April 2013 Handledning till inventeringsmallen projekt Operation Giftfria Förskolor. Denna handledning är tänkt att vara ett stöd för att genomföra inventering av förskolor utifrån den inventeringsmall som tagits fram. Inventeringen av förskolor ska genomföras någon gång under perioden slutet av april till och med slutet av augusti. Resultatet av inventeringen kommer att kunna rapporteras in via ett webbformulär senast den 31 augusti. Information om var webbformuläret finns kommer i slutet av maj, och då på en separat projekthemsida för Operation Giftfri Förskola, på Naturskyddsföreningens hemsida, www.naturskyddsforeningen.se/giftfriforskola Du som vill inventera förskola/förskolor ska anmäla det till Naturskyddsföreningens Kemikalienätverk på kemikalienatverket@naturskyddsföreningen.se. Hur gör man? Läs igenom denna handledning. Ta kontakt med den förskola eller de förskolor som du vill inventera, via telefon, mail eller besök. Prata särskilt med förskolechefen, och fråga om förskolechefen kan hjälpa dig i inventeringen genom att svara på ett separat frågeformulär. Skicka sedan frågeformuläret till förskolechefen, för att hen ska kunna svara på sådant du inte kan se eller läsa dig till på plats på förskolan. Glöm inte att fylla i ditt namn och e-post/adress innan du skickar formuläret, så du får tillbaka det. Kom också gärna överens om när förskolechefen senast ska skicka/posta/ge formuläret tillbaka till dig. Skicka förslagsvis förskolechefen det brev som tagits fram, med information om projektet (Information till förskolor om Operation Giftfri Förskola.). Bestäm tillsammans med förskolan vilken dag och tid som passar er bäst att du kommer och inventerar. Det är bra om barnen en del av tiden t ex är ute eller vilar, det underlättar inventeringen eftersom du behöver öppna skåp, lådor, dörrar, etc. för att se vad som finns på förskolan. Fråga om det skulle vara ok att bjuda in media till inventeringen. Ta sedan kontakt med media, fråga om de vill komma och meddela när du ska inventera. De får dock inte ta bilder på barnen. En inventering beräknas ta ca 1,5 timme. Du behöver be någon i personalen att finnas tillgänglig för frågor en del av tiden du är där. Fyll i alla frågorna i mallen, och notera gärna vid sidan av sådant du märker är saker förskolan skulle kunna åtgärda på en gång. De vill förmodligen veta det ganska snart efter inventeringen. Återkom gärna till förskolan inom 1-2 veckor efter inventeringen och tacka dem för att du fick inventera. Bifoga då gärna en lista på saker du upptäckte och som förskolan skulle kunna åtgärda på en gång.
Om du kan tänka dig att vara med på ett föräldramöte och berätta om miljögifter (från mitten på maj finns en Power Point-presentation och talarmanus, på projektsidorna för Operation Giftfri Förskola), fråga då gärna personalen om de skulle vilja att du kom och när de har föräldramöte. Rapportera in det du hittade/dina resultat i webbformuläret senast 31 augusti. Du hittar länken till webbformuläret på projektsidorna för Operation Giftfri Förskola. Om du vill, använd gärna de andra färdiga mallarna på projekthemsidorna och skicka in insändare till lokalmedia, medborgarförslag till kommunfullmäktige och tips- och checklistor till förskolan, som också kan ges till föräldrarna. Återkom gärna till förkolan/förskolorna med den sammanställning och material som görs av Naturskyddsföreningen efter inventeringarna, senare under hösten (förmodligen i oktober). Varför gör vi Operation Giftfri Förskola? 1. Barn växer - kroppen, organ och funktioner utvecklas, därför är barn en grupp som är särskilt känslig för påverkan av kemikalier och miljögifter. 2. Undersökningar (fr. bl.a. Sthlm Univ. Björklund et al 2011) visar att miljöer där barn vistas mycket, bl.a. förskolan, har högre halter av t.ex. vissa hormonstörande kemikalier än andra inomhusmiljöer. Sannolikt beror det på att många förskolor är en miljö med många varor/saker som avger kemikalier till omgivningen (tes som stöds av uppföljande studier från bland annat Stockholms universitet). 