Plan mot diskriminering och kränkande behandling Emåskolan f-3

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Emåskolan f-3 Grunduppgifter Vår vision På skolan ska vi värna om alla människors lika värde och låta varje människas unika personlighet komma fram. På vår skola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Vem vänder man sig till Vid kränkande behandling av något slag kan du prata med din klassföreståndare eller någon annan på skolan som du har förtroende för. Se kontaktuppgifter till rektorer och elevhälsa i slutet av dokumentet. Ansvariga för planen Rektor ansvarar för att det varje år upprättas en ny plan och att den tidigare utvärderas. Styrdokument: I vårt arbete med likabehandling utgår vi ifrån Diskrimineringslag (2008:567) Skollag (2010:800) gäller fr.o.m. 2011-07-01 (Lagen i fulltext sök på www.skolverket.se ) Elevernas delaktighet Elevråd och kamratstödjare ska årligen tillsammans med vuxna gå igenom planen och de får ha synpunkter och idéer på hur den går att förbättra utifrån ett elevperspektiv. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarådet ska årligen gå igenom planen tillsammans med rektor och få möjlighet att ge sina synpunkter. Uppdaterad 2013-02-11 1

Pedagogisk personals delaktighet Under kompetensutvecklingsdagar samt konferenstid ska den årliga utvärderingen gås igenom. Förankring av planen Elever: Klassföreståndare ansvarar för att elever i deras klass får kunskap om planen. Personal: Rektor ansvarar för att all personal kontinuerligt får kunskap om planen. Vårdnadshavare: Klassföreståndarna ansvarar för att årligen påminna om planen. Broschyren delas årligen ut i F-klass. (Årlig plan börjar) Planen gäller från 2013-02-01 Planen gäller till 2014-01-31 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Rektorer har tillsammans med elevhälsan gått igenom utvärderingen och tagit fram frågor som pedagogisk personal går igenom på kompetensutvecklingsdag 25/1 2013. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektor, elevhälsa och pedagogisk personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Mål för 2012-2013 1. Att alla elever ska ha kunskap om likabehandlingsplan, diskrimineringsgrunderna, och vad kränkande behandling är. 2. Övrig personal och ny personal ska ha kunskap om likabehandlingsplan, diskrimineringsgrunderna, och vad kränkande behandling är. Utvärdering av målen: 1. Klassföreståndare har vid höstterminens uppstart gått igenom och samtalat kring planen och diskrimineringsgrunderna. Personalen i skolan upplever att eleverna använder ett grovt och ovårdat språk både mot vuxna och mot kamrater. Det finns tendenser till respektlöst beteende mot kompisar samt svårigheter att leva sig in i andras situation. Vi har valt att arbeta med detta i vår arbetsplan som ett av målen under normer och värden läsåret 12/13. 2. Övrig personal på skolan har fått del av likabehandlingsplan, diskrimineringsgrunderna, och vad kränkande behandling är genom att fått tillgång till och på egen hand ta till sig denna skriftliga plan. Under kommande läsår ska Uppdaterad 2013-02-11 2

