor var skyldiga att lämna plats för vita. Men för första gången i sitt liv hade Rosa Parks fått nog. Nej, hon tänkte inte flytta på sig. Nej, hon tänkte inte lämna sin plats. Hon hade arbetat hårt hela dagen. Hon var kvinna. Och hon var här FÖRST. Situationen tog helt enorma proportioner. Rosa vägrade att flytta på sig och mannen vägrade att ta någon annan plats i bussen än just hennes. Polis tillkallades och kvinnan arresterades för förargelseväckande beteende. Pastorn läser artikeln om och om igen. Det är inte första gången han blir medveten om orättvisorna i hans eget samhälle, men det är första gången han på allvar inser att han, just han, måste göra något åt denna galenskap. Inspirerad av en vanlig, enkel kvinna som vågade säga nej till orättvisan på bekostnad av sin egen bekvämlighet, börjar han tänka intensivt. Vad, vad, vad kan han göra? Inte om några år, utan här och nu. Han ringer några pastorskollegor och tillsammans kommer de överens om att i sina kyrkor kommande söndag, uppmana alla att boj- kotta stadens busstrafik och istället promenera till jobbet eller samåka i de få bilar som fanns tillgängliga. På det sättet skulle de öppet och på ett fredligt sätt kunna visa sitt missnöje, även om det bara var i liten skala. Resten är historia. 28 augusti 1963 Knappt åtta år senare står pastor Martin Luther King inför en kvarts miljon människor i Washington DC, under den största frihetsmanifestationen som någonsin ägt rum fram till dess, och håller ett av sitt århundrades mest kända och viktiga tal: I have a dream. Miljoner människor känner väl till det här historiska ögonblicket, men alldeles för få vet om att det hela började med att en enkel, liten människa samlade mod nog för att fatta ett enkelt, litet beslut i en enkel, liten vardagssituation. Beslutet att göra det som var rätt i stället för det som var lätt. Gud hade hatat rasismen och segregationen från dag ett. Men för att ta itu med den behövde han ett initiativ att välsigna. Ett steg i tro som han kunde backa upp och förstora, långt utöver vad någon kunde ana där och då. På exakt samma sätt är det idag. Det finns så mycket som Gud längtar efter och drömmer om att göra i just din värld, i din skola, bland dina vänner. Men han behöver ett initiativ från någon som börjar i det lilla, med de små möjligheterna som finns här och nu, och vågar lita på att Gud är en mästare på att göra något stort av något litet. Joakim Lundqvist Ordförande Ny Generation i Sverige www.nygeneration.se Spiderman eller Moder Theresa? Vi frågade några medlemmar vem de tycker är modig. Svaren blev bla. William Wilberfoce, Luther, Moder Theresa, Spiderman och Nelson Mandela. Gemensamt för dem alla - att våga göra det man tror är rätt även om det är emot allas förväntningar, kan missuppfattas eller är obekvämt. Det är modigt att följa sitt hjärta SEA-medlem Mariann Svärdsmyr, om varför hon ser Moder Theresa som modig. Rädd för utanförskap? Det finns en känd teori inom opinionsbildningsforskning som kallas tystnadsspiralen. Forskaren som ligger bakom tankarna heter Elisabeth Noelle-Neumann. Teorin grundar sig på att människan har en inneboende rädsla för utanförskap eller isolering. När hon upplever att den egna åsikten är i minoritet eller motsäger den dominerande åsikten i gruppen (eller samhället) så blir hon mer benägen att vara tyst för att passa in. Ju mer avvikande min åsikt är från den rådande opinionen ju tystare blir jag menar Noelle-Neumann, en tystnadsspiral uppstår. Denna spiral kan mest tydligt appliceras på moraliska frågor. (Anderson, J.A. 1996, Communication Theory) Opinionsbildare arbetar för att få en åsikt att uppfattas som den dominerande, och på så sätt tysta de som upplever sig vara i minoritet. Media spelar en stor roll i att förmedla de åsikter som ska uppfattas som de dominerande och korrekta. Vi såg detta ske inför det beslut Sveriges riksdag nyligen fattade om att införa könsneutrala äktenskap. Många svenskar uppfattade RFSL:s åsikt (en organisation med 6000 medlemmar) som den rådande opinionen i samhället. Verkligheten var en annan; samtliga samfund och hundratusentals kristna var emot lagändringen och flera undersökningar visade att det inte fanns ett starkt folkligt stöd för beslutet. Media tystade effektivt alla motargument. Den opinionsbild som media presenterar speglar sällan den faktiska verkligheten, men