3. Det finns en politisk medvetenhet och vilja till att förbättra miljöer där barn vistas. Till exempel pekades en minskad kemikalieexponering för barn ut som en särskilt viktig åtgärd i miljömålsberedningens betänkande från 2012. Därför genomför vi Operation Giftfri Förskola tillsammans med dig! Genom inventeringarna får vi en kunskapsbas om situationen på många förskolor. Utifrån den kan vi tillsammans i Naturskyddsföreningen och Kemikalienätverket påverka politiker, myndigheters råd och kriterier, samt påverka kommunens upphandlare, inköpare, och förskolechefer, att välja det bästa alternativet ur kemikaliesynpunkt vid upphandling och inköp av nya saker till förskolan. I höst gör vi en samlad presentation av förbättringsåtgärder utifrån inventeringarna, till medverkande förskolor och kommuner, som då kan leda till att snabbt komma en bit på väg. Vi vill också att vi tillsammans kan väcka förståelsen för att vanliga vardagsprodukter kan innehålla och läcka farliga kemikalier, genom att sprida information och att många kan hålla föredrag. Därmed kan vi visa på att man som förälder och konsument behöver vara aktiv i sina val för att i största möjliga mån undvika kemikalierna och miljögifterna! Innan inventeringen lästips! Läs gärna igenom dessa korta skrifter innan du inventerar för att känna dig säkrare på vad du ska titta efter. De och ännu fler lästips finns på projekthemsidan, www.naturskyddsforeningen.se/giftfriforskola Från god morgon till Bolibompa plast och miljögifter i barns vardag Naturskyddsföreningen, 2013. Kemikalier i barns vardag Kemikalieinspektionen. 2
Att inventera Handledning till Inventeringsmall Operation Giftfria Förskolor Skriv ut inventeringsmallen och ta med dig en penna, något hårt att skriva mot, ett gem av koppar samt en tändsticksask/tändare. Om du vill, ta med dig denna handledning också. Hälsa gärna på alla i personalen och berätta att du är där för Naturskyddsföreningens Kemikalienätverk för att inventera. Berätta att situationen med miljögifter inte är AKUT, som när det brinner, men att det ändå är viktigt att minska mängderna vi utsätts för så långt det går. Vi ska inte skrämmas. Berätta att det inte är deras fel, vi vill inte lägga skuld på någon. Situationen med farliga kemikalier och miljögifter är ett globalt systemfel som vi alla tillsammans måste försöka lösa. Det tar tid, och tills lagstiftning är på plats och verksam är Operation Giftfri Förskola ett sätt under tiden minska riskerna med farliga kemikalier. Ställ de inledande frågorna (se början av inventeringsmallen) till din kontaktperson och fyll i svaren. Be också om att få veta var de har städkemikalier, om de har pärmar eller motsvarande för städrutiner och kemikalier/kemikalielistor. Fråga gärna efter de kataloger personalen tittar i för inköp av leksaker, etc. Börja inventera! Efter varje område finns ett par rader som är tomma för annat du skulle vilja notera. Alla förskolor är olika, så om du/ni uppmärksammar något på förskolan som inte finns med in inventeringsmallen kan man även använda de tomma raderna för att notera detta. Efter inventeringen tacka för att du fick komma. Nedan följer kommentarer och förklaringar för respektive område/fråga i inventeringsmallen. Förhoppningsvis ska du kunna svara på de flesta frågor och kunna avgöra hur du ska fylla i mallen med hjälp av dem. På projekthemsidorna finns ytterligare material som du kan läsa om du, vill innan inventeringen; t ex Naturskyddsföreningens rapport Från God morgon till Bolibompa (om barn och plaster), och Kemikalieinspektionens faktablad om Leksaksdirektivet och om ftalater i leksaker. Förklaringar till inventeringsmallen Inledande frågor Typ av förskola (kommunal eller privat): Vi vill ha koll på hur många förskolor i resp. regi som inventerats, samt så kan det kan vara skillnad på resurser för att satsa på miljö, beroende på om det är privat eller kommunal regi. Antal barn & rum på avdelningen: Ju mer personer och saker per yta desto mer damm finns det, så trångboddheten spelar roll för inomhusmiljön. Har förskolan någon miljöcertifiering: Bra att veta kunskapsnivån, och ev. anledning till t ex många miljömärkta produkter på förskolan. Hur görs inköp: Detta är viktigt att veta eftersom det avgör påverkansmöjligheterna sedan, både på själva förskolan men också politiskt. Och att veta vem man ska påverka i resp. kommun i de fall då kommunen hanterar inköpen. Från vilka leverantörer beställs. : Detta vill vi gärna veta för att kunna påverka leverantörerna att höja ambitionerna och minska innehåller av farliga kemikalier i produkterna. Byggnad invändigt: Golvmaterial 3
