Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst Socialförsäkringen

Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger ekonomiskt skydd för familjer och barn, för personer med funktionsnedsättning samt vid sjukdom, arbetsskada och ålderdom. Genom Sveriges medlem skap i EU kan du ha rätt till socialförsäk rings förmåner i andra EU-länder Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Försäkringskassan har hand om bidrag och ersättningar till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Pensionsmyndigheten har hand om pensioner och andra stöd till äldre och efterlevande.

Välkommen till Försäkringskassan I den här broschyren kan du läsa om den svenska socialförsäkringen. Den ska skydda människor i Sverige hela deras liv, från när de föds fram till att de slutar arbeta och får pension. Skyddet är pengar som Försäkringskassan betalar ut som till exempel barnbidrag, bostadsbidrag, sjukpenning eller rehabiliteringsersättning. Försäkringskassan ser till att du får de pengar du har rätt till. Vill du veta mer? Vill du veta mer om de olika bidrag som du kan få av Försäkringskassan kan du läsa mer på vår internetadress www.forsakringskassan.se. Du kan också prata med oss på Försäkringskassan. Det här måste vi alltid få veta För att vi på Försäkringskassan ska kunna ge dig de pengar du har rätt till, måste vi få veta en del om ditt liv. Ibland måste Försäkringskassan få veta hur mycket du tjänar till exempel.

Innehåll 1 Varför har vi en socialförsäkring? 5 2 Om du blir sjuk 7 3 Om du väntar barn 14 4 För barnfamiljer 16 5 Om du har funktions nedsättning 21 6 Om du skadar dig i arbetet 23 7 Om du är med i ett arbets marknadspolitiskt program 25 8 Hjälp till bostadskostnad 26 9 Om du är arbetsgivare 28 10 Det här gäller för socialförsäkringen 29

1 Varför har vi en socialförsäkring? Socialförsäkringen ska ge trygghet hela livet. Tryggheten är extra pengar när man behöver det. Det kan vara om man blir sjuk, om man har eller får funktionsnedsättning, när man blir förälder, när man blir för gammal för att arbeta eller går i pension. Hur fick vi en socialförsäkring? Förr i tiden fanns det fattigvård för fattiga människor. På den tiden kunde människor vara så fattiga att de dog. I mitten av 1800-talet fick Sverige allt fler fabriker. Allt fler människor arbetade på fabrikerna i stället som förr, på jordbruk. Nu fick arbetarna lön. Men när de var sjuka fick de inga pengar. De hade heller inga pengar när de blev för gamla för att arbeta på fabriken. Arbetet var tungt, smutsigt och farligt. Många blev skadade på fabriken. De fick inga pengar när de inte längre kunde arbeta på fabriken. Människorna startade föreningar som kunde hjälpa till när pengarna tog slut. Föreningarna kallades Sjukhjelpkassor. 5

1913, för snart hundra år sedan, tog staten hand om föreningarna och gav dem pengar. Nu kallades de Sjukkassor. 1955 startade den första Försäkringskassan. Här nedan kan du läsa när nya lagar kom som gjorde livet tryggare för människor i Sverige: 1901 kom lagen om pengar vid en olycka på arbetet. 1914 kom lagen om folkpension, som gav pengar när man blev för gammal för att arbeta. 1948 kom Barnbidraget, pengar till alla barn. 1955 kom Allmän sjukförsäkring som ger pengar när man blir sjuk. Sjukvården blev också billigare. 1955 kom Yrkesskadeförsäkringen som ger pengar om man skadar sig på arbetet. 1960 kom ATP, Allmän tilläggspension, som ger mer pengar när man blir gammal ju mer man har arbetat under livet. 1974 kom Föräldraförsäkringen som till exempel ger föräldrar rätt att vara hemma från arbetet om barnet blir sjukt. 1977 kom Arbetsskadeförsäkringen. 1999 kom nya regler för pensionen. 2001 fick socialförsäkringen nya regler som ska hjälpa alla som bor eller arbetar i Sverige. 6

2 Om du blir sjuk Du kan få sjuklön Om du har ett arbete ska du tala om för arbetsgivaren när du blir sjuk. Du kan få sjuklön de första 14 dagarna som du är sjuk. Den första dagen får du inga pengar. Det kallas för karensdag. Är du fortfarande sjuk efter 14 dagar ska din arbetsgivare tala om det för Försäkringskassan. När du blir frisk ska du lämna ett papper till din arbetsgivare. På pappret ska det stå hur länge du har varit sjuk. Pappret får du av Försäkringskassan. Du kan få sjukpenning Du som inte har rätt till sjuklön kan få sjukpenning från Försäkringskassan. Du ska då själv tala om för Försäkringskassan när du blir sjuk. Du kan få sjukpenning i 14 dagar. Försäkringskassan undersöker och bestämmer om du har rätt till sjukpenning. 7

