Barn och unga insatser år Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)

Barn och unga insatser år 2013 Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Socialtjänst Barn och unga insatser år 2013 Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Statistics Social Welfare Children and young persons subjected to measures 2013 Measures under the Social Services Act (SOL) and the Care of Young persons Act (LVU) Information: Statistikfrågor: Hillevi Rydh, tel. 075-247 34 53 Ämnesfrågor: Ann Johansson, tel. 075-247 33 06 Håkan Aronsson, tel. 075-247 36 32 Tidigare publicering: Statistik över insatser till barn och unga har publicerats av Socialstyrelsen sedan 1994. Tidigare har motsvarande statistik publicerats av Statistiska centralbyrån. Previous publication: Statistics on measures for children and young persons have been published since 1994 by the National Board of Health and Welfare. Previously these statistics were published by Statistics Sweden. Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN 978-91-7555-205-7 Artikelnummer 2014-9-1 Publicerad www.socialstyrelsen.se, september 2014 2 BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN

Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 7 Heldygnsinsatser... 7 Öppenvårdsinsatser... 8 Vad reglerar statistiken?... 9 Insatser för barn och unga... 9 Statistikens innehåll... 11 Datainsamling... 13 Heldygnsinsatser...13 Öppenvårdsinsatser...14 Statistikens tillförlitlighet... 15 Tillförlitlighet totalt...15 Osäkerhetskällor...15 Jämförbarhet över tid... 18 Heldygnsinsatser...18 Öppenvårdsinsatser...18 Definitioner och ordförklaringar... 19 Mått på antal barn och unga...19 Övriga begrepp...19 Resultat... 23 Heldygnsinsatser...23 Öppenvårdsinsatser...30 Tabellförteckning... 32 Teckenförklaring... 36 Bilagor... 37 Summary... 38 24-hour measures...38 Non-institutional measures...38 List of tables... 40 Explanation of symbols... 44 Appendix / List of appendices... 45 Swedish-English glossary... 46 Bilaga 1 Tabeller... 49 Bilaga 2 enkät heldygnsinsatser... 115 Bilaga 3 enkät öppenvårdsinsatser... 116 BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN 3

4 BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN

Förord Denna rapport redovisar officiell statistik över socialtjänstens insatser för barn och unga år 2013. Statistiken innehåller uppgifter om de insatser som är individuellt behovsprövade och som beslutats enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52). Statistiken grundar sig på individuppgifter om heldygnsinsatser samt på mängdstatistik om individuellt behovsprövade och beslutade öppenvårdsinsatser. Det gäller till exempel antal barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet och antal barn och unga som får beslutade öppenvårdsinsatser. Uppgifterna samlas in årligen från landets samtliga kommuner. Uppgifter till officiell statistik samlas in för att allmänhet och samhällsaktörer ska vara välinformerade om förhållanden och utveckling inom hälsa, vård och omsorg så att en saklig debatt kan föras och väl underbyggda beslut fattas. Rapporten har sammanställts av Hillevi Rydh. Stockholm i september 2014 Jesper Brohede Enhetschef Statistik 2 Avdelningen för statistik och jämförelser BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN 5

6 BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN

Sammanfattning I denna rapport redovisas statistik över socialtjänstens insatser för barn och unga år 2013. Statistiken är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Statistiken innehåller uppgifter om de insatser som är individuellt behovsprövade och som beslutats enligt socialtjänstlagen (2001:453), i fortsättningen förkortad SoL, eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), i fortsättningen förkortad LVU. De insatser socialtjänsten ger till barn och ungdomar utan biståndsbeslut ingår inte. Insatser till barn och unga på grund av funktionsnedsättning ingår inte heller i denna statistik. I denna rapport redovisas följande heldygnsinsatser: vård med placering utanför det egna hemmet enligt SoL vård med placering utanför det egna hemmet enligt LVU omedelbart omhändertagande enligt LVU. Öppenvårdsinsatserna redovisas indelade i följande insatstyper: strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL behovsprövat personligt stöd enligt SoL kontaktperson/-familj enligt SoL. Sedan 2007 beskrivs i socialtjänstlagen en ny insats kvalificerad kontaktperson (3 kap. 6 fjärde stycket SoL). Den särskilt kvalificerade kontaktpersonen ska ge barnet eller den unge särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka risk för missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Insatsen kvalificerad kontaktperson redovisas inte separat på grund av otillräcklig kvalitet. Då vårdnaden flyttas över till den/de vårdnadshavare där barnet tidigare har varit familjehemsplacerad avslutas insatsen och även inrapporteringen till individstatistiken för heldygnsinsatser. Från och med statistikår 2013 redovisar därför respektive kommun omfattningen av vårdnadsöverförflyttningar som mängdstatistik. Heldygnsinsatser Under år 2013 påbörjade ungefär 12 900 barn och unga heldygnsinsatser enligt SoL och/eller LVU. Av dem var cirka 10 000 barn och unga nytillkomna, det vill säga de hade inte erhållit någon av de redovisade heldygnsinsatserna under föregående fem år. Av påbörjade heldygnsinsatserna har vård enligt SoL ökat mest under perioden 2006 2013 sett till andelen barn och unga i befolkningen som påbörjat insats. Ökningen mellan år 2006 och 2013 var 68 procent. Bland pojkar 13 17 år har andelen i befolkningen som placerats på hem för vård och boende (HVB) ökat markant under perioden 2006 2013 från 0,25 till 1,71 procent. För barnen i åldern 13 17 år har andelen som påbörjat heldygnsinsats ökat kraftigt de senaste åren, främst då bland pojkar. Ökningen utgörs till största delen av pojkar med annan vårdnadshavare än förälder eller förordnad vård- BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN 7

nadshavare. En tänkbar förklaring till ökningen är därför att den utgörs av ensamkommande flyktingbarn. Den 1 november 2013 hade cirka 22 700 barn och unga heldygnsinsats. Av de cirka 22 700 barn och unga som hade heldygnsinsats den 1 november hade drygt 17 000 vård med stöd av SoL, cirka 5 400 barn och unga fick vård enligt LVU och drygt 200 barn och unga var omedelbart omhändertagna enligt LVU. Familjehem var den vanligaste placeringsformen bland barn och unga med insats den 1 november 2013 oavsett kön. 57 procent av de SoLvårdade och 70 procent av de LVU-vårdade barnen och ungdomarna var placerade på familjehem den dagen. Nästan 32 600 barn och unga hade heldygnsinsats någon gång under år 2013. Öppenvårdsinsatser Ungefär 29 000 barn och unga hade en eller flera av de redovisade öppenvårdsinsatserna den 1 november 2013. Fler pojkar än flickor hade öppenvårdsinsats, 56 procent var pojkar och 44 procent flickor. Av de tre SoL-insatserna som redovisas var behovsprövat personligt stöd den öppenvårdsinsats som flest barn och unga berördes av år 2013. Cirka 27 100 barn och unga fick den insatsen någon gång under året. Ungefär 18 800 barn och unga hade kontaktperson/-familj och cirka 10 700 fick någon gång under år 2013 insatsen strukturerat öppenvårdsprogram. 8 BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN

Vad reglerar statistiken? Statistiken om socialtjänstens insatser för barn och unga som redovisas i denna rapport ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Uppgifterna har samlats in med stöd av lagen (2001:99) om den officiella statistiken och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken, vilket innebär skyldighet för kommunerna att lämna de efterfrågade uppgifterna. Ett syfte med den officiella statistiken är att kontinuerligt ge kunskapsunderlag för uppföljning, styrning och utveckling av verksamheten i förhållande till uppsatta mål. Insatser för barn och unga Den lag som i första hand reglerar socialtjänstens insatser för barn och ungdomar är socialtjänstlagen (2001:453), i fortsättningen förkortad SoL. Om det är nödvändigt kan insatser ges med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, i fortsättningen förkortad LVU. Socialnämnden ska verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Om barn och ungdomar riskerar att utvecklas ogynnsamt ska nämnden, i nära samarbete med hemmen, sörja för att de får det skydd och det stöd som de behöver. Placering för vård utanför det egna hemmet Om hänsynen till den unges bästa motiverar det ska nämnden sörja för vård och fostran utanför det egna hemmet i familjehem eller hem för vård eller boende. Placering kan göras med stöd av 4 kap. 1 SoL om barnets vårdnadshavare lämnar samtycke till vården och, om barnet fyllt 15 år, barnet lämnat samtycke. Om vårdnadshavarna eller den unge, när denne fyllt 15 år, inte samtycker till den vård som socialnämnden anser att den unge behöver är LVU tillämplig. Vid beslut om vård med stöd av LVU har föräldrarna kvar sin juridiska vårdnad om barnen. Föräldrarnas bestämmanderätt över barnen begränsas dock i den omfattning som behövs för att LVU-vård ska kunna ges. Vård med stöd av LVU kan förekomma i två huvudfall, de så kallade miljöfallen (2 ) och beteendefallen (3 ). 2 LVU: Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN 9

3 LVU: Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Vård skall också beslutas om den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 brottsbalken vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatt vård för att inte löpa sådan risk som avses i första stycket. Beslut om vård med stöd av LVU fattas av förvaltningsrätten efter ansökan av nämnden. Omedelbart omhändertagande Socialnämnden kan, med stöd av 6 LVU, omedelbart omhänderta barn och unga enligt följande: Det är sannolikt att den unge behöver beredas vård enligt LVU. Rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn för risken att den unges hälsa eller utveckling eller till att den fortsatta utredningen allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras. Beslut om omedelbart omhändertagande skall underställas förvaltningsrätten inom en vecka från den dag då beslutet fattats. Om förvaltningsrätten fastställer beslutet skall socialnämnden, om behovet av vård fortfarande kvarstår, inom fyra veckor från den dag då omhändertagandet verkställdes ansöka hos förvaltningsrätten om att den unge skall beredas vård. Detta enligt 8 LVU. Öppenvårdsinsatser I de fall där behov av insats finns, men placering för vård utanför det egna hemmet enligt SoL eller LVU inte är nödvändig, kan någon form av öppenvård erbjudas barnet/den unge eller dennes familj. Socialtjänstens öppenvård innehåller många olika insatser vilka i de flesta fall ges i form av bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Det kan vara allt ifrån en utsedd kontaktperson eller kontaktfamilj som stöd och hjälp åt barnet eller dennes familj till individuellt anpassade målinriktade program där barnet/den unge är inskriven en bestämd tid. En särskilt kvalificerad kontaktperson kan utses med stöd av 22 LVU om en person som är under 20 år kan komma att behöva beredas vård enligt 3 LVU. 10 BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN

Statistikens innehåll Statistiken som redovisas i denna rapport innehåller uppgifter om de insatser som är individuellt behovsprövade och som beslutats enligt SoL eller LVU. De insatser socialtjänsten ger till barn och ungdomar utan biståndsbeslut ingår inte. Insatser till barn och unga på grund av funktionsnedsättning ingår inte heller i denna statistik. De senare återfinns i statistikpublikationerna Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år 2013 och Personer med funktionsnedsättning vård och omsorg den 1 oktober 2012. Dessa är de senaste tillgängliga rapporterna för respektive område eftersom få kommuner rapporterade underlag till Personer med funktionsnedsättning vård och omsorg den 1 oktober 2013 vilket resulterade till att ingen statistikpublikation producerats för detta år. I denna rapport redovisas följande heldygnsinsatser: vård med placering utanför det egna hemmet enligt SoL vård med placering utanför det egna hemmet enligt LVU omedelbart omhändertagande enligt LVU. Öppenvårdsinsatserna redovisas indelade i följande insatstyper: strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL behovsprövat personligt stöd enligt SoL kontaktperson/-familj enligt SoL. Dessutom redovisas antal barn där vårdnaden flyttats över till den/de vårdnadshavare där barnet tidigare har varit familjehemsplacerad. Sedan år 2007 beskrivs i socialtjänstlagen en ny insats kvalificerad kontaktperson (3 kap. 6 fjärde stycket SoL). Den särskilt kvalificerade kontaktpersonen ska ge barnet eller den unge särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka risk för missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Denna nya insats ingår i insamlingen från och med statistikår 2008 men redovisas inte på grund av att tillförlitligheten bedöms vara alltför låg, eftersom antalet inrapporterade insatser är alldeles för litet. Följande fyra mått redovisas för heldygnsinsatser (se Definitioner): Nytillkomna barn och unga under året. Barn och unga för vilka en eller flera insatser påbörjades under året. Barn för vilka insatser påbörjades under aktuellt statistikår är ett mått som är lämpligt vid jämförelse mellan olika år med avseende på förändringar i inriktningen på socialtjänstens insatser. Barn och unga med en pågående insats den 1 november. Genom att jämföra 1 november mellan olika år får man en indikation på hur antalet barn som är inne i systemet förändras över tiden. Barn och unga som hade en eller flera insatser någon gång under året. BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN 11