får oss ändå att tystna. Det finns dock ett undantag. Teorin nämner en vokal minoritet. En grupp av människor som vågar tala trots Jag ber att de alla ska vara ett, och att så som du, Fader, är i mig och jag i dig också de ska vara i oss för att världen ska tro att du sänt mig. Ur Jesus överprästliga bön (Joh 17:21) Svenska Evangeliska Alliansen vill vara den vokala minoritet som initierar förändring och inte låter fruktan för utanförskap tysta oss. Detta arbetar vi med på flera sätt. Låt mig först påpeka att du som kristen aldrig är ensam, du tillhör Guds världsvida familj. World Evangelical Alliance som består av 121 nationella evangeliska allianser, representerar över 335 miljoner evangelikala kristna. Även om vi kan känna oss utanför i ett visst sammanhang då vi upplever att vi tänker annorlunda så har vi Gud och hela himlen på vår sida. Den upplevda ensamhet och isolering som ofta infinner sig kan underlättas genom att sträcka sig mot Honom som lovat att aldrig lämna oss och som står över allt. (En sådan insikt förändrar hela utgångspunkten för teorin.) Dock är det tydligt, precis som nämns ovan, att kunskap gör oss mer trygga att uttala oss. Det är obekvämt att stanna kvar i ett samtal eller en diskussion med för lite på fötterna. SEA vill sprida så mycket historisk fakta och nutida kunskap det bara går för att du och vi tillsammans ska känna oss väl förberedda och trygga i samhällsdebatter som uppstår. SEA finns för att vi som enskilda kristna ska veta att vi inte är ensamma. Vi är många och vi står tillsammans. Om en är modig och står för sin tro på sin arbetsplats så har hon många tusen i ryggen. Hon är inte annorlunda, ensam eller isolerad. Om någon saknar kunskap på ett område finns den att hämta i ett nätverk av kristna över alla samfundsgränser. Vi vill bryta tystnadsspiralen och inspirera enskilda individer att vara förändringen i sitt sammanhang. Det räcker inte att några få, lärda eller orädda personer tar alla strider. Vi behöver vara många som är modiga, som vågar tala när andra tiger, närma sig när andra tar avstånd, eller hjälpa när andra bara ser på. SEA finns för att mobilisera Sveriges kristenhet kring väsentliga frågor och verka för enhet över samfundsgränserna. SEA finns för att påminna dig om att fruktan för utanförskap aldrig ska behöva få dig att backa. SEA finns för att säga: Vi är många modiga! Priset som goda människor får betala för sin likgiltighet för det offentliga livet är att de blir styrda av onda människor [...] Allt som krävs för att ondskan ska segra är att goda människor inte gör någonting. Edmund Burke (1729 1797) 9 10
Young Evangelicals of Sweden mobiliserar unga. På ett av alla kaféer i Gamla Stan, Stockholm träffade vi YES:s ordförande och vice ordförande Andreas och Sara för att samtala om varför Sverige behöver en ny ungdomsorganisation. Undersökningen Konfirmand 2007 visar att endast 22% av tillfrågade 15-åringar instämmer i påståendet Jag tror på Gud. Hela 75 % är antingen likgiltiga eller avvisande till tron på Gud.* Kan YES förändra situationen? A: Undersökningen sätter fingret på varför vi behöver finnas. Den övergripande strategi vi har är helt enkelt att stå för det vi tro på. Jag tror att det kommer bli en backlash eftersom när allt är böjbart och upp till mig så är det ett tungt ansvar att bära själv. Tron blir då en plats där man kan vara sig själv och slappna av. Det finns en rotlöshet idag, kristna har svaret. Vi vill visa i samhället att det finns många kristna. S: Det skapar också ett självförtroende, att vi är många. Vi vill bli en nationell rörelse, som inte bara arbetar så lokalt som en församling gör utan kan lyfta frågor till en högre nivå. Församlingen är som en familj, mitt andliga hem, och det behövs ett komplement till församlingsarbetet som gör att kristna blir mer synliga i samhället i stort också. A: Den här rotlösheten som unga har är ofta kopplade till uppväxtvillkor som är en av våra kärnfrågor. Det finns förstås många frågor som berör detta, bland annat hur skolan ser ut och den värdeneutralitet som eftersträvas där och i andra samhälleliga instanser. - Värdeneutralt samhälle är en målsättning som humanisterna satt upp. Hur kan ni påverka denna riktning? A: Alltså i praktiken finns det ju inte någonting som är värdeneutralt, att säga att man vill ha ett värdeneutralt samhälle är ju ett