Sammankallande: Susanne Andersen, landstinget Värmland och Susanne Kuci, landstinget Blekinge. Närvarande: Ann-Louise Strömbom, Uppsala läns landsting. Hanna Dolk, region Gävleborg. Jennie Lerjerud, landstinget Sörmland. Maria Hillström, landstiget Dalarna. Ann-Gerd Cardin, landstinget Västerbotten. Monica Löfman, landstinget Västmanland. Marie Ohlin, region Östergötland. Margareta Hellman, region Kronoberg. Ann-Sofie Gustafsson, landstinget Norrbotten. Ylva Byström, landstinget Västernorrland. Mariette Jakobsson, region Halland. Gunvi Dahlström, landstinget Jämtland. Jenny Andersson, landstinget Gotland. Solveig Kiel-Israelsson, landstinget Örebro. Monika Bunge Svensson, region Skåne. Monika Göl, region Skåne. Linda Andersson, Västra Götaland. Camilla Schüler, Västra Götaland. Susanne Andersen, landstinget Värmland. Susanne Kuci, landstinget Blekinge. Ewa Henriksson, Vision Dag 1: Ewa Henriksson, Vision, hälsade alla välkomna och presenterade programmet samt dem som anordnat träffen. Sedan följde en kort presentation av alla deltagare då det fanns några nya i nätverket. Första punkt för dagen: Yvonne Sjöberg, konsult från Odeas, kom och diskuterade arbetsmiljöfrågor ny AFS från den 31 mars 2016. De punkter hon gick igenom var syftet, kravområden, friskfaktorer, vägen till framgång utifrån föreskriften. Diskussion om psykisk ohälsa och hur detta kan leda till sämre prestation, irritation, konflikt i arbetsgruppen. Diskussion om det systematiska arbetsmiljöarbetet som ska göras en gång per år. Riskbedömningar, handlingsplaner. Yvonne Sjöberg påpekade hur viktigt det är att man gör riskanalys vid en omorganisation. Diskussion om kränkande särbehandling. Alla har ett ansvar att förhindra att detta förekommer. Finns bra material på Vision. Se för övrigt bildspel från Yvonne. Efter lunch hade vi grupparbete om hur den nya lagändringen påverkar vårt arbete. Uppdelning i fyra grupper. Frågor om skulle besvaras samt alla gruppers svar följer. Hur har ni det på jobbet är arbetsbelastningen ok? Grupp 1: Hög belastning. Hög trivsel. Brist på personal. Grupp 2: Underbemanning, hög arbetsbelastning. 1
Grupp 3: Tung belastning och underbemanning. Finns inga vikarier. Sned belastning, de som inte vill slipper ta på sig arbetsuppgifter. Vakanser. Få nya tjänster, nyexaminerade som kommer. Läkartätheten har ökat men antalet sekreterare har inte ökat i samma utsträckning. 42 läkare på 14 sekreterare (huvud, inte heltider). Det finns individer som missbrukar flexen". Skriver inte upp övertid utan arbetar för mycket på flexen. Många jobbar på helgerna med chefens goda minne. Hög arbetsbelastning. Grupp 4: Hög arbetsbelastning. Skyddsombuden kan inte utföra sina fackliga uppdrag på arbetstid utan får använda sin egen kvällstid viktigt att arbetsgivaren får vetskap om detta och rättar till. Bra med heltid som facklig. Många personärenden. Bra. Omorganisation har inneburit en del framsteg men också stor personalomsättning. Extern skrivhjälp. Tjänster som ska bort, ersätts ej vid pensionsavgång. Stort underskott. Stängt mottagningar på landsorten. Långa resvägar för personal. Personalneddragningar. Brist på medicinska sekreterare. Har ni full bemanning hur går det med rekryteringen? Grupp 1: Nej. Svårt att hitta sökande. Anställer assistenter och kanslister i stället = medicinska sekreterare får mest skriva journal. Grupp 2: Underbemannad, ett fåtal sökande som har rätt kompetens vid rekrytering. Behövs flera utbildningar. Grupp 3: Har inte full bemanning, svårt att rekrytera nya medicinska sekreterare. Utbildas inte tillräckligt många med dagens arbetsuppgifter. I sin tur gör det ännu svårare att arbeta med RAK. Man jobbar kvar efter 67 år. Grupp 4: Brist angående bemanning på flera håll i landet. Orter med YH-utbildning något bättre bemanning. Har ni medlemmar som drabbats av kränkande särbehandling och hur hanterar arbetsgivaren det i dag? Grupp 1: Förekommer då och då. Grupp 2: Ja. Inget vidare. Man vågar ej ta konflikter. Har mycket fina policys och annat men att jobba efter dem fungerar inte. Påtalar man arbetsmiljöproblem så gör man något åt det. Grupp 3: Vi vet att det finns. I de flesta fall hanteras det på ett bra sätt i samarbetet med facklig företrädare och företagshälsovården. 2