Golvytor: Vi vill veta ungefär andel av totala ytan som fram för allt är belagd av plastmaterial. Testa därför också om det är plast- eller linoleumgolv, enligt beskrivningen i rutan nedan! När du räknar antal rum med olika golvmaterial är ett tips att du gör en stolpe för respektive rum du går igenom, och sedan summerar ihop dem för varje materialtyp. Här ställs också frågor i frågeformuläret till förskolechefen som kommer att hjälpa dig att få svar. 4
Test av plastgolv/pvc-plast Känn på ytan: Känns den sträv, kompakt och rätt hård då är det förmodligen linoleum. Känns den glatt, plastig och ganska mjuk då är det förmodligen plastgolv. Titta på mönstret: Ser det likadant ut överallt? Som om någon tryckt ett mönster ovan på ytan då är det förmodligen ett plastgolv, kanske PVC. Är det mer ett mönster som ser ut som om det liksom runnit långsamt då är det mer sannolikt ett linoleumgolv. Testa med koppargemet du har med dig: Fråga personalen om du får sticka ner gemet någonstans, där det inte syns eller redan är lite trasigt. Se till att inte stå vid brandlarm/ev. sprinkler. Värm gemet med tändsticka eller tändare, också mellan varje gång du ska prova att sticka ned gemet (funkar inte med kallt gem). Om gemet lätt sjunker ned och det runt gemet bildas en liten kant, runt hålet där gemet varit nedstucket då är det plastgolv. Om det tar emot, känns hårt och knappt går att sticka gemet igenom golvet och det inte blir en tydlig plastkant runt gemet då är det linoleum. Bild 1 & 2: Golvbeläggning av PVC-plast, testad med värmt koppargem. Lägg märke till den upphöjda kanten runt hålet. Bild 3: Golvbeläggning av Linoleum, testad med värmt koppargem. Lägg märke till att gemet knappt gått ner i materialet och att inga tydliga kanter syns runt hålet. Foton och test: Ylva Grudd, Kemikalienätverket. 5
Väggar Väggytor: Vi vill veta hur stor andel av väggytorna som har plastbeläggning, resp. är målade, etc. När du räknar antal rum med olika väggmaterial är ett tips att du gör en stolpe för respektive rum du går igenom, och sedan summerar ihop dem för varje materialtyp. Fler frågor om väggar, färg och väggmaterial ställs i frågeformuläret till förskolechefen. Inredning: Belysning: Rutiner för hur man gör om lågenergilampor går sönder: Detta vill vi veta eftersom det finns kvicksilver i lågenergilampor. Om du vill kan du läsa Kemikalieinspektionens råd om detta innan du inventerar; http://www.kemi.se/sv/innehall/fragor-i-fokus/kvicksilver-i-lagenergilampor-och-lysror/ Finns hängande armatur? Den är en dammsamlare och påverkar därmed inomhusluften. Möbler/inredning Möbler/inredning: trä eller plast: Mängden plast inomhus påverkar inomhusluften, och många möbler som är stoppade innehåller plast i form av skumgummi. Åldern på möblerna är viktigt eftersom äldre möbler kan innehålla kemikalier som idag är reglerade. Soffor och stoppade möbler: Äldre stoppade möbler kan innehålla kemikalier som idag är reglerade, t ex. vissa bromerade flamskyddsmedel. Antalet stoppade möbler kan påverka mängden flamskyddsmedel som kan finnas i luften. Fuskskinn/konstläder är ofta PVC-plast som kan läcka ftalater. Bord med ljuddämpande material, antal: Ofta är det ljuddämpande materialet av PVC-plast. Antibakteriella ämnen är inte ovanligt i dessa material. Ibland står det i den katalog förskolan beställer ifrån vad det är för ljuddämpandematerial ovanpå borden, kolla gärna det. Plastbackar: Ofta avger plast de tillsatsämnen som finns i den. Om förskolan har många gamla plastbackar för förvaring finns det risk att de avger miljögifter till inomhusluften. På förpackningar står det oftast en retursymbol med en siffra i (se nedan i faktarutan om plastförpackningar). Kolla gärna om det står en siffra på backarna. Gör det inte det är det sannolikt gamla plastbackar som kan innehålla fler farliga kemikalier än nyare. 6
