Jockes tomt i Bergkvara Kulturhistorisk undersökning Segelmakaren 10, Söderåkra sn, Torsås kommun, Kalmar län, Småland Carita Eskeröd KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport oktober 2010
Jockes tomt i Bergkvara Kulturhistorisk undersökning Segelmakaren 10, Söderåkra Sn, Torsås kommun, Kalmar län, Småland Författare Fotografier Layout Utgivare Kartor Carita Eskeröd Carita Eskeröd Kalmar läns museum Kalmar läns museum Publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket Utförd av Kontaktperson Beställare Kontaktperson Kalmar läns museum, Bebyggelseenheten Carita Eskeröd, bebyggelseantikvarie Torsås Fastighets AB Ingemar Skotheim Fastighetsägare Torsås Fastighets AB Kontaktperson Ingemar Skotheim Dnr KLM: 31-432-10 [2]
Innehåll Inledning...5 Uppdragets bakgrund...5 Områdesbeskrivning och karta...6 Aktuell skyddsstatus...6 Riksintresse... 6 Kulturmiljö... 7 Gällande detaljplan... 7 Historik...8 Bergkvara...8 Kvarteret Segelmakaren och den aktuella byggnaden...9 Byggnadsbeskrivning...12 Exteriör... 12 Interiör... 14 Kulturhistorisk bedömning...16 Källförteckning...17 [3]
[4]
Inledning Uppdragets bakgrund Kalmar läns museum har fått i uppdrag av Torsås Fastighets AB att utföra en kulturhistorisk undersökning för den aktuella fastigheten, som idag är bebyggd med ett hus från början av 1900-talet. Bakgrunden är att Torsås Fastighets AB vill använda tomten mer effektivt genom att bebygga den. Den kulturhistoriska undersökningen ska fungera som ett underlag för den fortsatta projekteringen och ärendets handläggning. Arkivstudier samt en fältbesiktning har utförts och materialet har sedan sammanställts av antikvarie Carita Eskeröd. Arbetet har varit begränsat till två arbetsdagar i september/oktober 2010. [5]
Områdesbeskrivning och karta Storgatan Orienteringskarta över Bergkvara. Pilen markerar fastigheten Segelmakaren 10. Fastigheten Segelmakaren 10 ligger i hörnet av Storgatan och Kastmansgatan. Aktuell skyddsstatus Riksintresse Fastigheten ingår i område av riksintresse för kulturmiljö i Kalmar län. Riksintresset omfattar hela samhället. Uttryck för riksintresset: Köping under Kalmar stad. Välbevarade handelshus färgsatta med kustsamhällenas typiska ljusa oljefärger. Tomtstruktur från 1600-tal och hus i samma läge som på 1800-talet. Hamn och varv. Sjöfartsmuseum och hembygdsgård. I riksintresset framförs omvandling och förvanskning av bebyggelsen som ett hot för miljön och som åtgärdsförslag att eventuell ny bebyggelse anpassas. [6]
Kulturmiljö Fastigheten är en del av Bergkvara gamla köpingkärna, vilken är en utpekad kulturmiljö, Rapport över kulturhistorisk utredning Berkvara Gökalund 1983. I denna utredning fick Segelmakaren 10 inget enskilt utpekande men ingår i ett i ett bebyggelseområde som utgör en värdefull miljö där särskild hänsyn ska tas till områdets egenart. I rapporten framgår att uppmärksammas bör bland annat: Köpingskaraktären med sin täta bebyggelse. Den lokala traditionen i byggningsdetaljer. Byggnader som har ett stort kulturhistoriskt värde, där fasadmaterialet i dag ej motsvarar byggnadens kvalitet i övrigt. Gällande detaljplan Gällande detaljplan är från 1987. I denna plan har fastigheten beteckningen B II (bostäder i högst två våningar) och den befintliga byggnaden har givits skyddsbestämmelsen q, vilket enligt planbestämmelserna betyder att byggnaden är kulturhistoriskt värdefull. I planbestämmelserna finns inte definierat vari det kulturhistoriska värdet består. I detaljplanen är endast dagens byggnad utritad på fastigheten. Alltså var den byggnad som tidigare fanns på samma fastighet redan borta när detaljplanen genomfördes. Enligt PBL (plan och bygglagen) omfattas q-märkt bebyggelse av tredje kapitlet paragraf tolv (PBL 3:12). 12 Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kultur- historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas. 1 Ny bebyggelse bör generellt uppföras med hänsyn till bland annat kulturvärdena på platsen (PBL 3:1). 1 Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. Lag (1998:805). 2 1 2010-09-28 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.htm 2 2010-09-28 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.htm [7]