För öppenvårdsinsatser redovisas måtten: Barn och unga med beslut om insats den 1 november. Barn och unga som hade en eller flera insatser någon gång under året. I första hand sker redovisningen på riksnivå men vissa uppgifter finns även på läns- och kommunnivå. 12 BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN

Datainsamling Statistiken baseras på två totalundersökningar av barn och unga som berörts av de insatser Socialstyrelsen efterfrågar. I den ena undersökningen samlas uppgifter in om heldygnsinsatser på individnivå och i den andra samlas uppgifter in om öppenvårdsinsatser på mängdnivå. Uppgifterna avser hela året och i vissa fall den 1 november. Heldygnsinsatser Uppgifter om barn och unga som berörs av heldygnsinsatser har på Socialstyrelsens uppdrag samlats in på individnivå av Statistiska centralbyrån (SCB). Alla undersökningsvariabler, utom uppgifter om födelseland, inhämtas från kommunerna. Uppgifter om födelseland har inhämtats från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Till grund för insamlingen från kommunerna ligger en blankett (bilaga 1). Kommunerna kan välja att rapportera på blankett, på elektronisk fil eller direkt via internet. De kommuner som använder blankett rapporterar kvartalsvis. Övriga kommuner rapporterar en gång per år. Följande variabelkontroller har gjorts av de inrapporterade uppgifterna: Att kommun är en existerande kommunkod. Att det är ett korrekt personnummer. Att uppgiften vårdnadshavare är ifylld. Alternativet myndig tillåts endast för personer 18 år eller äldre. Att beslutsdatum är ett korrekt datum och större än eller lika med födelsedatum. Personen ska vara yngre än 21 år för beslut enligt SoL och yngre än 20 år för beslut enligt LVU. Att 2 och/eller 3 angetts för beslut enligt LVU. Om äldre än 17 år ska 3 anges. Att 2 och/eller 3 angetts för avslut enligt LVU. Att placeringsdatum är ett korrekt datum och större än eller lika med födelsedatum. Personen ska vara yngre än 21 år. Att placeringsform är ifyllt. Alternativet eget hem tillåts bara vid omplacering i LVU-vård. Att placeringskommun är en existerande kommunkod. Att avslutningsdatum är ett korrekt datum och större än eller lika med födelsedatum. Senast tillåtna datum för 2 LVU är 18-årsdagen. Senast tillåtna datum för SoL och 3 LVU är 21-årsdagen. Att uppgiften om vilken boende- eller vårdform barnet hade efter avslutad vård är ifylld. Alternativet kvar i familjehemmet med vårdnaden överflyttad till familjehemmet tillåts endast för personer under 18 år. Följande logiska kontroller, i förhållande till befintliga uppgifter sedan tidigare om personen, har gjorts av de inrapporterade uppgifterna: Vid ett nytt beslut måste det pågående avslutas. Nytt placeringsdatum ska vara större än aktuellt placeringsdatum. BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN 13

Avslutningsdatum ska vara lika med eller större än placeringsdatum. Insatstyp vid avslut ska vara samma som insatstyp vid beslut. Dessutom görs jämförelser med tidigare års rapportering. Resultaten skickas till kommunerna, som då har möjlighet att korrigera både nya och tidigare inrapporterade uppgifter. Sedan år 1994 görs en årlig kontrollundersökning av samtliga placeringar som enligt registret pågick den 31 december föregående år. Listor med alla uppgifter om dessa placeringar skickas till kommunerna som kontrollerar om uppgifterna stämmer. I samband med denna kontroll upptäcks placeringar som avslutats före den 31 december men som inte rapporterats som avslutade. Kontrollundersökningen är retroaktiv och påverkar inte aktuellt statistikår. Denna kontroll genomfördes inte 2012 och 2013. Öppenvårdsinsatser Statistiken om behovsprövade öppenvårdsinsatser har på Socialstyrelsens uppdrag samlats in på aggregerad nivå av Action Dialog Partner. Uppgifterna har inhämtats elektroniskt genom att kommunen registrerat uppgifterna via ett formulär (bilaga 2) på internet. Ett flertal kontroller har genomförts både vid själva inmatningen i det elektroniska frågeformuläret och av inrapporterade uppgifter. Följande kontroller har gjorts: Summan av antal barn och unga fördelade efter kön och ålder ska vara lika med totalt antal barn och unga. Antal barn och unga med insats den 1 november ska vara mindre än eller lika med summan av antalet barn och unga med respektive insatstyp någon gång under året. Vid registreringen har också skett en on-line-jämförelse med kommunens redovisade värden för föregående år. Om avvikelsen överskridit ett för varje kommun uträknat gränsvärde har uppgiftslämnaren fått information om detta och har då antingen kunnat korrigera uppgifterna eller kommentera avvikelsen. Insamlade uppgifter har därefter dessutom granskats manuellt och maskinellt. Kommuner som lämnat orimliga svar har kontaktats och uppmanats komma in med korrigering (exempelvis att en kommun angivit att x personer har en insats men i en följdfråga om antal dygn svarar noll). Orimliga uppgifter som inte har korrigerats har behandlats som bortfall. Kontakter har också tagits med de kommuner som har haft extrema värden för klargörande och eventuell rättning. 14 BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN

Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Heldygnsinsatser Brister i uppgiftsrapporteringen utgör den huvudsakliga felkällan. Vid granskningen av rapporterad statistik upptäcks ett stort antal fel, vilka alltid rättas. Vissa typer av fel kan dock inte upptäckas och omfattningen av dessa är därför inte känd. Förutsättningarna för uppgiftsrapporteringen, och därmed tillförlitligheten, varierar kraftigt mellan olika kommuner. Öppenvårdsinsatser Tillförlitligheten i statistiken över öppenvårdsinsatser är svår att värdera. Brister och fel i inrapporteringen är särskilt svåra att upptäcka eftersom uppgifterna samlas in på aggregerad nivå. Osäkerhetskällor Ramtäckning Målpopulationen utgörs av landets samtliga kommuner. Eftersom målpopulationen är den samma som rampopulationen förekommer inga brister i ramtäckning. Mätning Mätfelet är avvikelsen mellan det rapporterade värdet och det sanna värdet. Det finns en mängd olika tänkbara källor till dessa fel, bland annat mätinstrumentet, informationssystemet, frågeställaren och insamlingssättet. Heldygnsinsatser Omfattningen av mätfelen är till stora delar okänd. Att rapporterade uppgifter är felaktiga upptäcks bara om uppgifterna inte överensstämmer med andra uppgifter. Registreringen av uppgifter i kommunens datasystem motsvarar inte alltid helt det som efterfrågas, vilket kan leda till fel i inrapporteringen. Det förekommer att omplaceringar rapporteras som nya insatser, vilket inte alltid upptäcks i granskningen. Det förekommer också att insatser rapporterats när de påbörjas men inte när de avslutas. Detta fel gör att beståndet av insatser inte reduceras korrekt och att till exempel vård- och placeringstiderna överskattas. Felet upptäcks och rättas ofta vid en särskild kontrollundersökning av oavslutade placeringar men de rättningarna är retroaktiva och påverkar inte aktuellt statistikår. Felet i andel barn med oavslutade insatser som rättas har, genom tidigare kontrollundersökningarna, uppskattats till cirka tio procent per år. BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN 15

Öppenvårdsinsatser Den nya insatsen kvalificerad kontaktperson (3 kap. 6 fjärde stycket SoL) har samlats in från år 2008. Svarsfrekvensen är dock låg och de uppgifter som har levererats har i flera fall av Socialstyrelsen bedömts vara mycket osäkra. Därför redovisas inte insatsen i denna rapport. Det betyder att redovisningen av individuellt behovsprövade och beslutade öppenvårdsinsatser är ofullständig. Omfattningen av övriga mätfel som uppstått genom att frågor och svar missuppfattats av uppgiftslämnaren och inte upptäckts i någon kontroll (de logiska kontrollerna eller jämförelserna med föregående år) är inte kända. Bortfall Heldygnsinsatser Vid sista svarsdatum den 1 februari 2013 hade 43 kommuner inte levererat sina uppgifter. Den 5 maj 2013, då insamlingen avslutades, hade samtliga kommuner lämnat uppgifter. Dock finns ett partiellt bortfall i Stockholms kommun. Distrikt Spånga-Tensta har inte skickat in statistiken för kvartal 2. Objektsbortfallet, det vill säga personer som inte rapporterats för någon insats överhuvudtaget trots att sådan förekommit, antas inte vara särskilt stort. Bortfallet av uppgifter om beslutade insatser kan däremot vara något större, till exempel omplaceringar, men omfattningen är okänd. Partiellt bortfall, som avsaknad av placeringsform, ska bara kunna förekomma för insatser nära årsskiftet. Ingen komplettering för bortfallet har gjorts. Uppgifter om barnets och föräldrarnas födelseland hämtas från registret över totalbefolkningen (RTB). För dem som inte påträffas i aktuellt års RTB görs en sökning i föregående års register. I registret gällande till och med år 2013 finns cirka 9 900 personer med ofullständiga personnummer. Under arbetet med statistiken för år 2013 skapades 3 531 unika giltiga tillfälliga personnummer, 2 623 tillfälliga personnummer har övergått till ett giltigt personnummer och 1 315 tillfälliga personnummer ändrats till ett redan befintligt unikt giltigt tillfälligt personnummer. Öppenvårdsinsatser Vid sista svarsdatum den 31 januari 2013 hade 226 av 290 kommuner levererat sina uppgifter. Den 28 mars 2013, då insamlingen avslutades hade 289 lämnat in uppgifter. Örkelljunga har inte lämnat in några uppgifter. När en uppgift saknats har uppgiften bortfallskompletterats, det vill säga den saknade uppgiften har ersatts med en uppskattad uppgift som är proportionell mot totaluppgiften i den aktuella kommunen, om totaluppgiften finns, annars mot befolkningsstorleken. Den uppskattade uppgiften redovisas inte på kommunnivå, däremot ingår den i beräkningen av variabelns värde på riks- och länsnivå. Bortfallet i en enskild fråga kan antingen gälla hela frågan eller delar av frågan. Vissa frågor är sådana att både en totaluppgift och deluppgifter som summerar till totalen ska anges. Om totaluppgift finns men deluppgift har bortfall kompletteras deluppgifterna genom att fördela totalen enligt fördelningen i de kommuner i riket som har kompletta svar på frågan. Om totaluppgift har bortfall kompletteras hela frågan med genomsnittliga värden av 16 BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN

efterfrågade uppgifter, med hänsyn till befolkningsstorleken, i de kommuner i riket som har kompletta svar på frågan. Bearbetning Det inkomna materialet bearbetades av Statistiska centralbyrån (SCB) respektive Action Dialog Partner genom olika numeriska kontroller, beräkningar och slutligen framtagande av resultattabeller. Bearbetningens bidrag till fel i statistiken bedöms vara litet. BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN 17

Jämförbarhet över tid Heldygnsinsatser Statistiken som redovisas i denna rapport är i princip jämförbar med den officiella statistiken för åren 1998 2012 dock med undantag av Stockholms kommun där distrikt Spånga-Tensta inte har skickat in statistiken för kvartal 2. Det bör dock observeras att statistiken återspeglar registerstatus vid det tillfälle den framställs. De rättningar som görs går också bakåt i tiden. Det betyder att uppgifterna för åren före 2013 som publiceras i denna rapport inte överensstämmer helt med det som publicerats tidigare. Dessutom kan uppgifterna för år 2013 vara mer osäkra än uppgifter för tidigare år (se Statistikens tillförlitlighet). Nedan beskrivs faktorer som kan påverka jämförelser över tid från och med statistikår 2003: År 2004 Placeringsformen släktinghem, det vill säga familjehemsplacering hos släkting ersätts med nätverkshem, det vill säga familjehemsplacering hos anhörig eller annan närstående. Öppenvårdsinsatser Uppgifter om öppenvårdsinsatser har samlats in på ungefär samma sätt i den officiella statistiken sedan år 1998. Nedan beskrivs faktorer som kan påverka jämförelser över tid: År 2004 Enbart uppgifter om barn och unga med beslut om personligt stöd samlas in från och med detta år. Tidigare inhämtades även uppgifter om barn och unga i de fall beslutet formellt fattats för en annan person i barnets familj om det var barnets situation som föranlett stödet. År 2007 En ny insats kvalificerad kontaktperson (3 kap. 6 fjärde stycket SoL) införs. Den särskilt kvalificerade kontaktpersonen ska ge barnet eller den unge särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka risk för missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Den nya insatsen redovisas inte separat i denna rapport på grund av alltför stor osäkerhet om uppgifternas tillförlitlighet. Däremot ingår insatsen i redovisningen av antal barn och unga med någon av de individuellt behovsprövade öppenvårdsinsatserna den 1 november 2013. 18 BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN

Definitioner och ordförklaringar Definitioner och ordförklaringar som förekommer i statistiken listas här. Somliga begrepp har avgränsats terminologiskt och därmed fått en terminologisk definition. Dessa är markerade med en asterisk (*). För fullständig terminologisk information om begreppen hänvisas till: http://app.socialstyrelsen.se/termbank. Mått på antal barn och unga Nytillkomna barn och unga Barn och unga som påbörjat minst en heldygnsinsats under det aktuella året och som inte erhållit någon heldygnsinsats, vare sig enligt SoL eller enligt LVU, under de föregående fem åren. Barn och unga för vilka insatser påbörjades under året Barn och unga som socialtjänsten påbörjade en eller flera insatser för under året. Med påbörjad insats menas här att insatsen inleddes någon gång från och med 1 januari till och med 31 december detta år oberoende av när beslutet om insats fattades. Barn och unga med pågående insats den 1 november Barn och unga med en eller flera insatser just denna dag oavsett när insatsen påbörjades. Barn och unga som erhållit insats någon gång under året Barn och unga som någon gång under året berörts av en eller flera insatser oavsett vilket år dessa insatser påbörjades. I detta mått ingår således barn och unga med insatser som påbörjats under det aktuella året men även barn och unga med insatser som påbörjades före detta år och som fortsatte in i det aktuella året. Övriga begrepp Familjehem* Enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Kommentar: boende i familjehem kan ges som bistånd med stöd av SoL. Familjehem används också för vård som beslutats med stöd av LVU. Heldygnsinsats Avser insats med placering. Vård med placering enligt SoL, omedelbart omhändertagande enligt LVU eller vård med placering enligt LVU. Hem för vård eller boende* Hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med boende och vars verksamhet bedrivs yrkesmässigt. Synonym: HVB Kommentar: Hem för vård eller boende kan drivas av offentlig eller privat vårdgivare. Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en en- BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN 19

skild individ måste ha tillstånd för att bedriva verksamheten. Som hem för vård eller boende räknas inte sådant särskilt boende som avses i 5 kap. 5 andra stycket eller 5 kap. 7 tredje stycket SoL. Insats* Handling som är inriktad på (visst) resultat. Kommentar: De insatser som ges enligt LVU föregås alltid av individuell behovsprövning. I SoL är insatserna strukturellt, generellt eller individuellt inriktade. De individuellt inriktade insatserna är alltid individuellt behovsprövade. Jourhem* Enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn och ungdomar för tillfälliga placeringar. Kommentar: Ett jourhem ska vara lika väl utrett som ett familjehem men har ett generellt tillstånd att ta emot barn och ungdomar för tillfälliga placeringar i främst akuta situationer. Jourhem är i allmänhet kontrakterade av en eller flera kommuner. Kontaktfamilj* Familj som utses av socialnämnden med uppgift att ta emot barn för regelbunden vistelse och att finnas till hands i övrigt för barnet och dess närstående. Kommentar: Kontaktfamiljen avser bland annat att stärka barnets kontaktnät. En kontaktfamilj utses sällan till barn över 13 år. Kontaktperson (enligt 3 kap. 6 tredje stycket SoL) person som utses av socialnämnden med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter. Mellantvång* (enligt LVU) förebyggande insats i öppen form som socialnämnden får besluta om för ungdom oberoende av dennes eller vårdnadshavarens samtycke. Kommentar: Socialnämnden får besluta att den unge ska hålla regelbunden kontakt med en särskild utsedd kontaktperson eller att den unge ska delta i behandling i öppna former inom socialtjänsten. När ett sådant beslut meddelas ska en särskild behandlingsplan finnas. Nätverkshem Familjehemsplacering hos anhörig eller annan närstående. Omedelbart omhändertagande enligt LVU Socialnämnden kan, med stöd av 6 LVU, omedelbart omhänderta barn och unga. Beslutet ska underställas förvaltningsrätten inom en vecka. Om förvaltningsrätten fastställer beslutet skall socialnämnden, om behovet av vård kvarstår, inom fyra veckor från den dag då omhändertagandet verkställdes ansöka hos förvaltningsrätten om att den unge skall beredas vård. Personligt stöd Avser behovsprövat stöd och behandling som ges till barnet/den unge och som kan utföras av till exempel socialsekreterare, behandlingsassistent, hemmahosare eller dylikt. 20 BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN

Placeringsform De olika former av placering som redovisas i statistiken är: familjehem nätverkshem jourhem hem för vård eller boende som drivs av kommun eller landsting hem för vård eller boende som drivs av enskild hem med särskild tillsyn enligt 12 LVU eget hem annan placeringsform (t.ex. psykiatrisk klinik eller plats för utbildning och anställning). Strukturerade öppenvårdsprogram Avser individuellt målinriktade program som är regelbundna, begränsade i tiden och i vilka barn och unga är inskrivna och vistas under hel dag eller del av dag. Särskilt kvalificerad kontaktperson (enligt 3 kap. 6 fjärde stycket SoL) person som utses av socialnämnden med uppgift att ge barnet eller den unge särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka risk för missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende(enligt 22 LVU) Kommentar: Särskilt kvalificerad kontaktperson kan enligt 22 LVU utses oberoende av den unges eller vårdnadshavarens önskan eller samtycke. Vård med placering enligt LVU LVU-vård är en vårdinsats med placering som görs med stöd av 2 och/eller 3 lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Omedelbart omhändertagande räknas i statistiken inte som LVU-vård. Vård med placering enligt SoL Avser i redovisningen vård med placering utanför det egna hemmet som beslutas enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen, SoL. Vårdperiod Avser den sammanhängande period ett barn har haft en eller flera vårdinsatser (vård enligt SoL och/eller vård enligt LVU). Uppehållet före en ny insats får inte överstiga 13 dagar för att den ska räknas in i vårdperioden. Uppehållen mellan de olika insatserna räknas inte in i den sammanhängande vårdtiden. Omedelbara omhändertaganden räknas bara med då de ligger mellan två vårdinsatser. Vårdtid Vårdtiden räknas från och med den dag då barnet/den unge anländer till den plats där vården ges till och med den dag då barnet/den unge lämnar denna plats. Ålder Avser i redovisningen barnets ålder den 31 december det aktuella året, oavsett när på året insatsen påbörjades eller avslutades. Öppenvårdsinsatser Socialtjänstens öppenvård innehåller många olika insatser vilka i de flesta fall ges i form av bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Det BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN 21