Faktaruta plastförpackningar Det finns mängder av olika typer av plast vilket betyder att nedanstående lista är en grov förenkling. Själva plasten är oftast inte orsaken till negativa hälsoeffekter utan det är de så kallade tillsatserna i plasten. Det är idag omöjligt att exakt veta vilka tillsatser som kan finnas i specifika plastprodukter. Nedanstående lista visar på generella riktlinjer för återvinning av plastmaterial och kan alltså inte användas, annat än som ett trubbigt verktyg, för att uppskatta hälsorisker. 1: PET Polyetentereftalat. PET-plast används huvudsakligen i olika flaskor för drycker, flytande livsmedel eller mikro- och ugnsförpackningar. PET-plaster brukar återvinnas och användas till fleece. Ny forskning visar att den kan innehålla hormonstörande ämnen. Riskbedömning: Relativt låg risk. 2: PE-HD - Polyetylen med hög densitet. Polyetenplast används till förpackningar för mjölk, yoghurt, smör, juice, blekmedel, diskmedel, rengöringsmedel, schampo, skärp, shoppingväskor, motorolja och flingor. Polyetenplast med hög densitet är kraftigare och styvare än polyetenplast med låg densitet. Riskbedömning: Relativt låg risk. 3: PVC-plast. PVC-plast används som plastfilm till kött, frukt, grönsaker vid butiksinpackning samt till viss del i vattenflaskor och andra drycker. PVC-plast är också vanligt i flaskor och behållare för fönsterputs, rengöringsmedel, schampo, leksaker, matolja, medicinsk utrustning, golv, ytterväggar, fönster och rörledningar. PVC är från början ett hårt material, men om mjukgörare tillsätts blir det mjukt. Vanliga mjukgörare är ftalater och kan utgöra upptill 40 % av plasten. Flera av ftalaterna är hormonstörande och klassas som reproduktionsstörande. PVC innehåller även klor som kan frisätta farliga gifter vid förbränning. Importerade PVC-plaster kan även innehålla bly som används som stabiliseringsmedel. Riskbedömning: Undvik så långt det är möjligt. 4: PE-LD Polyetylen med låg densitet. Polyetenplast med låg densitet finns främst i klämflaskor för livsmedel, bröd, fryst mat, shoppingväskor, plastpåsar, kläder, möbler och mattor. Polyetenplast med låg densitet är mjukare och tunnare än polyetenplast med hög densitet. Riskbedömning: Relativt låg risk. 5: PP Polypropen. Polypropen är vanligt i brödförpackningar, yoghurt behållare, sirapsflaskor, ketchupflaskor, sugrör, medicinflaskor, burkar och mikrovågsförpackningar. Polypropen tål höga temperaturer. Riskbedömning: Relativt låg risk. 6: PS Polystyren. Polystyren finns främst i engångsserviser, yoghurtförpackningar och engångsburkar för sallader och liknande, samt förvaringsbackar. Den används även i uppblåst expanderad form, som cellplast, skumgummi eller frigolit, i förpackningar för kött- och charkuterivaror. Styren är misstänkt hormonstörande. Riskbedömning: Undvik så långt det är möjligt. 7: Diverse plast. Övriga plaster har hamnat under siffran 7. Här finns det omdiskuterade bisfenol A i polykarbonatplast samt ABS-plaster och polyamid, men också bioplaster av t ex. majsstärkelse. Siffran 7 finns bland annat på vatten-, läskoch sportflaskor, solglasögon, DVD-skivor, ipod, datorer, skyltar, displayer, nappflaskor, matlådor. Polykarbonat är en mycket stöt- och slagtålig plast. Den används ofta till produkter som behöver vara hållbara, genomskinliga eller tåla hög värme. Polyamid används ofta i olika köksredskap, till exempel svarta slevar, pastaredskap och vispar, som ska tåla temperaturer upp emot 200 C. ABS-plast är också vanligt i hushållsredskap samt telefoner, instrumentpaneler och dammsugare. Riskbedömning: Undvik så långt som möjligt, men läs noga. Om det är bioplast är risken relativt låg. 7
Textilier: Mattor: Mattor kan vara behandlade med perfluorerade ämnen (smutsavvisande) och ibland flamskyddsmedel. Därför är antalet och de olika typerna intressant. Även åldern, är av betydelse. Vissa mattor är belagda med en gummiartad plast under, den kan innehålla mjukgörare (ftalater). Hängande textilier/gardiner: Har att göra med flamskyddsmedel, igen. Textilbeklädda anslagstavlor: Perfluorerade ämnen och ev. flamskyddsmedel. Duschdraperi: Många kraftigare duschdraperier är gjorda av PVC-plast. I andra tunnare sorter kan det finnas perfluorerade ämnen, för att vattnet ska rinna av lättare och inte tas upp i tyget. Ibland sitter lappen kvar på draperiet så man kan läsa vad det är för material. Lekkuddar/byggkuddar i skumgummi: Här är det flera möjliga miljögifter, beroende på själva skumgummit som kan innehålla lösningsmedelsrester, om tyget är flamskyddat, om tyget är av PVCplast, Polyuretan eller behandlat med Teflon-liknande kemikalier (kallas också PFC:er, eller Perfluorerade ämnen). Sovmadrasser med plastöverdrag: Som ovan. Saker i skumgummi: Skumgummi innehåller ofta bromerade