Historik Bergkvara Handelsplatsen och skeppsbyggeriorten Bergkvara tillhör landets äldsta. Hamnen och marknadsplatsen äger medeltida traditioner. Första tecknen på varvsrörelse härrör från 1760- talet. Som en följd av varvsrörelsen drogs olika hantverkare till samhället. Under 1800-talets andra hälft blev jordbruket allt viktigare. Kring första världskriget kom ett uppsving i Bergkvara, en ort med skeppsbyggeri och rederirörelser. En tätare bebyggelse började växa fram under 1800-talets första hälft. Järnvägen Kalmar Torsås Berkvara byggdes klar 1902. År 1921 bildades municipalsamhället Bergkvara - Gökalund. Fram till 1950-60-talen var paneltraditionen allenarådande för bebyggelsen i Bergkvara. Under 1800-talet hade de flesta byggnaderna rödfärgad locklistpanel. Under perioden 1870- talet till 1920-talet målades vanligen husen i ljus oljefärg, såväl de nybyggda som de äldre. Den ljusmålade dekorativa och klassiserande panelarkitektur uppbyggd av likartade formelement är ett regionalt särdrag, så kallad Torsåspanel. Snickarglädje finns i takstolstassar, veranda eller farstubro. Verandor byggdes ofta till på den äldre bebyggelsen. Den gamla huvudgatan, Storgatan, har behållit sitt ursprungliga läge, från gamla landsvägen Kalmar-Karlskrona till hamnplan i öster. Även de ursprungliga tomtgränserna från såväl köpingens utveckling under 1800-talet, tiden kring sekelskiftet 1900 som under 1900-talets första decennier har bevarats väl. Byggnaderna har dessutom behållit samma läge på tomterna. Bostads/handelhusen är belägna på tomtens främre del närmast Storgatan och ekonomibyggnaderna på tomtens bakre del eller hälft. [8]
Kvarteret Segelmakaren och den aktuella byggnaden Södra delen av kv Segelmakaren som bebyggts från 1930-1950-talen har behållit sin småskalighet. På fastigheten Segelmakaren 10 har tidigare funnits, förutom dagens byggnad, ett stort trähus med ljusmålad panel vilket brann ner i slutet av 1970-talet. Denna byggnad var ursprungligen mangårdsbyggnad på Skällenäs gård och flyttades till fastigheten kring 1900. Mot baksidan byggdes huset därefter ut med en bostadsdel. Byggnaden var uppförd med snickarglädje och hade en dominerande plats på tomten. I huset fanns bank och senare en affär. Byggnaden kallades för Jockes hus eller Jockes affär efter Georg Olsson som här drev tidningsaffär kring 1930-60-talen. Platsen var under den tiden ett populärt tillhåll för Bergkvarabor som ville prata, träffas och skvallra. 3 Dagens befintliga byggnad finns med på ekonomiska kartan från 1942. Det uppfördes troligen kring 1920-talet av Ragnar Ekeroth som var en framstående person i Bergkvara. Huset uppfördes som bostadshus men under tidens gång har här även drivits café. Genom att studera byggnaden förstår man att huset haft ett traditionellt utförande liknande de övriga husen längs Storgatan. Idag används det av föreningen Lettlands vänner. 3 2010 Informanter Börje Axelsson, Lars Karlberg och Leif Lindberg, Bergkvara [9]
Den stora byggnaden inom markeringen är Jockes hus och det lilla ljusa den idag befintliga byggnaden. Foto år 1950. Källa: Kalmar läns museums arkiv. Jockes hus till vänster i bild. På skylten står att läsa Tidningar Tobak Georg Olsson. Foto år 1952. Källa: Kalmar läns museums arkiv. [10]
Storgatan sett ifrån öster. Gräsmattan till vänster i bild är Jockes tomt, Segelmakaren 10. [11]