rutiner skapas för att ny personal omgående får kunskaper i våra planer samt vårt värdegrundsarbete. Gemensamt APT ska planeras in där samtlig personal diskuterar planen. Åtgärd för att nå målen 1. Klassföreståndare i F-3 fortsätter att prata med sina elever och ge dem kunskap om de olika diskrimineringsgrunderna och vad kränkande behandling är. Klassföreståndare ansvarar för att årligen påminna om innehållet i likabehandlingsplanen. Lärarna gör tillsammans med barnen ordningsregler för att hjälpa barnen att förstå planen. 2. Rektor ansvarar för att övrig personal och ny personal får kunskap om de olika diskrimineringsgrunderna och vad kränkande behandling är. Rektor ansvarar också för att de får kunskap om Likabehandlingsplanen. Åtgärd genomförda senast 2012-12-20 Utvärdering av målen för 2012 Förskoleklassen: Utvärdering: De otrygga platserna är ej aktuella längre, matkön på Skogsborg. Nu äter vi i Folkets Hus. Eleverna går ofta några i taget och det är alltid någon vuxen med i matsalen så eleverna upplever ingen otrygghet längre. Analys: Eleverna känner sig otrygga i kön till matsalen för att det är litet och trångt vilket gör att eleverna ramlar och buffar på varandra. Mål: Alla elever känner sig trygga när de köar till maten. Åtgärd: Vi kommer under året gå dit i mindre grupper så det blir mer utrymme för eleverna. Ansvarig: Personal i förskoleklass. Utvärdering: Toaletterna är åtgärdade. Analys: Toaletterna på Folkets hus känns otrygga för eleverna då de ej är anpassade för små barn. Ljuset släcks när man varit inne en stund utan att röra sig. Det luktar illa. Mål: Alla elever känner sig trygga när de är på toaletten i Folkets hus. Åtgärd: Vi har gjort problemet känt för rektor. Ansvarig: Rektor för F-3. Åk 1 och 2: Utvärdering: Man har bytt platser och spridit ut eleverna i 3 korridorer, och två vuxna försöker vara i korridoren på morgonen, vid rast och vid dagens slut. Väljer att behålla målet till nästa år att alla ska känna sig trygga. Analys: Eleverna upplever att korridoren är otrygg. Den är trång och det blir lätt knuffar och stökigt. Elever som har svårt med impulskontroll har ytterligare svårt för dessa situationer. Mål: Alla elever känner sig trygga i skolans lokaler. Åtgärd: Vi kommer under året ha diskussion med eleverna om detta för att de ska förstå hur man måste vara i trånga utrymmen. Vuxna ska finnas med så mycket som möjligt för att skapa lugnare atmosfär. När möjlighet finns skickar vi ut eleverna i omgångar. Ansvarig: Personal i åk 1 och 2. Uppdaterad 2013-02-11 3

Utvärdering: För närvarande upplever ingen någon oro vid duschning i idrottshallen. Intervjuer och diskussioner med eleverna har gjort dem mer medvetna om att de själv påverkar situationen. 2 pedagoger är alltid med i pojkarnas omklädningsrum. Målet får stå kvar då det känns som en yttre påminnelse behöver finnas. Analys: Eleverna upplever att duschen är en otrygg plats. Miljön där gör att det ekar och alla ljud förstärks, detta inbjuder till att låta mycket för en del elever, vilket upplevs obehagligt av andra. Mål: Alla elever känner sig trygga när de duschar. Åtgärd: Vi kommer under året arbeta med att göra eleverna medvetna om och skapa förståelse för hur man ska bete sig/prata i sådana utrymmen. Vuxna rör sig i omklädningsrum och duschar. Ansvarig: Klassföreståndare i åk 1 och 2. Utvärdering: En del elever känner sig fortfarande otrygga på rasterna. En åtgärd är att en elev är punktmarkerad. Målet får vara kvar under nästa år. Analys: Elever känner otrygghet inför rastsituation vem man ska vara med. Det kan bero på att en del har fler kompisrelationer än andra. Alla känner sig ännu inte helt trygga med varandra och då uppstår destruktivt prat om varandra vilket leder till osämja och otrygghet. Mål: Eleverna ska känna sig trygga i skolan och inför rastsituationer. Åtgärd: Vi ska under året arbeta med kompisgrupper, tjejsnack och skolans kurator ger handledning i ämnet. Ansvarig: Personal i åk 1 och 2. Åk 3: Utvärdering: Ljudnivån i matsalen upplevdes även mot slutet av terminen som hög i stora salen. I vår lilla matsal hade vi fem tysta minuter, lugnt och man fick inte gå förrän det gått 15 min. Det var alltid en vuxen, ibland två med vid lunchen. Eleverna fick mot slutet av terminen börja gå själva till matsalen, många kände ingen otrygghet. Några som fortfarande kände sig otrygga tog sällskap med en vuxen. Analys: Matsalen upplevs ibland som stökig med hög ljudnivå samt liten plats för att hänga sina kläder. Stora elever tar stor plats. Korridoren upplevs som obehaglig när man ska gå förbi äldre elever. Ibland motar äldre elever våra åk 3: or när de går in stora entrén, ibland blir de retade. Mål: Alla elever känner trygghet i skolans lokaler och på raster. Alla elever lär känna de äldre bättre, fadder klass. Åtgärd: Under året behöver vi ha ett större samarbete med åk 7-9. Detta skulle kunna ske genom att de äldre planerar och ansvarar för: friluftsdagar, idrottslektioner, rastverksamhet andra aktiviteter: visar runt, visar laborationer, fadderklass åk 8. Ansvarig: All personal Årets plan ska utvärderas senast 2014-01-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom frågor och gruppsamtal till all pedagogisk personal på kompetensutvecklings dagar. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor är huvudansvarig, men kan delegera uppgifterna. Uppdaterad 2013-02-11 4