flamskyddsmedel. Om försklan har många saker, även t ex. pusselmattor, så påverkar det inomhusmiljön. Plast- eller vaxdukar: Äldre vax-dukar var ofta av PVC-plast, men idag finns även andra alternativ på marknaden. Fråga gärna om de beställt dukarna ur katalogerna, då kanske du kan läsa vad det är för material. Filtar: Filtar avger partiklar, kanske mer än många andra textilier eftersom vi rör på dem så mycket. De kan vara flamskyddade, eller av plast som fleece är. Tvättas alltid nya textilier innan användning: Nya textilier innehåller ofta flera miljögifter eftersom det kan finnas rester kvar från tillverkningen, de kan vara behandlade för transporten. Så de bör alltid tvättas innan användning. Leksaker: Leksaker äldre än år 2007 (ungefär andel, %): Detta är bra att veta, eftersom lagstiftningen för leksaker ändrades efter 2007, så äldre leksaker kan innehålla mer och fler miljögifter. År 2007 förbjöds ftalaterna DEHP, DBP, BBP helt och DINP, DIDP och DNOP delvis, som mjukgörare i leksaker. CE-märkta leksaker (ungefär andel, %): Att leksakerna är CE-märkta innebär att de ska uppfylla EUleksakslagstiftning och regleringar. EU:s regler är strängast globalt sett, så CE-märkta leksaker innehåller oftast mindre farliga kemikalier än leksaker importerade utfanför EU. Leksaker som luktar (plast eller parfym): Dessa kan innehålla extra mycket farliga kemikalier och om de är parfymerade kan de vara allergiframkallande. Leksaker som känns kladdiga i sig själva: Om leksakerna känns kladdiga att ta på finns det risk att de innehåller ftalater (mjukgörare). Mjuka eller halvmjuka plastleksaker: För att plasten ska bli mjuk måste man tillsätta ftalater och/eller andra mjukgörare. Måla/pyssla: Används modellera, plastlera (typ Cernit) lekmassa eller slime: Modellera och lekmassor består ofta av plast med tillsatser. En del är av PVC och kan innehålla skadliga ftalater. Även slime kan innehålla skadliga ämnen. Används ej vattenbaserad målarfärg: I färg som inte är vattenbaserad finns mycket mer av skadliga kemikalier, som oljor, lösningsmedel och pigment. Lim: Lim kan innehålla farliga lösningsmedel, men det står oftast inte på förpackningarna. Därför vill vi att du skriver fabrikat och namn på limmet, så får vi försöka kolla upp detta. Förkläden; Äldre förkläden är precis som galonkläder ofta gjorda av PVC-plast. Om de känns tunna som tyg är de förmodligen nyare. Om det inte finns en lapp som anger material, försök att få veta åldern på förklädena. 8
Smink/teatersmink som leksak: Kan innehålla konserveringsmedel, bly och doftämnen, som kan framkalla allergi. Övrigt leksaker Utklädningsgrejer (Väskor, skärp, skor av plast, smycken): Består ofta av PVC-plast, eller med PVCbeläggning. En del har också spännen/nitar, där det finns risk för nickelallergi. Metallsmycken kan innehålla metaller så som bly. Särskilt om det är äldre och/eller importerade smycken. Leksaker som ej är tillverkade att vara leksaker: Kan innehålla många miljögifter, eftersom de inte är reglerade som leksaker är. Elektronik som leksaker: Innehåller ofta flamskyddsmedel, farliga metaller, ftalater. Ger föräldrar leksaker till förskolan? Återigen kan det vara saker som inte är tillverkade att vara leksaker, och därmed inte är reglerade med större risk för innehåll av miljögifter. Mat och äta: Maten Tillagas maten på plats eller transporteras den till förskolan? Bra att veta för upphandlingen. Om transport, i vilken typ av behållare finns maten? Vi vill veta om maten kommer i kontakt med plastkärl/förpackningar när den är varm. Ekologisk mat, ungefärlig andel (%): Ibland vet inte förskolan detta, men om det är en kommunal förskola kan du kolla med kostchefen om det centralt finns mål för hur stor andelen ska vara i kommunens verksamheter. Flera studier visar att barn som äter mer ekologisk mat har mindre rester av bekämpningsmedel i urinen. Bekämpningsmedel är skadligt för alla levande organismer. Det ska vi inte få i oss genom maten. Hur ofta per vecka äter barnen halvfabrikat/plastförpackad mat? Halvfabrikat och färdigmat innehåller ofta tillsatser som konserveringsmedel och glutamat (smakförstärkare) samt är oftast förpackade i plastförpackningar. Fråga gärna även vad som gäller för mellanmålen, t ex nyponsoppa. Kryddor och buljonger med glutamat? Glutamat påverkar oss olika mycket, barn