värde i sig. Vi kan påverka genom att samla unga kristna som tror at det finns ett värde. Inte lyfta upp motsatsen utan visa på det positiva i att ha en tydlig värdegrund. Vi vill vara en resurs för dem som kan vackla i sin tro som man kan göra i sin ungdom och visa att kristen tro och värden är relevant och inte någonting mossigt. S: Precis, vi vill lyfta tro utifrån ett positivt perspektiv, inte utifrån att vissa saker är fel utan vända på det och säga det här tror vi på!. - Okej, så uppväxtvillkor är en av de frågor ni vill prioritera, finns det fler? A: Diskussionen om Jesus är alltid aktuell. Det är kärnan i vad vi håller på med och det är en fråga vi aldrig kommer undan. Många idag ställer frågan vem Jesus egentligen är, och vi vill inte vara en konflikträdd organisation, utan alltid våga säga vad vi tror är sanningen. Utmaningen från humanisterna är en annan viktig fråga, då de är väldigt aktiva i sin sekulär-radikalism. Vi vill lyfta tro utifrån ett positivt perspektiv, inte utifrån att vissa saker är fel utan vända på det och säga Det här tror vi på! S: Humanisterna lever för någonting som de inte tror på, vi lever ju för någonting som vi tror på. De är emot någonting, vi är för någonting. Genom att argumentera för och ge redskap som bra argument kan man i personliga samtal lyfta upp det positiva i det man är för för att inte alltid vara emot. Då blir man trygg att säga mitt liv ser ut såhär och jag tänker på detta sättet. - Finns en öppenhet för tro hos unga idag? A: Det är svårt att veta, vi kan nog inte riktigt veta vad konsekvensen kommer bli för de ungdomar som växer upp just nu, som växer upp i ett värdelöst samhälle. S: Det fattas ofta förebilder. Unga människor som står för det man tror på är ofta lite ensamma. Därför behövs ett nätverk. Äldre ungdomar är en annan jätteviktig målgrupp, man behöver stöd och inspiration inom det arbetsområde man väljer. De som hamnar på viktig position i samhället kanske inom media, journalistik, konst, politik behöver uppbackning och stöd i YES nätverk. A: Det är också bland dessa äldre ungdomar som de yngre kan hitta sina förebilder. - Ni har startat hela 5 lokalavdelningar redan, vad ska lokalavdelningarna göra? S: Ja! Vi har startat i Stockholm Göteborg, Jönköping, Oskarshamn och snart Karlskoga. A: Lokalavdelningarna är grunden för vad vi vill göra. Vi vill inte vara en förbundsstyrelse i Stockholm som sitter och skriver insändare. Vi vill vara en folkrörelse bland ungdomar i hela Sverige. Det är ganska mycket upp till avdelningarna hur de vill arbeta. Man kanske samlas någon gång i månaden för att samtala och tillsammans höras i tidningar och media m.m. S: De frågor som YES över hela Sverige kommer arbeta efter i nuläget är de tre frågor vi ringat in som våra huvudfrågor: Ungdomars uppväxtvillkor, Vem är Jesus och Utmaningen från humanisterna. - YES om tio år? A: Då är vi en faktor i samhället att räkna med, vi kommer vara de som företräder unga kristna i debatter på TV, vi tar initiativ i olika frågor och då lyssnar man i samhället. Vi har många lokalavdelningar där ungdomar från olika kyrkor träffas och arbetar tillsammans. Vi kommer redan om några år förhoppningsvis se att de unga som gått igenom YES inte skäms utan tar ansvar på olika platser i samhället. S: Den här delen i kyrkan har inte riktigt funnits. Man har fokuserat mycket på det inre församlingsarbetet. Men vi kristna kan också vara banbrytande i det offentliga rummet. * se vidare Stefan Gustavsson blogginlägg: http:// www.credoakademin.nu/index.php/blog/blogpost/326/) Ungdomsorganisationen YES startade 2008 och bygger sitt arbete på samma grund som sin moderorganisation SEA, nämligen Lausannedeklarationen och World Evangelical Alliance Statement of Faith. YES drömmer om en ung generation som är stolta över sin tro och låter den påverka alla områden av livet och samhället. Som genom opinionsbildning, information och utbildning förändrar bilden av kristen tro i samhället. Medlemskapet är gratis. Läs mer på www.yesibelieve.se Andreas Carlson 22 år, ordförande i YES. Studerande frilansjournalist och fritidspolitiker. Sara Lundgren 25 år, vice ordförande i YES. Arbetar som pressassistent. DÖDSHJÄLP ELLER LIVSHJÄLP? Statens medicinsk-etiska råd (SMER) föreslog nyligen en legalisering av läkarassisterat självmord. Men de flesta läkare som dagligen arbetar