Energiutmaningar Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet Karlskrona 19 november 2012 pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se
Dagens Presentation Nätverket BELOK BELOKs Totalprojekt metodiken genomförda exempel vad kan göras fel? sammanfattande resultat utlysning från BELOK
Sveriges riksdag i juni 2006: Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande Totala användningen av energi, per uppvärmd golvarea, skall minska. Minskningen bör vara 20% till år 2020 och 50% till år 2050, jämfört med referensåret 1995 Beroendet av fossila bränslen i byggnadssektorn skall vara brutet fram till år 2020. Under samma tid skall användandet av förnyelsebar energi kontinuerligt öka
Målsättning för hela det svenska byggnadsbeståndet kwh/m 2 400 300 200 Elektrisk energi -20% 100 Värmeenergi -50% 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050
Byggnader i Sverige Befintliga småhus 190 miljoner m 2 Nybyggnad 1 miljon m 2 /år Befintliga flerbostadshus 200 miljoner m 2 Nybyggnad 1 miljon m 2 /år Befintliga lokaler 150 miljoner m 2 Nybyggnad 1-2 miljoner m 2 /år
Om nya hus som byggs har lågt energibehov minskar energibehovets tillväxt Byggnadsbeståndets energibehov Kan endast minskas genom åtgärder i befintliga hus
7
Sjukhus Universitet Forskning Kontor Speciella lokaler Skolor
FASTIGHETSFÖRETAG (60% finansiering) Akademiska Hus Castellum/ Harry Sjögren Diligentia FABEGE Fortifikationsverket Hufvudstaden Jernhusen LF Locum Luftfartsverket Malmö Stadsfastigheter Midroc Property Development SISAB Specialfastigheter Statens Fastighetsverk Vasakronan Västfastigheter Företagen representerar tillsammans ca 25% av Sveriges lokalbestånd INITIATIVTAGARE (40% finansiering) Energimyndigheten PROJEKTADMINISTRATION Byggherrarna ORDFÖRANDE Enno Abel, prof., em. KOORDINATOR & PROJEKTLEDARE Per Erik Nilsson www.belok.se
BELOK - exempel på genomförda projekt - Energieffektiv ventilation av kontor och samlingslokaler med nytt tilluftsdon - Evaporativ kylning med hjälp av kyltorn - Solavskärmning med stort ljusinsläpp - Energiuppföljning av Akademikum i Göteborg med okonventionellt energiförsörjningssystem. - Styr- och övervakningssystem anpassat efter driftpersonalens behov (teknikupphandling) - Energianalys och påverkan av glasfasad för minsta möjliga energibehov - För arkitektens arbetssätt anpassat energiberäkningsprogram - Förenklat LCC-verktyg för fastigheter - En katalog med olika typer av krav att användas vid upphandling - Hyresavtal med incitament för att finna win-win situationer för hyresvärd och hyresgäst
BELOKs Totalprojekt 11
Metodiken Totalprojekt 1 Noggrann identifiering av tänkbara åtgärder för minskning av energibehovet. Åtgärder kostnadssätts och energireduktion tas fram. 2 Fastighetsägaren genomför de åtgärder som tillsammans som ett åtgärdspaket, ligger inom företagets lönsamhetskrav för investeringar 3 Uppföljning under ett år av den verkliga spareffekten 12
Totalverktyget Minskad årskostnad kkr/år 800 r =25% r =20% r =15% r =12% 700 600 500 400 r =10% r =8% r =6% r =4% 300 200 100 20 years 0 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Investering kkr
Totalverktyget Minskad årskostnad kkr/år 800 r =25% r =20% r =15% r =12% 700 600 500 400 r =10% r =8% r =6% r =4% 300 200 100 20 years 0 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Investering kkr