ofta ännu mer. Barn bör undvika glutamat. Vad används: smör, margarin: Margarin kan innehålla transfetter och andra tillsatser. Metallkonserver till barnen? Metallkonservburkar är på insidan beläggda med en sorts lack som innehåller det hormonstörande ämnet Bisfenol A (förbjudet i nappflaskor och barnmatsburkar). Bisfenol A läcker ut i maten i burken. Laga/äta Används plasttallrikar och platsmuggar: Plast i samband med värme och fet mat gör att risken ökar för att tillsatskemikalierna läcker ut ur plasten. Karaffer: En del karaffer kan vara av farliga plaster, som klar hård karbonatplast. Titta under karaffen och skriv gärna vilken sorts plastmaterial karafferna är gjorda av (se faktarutan om plast). Värms mat/dryck i mikrovågsugn eller värme? Som ovan. Används nappflaskor? Vi vill gärna veta om det finns nappflaskor kvar, som är tillverkade före 2011 då förbudet mot Bisfenol A trädde i kraft. Handskar i köket av: Vinylhandskar innehåller PVC-plast. PVC-plasten innehåller ftalater, vlka går över från handsken till maten samt in genom huden på den som använder handsken. Nitril är bättre ur miljögiftssynpunkt. Teflonstekpannor och annat med beläggning: Teflon är en sorts perfluorerade ämnen, vilka är mycket svårnedbrytbara och kan vara hormonstörande samt cancerframkallande.. Användningen av teflonpannor omdiskuterad, då det endast är mycket små rester av de perfluorerade ämnena kvar i teflonet efter tillverkningen. Dock bör man undvika teflonpannor av försiktighetsprincip, samt för att de perfluorerade ämnena vid tillverkningen av stekpannorna sprids till miljön och ansamlas i till exempel fisk, som människor sedan äter. 9
Plastredskap: När plastredskap används i varm, fet mat så är risken stor att plasten läcker miljögifter i maten. Hygien: Handtvätt, antal gånger per dag: Nästan allt barnen tar i gör att de kan få kemikalier eller dammpartiklar på fingrarna, därför är det viktigt att tvätta händerna ofta, helst med miljömärkt tvål. Används miljömärkt tvål: Miljömärkta produkter innehåller inte skadliga konserveringsmedel eller allergiframkallande ämnen. Ibland fyller förskolepersonalen på ny tvål i de gamla tvålförpackningarna, kolla då vad det är för sorts tvål. Kan vara så att den nya är miljömärkt. Används engångsservetter? Våtservetter innehåller oftast parfym och konserveringsmedel, vilket är onödigt att utsätta dem för. Engångsservetter av tunn skumgummi kan vara flamskyddade. Handskar vid blöjbyte av: Se under kök. Används anti-bakteriella produkter: Antibakteriella produkter som inte är alkoholbaserade innehåller ofta farligare kemikalier än de med alkohol. Ange gärna vad som används om det inte är alkohol i dem, som det bakteriedödande medlet. Många antibakteriella medel innebär onödig miljöbelastning och misstänks orsaka antibiotikaresistens. Används doftande hygienprodukter? Innehåller ofta ftalater, konserveringsmedel och förstås parfymämnen, som kan vara allergiframkallande. Miljömärkt handlotion? Handlotion som inte är miljömärkt innehåller ofta ftalater, konserveringsmedel, parfymämnen, etc. Skötbordsmadrass: Alla barnen med blöjor läggs på skötbordsmadrassen, därför är det relevant att veta vad det är för material. Om det inte går att se eller att läsa i de kataloger förskolan beställer varor ifrån, får du gärna fylla i fabrikat och/eller ålder på skötbordsmadrassen. Städning & rengöring: Städrutiner Sker städning på morgonen innan barnen kommer: gör skillnad på hur mycket dammpartiklar som finns i luften när barnen är på förskolan. Miljömärkta städprodukter/rengöringsprodukter? Stora ytor som behandlas, om det är miljömärkta produkter så finns mindre bl a parfymämnen, konserveringsmedel och ftalater i dem. Dammtorkas golven med torrmopp? Viktigt eftersom en torrmopp får upp även de mindre dammpartiklarna. Dammsugs golven? Dammsugning (utom centraldammsugare) gör att de små dammpartiklarna virvlas runt i luften igen och är inte så bra för att få bort partiklar med miljögifter. Dammsugs endast mattor? Se ovan. Dammtorkas leksaker, hyllor, armatur? Nej ( ), Ja ( ), Om ja, hur ofta? Hur torkas golven: Våt ( ), Fukt ( ), Om det är plastgolv är det sämre för golven och ökar risken för läckage ur plasten om golven våttorkas (vatten på golvet), snarare än om de fukttorkas. Sker korsdragsvädring vid städning? Korta korsdrag