med lindrande vård för döende patienter motsätter sig en lag som tillåter läkarassisterat självmord och dödshjälp. Det skriver sju läkare, i en gemensam artikel som publicerades i Sydsvenskan 7 april. En av dem är Johan Holmdahl. Han arbetar som överläkare och njurspecialist på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och är en del av KLM (kristna läkare och medicinare). Och vi har intervjuat honom kring detta: Johan, vad är egentligen skillnaden på läkarassisterat självmord och dödshjälp (eutanasi)? - Etiskt sett tycker jag att skillnaden är försumbar. Båda innebär ett svek mot patienten där läkaren svarar på ett rop på hjälp med att döda patienten direkt (dödshjälp) eller indirekt (ett självmord där läkaren förser patienten med den dödande dosen). Vilka typer av patienter efterfrågar dödshjälp? - Ofta handlingskraftiga, starka individer som t.ex. de som rest till utlandet för att få den hjälp de ej kan få i Sverige. Sedan kan många uttrycka en önskan att få dö men där de egentligen inte vill bli dödade utan dela sin börda med någon och där oftast en förbättrad symtomlindring, god helhetsvård där fyskiska, psykiska, sociala och andliga insatser ger tröst i en svår situation Är det troligt att det blir tillåtet med aktiv dödshjälp i Sverige? - Så länge kd sitter i regeringen är det osannolikt att det kommer bli godkänt. Dock risk för ökat stöd för aktiv dödshjälp med tanke på den allmänna trenden i samhället med fokus på autonomi och kanske även ekonomin kan spela in när neddragningar skapar försämringar i vården. Som läkare, hur ser du på att utföra aktiv dödshjälp? - Det är otänkbart för mig personligen. Det finns risk att det blir som med aborterna - att den som vägrar ses som svikare och till slut känner sig tvingad att delta. Hur är opinionsläget kring dödshjälp inom läkarkåren i Sverige? - Svårt att veta då det beror på hur frågan ställs. Om man tar upp aspekten lidande, så är det många som tycker att en lidande människa i livets slutskede borde få hjälp att avsluta sitt liv i förtid, hur ser du på det? - Det finns idag goda möjligheter att lindra plågsamma symtom och om inget annat hjälper kan intermittent sedering tillgripas. Det innebär att man med hjälp av läkemedel kan sova en period och sedan vakna upp för att stämma av med anhöriga och vårdare. Ges dödshjälp så är det oåterkalleligt. Läkekonst är som matlagningskonst något som kräver passion och då häller man inte i hela saltkaret i grytan utan prövar sig fram tills en välsmaklig måltid kan serveras. På samma sätt krävs mycket kunskap och intresse för att optimera behandling och bemötande av en döende medmänniska så att den sista tiden blir en rik tid och inte en plåga. Forskning inom palliativ vård och omvårdnad går ständigt framåt och våra möjligheter att ge livsbejakande alternativ till dödshjälp ökar. I Holland är dödshjälp tillåtet, har du hört någonting om hur verkligheten ser ut för läkare och patienter i en sådan kontext? Vilka svårigheter ställs man inför? - I sista Läkartidningen står om detta. Se www.lakartidningen.se. Det sker en tydlig 11 12
glidning i de länder där dödshjälp tillåts. Det som sägs i Läkartidningen visar att det upplevs allt mer normalt med dödshjälp men det säger inget om att det är rätt. Vilka är de starkaste argumenten mot dödshjälp? - Vi behöver mer av vördnad för livet inte mindre. Vi behöver vårdpersonal som möter patienter med respekt (det vill säga kärlek) och med känslighet inför fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Risken med dödshjälp är att vi avtrubbas och blir mindre sant mänskliga med förmåga att vara verkligt närvarande i varje möte med en döende medmänniska. Holmdahl är författare och medförfattare till en hel del artiklar kring dödshjälp. I Läkartidningen den 25 mars skriver han: Den parlamentariska kommittén inhämtade då upplysningar från 140 experter och besökte Holland, Schweiz och Oregon. I Holland är dödshjälp tillåtet, i Schweiz och i Oregon medger lagen läkarassisterat självmord. Den engelska professorn i palliativ, lindrande medicin Ilora Finlay kommenterade utredningens slutsatser i den vetenskapliga tidskriften Clinical Ethics och skriver det är värt att notera att de sjukvårdsanställda som dagligen arbetar nära döende patienter är klart mer motvilliga till en ändrad lagstiftning än de teoretiker som är långt borta från den kliniska verkligheten. SEA ÅRSMÖTE MARS 2009 Under en färd på en flod i Afrika 1915, med solens strålar glittrande i vattnet, den omgivande regnskogen och en grupp flodhästar på stranden som inramning, fick Albert Schweitzer, då nyexaminerad 40-årig läkare, som genom en uppenbarelse tanken som sammanfattade hans livsgärning:»vördnad för livet!