Grupp 4: Ja. Svåra och tidskrävande situationer. Mindre bra hanterat av arbetsgivare. Arbetsplatser som medarbetare flyr ifrån, får konsekvenser för andra instanser i vården. Har arbetsgivaren kunskap att förebygga ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling? Grupp 1: Redskap, riktlinjer och handlingsplaner finns men används inte alltid. Alla utbildar i nya AFS:en. Grupp 2: Olika mycket kunskap. Västernorrlands landsting utbildar nu sina chefer i den nya AFS:en. Grupp 3: Kunskap finns men ibland saknas modet att ta tag i problemen när det gäller kränkande särbehandling. När det gäller ohälsosam arbetsbelastning saknas djupare kunskap om vad som händer vid ohälsosam arbetsbelastning och vad som händer med kroppen. Företagshälsovården har kunskaperna men arbetsgivaren beställer inte den hjälpen att undersöka om det är en ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren ser i första hand till sin budget. Arbetsgivaren har inte alltid förmågan att se olika yrkesgruppers arbetsbelastning utan man ser ibland mer till sin egen grundprofession. Några glädjande undantag finns. Grupp 4: Nej. Behöver bli bättre. Vilka är era tips för motverka ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling? Grupp 1: Fredagsmail 1-2-3. Prata på arbetsplatsen om hur vi är mot varandra. Grupp 2: Öppenhet. Information. Kommunikation. Tydliga mål. Påverkan, medverkan. Observant. Sätta in åtgärder tidigare. Grupp 3: Vi behöver prata om vad en kränkning är. Är det när jag inte får som jag vill? Man måste kunna prata om när man känner sig kränkt. Individen måste också ta ett ansvar att lyfta sin känsla. Prata om det på APT innan det händer och växer. Medicinska sekreterare är ofta en tyst och lojal arbetsgrupp som inte öppet protesterar mot hög arbetsbelastning och kränkningar. Det ställer högre krav på cheferna att observera arbetssituationen. Den finns gamla kulturer i den hierarkiskt styrda sjukvården som behöver arbetas med. En sekreterare har många som anser sig vara chef över dem och bestämma vad som ska prioriteras. Grupp 4: Sprida budskapet om den nya AFS:en. Mikael Ruukel, förbundsjurist på Vision informerade om straff- och arbetsrättsliga regler vid hantering av patientjournaler. Diskussion om straffrättslig reglering. Arbetsrättslig reglering. Bevisbörda. Olika praktiska problem som Visions 3
medlemmar möter. Utbildning och kunskap. Rutiner. Oklara situationer. Sammanfattning av förslag på åtgärder. Hänvisar i övrigt till det häfte vi fick av Mikael. Anneli Hagberg, välfärdsstrateg på Vision. Information om bland annat pågående statliga utredningar: Nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa, Kerstin Evelius. 31december 2018. Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården. 1 mars 2017. Kommission för jämlik hälsa ordförande Olle Lundberg, professor i forskning om ojämlikhet i hälsa. Bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Fokus på hälsoskillnader i olika socioekonomiska grupper. 31 maj 2017. Välfärdsutredningen. Säkerställa att offentliga medel inom välfärden används till den verksamhet de är avsedda för. Rätt bemanning. Nationell kursplan. Arbetsgrupp är utsedd: Christina Frid, Region Skåne Margareta Hellman, Region Kronoberg Susanne Andersen, Landstinget i Värmland Träff med SKL + kontakt med LSF. Koppla ihop med Stiernstedt utredning? Uppdrag till Socialstyrelsen. Efter möte med ministrar i april kör! Professionsmiljard. Överenskommelse 2016 Socialdepartementet och SKL. Stöd till bättre resursutnyttjande. Bättre administrativa stöd (IT-stöd). Effektivare arbetsfördelning. Framtida kompetensförsörjning. Ge medarbetare goda förutsättningar att utföra sitt arbete. 9 Patientsäkerhetskonferensen 21-22 september, Älvsjömässan. Vision med i programråd. Budskap RAK. Chefer. Effektiv vård SOU 2016:2, avslutad januari 2016. Göran Stiernstedt. Har pågått under november 2013 januari 2016. 26 förslag. 11 rekommendationer. 100-tals förslag till förändring. Dessa sidor rekommenderar Anneli att vi läser: Kap 5 6.1.6 6.4.2 6.4.7 6.4.8 6.4.9 6.4.11 6.6 Kap 12 Kap 15 4
En arbetsgrupp för att sammanställa ett remissvar är utsedd av yrkesnätverket för medicinska sekreterare: Camilla Schüler, VGR Mariette Jakobsson, Region Halland Marita Thellman, Landstinget i Kalmar län. Else-Marie Banner Landstinget i Kronoberg. Per Vestin NLL. Lars Ek Region Halland. Monika Göl styrelsen. Slut på dag 1. Dag 2: Började med liten återkoppling av dag 1. Marie-Louise Persson, utbildningsansvarig ombudsman från Vision. Hon informerade lite om bland annat: Syfte och mål. Hur funkar det att gå en utbildning i Vision? Vad ansvarar utbildningsgruppen för? Vilket utbildningsansvar har avdelningarna? Hänvisar i övrigt till bildspel som hon visade. Där finns kontaktuppgifter till utbildningsenheten. Lotta Ekstedt från tidningen Vision ville höra lite om vad som är på gång ute i landstingen. Se landet runt för uppgifter. För mer information hänvisar vi till de bilagor som medföljer minnesanteckningar. Sedan var denna nätverksträff slut. Nästa gång är det landstinget Värmland, landstinget Örebro samt landstinget Blekinge som är sammankallande. Önskemål till program till nästa träff som är 12 och 13 oktober 2016: Anneli Hagberg, gärna en halv dag. Härskarteknik, Ditte Eile, föreläsning på 2,5 timme. Arbetsmiljö, digital skyddsrond. Löner / utfall. Tack för oss Susanne Andersen och Susanne Kuci 5