är bra för att förbättra inomhusluften, och släpper faktiskt ut mindre värme än lite konstant vädring. Skakas/vädras lösa textilier (filtar, kuddar, större gosedjur): Detta har med dammsamlingen att göra och därmed inomhusluften. Hur ofta tvättas textilier: Detta har med dammsamlingen att göra och därmed inomhusluften. Storstädning: Här får vi veta mer om dammsamlingen. Rengöring Används parfymerade städprodukter/rengöringsprodukter? Som parfymerade hygienprodukter. Används anti-bakteriella produkter: Antibakteriella produkter som inte är alkoholbaserade innehåller ofta farligare kemikalier än de med alkohol. Ange gärna vad som används om det inte är 10
alkohol i dem, som det bakteriedödande medlet. Antibakteriella produkter är oftast helt onödiga vid städning eftersom vanligt miljömärkt rengöringsmedel + mekanisk rengöring funkar lika bra. Många antibakteriella medel innebär onödig miljöbelastning och misstänks orsaka antibiotikaresistens. Används miljömärkt tvättmedel? Som miljömärkt tvål. Används sköljmedel? Det finns miljömärkta sköljmedel, men det är ofta en onödig produkt som ökar mängden kemikalier som finns i omlopp. Ofta är de dessutom parfymerade samt sköljs inte bort helt ur textilierna. Kan vara allergiframkallande. Används miljömärkt diskmedel? Som miljömärkt tvål. Används golvvax eller golvpolish? Här vill vi veta vilken produkt som används för att kunna kontrollera om det finns perfluorerade ämnen eller Bisfenol A i medlet. Rengöring av speglar och fönster, vilket medel? Ofta glöms dessa medel bort när man ska köpa in miljömärkta produkter, och få är miljömärkta. De kan innehålla parfymämnen, konserveringsmedel, tensider, lösningsmedel och färgämnen. Därför vill vi veta vilket medel som används, och så vi kan påverka branschen. Elektronik: Totalt antal datorer: Mängden datorer i en inomhusmiljö påverkar halterna av miljögifter. Också antalet timmars användning spelar roll för upptag av de miljögifter som avges från datorer. Viktigt är även att veta vilka rum datorerna finns i. De farliga kemikalierna ifrån datorer sprids ofta inte jättelångt från källan, vilket betyder att det är bättre om datorerna finns i ett avskilt rum. Musikspelare och CD-skivor i sovsalen? CD-skivor innehåller ofta Bisfenol A. Även om vi idag inte exakt vet hur eller om barnen kan exponeras för detta, bör CD-skivorna hanteras så lite som möjligt av barnen. Tips: ha dem i fodral istället så kan barnen titta och peka utan att ta i dem. Om ja, ca antal meter från sovande/vilande barn: Det har visat sig att damm närmast elektroniska utrustning innehåller mer miljögifter än bara någon meter bort. Är elektronikprodukter miljömärkta: Om de är miljömärkta är det färre och mindre skadliga kemikalier i dem. Annan elektronisk utrustning: Många förskolor har t ex. skrivare och kopiatorer. Vi vill veta hur mycket annan utrustning som finns och om den står avskild från där barnen vistas. Ute Skyddsprodukter: Används solskyddskräm? Oftast innehåller solskyddskrämer kemiskt skydd som går ner i huden. Barn klara det sämre än vuxna. Det finns ofta titandioxid i mycket små partiklar s.k. nanoform som man inte vet hur skadligt det är. Som med andra hygienprodukter finns parfym, konserveringsmedel, ftalater, färgämnen, m.m. Bättre med fysikalisk solskyddskräm, eller allra helst skugga och kläder som skyddar. Finns miljömärkta solskyddsprodukter? Innehåller mindre skadliga kemikalier. Används mygg eller fästingmedel? Dessa medel kan irritera ögon och hud. Medel som smörjs på huden tas upp i kroppen och bidrar till den totala kemikaliebelastningen. Försök skydda med kläder om möjligt. Utrustning ute Granulat av däck eller återvunnen plast (s.k. mjuk asfalt): Kan innehålla gammal PVC-plast, andra skadliga ämnen (flera är cancerframkallande och/eller irriterande) från däck som PAH, ftalater, metaller, fenoler. Sand går lika bra 11