Byggnadsbeskrivning Exteriör Fastigheten ligger i hörnet Storgatan och Kastmangatan. Den byggnad som idag finns på tomten står placerad i det inre hörnet av fastigheten i tomtgränsen. Tomten som är omgärdad av ett trådstaket står i övrigt obebyggd. Byggnaden är uppförd i två plan med källare under en del av huset. Mot Storgatan finns ett burspråk med altan och i det sydvästra hörnet är fasaden indragen. Sockeln är av putsad natursten och av putsad konststen under burspråket mot Storgatan. Burspråket och altanen är eventuellt tillbyggt vid mitten av 1900-talet. Fasaden är klädd med skivor, troligen såkallad eternit, ovanpå en äldre panel. Panelen har färgskikt av grågrön färg under ett vitt lager. Fönstren och dörren är troligen samtida som fasadbeklädnaden, från mitten av 1900- talet. Endast de små fönstren samt ett spröjsat enluftsfönster på andra våningen är från tidigt 1900-tal. Entrédörren skyddas av ett skärmtak i plast. Taket är klätt med tvåkupiga betongpannor. Huset har en skorsten mitt på nock. [12]
Takfoten är av vitmålad pärlspont. Taktassarna är dekorativt och för Bergkvara karakteristiskt kontursågade. En äldre smäcker mörkgrön hängränna och ett stuprör med skarpa vinklar finns mot väster. De övriga är svarta av modernare typ. [13]
Interiör Invändigt är byggnaden renoverad under mitten av 1900-talet och senare, med material som var moderna för tiden. Planlösningen är delvis förändrad genom att en mellanvägg tagits bort. Rum och kök på nedre plan. [14]
Ursprunglig trappa och vissa trägolv finns bevarade invändigt. Fönstren och balkongdörren är i dålig kondition och vid burspråket finns sättningsskador. Vid en okulärundersökning verkar huset i övrigt vara i relativt gott skick. Vinden har vid detta tillfälle inte undersökts. [15]
Kulturhistorisk bedömning Den aktuella fastigheten i Bergkvara ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården. Utmärkande för Bergkvara är den ljusmålade panelarkitekturen och köpingskaraktären med tät bebyggelse. Byggnaden på Segelmakaren 10 utgör en del av Bergkvaras äldre kvarvarande bebyggelse. Byggnadens kulturhistoriska värde består i huvudsak av att den är en beståndsdel i denna kulturmiljö. Huset har även ett byggnadshistoriskt värde genom dess tidstypiska utförande, vad gäller volym och de karakteristiska detaljer som finns bevarade. Byggnaden har dock genomgått flera ombyggnationer. De genom åren utförda förändringarna har varken utförts varsamt eller med särskilt god kvalitet, vilket lett till att byggnaden idag får betecknas som förvanskad. Dessa förändringar förtar en betydande del av byggnadens kulturhistoriska värde. Byggnaden har i gällande detaljplan från 1987 belagts med skyddsbestämmelsen q, vilket kan förklaras med att byggnaden ingår i ett område som är särskilt kulturhistoriskt värdefullt. Kalmar läns museum gör dock bedömningen att byggnaden genomgått alltför omfattande förändringar för att utifrån kulturhistoriskt värde kunna motivera ett bevarande. Om rivningslov beviljas bör byggnaden först dokumenteras. Ett alternativ till rivning är att byggnaden istället restaureras. Huset ligger idag ensamt på den i övrigt öde och relativt stora tomten. Så var inte fallet på 1920-talet, då huset uppfördes. Delar av tomten kan ur antikvarisk synpunkt med fördel bebyggas med ett nytt hus som anpassas till områdets kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse, tomtmönster och struktur. Den befintliga byggnaden kan i det sammanhanget ses som en tillgång som står för historisk förankring och förståelse av området. [16]
Källförteckning Arkiv Kalmar läns museums arkiv Informanter 2010-09-28 Börje Axelsson, Bergkvara 2010-09-28 Christer Franzén, byggnadsingenjör, Torsås kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 2010-10-09 Lars Karlberg, Bergkvara 2010-10-09 Leif Lindberg, Bergkvara Internet http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.htm http://www4.h.lst.se/kulturmiljo/83404040.pdf http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Källor och litteratur Rapport över kulturhistorisk utredning Berkvara Gökalund, (1983) Kalmar Läns Museum, Kalmar Regionala byggnadsmönster i Kalmar län (2008) Kulturhistorisk rapport, Kalmar Läns Museum [17]