Kartläggning (från HT 2012) Kartläggningsmetod F-3: Trygghetsenkät med glada, sura och ledsna munnar för åk f-2. Klassföreståndare har haft samtal med de elever som markerat sura och ledsna munnar. Åk 3 använde en trygghetsenkät med frågor som även äldre elever får svara på. Områden som berörs i kartläggningen F-2 har ej anonyma enkäter, frågorna rör många områden i skolan och till och från skolan. Åk 3 otrygga platser, kränkande behandling (allmänt ställda frågor som innefattar båda lagarna). Öppna frågor med möjlighet att skriva själv vilken typ av kränkande behandling det kunde röra sig om. Det fanns också möjlighet att bryta sin anonymitet och be vuxna om hjälp eller samtal. Hur eleverna har involverats i kartläggningen De har svarat på enkäter, men varje klassföreståndare fick möjlighet att själv välja sitt sätt att kartlägga läget i sin klass. Eleverna har inte varit delaktiga i analys av resultatet eller med att sätta nya mål. Hur personalen har involverats i kartläggningen Klassföreståndare har fått välja kartläggningsmetod själva, men har fått en enkät som stöd och förslag att använda. De har sedan fått sammanställa och lämna in till elevhälsan. Resultat och analys (riskområden) Resultat av enkätfrågor: Förskoleklass Flera tycker det är rörigt och högljutt i tamburen. Tycker det är mkt ljud och kallt i duschen. Tycker det är jobbigt att byta verksamhet till fritids. Tycker att det är svårt med rasterna, att hitta något att göra. Några var lite rädda för några i åk 1. Flera gillar inte skogen för det var kallt och jobbigt att gå dit. Åk 1 De flesta upplever inga otrygga platser eller där de känner rädsla. Många i klassen upplever att några pojkar i 1B är elaka, de knuffas hotas och svär. Någon tycker att några barn i f-klassen är utsatta. Flera av barnen säger att de blivit illa behandlade av elever i 1B. Eleverna känner otrygghet i korridoren, då det är knuffningar, oljud och stökigt. En del känner viss otrygghet vid omklädning och dusch i Sporthallen. Åk 2 De flesta skattar med glada munnar på de flesta områden, men två områden sticker ut. Det är korridor och dusch. Åk 3 1. Finns det någon plats på skolan där du är otrygg eller rädd? Svarar 6 av 28 elever ja. 2. Har du sett någon elev eller vuxen som blir illa behandlad/kränkt på skolan? Svarar 8 av 28 elever ja. 3. Har du blivit illa behandlad/kränkt på något sätt den här terminen? Svarar 11 av 28 ja. Otrygga platser utvalda riskområden (från enkät): Uppdaterad 2013-02-11 5