Gungställningens fabrikat: Här vill vi ta reda på kemikalieinnehåll i gungor, samt påverka branschen. Lekställningens fabrikat: Se Gungställning. Används sitt/liggunderlag i skumgummi? Skumgummi är ofta flamskyddat. Leksakerna ute: De leksaker som används ute kan också vara av äldre farligare plast. Gamla däck som leksaker? Gamla bildäck, se granulat ovan. Inte lämpligt som leksaker tyvärr. Nya bildäck innehåller lägre halter PAH:er, men fortfarande ftalater och fenoler. Annat som inte är tillverkat som leksaker: Förskolor får ofta material, etc. från föräldrar. Det går bra, men man bör t ex. undvika impregnerat trä, plastslangar. Rena obehandlade naturmaterial är att föredra. Tryckimpregnerat trä i bänkar, soffor och bord? Träskyddsmedel innehåller ofta ämnen som är hälsoskadliga, bl. a. koppar. Om virket är äldre än 2007 kan det dessutom finnas både krom och arsenik i träet. Finns gamla slipers på förskoleområdet? Slipers innehåller ofta det giftiga ämnet kreosot, som bl. a. är cancerframkallande. Används plastmuggar/kärl utomhus? För att inte glömma att barnen kanske äter och dricker utomhus i plastkärl vill vi ha koll på vilken typ av plast det är. Vad kan de åtgärda på en gång? Det kan vara bra att under inventeringens gång skriva ned saker du ser som de skulle kunna åtgärdas i stort sett på en gång, och sedan t ex maila dem en lista på det. Det kan t ex vara att: byta ut vinylhandskar mot nitrilhandskar, att skaffa miljömärkt tvål, att ta bort plastredskap eller Teflonbelagda saker från köket samt skippa metallkonserver, att slänga mjuka plastleksaker eller gamla dockor med mjuka eller halvmjuka plasthuvuden eller skumplastleksaker. Att byta ut gamla förkläden i PVC-plast mot nya i t ex polyester, att slänga ut en gammal matta med plastskikt på undersidan, att ta bort leksaker som inte är leksaker framför allt elektronik, att byta ut gamla vaxdukar i PVC-plast mot ny i t ex textil med bestruken yta (t ex akrylat), m.m. Ja, listan kan göras lång, men med dessa exempel får du en idé om vad som menas. Sen då? Innan du går från förskolan, tacka dem för att du fick komma! Om du vill vara med på föräldramöte och berätta om miljögifter, be dem återkomma till dig när det är ett på gång, eller bestäm redan nu när det skulle passa. Tala också om för dem att du kommer att höra av dig i höst med en nationell sammanställning och generella åtgärdsförslag. Inom någon vecka försöker du få tillbaka frågeformuläret från förskolechefen. De ska också ingå! Försök rapportera in svaren inom några veckor (medan du har det färskt i minnet) rapporterar du in dina svar via webbformuläret, dock senast den 31 augusti. Länken till webbformuläret kommer du att hitta från mitten av maj på projekthemsidorna via Naturskyddsföreningens hemsida, www.naturskyddsforeningen.se. När svarstiden gått ut som kommer vi att sammanställa alla svar. Som det ser ut nu med intresset kommer förmodligen minst 150 förskolor runt om i Sverige att inventeras, av minst 70 aktiva i Kemikalienätverket! Fantastiskt! 12
Sammanställningen kommer att analyseras och för vissa svar krävs att vi kollar upp, t ex tillverkare av gungställningar, fönsterputsmedel, etc. Så analysen av alla svar kommer att ta ett tag. Medan du väntar på sammanställning, etc. så får du gärna använda fler av de dokument som kommer att finnas på projekthemsidorna, som t ex att skicka in medborgarförslag, insändare eller hålla föredrag. Vi kommer att koppla analysen till åtgärdsförslag för förskolorna och kommunerna. När sammanställning, analyser och åtgärdsförslag är färdiga som kommer du att få ett mail, där fynden för din kommun syns. Du får förstås den generella sammanställningen och åtgärdsförslagen också. Vi ska också ta fram förslag till pressmedelande, som du då också kan skicka in till lokalmedia. Om du bjöd in media till inventeringen kommer de säkert att vara intresserade av att följa upp med artiklar eller liknande för resultaten. Sammanställningen och åtgärdsförslagen kommer Naturskyddsföreningen sedan att använda gentemot Kemikalieinspektionen och Miljöstyrningsrådet för att få dem att höja ambitionsnivån när de utarbetar kriterier för upphandling. Vidare kommer sammanställningen kunna användas av oss i Kemikalienätverket förstås, t ex politiskt, lokalt ihop med medborgarförslag, eller nationellt för att skärpa lagstiftning, för att få producenter som vi då vet levererar mycket till förskolor att fasa ut de värsta miljögifterna ur produkterna. Även denna lista kan göras lång! Det är vi var och en eller tillsammans inom Kemikalienätverket, som kan hitta på nya användnings och påverkansområden för de resultat vi tillsammans skapat! Tack än en gång för att du vill vara med i projekt Operation Giftfri Förskola genom att inventera förskolemiljöer! 13