Getholmen, Stockholm, 8.460 m 2 BTA Byggd1975 200 kwh/(m 2 BTA. år) 100 El 0 Värme Före Efter Lavenergikonfereansen 2009 05 15 Per Erik Nilsson
Årlig besparing Mkr/år 0,9 Getholmen 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 r =25% r =20% r =15% r =12% r =10% r =8% r =6% r =4% 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Investering Mkr
Verkligt utfall - Getholmen kwh/(m 2 BTA år) 300 200 100 0 Före åtgärder Uppmätt Efter åtgärder Beräknad Etapp 1 Efter åtgärder Uppmätt Etapp 3 Fjärrkyla Fastighetsel Värme Efter åtgärder Korrigerade beräkningar
Fyrfotan Stockholm, 18.400 m 2 A temp Byggd 1970 Glaven Stockholm, 9.650 m 2 A temp Byggd 1955
Getholmen, Stockholm, 8.460 m 2 BTA Byggd1975 Prisma Örebro Universitet, 17.200 m 2 BTA Byggd 1995 Lavenergikonfereansen 2009 05 15 Per Erik Nilsson
Pennfäktaren, Stockholm 14.000 m 2 BTA Byggd 1977 Hudkliniken, Sahlgrenska, Göteborg 10.610 m 2 BTA Byggd 1960
Energibehov kwh/(m 2. år) 700 600 Före åtgärder 500 Besparing 400 Efter åtgärder 300 200 100 0 5.000 10.000 15.000 20.000 Golvarea m 2
Energibehov kwh/(m 2. år) 700 600 500 400 300 200 100 0 0 5.000 10.000 15.000 20.000 Golvarea m 2 Real internränta % 30 20 10 0 0 5.000 10.000 15.000 20.000 Golvarea m 2
Byggnad St Göran, Byggnad 40 Akutvård, sjukvård 15 407 m2 BTA, 1992 Investering [kkr] Värmebesparing [kwh/m 2 år] Elbesparing [kwh/m 2 år] 2 300 85 (75%) 55 (65%) 11 Lönsamhet 1) [%] Sahlgrenska, byggnad 115 Hudklinik samt adm. 10 607 m2 BRA, 1960 6 400 95 (75%) 27 (35%) 6 Södersjukhuset, byggnad Vårdverksamhet 1316 Flygel M 7 800 m2 BTA, 1943 (alt 1) 5 600 91 (82%) 7 (6%) 5 Södersjukhuset, byggnad 1365 Nya entrén 7 300 m2 BTA, 1945 4 100 176 (47%) 29 (14%) 28 1) Förräntning på investerat kapital
300 200 100 Fjärrkyla Fastighetsel 0 Fjärrvärme Före Efter Ett års energimätning Verkliga kostnader Real internränta 13% kwh/(m 2. år) 300 200 Ett års energimätning Verkliga kostnader Real internränta 15% 100 Fjärrkyla Fastighetsel Fjärrvärme 0 Före Efter kwh/(m 2. år) 300 200 100 Fjärrkyla Fastighetsel Fjärrvärme 0 Före Efter Ett års energimätning Verkliga kostnader Real internränta 12%
Varför blir det inte alltid som man tänkt? 25
Vilka är de olika fallgroparna och vilka kan problemen bli? Energimässiga Ekonomiska Utförandemässiga 26
Totalprojekt Exempel: En skola byggd på 60 talet i originalskick 4000m 2 Ingen värmeåtervinning, FT system Dåligt isolerat klimatskal Elbehov: 50 kwh/m 2 år Värmebehov: 200 kwh/m 2 år
Åtgärder för energieffektivisering Värmeåtervinning Fasadisolering Takisolering Injustering av värmesystem Nya ytterdörrar Nya cirkulationspumpar Närvarostyrd ventilation Ny belysning
Åtgärd Injustering av värmesystem Investeringskostnad [kr] Värmebesparing [kwh/m 2 år] Elbesparing [kwh/m 2 år] 100 000 15 0 15 Livslängd [år] Nya cirkulationspumpar 50 000 0 3 15 Värmeåtervinning 700 000 68 3 15 Närvarostyrd ventilation 1 000 000 3 20 15 Nya ytterdörrar 100 000 3 0 40 Takisolering 600 000 17 0 40 Ny belysning 1 000 000 6 9 15 Fasadisolering 1 000 000 8 0 40
Beräkning med Totalverktyget Pris för el Pris för värme 1.0 SEK/kWh 0.8 SEK/kWh
Paket av alla åtgärder
Osäkerhet i energibesparingar ±15% 7% 4%
Osäkerhet i kostnader ±15% 7% 4%
Osäkerhet i energibesparing och kostnader ±15% 7% 4%
Osäkerhet i energibesparing och kostnader ±15% 7% 4%
Nej!