F-klass duschen, rörigt i tamburen. Åk korridor, Åk 2 korridor, dusch, matsal Åk 3 rast, korridor, matsal, omklädningsrum och toaletter. Förebyggande åtgärder (riskområden efter kartläggning) Nya mål förskoleklass Analys: Några elever känner olust för duscharna i sporthallen. De tycker att det är kallt och att det ekar mycket. Mål: Alla elever ska få en bättre miljö vid omklädning och dusch. Åtgärd: Vi önskar att det blir varmare där samt att det ljudisoleras bättre. Vi får också se till att ljudvolymen på eleverna är lagom. Ansvarig: Personal i f-klass samt rektor för f-3. Analys: Några elever tycker det är hög ljudnivå och att det är rörigt i tamburen. Det är många barn som ska klä av och på sig samtidigt. Mål: Att alla barn ska känna ett lugn vid av/på klädning. Åtgärd: Pga att det är trång i tamburen så bör vi se till att det vistas färre barn där samtidigt. Ansvarig: Personal i f-klass. Nya mål åk 1 Analys: Eleverna känner otrygghet i korridoren, då det är knuffningar, oljud och stökigt. En del känner viss otrygghet vid omklädning och dusch i Sporthallen. Mål: Alla elever ska känna sig trygga i korridoren och i Sporthallens omklädningsrum. Åtgärd: Samtal på klassråd, vad som kan inträffa om någon ramlar på det hårda golvet, svårt att hitta sina tillhörigheter, oljud och få förståelse för hur man uppträder och visar hänsyn mot andra. Extra tillsyn i korridoren vid av och påklädning. Vuxen finns med i omklädningsrummen i Sporthallen. Ansvariga: Personal i F-klassen och åk 1 (korridoren i F.H.), personalen i åk 1(sporthallen) Nya mål åk 2 Analys: Viss otrygghet i korridor. Mål: Alla elever känner sig trygga i skolans lokaler. Åtgärd: Vi kommer under året ha diskussion med eleverna om detta för att de ska förstå hur man måste vara i trånga utrymmen. Vuxna ska finnas med så mycket som möjligt för att skapa lugnare atmosfär. När möjlighet finns skickar vi ut eleverna i omgångar. Ansvarig: Personal i åk 1 och 2. Analys: För närvarande upplever ingen någon oro vid duschning i idrottshallen. Målet får stå kvar då det känns som en yttre påminnelse behöver finnas. Mål: Alla elever känner sig trygga när de duschar. Uppdaterad 2013-02-11 6

Åtgärd: Vi kommer under året arbeta med att göra eleverna medvetna om och skapa förståelse för hur man ska bete sig/prata i sådana utrymmen. Vuxna rör sig i omklädningsrum och duschar. Ansvarig: Klassföreståndare i åk 1 och 2. Nytt mål? Åk2?? Analys: Högre ljudnivå i ny matsal, lokalen är så stor. Mål: Lägre ljudnivå i matsalen. Åtgärd: Vägg eller skärmar ut mot kapprum för att minska ljudnivån vid in och ut passage. Ansvarig: Pedagoger i åk 2. Nya mål åk 3 Analys: En del känner sig otrygga inför rastsituation. Mål: Eleverna ska känna sig trygga på rasten. Åtgärd: Fortsätta att prata om allas lika värde. Försöka höja självkänslan hos vissa elever genom mkt positiv feedback. Ansvarig: Klasslärare och assistent. Analys: Eleverna upplever korridoren som en otrygg plats. Mål: Alla ska känna sig trygga i skolans lokaler. Åtgärd: Eleverna ska förstå hur de kan bete sig i trånga utrymmen. Flytta några hängare till utrymmet mellan korridorerna. En vuxen (Emma) ska finnas i korridoren innan eleverna kommer ut dit. Ansvarig: Klasslärare, assistent, vaktmästare. Analys: Elever känner sig otrygga i matsal, toaletter, omklädningsrum. Mål: Alla elever ska känna sig trygga i skolans lokaler. Åtgärd: Extra resurs är insatt för att följa eleverna på dessa platser. Ansvarig: Personal i åk 3. Uppföljning: Enkät genomförd senast 2013-11-01 (före höstlov) Åtgärd genomförda senast: Åtgärder sker fortlöpande under hela året. Kartläggningsmetoder HT 2013 F-3 använder enkät kring trivsel 2 gånger per år. Barnen får tala om hur de upplever olika situationer genom att fylla i glad eller ledsen mun. Sedan samtalar lärare med dem. (Årlig plan slutar) Främjande insatser De främjande insatserna ser olika ut i klasserna. Varje enskild pedagog väljer arbetssätt utifrån klassens behov. Här beskrivs i korta drag det som görs på skolan. Uppdaterad 2013-02-11 7