«detta framkommer i talet till Schweitzer då han i sin frånvaro (läkartjänstgöring i Afrika hindrade honom att närvara) tilldelades Nobels fredspris 1952 (http://nobelprize.org/nobel_prizes/peace/laureates /1952/). I dag den 25 mars är det Jungfru Marias bebådelsedag, den dag då vi enligt almanackan påminns om det förunderliga att den människa som också var Gud började sitt jordiska liv som ett mänskligt embryo. En tanke ofattbar för det mänskliga förnuftet, men som vi kanske anade något av den dag när vi såg in i ögonen på vår nyfödda son eller dotter. Ett helt universum öppnade sig. Hur skulle vi som läkarkår ytterligare kunna bidra till en värld där allt fler, från livets början till dess slut, får mötas med vördnad och respekt? Läs hela artikeln på www.lakartidningen.se. Se även www.gp.se, debattartikel av Eckerdal och Holmdahl. En viktig källa för debatten om dödshjälp är den omfattande utredning som Brittiska överhuset genomförde innan de den 12 maj 2006 röstade nej till ett lagförslag om s.k. läkarassisterat självmord. Utredningen redovisar att 94 procent av läkare inom palliativ vård motsätter sig en lag som skulle tillåta läkarassisterat självmord och dödshjälp. Finley drar slutsatsen att det kan bero på att läkarna inom palliativ vård är alltför medvetna om en dödslängtans skiftande karaktär, märker hur sådana önskningar försvinner när vård ges som möter patientens verkliga önskemål, och har själva ofta sett med egna ögon hur diagnoser och prognoser i början varit grova misstag. Holmdahl och andra läkare menar att man måste tillbakavisa att ta ett människoliv utifrån en läkar- och vårdetik som bygger på respekten för människans värde och värdighet, en etik som bjuder att i första hand försöka bota och i andra hand försöka lindra, och om inte heller detta går, vara närvarande och försöka trösta. De framhåller också att det finns många ytterligare skäl att avvisa tanken på läkarassisterat självmord och dödshjälp. Frågor som man måste ställa sig är: - Hur blir förtroendet för läkaren och sjukvården? - Är jag som svårt sjuk en börda för mina anhöriga och för vården? - Är min behandling för kostsam? -Får jag som patient välja läkare som inte bidrar till patienters död? - Hur fungerar en läkare själsligt efter att ha gett en giftinjektion? - Kan jag som läkare få anställning om jag inte bidrar i aktiviteter som åligger sjukvården (problem har rapporterats)? Finley avslutar sin kommentar med orden Döden är oåterkallelig och total... Det är därför en lagändring avseende avsiktligt dödande är så ödesdiger. Diskussionen kring dödshjälp har bara börjat och SEA kommer att arbeta för att föra in livsbejakande argument i den offentliga debatten. Du kan följa med i vad som händer i debatten kring dödshjälp via vår hemsida www.sea.nu. Källa: Blomberg Sture, Doctare Christina, Ekström Anne-Berit, Göransson Magnus, Holmdahl Johan, Malmgren Bengt, Seidal Tomas i artikeln Dödshjälp avhumaniserar vården publicerad i Sydsvenskan 090216 NYA FÖRSAMLINGSERBJUDANDEN! Inför hösten 2009 har vi på Svenska Evangeliska Alliansen tagit fram tre specialdesignade utbildningspaket för att adressera några av de frågor som är aktuella i samhället. Vi har naturligtvis fler föreläsningar att erbjuda, men vill på ett speciellt sätt lyfta fram dessa tre om Jesus, om äktenskapet och om dödshjälp: - OM VILKEN JESUS? - ÄKTENSKAP ENLIGT PASTOR JANSSON - ELLER? - LIVSHJÄLP ELLER DÖDSHJÄLP? Läs mer på www.sea.nu, eller kontakta Lukas Berggren på 0735-098272 NÄSTA NUMMER: SEA:s medlemstidning kommer ut ett par gånger per år och uppmärksammar de frågor som är aktuella i samhällsdebatten och som SEA fokuserar på. Ambitionen med varje nummer är att inspirera, informera och mobilisera våra medlemmar. Varje nummer innehåller bl.a: - Utblick mot Europa. - En fördjupning där generalsekretare Stefan Gustavsson ger relevant och fräsch biblisk undervisning. - Information och inspiration kring en eller flera av våra fokusområden. - Inspiration från gästande skribenter. 13 14