Beräkningar Verklighet
Utförandemässiga problem Anläggningen fungerar inte som avsett efter genomförd och överlämnad entreprenad BELOK startar upp fokusprojekt: 1.Samordnad funktionsprovning (igång) 2.Upphandlingsrutiner för Totalprojekt (hösten 12)
BELOK Kommande utlysning
Totalprojekt Kommande erbjudande från BELOK Bidrag om 150 kkr till 20 lokalfastighetsägare utanför BELOK gruppen för att ta fram energisparpaket enligt Totalmodellen Därtill 50 kkr till dem som genomför sparpaketet och löpande redovisar energianvändningen till BELOK
Tack för uppmärksamheten Per Erik Nilsson pe.nilsson@cit.chalmers.se 41
Exempel från projekt i lokalbyggnader BELOK Kostnader för genomförande av åtgärdspaket för energibesparing Kostnad kr/m 2 1000 500 0 0 5.000 10.000 15.000 20.000 25.000 Area m 2 43
Energibesparing med åtgärdspaket Energibesparing % 70 60 50 40 30 20 10 0 0 5.000 10.000 15.000 20.000 25.000 Area m 2 Kostnad kr/m 2 1000 500 0 0 5.000 10.000 15.000 20.000 25.000 Area m 2 44
Internränta % Åtgärdspaketens lönsamhet 30 20 10 0 0 5.000 10.000 15.000 20.000 25.000 Area m 2 Kostnad kr/m 2 1000 500 0 0 5.000 10.000 15.000 20.000 25.000 Area m 2 45
BBR 2011 Byggnad Energianvändning för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi (kwh/m 2 ) Klimatzon a) I II III kwh/m 2 kwh/m 2 kwh/m 2 Bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme 130 110 90 Bostäder med elvärme 95 75 55 Lokaler som har annat 120 + 100 + 80 + uppvärmningssätt än elvärme 110 x (q 0,35) 90 x (q 0,35) 70 x (q 0,35) 95 + 75 + 55 + 65x (q 0,35) 55 x (q 0,35) 45 x(q 0,35) Lokaler med elvärme a) Klimatzon I: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon II: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Klimatzon III: Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län. b) q är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen (l/(s,m 2 )) och är ett tillägg som får tillgodoräknas då uteluftsflödet av hygieniska skäl är större än 0,35 l/(s,m 2 ) i temperaturreglerade utrymmen. Tillägget får högst tillgodoräknas upp till 1,00 l/(s,m 2 ). 46
Sveriges riksdag i juni 2006: Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande Totala användningen av energi, per uppvärmd golvarea, skall minska. Minskningen bör vara 20% till år 2020 och 50% till år 2050, jämfört med referensåret 1995 Beroendet av fossila bränslen i byggnadssektorn skall vara brutet fram till år 2020. Under samma tid skall användandet av förnyelsebar energi kontinuerligt öka 47
Exempel från projekt i lokalbyggnader BELOK Kostnader för genomförande av åtgärdspaket för energibesparing Kostnad kr/m 2 1000 500 0 0 5.000 10.000 15.000 20.000 25.000 Area m 2 48
Energibesparing med åtgärdspaket Energibesparing % 70 60 50 40 30 20 10 0 0 5.000 10.000 15.000 20.000 25.000 Area m 2 Kostnad kr/m 2 1000 500 0 0 5.000 10.000 15.000 20.000 25.000 Area m 2 49
Internränta % Åtgärdspaketens lönsamhet 30 20 10 0 0 5.000 10.000 15.000 20.000 25.000 Area m 2 Kostnad kr/m 2 1000 500 0 0 5.000 10.000 15.000 20.000 25.000 Area m 2 50
BBR 2011 Byggnad Energianvändning för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi (kwh/m 2 ) Klimatzon a) I II III kwh/m 2 kwh/m 2 kwh/m 2 Bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme 130 110 90 Bostäder med elvärme 95 75 55 Lokaler som har annat 120 + 100 + 80 + uppvärmningssätt än elvärme 110 x (q 0,35) 90 x (q 0,35) 70 x (q 0,35) 95 + 75 + 55 + 65x (q 0,35) 55 x (q 0,35) 45 x(q 0,35) Lokaler med elvärme a) Klimatzon I: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon II: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Klimatzon III: Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län. b) q är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen (l/(s,m 2 )) och är ett tillägg som får tillgodoräknas då uteluftsflödet av hygieniska skäl är större än 0,35 l/(s,m 2 ) i temperaturreglerade utrymmen. Tillägget får högst tillgodoräknas upp till 1,00 l/(s,m 2 ). 51
Sveriges riksdag i juni 2006: Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande Totala användningen av energi, per uppvärmd golvarea, skall minska. Minskningen bör vara 20% till år 2020 och 50% till år 2050, jämfört med referensåret 1995 Beroendet av fossila bränslen i byggnadssektorn skall vara brutet fram till år 2020. Under samma tid skall användandet av förnyelsebar energi kontinuerligt öka 52
Fyrfotan Stockholm, 18.400 m 2 A temp Byggd 1970 kwh/(m 2 Atemp år) 200 100 El Värme 0 Före Efter Glaven Stockholm, 9.650 m 2 A temp Byggd 1955 kwh/(m 2 BTA. år) 200 100 El Värme 0 Före Efter
Getholmen, Stockholm, 8.460 m 2 BTA Byggd1975 200 kwh/(m 2 BTA. år) 100 El 0 Värme Före Efter Prisma Örebro Universitet, 17.200 m 2 BTA Byggd 1995 200 kwh/(m 2 BTA år) 100 0 El Värme Före Efter Lavenergikonfereansen 2009 05 15 Per Erik Nilsson
Pennfäktaren, Stockholm 14.000 m 2 BTA Byggd 1977 200 kwh/(m 2 BTA år) 100 0 El Värme Före Efter Hudkliniken, Sahlgrenska, Göteborg 10.610 m 2 BTA Byggd 1960 200 kwh/(m 2 BTA år) El 100 0 Värme Före Efter
Energibehov före och efter åtgärder 300 250 Energibehov [kwh/m 2 år] 200 150 100 El Värme 50 0 Före Efter åtgärder som var och en uppfyller 5 % internränta Efter åtgärder som tillsammans uppfyller 5 % internränta
Totalverktyget Besparing SEK/år 15 % Förräntning 10 % M T 5 % Investering MSEK 57