Kontinuerligt arbete F-3: Det ska finnas vuxna runt eleverna vid situationer som inte är lektion, ex. vid rast, buss, korridor, matsal och sporthall. F-3 Flera pedagoger använder Lions Quest material, några regelbundet andra mer sporadiskt. Några använder etiska samtal, Livet är ett möte, Hej kompis, Gruppen som grogrund, Kompissamtal. Temadagar, pysseldagar mm. Pedagogerna håller IUP-samtal (IUP= Individuell utvecklings plan). Anna-Carin Mähler Sandstedt (skolsköterska) håller hälsosamtal i förskoleklass. Åk 2 läser för F-klass. F-2 utökad rastverksamhet på vårterminen.. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling f-3 Hälsosamtal i förskoleklass, skolsköterska genomför. Enskilda samtal med elever/klassföreståndare Fortsätt att fylla i vilka rutiner som finns för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Daglig avstämning mellan personal efter ex. raster. Rutiner för akuta situationer Rutiner för att utreda och åtgärda då elev kränks av annan elev/elever. Elevhälsa och rektor är vid behov med som råd och stöd under processen. 1. Den som får kännedom om att en elev upplever sig kränkt anmäler detta till rektor som skyndsamt ska inleda en utredning. Alla samtal med de inblandade förs av 2 vuxna, en som för samtalet och en som dokumenterar. 2. Tillsammans bedömer de vuxna i ärendet om och när vårdnadshavare ska kontaktas. I bedömningen tas hänsyn till dignitet på situationen och barnets ålder. 3. När utredningen är klar väljer den som är ansvarig för ärendet om de vill kontakta elevhälsan. Elevhälsan kan ge stöd vid analys och beslut om åtgärder. 4. Om det bedöms vara trakasserier eller kränkande behandling vidtas åtgärder. Vid konflikt eller liknande lämnas ärendet till klassföreståndare som väljer åtgärd efter situation. Uppdaterad 2013-02-11 8

5. Uppföljningssamtal med samtliga inblandade elever sker efter överenskommelse tills situationen känns stabil (minst 1 månad). Släpper man taget för tidigt kan man förvärra situationen för den utsatte. 6. Om åtgärderna inte får önskad effekt och trakasserierna eller kränkningarna inte upphör tar ansvarig för ärendet kontakt med rektor på nytt. Vårdnadshavare informeras omgående. Rektor och berörd personal gör tillsammans med vårdnadshavare ett åtgärdsprogram om hur kränkningarna skall stoppas. Berätta för elev och vårdnadshavare vilka andra åtgärder som kan bli aktuella om kränkningarna inte upphör. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal eller personal kränks av elev 1. Den som får kännedom om trakasserier eller kränkande behandling mellan elev och personal anmäler till rektor omedelbart. Hämta blankett på expeditionen. 2. Rektor samtalar med samtliga berörda och gör en utredning. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor analyserar utredning och vidtar specifika åtgärder. 4. Rektor genomför uppföljningssamtal efter överenskommelse. 5. Om trakasserier eller kränkande behandling inte upphör får rektor vidta ytterligare åtgärder. (Lämna ärendet vidare till BU-förvaltningens chef). Rutiner för uppföljning Senast (studiedagen efter jullov när all personal är samlad) utvärderas om vårt arbetssätt med att utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling är bra eller om vi behöver göra på något annat sätt. Elevhälsan ansvarar för utvärderingen. Rutiner för dokumentation Allt arbetsmaterial är sekretess. Åtgärder är offentlig handling, ska finnas på separat blad. Allt dokumenteras löpande och arkiveras efter avslutat ärende på rektorsexpeditionen. Ansvarsförhållande All personal har ett ansvar för att dessa rutiner följs. Tillsammans med elevhälsa och rektor görs en årlig uppföljning av rutinerna. Kontaktuppgifter Rektor F-3 Helena Petersson 0380-51 84 57,Helena.Petersson@nassjo.se Uppdaterad 2013-02-11 9

Skolsköterska Anna-Carin Mähler Sandstedt 0380-51 84 66, Anna-Carin.MahlerSandstedt@nassjo.se Skolkurator Jennie Bergstrand 0380-51 76 60, Jennie.Bergstrand@nassjo.se Begrepp Diskriminering Bilaga Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Uppdaterad 2013-02-11 10

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. /P> Uppdaterad 2013-02-11 11

Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Uppdaterad 2013-02-11 12

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Uppdaterad 2013-02-11 13

Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] Uppdaterad 2013-02-11 14