kan vara allt ifrån en särskild utsedd kontaktperson eller kontaktfamilj som stöd och hjälp åt barnet eller dennes familj till individuellt anpassade målinriktade program där barnet/den unge är inskriven en bestämd tid. En särskilt kvalificerad kontaktperson kan utses med stöd av 22 LVU om en person som är under 20 år kan komma att behöva beredas vård enligt 3 LVU. 22 BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN

Resultat I detta avsnitt presenteras några av resultaten i statistiken. Den återfinns i sin helhet i tabellbilagan. Först presenteras resultat om heldygnsinsatser och sedan resultat om öppenvårdsinsatser. Heldygnsinsatser Antal med heldygnsinsatser Antal barn och unga med insats kan mätas på olika sätt. I tabell A illustreras fyra olika mått. Ett barn ingår oftast i fler än ett mått. Samtliga nytillkomna barn ingår i gruppen med påbörjad insats under året, många av dessa hade också pågående insats den 1 november och samtliga som ingår i de tre övriga måtten räknas också med i antal barn och unga med insats någon gång under året. Tabell A: Barn och unga fördelade efter olika heldygnsinsatser år 2013 1 Antal barn netto enligt fyra mått efter insatstyp Insatstyp Nytillkomna Påbörjad insats Insats 1 nov Insats någon gång under året Vård enligt SoL 8 854 11 096 17 034 26 331 Vård enligt LVU 137 1 681 5 398 6 893 Omedelbart omhändertagande 1 263 2 288 236 2 530 enligt LVU Vård enligt SoL och/eller insats enligt LVU 1) 9 954 12 854 22 668 32 562 1) Samtliga barn och unga med någon av de tre insatserna, vård enligt SoL, vård enligt LVU och/eller omedelbart omhändertagande. Enligt kommunernas rapportering påbörjades heldygnsinsatser enligt SoL och/eller LVU för ungefär 12 900 barn och unga under år 2013. Av dessa var cirka 10 000 nytillkomna, det vill säga de hade inte varit föremål för någon heldygnsinsats under de närmast föregående fem åren. Den 1 november 2013 hade ungefär 22 700 barn och unga heldygnsinsatser. Knappt 32 600 barn och unga var placerade någon gång under året. 2 Fler pojkar än flickor berördes av någon typ av heldygnsinsats, oavsett redovisningsmått. Andelen pojkar som var placerade någon gång under 2013 var 62 procent, motsvarande värde för flickor var 38 procent. 2 Vård enligt SoL var den heldygnsinsats som flest barn och unga berördes av år 2013. Av de ungefär 10 000 barn och unga som var nytillkomna fick 86 procent SoL-vård, 13 procent blev omedelbart omhändertagna och 1 procent fick vård enligt LVU. Av de barn och unga som berördes av någon insats den 1 november 2013 hade 75 procent SoL-vård, 24 procent fick vård enligt LVU och 1 procent blev omedelbart omhändertagna. 1 Se tabell 1, 4, 7, 10 och 13 i tabellbilagan 2 Se tabell 2 i tabellbilagan BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN 23

Omedelbara omhändertaganden enligt LVU är kortvariga insatser. Därför var andelen barn och unga som var omedelbart omhändertagna den 1 november betydligt lägre än för de andra insatserna vid samma tidpunkt, cirka 1 procent. Grund för heldygnsinsats enligt LVU Det var vanligare att besluta om insatser enligt 2 LVU som gäller brister i hemmiljön än 3 LVU som gäller eget beteende. Av de barn och unga som fick LVU-vård (exklusive omedelbart omhändertagande) någon gång under år 2013 åberopades brister i hemmiljön som skäl för cirka 72 procent vilket är en ökning med 9 procentenheter i jämförelse med statistikår 2012, för 24 procent angavs eget beteende som skäl och för cirka 5 procent åberopades både brister i hemmiljö och eget beteende som grund för insatsen. 3 För de barn som påbörjade vård enligt LVU år 2013 åberopades brister i hemmiljön som skäl för cirka 60 procent, för 33 procent angavs eget beteende som skäl och för cirka 7 procent åberopades både brister i hemmiljö och eget beteende som grund för insatsen. 4 Av de barn och ungdomar som fick vård enligt LVU den 1 november var brister i hemmiljö skäl till insatsen för ungefär 76 procent, 20 procent av dem fick vård på grund av eget beteende och drygt 4 procent på grund av både brister i hemmiljö och eget beteende. 5 För barn som vårdades någon gång under 2013 i åldern 0 17 år var skälet till LVU insats i regel brister i hemmiljön. Ju högre ålder desto högre andel av ungdomarna blir föremål för insats på grund av eget beteende. För ungdomar 18 år eller äldre kan insats enligt LVU beslutas endast på grund av eget beteende. Att åberopa eget beteende som skäl för insats enligt LVU är vanligare för pojkar än för flickor. 6 Ålder Åldersfördelningen skiljer sig åt mellan de olika redovisningsmåtten. I tabell B visas antal barn och unga och andel i befolkningen. Det är i åldersgruppen 13 17 år som det är vanligast att vara föremål för heldygnsinsats. Tabell B: Barn och unga med heldygnsinsats år 2013 efter åldersgrupp 7 Antal samt andel (procent) i befolkningen 1) Ålder Nytillkomna Påbörjad insats Insats 1 nov Någon gång under 2013 Antal % i bef. Antal % i bef. Antal % i bef. Antal % i bef. 0 12 2 824 0,21 3 626 0,27 6 388 0,47 8 791 0,64 13 17 6 294 1,14 7 560 1,37 10 215 1,85 14 783 2,67 18 20 836 0,21 1 668 0,42 6 065 1,52 8 988 2,25 0 20 9 954 0,43 12 854 0,55 22 668 0,98 32 562 1,40 1) Avser befolkningen i åldern 0 12 år, 13 17 år, 18 20 år och 0 20 år den 31 december 2013. 3 Se tabell 13 i tabellbilagan 4 Se tabell 7 i tabellbilagan 5 Se tabell 10 i tabellbilagan 6 Se tabell 13 i tabellbilagan 7 Se tabell 2 och 3 i tabellbilagan 24 BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN

Påbörjade heldygnsinsatser under året utveckling 2005 2013 I diagram A visas hur andelen barn och unga i befolkningen med påbörjade heldygnsinsatser under året förändrats under perioden 2005 2013 8. Diagram A. Barn och unga med påbörjade heldygnsinsatser 2005 2013 efter insatstyp Andel barn och unga i befolkningen 1 ), procent 2) Andel i procent 0,60 Vård enligt SoL 0,50 Omedelbart omhändertagande Vård enligt LVU 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 1) Avser befolkningen i åldern 0 20 år den 31 december respektive år. 2) Diagrammet är framtaget från det longitudinella registret där alla insamlade uppgifter lagras. Då rättningar görs retroaktivt överensstämmer inte uppgifterna för åren före 2013 med det som publicerats tidigare år. Dessutom kan uppgifterna för år 2013 vara mer osäkra än uppgifter för tidigare år. (Se Statistikens tillförlitlighet och Jämförbarhet över tiden). Av heldygnsinsatserna är det vård enligt SoL som ökat mest under perioden, 80 procent. 8 I diagram B visas andelen barn och unga i befolkningen, fördelat efter ålder och kön, med påbörjade heldygnsinsatser under åren för perioden 8 Se tidsserie 2 i tabellbilagan BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN 25

Diagram B. Barn och unga med påbörjade heldygnsinsatser 2005 2013 efter ålder och kön. Andel barn och unga i befolkningen 1 ), procent. 2) 2,50 Andel i procent 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Flickor 00-12 Flickor 13-17 Flickor 18-20 Pojkar 00-12 Pojkar 13-17 Pojkar 18-20 1) Avser befolkningen i åldern 0 20 år den 31 december respektive år. 2) Diagrammet är framtaget från det longitudinella registret där alla insamlade uppgifter lagras. Då rättningar görs retroaktivt överensstämmer inte uppgifterna för åren före 2013 med det som publicerats tidigare år. Dessutom kan uppgifterna för år 2013 vara mer osäkra än uppgifter för tidigare år. (Se Statistikens tillförlitlighet och Jämförbarhet över tiden). Andelen barn under 13 år i befolkningen som påbörjat någon heldygnsinsats har varit på samma nivå under hela perioden. En svag ökning under perioden har skett för de som är 18-20 år. För barn i åldern 13 17 år, har andelen pojkar som påbörjat heldygnsinsats ökat kraftigt. Ökningen av antalet pojkar i åldersgruppen 13 17 år utgörs till största delen av pojkar med annan vårdnadshavare än förälder eller okänd vårdnadshavare. En tänkbar förklaring till ökningen är därför att den utgörs av ensamkommande flyktingbarn. Påbörjade placeringar I diagram C visas andelen barn i åldern 13 17 år som blivit placerade åren 2005 till 2013. Samtliga påbörjade placeringar ingår, även omplaceringar. 26 BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN

Diagram C. Barn och unga, 13-17 1) år med påbörjade heldygnsinsatser 2005 2013. Andel barn och unga i befolkningen 2) med påbörjade placeringar i familjehem respektive hem för vård eller boende (HVB) efter kön, procent. 3) 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Andel i procent 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Pojkar i familjehem Pojkar i HVB Flickor i familjehem Flickor i HVB 1) Avser ålder den 31 december respektive år. 2) Avser befolkningen i åldern 13-17 år den 31 december respektive år. 3) Samma barn kan ha påbörjat både en familjehemsplacering och HVB-placering under samma år och ingår då i båda kurvorna. Diagrammet är framtaget från det longitudinlla registret där alla insamlade uppgifter lagras. Då rättningar görs retroaktivt överensstämmer inte uppgifterna för åren före 2013 med det som publicerats tidigare år. Dessutom kan uppgifterna för år 2013 vara mer osäkra än uppgifter för tidigare år. (Se Statistikens tillförlitlighet och Jämförbarhet över tiden). Efter att ha ökat svagt under en längre period har andelen flickor i åldern 13 17 år, oavsett placeringsform, minskat år 2013 jämfört med föregående år. Andelen pojkar i åldern 13 17 år som placerats i familjehem fortsätter dock öka svagt. För pojkar som var placerade i HVB har däremot andelen ökat markant under perioden. En majoritet av ökningen av antalet pojkar utgörs av pojkar med annan vårdnadshavare än förälder eller okänd vårdnadshavare. En tänkbar förklaring till ökningen är därför att den utgörs av ensamkommande flyktingbarn. BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN 27

Placeringsformer den 1 november I tabell C ges en bild av fördelningen mellan olika placeringsformer för barn och unga med olika heldygnsinsatser. Här redovisas olika typer av hem för vård eller boende separat. Tabell C: Barn och unga som den 1 november 2013 hade pågående heldygnsinsats 9 Antal och procent efter insatstyp och placeringsform Placeringsform Insatstyp Vård enligt SoL Vård enligt LVU Omedelbart omhändertagande Samtliga placerade barn/unga Procent Procent Procent Procent Antal Familjehem 57 70 46 60 13 585 HVB hem som drivs av kommun eller 21 3 9 16 3 701 landsting HVB hem som drivs av enskild 20 12 18 18 4 080 HVB hem med särskild tillsyn 0 9 24 3 575 Eget hem 0 6 0 1 300 Annan placeringsform 2 1 3 2 427 Summa procent 100 100 100 100 22 668 Familjehem var den vanligaste placeringsformen bland barn och unga med insats den 1 november 2013. Det var 57 procent av de SoL-vårdade och 70 procent av de LVU-vårdade barnen och ungdomarna som var familjehemsplacerade den dagen. Tabell D: Barn och unga som den 1 november 2013 hade pågående heldygnsinsats 10 Flickor och pojkar efter placeringsform, procent och antal Placeringsform Flickor och pojkar i åldern 1) 0 20 år 0 12 år 13 17 år 18 20 år Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Totalt antal 14 001 8 667 3 376 3 012 6 645 3 570 3 980 2 085 Därav andel (procent) Familjehem 51 74 86 86 42 72 36 62 HVB hem som drivs 22 8 4 4 26 8 29 12 av kommun eller landsting HVB hem som drivs 21 13 7 7 25 14 26 19 av enskild HVB hem med 3 2 0 0 4 3 4 3 särskild tillsyn Eget hem 1 2 2 2 1 2 1 1 Annan placeringsform 2 2 1 1 2 1 4 4 Summa procent 100 100 100 100 100 100 100 100 1) Avser ålder den 31 december 2013. 9 Se tabell 12 i tabellbilagan. 10 Se tabell 12 i tabellbilagan. 28 BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN

Placeringsformer 1 november utveckling 2005 2013 Diagram D visar hur andelen barn och unga i befolkningen placerade i olika placeringsformer den 1 november utvecklats mellan år 2005 och 2013. Det är framförallt antalet placeringar inom hem för vård eller boende som ökar. Diagram D. Barn och unga med heldygnsinsatser 1 november 2005 2013 efter placeringsform. Andel barn och unga i befolkningen 1), procent. 2) Andel i procent 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Annan Famhem HVB 1) Avser befolkningen i åldern 0 20 år den 31 december respektive år. 2) Diagrammet är framtaget från det longitudinella registret där alla insamlade uppgifter lagras. Då rättningar görs retroaktivt överensstämmer inte uppgifterna för åren före 2013 med det som publicerats tidigare år. Dessutom kan uppgifterna för år 2013 vara mer osäkra än uppgifter för tidigare år. (Se Statistikens tillförlitlighet och Jämförbarhet över tiden). Vårdtid för avslutade vårdperioder I tabell E redovisas medianvårdtiden för samtliga vårdperioder som avslutades under år 2013. En vårdperiod består av en vårdinsats eller flera vårdinsatser som direkt avlöser varandra. Vårdtiden skiljer sig åt mellan olika typer av vård. Medianvårdtiden för samtliga avslutade vårdperioder år 2013 var 5,2 månader. Vårdperioder som bara består av vård enligt SoL har kortare medianvårdtid än de som bara består av vård enligt LVU. De vårdperioder som både består av vård enligt SoL och LVU har längst medianvårdtid. Medianvårdtiden är generellt längre för pojkar än för flickor. Tabell E. Avslutade vårdperioder 1) i heldygnsvård år 2013 11 Antal och medianvårdtid 2) i månader Vårdperiod Antal Månader Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Enbart vård enligt SoL 8 352 3517 4 835 3,5 6,6 2,2 Enbart vård enligt LVU 695 388 307 15,4 15,4 15,2 Vård både enligt SoL och LVU 775 388 387 37,9 40,3 35,9 Samtliga avslutade vårdperioder 9 822 4 293 5 529 5,2 9,8 3,2 1) En vårdperiod består av en vårdinsats eller flera vårdinsatser som direkt avlöser varandra. (Se Definitioner.) 2) Medianvårdtid betyder att hälften av vårdperioderna är kortare och hälften av vårdperioderna är längre än den tiden. 11 Se tabellerna 16A och 16B i tabellbilagan BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN 29

Öppenvårdsinsatser Statistiken innehåller insatser som är individuellt behovsprövade och som beslutats enligt SoL eller LVU. Insatser socialtjänsten ger till barn och ungdomar utan biståndsbeslut ingår inte. De öppenvårdsinsatser som redovisas är strukturerade öppenvårdsprogram, personligt stöd, kontaktperson/-familj och särskilt kvalificerad kontaktperson beslutade enligt 4 kap. 1 SoL, samt särskilt kvalificerad kontaktperson eller behandling enligt 22 LVU. Statistiken baseras på uppgifter på aggregerad nivå. Antal barn och unga med öppenvårdsinsats den 1 november Ungefär 29 100 barn och unga hade beslut om behovsprövad öppenvårdsinsats den 1 november 2013. Fler pojkar än flickor hade öppenvårdsinsats, 56 procent var pojkar och 44 procent flickor. Här ingår de barn och unga som hade den nya insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson (se Statistikens tillförlitlighet). Före statistikår 2008 ingick inte den i redovisningen. Antal barn och unga fördelade efter olika öppenvårdsinsatser Av de tre SoL-insatserna som redovisas i denna rapport var behovsprövat personligt stöd den insats som flest barn och unga berördes av år 2013 (tabell F). Cirka 27 100 hade behovsprövat personligt stöd någon gång under året. Ungefär 18 800 barn och unga hade kontaktperson eller kontaktfamilj enligt 3 kap. 6 tredje stycket och cirka 10 700 fick någon gång under år 2013 insatsen strukturerat öppenvårdsprogram. Strukturerade öppenvårdsprogram var vanligast bland 0 12 åringar. Barn 0 12 år är också den åldersgrupp som oftast får behovsprövat personligt stöd och även kontaktperson/kontaktfamilj. Tabell F: Barn och unga med behovsprövade öppenvårdsinsatser enligt SoL någon gång under år 2013 12 Antal barn och unga samt andel i befolkningen 0 20 år, procent Insats enligt SoL Strukturerade öppenvårdsprogram Behovsprövat personligt stöd Kontaktperson/ kontaktfamilj (3 kap. 6 3st.) Antal barn/unga Ålder Andel i befolkningen, procent Ålder 0 20 0 12 13 17 18 20 0 20 0 12 13 17 18 20 10 730 4 689 4 175 1 866 0,5 0,3 0,8 0,5 27 116 13 236 9 610 4 270 1,2 0,9 1,9 1,2 18 761 9 314 6 518 2 929 0,8 0,7 1,3 0,8 Andelen barn och unga i befolkningen som fått personligt stöd har ökat under hela tidsperioden undantagen år 2010 och 2011 där andelen minskade något under 2010 jämfört med föregående år för att sedan ligga kvar på samma nivå 2011. Däremot har andelen barn och unga i befolkningen 12 Se tabell 24 och 25 i tabellbilagan 30 BARN OCH UNGA INSATSER ÅR 2013 SOCIALSTYRELSEN