Om du är sjuk en längre tid Om du är sjuk i mer än 7 dagar måste du visa läkarintyg för att få sjukpenning för resten av tiden. En läkare skriver läkarintyg åt dig där det står varför du inte kan arbeta. Om du blir arbetslös Om du bli arbetslös, förlorar ditt arbete, ska du anmäla det hos arbetsförmedlingen. Du ska göra det inom 3 månader. När du blir arbetslös förlorar du också din sjukpenningsgrundande inkomst. Det betyder att du kan få mindre pengar om du blir sjuk. Ibland kan du få behålla de pengarna om du är anmäld hos arbetsförmedlingen. Reseersättning Ibland kan du få reseersättning om du blir sjuk. Det är om du är för sjuk för att resa till ditt arbete på vanligt sätt, men tillräckligt frisk för att arbeta. Du kan då få reseersättning som betalar till exempel taxi. Arbetsgivaren eller Försäkringskassan betalar reseersättningen. Om du kan arbeta mindre än vanligt Ibland orkar man arbeta lite, kanske bara några timmar varje dag fast man är sjuk. Då kan du få sjukpenning för den tid du måste vara hemma. 8

Försäkringskassan undersöker hur mycket eller lite du orkar arbeta. Försäkringskassan bestämmer också när du kan gå tillbaka på heltid till ditt arbete. Om du inte kan börja arbeta som vanligt igen ska din arbetsgivare ge dig annat att göra som du orkar med. Om du har eget företag Är du egen företagare ska du själv betala in pengar till din sjukförsäkring. Du har 7 karensdagar, dagar då du inte får sjukpenning. Du kan själv välja att ha 14, 30 eller 90 karensdagar, Du betalar in mindre pengar om du har längre karenstid. Om du studerar För dig som studerar finns andra regler om du ska få sjukpenning. Det bästa är att du pratar med någon på Försäkringskassan. Du kan också läsa mer i vår broschyr som heter Om du är sjuk och inte kan arbeta. Den finns hos Försäkringskassan eller på internetadressen www.forsakringskassan.se. Om du får en farlig och smittsam sjukdom Om du får en farlig sjukdom som lätt smittar andra kan du få vara hemma även om du är tillräckligt frisk för att arbeta. Du kan då få smittbärarpenning. 9

Vård av en familjemedlem Du kan få vara hemma från arbetet för att ta hand om någon i din familj som är sjuk. Du kan då få närståendepenning. Aktivitetsersättning Du som är mellan 19 och 29 år och som inte kan arbeta helt eller delvis under minst ett år på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning kan få aktivitetsersättning. Att gå längre tid i skolan på grund av funktionsnedsättnng Du som har funktionsnedsättning som gör att du måste gå fler år i grundskolan eller i gymnasieskolan, kan få aktivitetsersättning för de åren. Vad får du göra när du får aktivitetsersättning? Du får göra sådant som kan hjälpa dig att få arbete. Det kan vara träning om du har funktionsnedsättning Det kan vara studier som ger arbete. Sjukersättning Du som är mellan 30 och 64 år kan få sjukersättning om du inte kan arbeta hela dagarna. Det kan vara för att du har en sjukdom eller en funktionsnedsättning. 10

Du kan få sjukersättning för hela dagen eller en del av dagen. Det beror på hur mycket eller lite du kan arbeta. Du kan få sjukersättning om man tror att du aldrig kommer att kunna arbeta hela dagarna. Så här mycket får du i sjukersättning och i aktivitetsersättning Du får en inkomstrelaterad ersättning om du har haft arbete. Den beror på hur hög lön du har haft. Har du inte haft någon lön eller en väldigt låg lön innan du blev sjuk, får du en garantiersättning. Hur mycket du får i garantiersättning beror på hur länge du har bott i Sverige. Prova att arbeta med aktivitetsersättning Om du har haft aktivitetsersättning i ett år och vill prova på att arbeta kan du söka om en prövotid. Då får du aktivitetsersättning och lön samtidigt. Om det går bra med att arbeta kan du söka om att få arbeta med lön under högst två år. Det kallas för vilande aktivitetsersättning. Rehabilitering Har du blivit sjuk eller skadad kan du få hjälp med att komma tillbaka till ditt arbete. Hjälpen kallas rehabilitering och kan vara träning eller ny utbildning. 11

Vem ser till att du blir rehabiliterad? Försäkringskassan ser till att alla samarbetar för att ge dig en sådan bra rehabilitering som möjligt. Men det är din arbetsgivare och du själv som ska se till att du får det. Om du är arbetslös är det du, arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som ska se till att du får rehabilitering. Du kan få rehabiliteringsersättning av Försäkringskassan. Tandvård Alla som bor eller arbetar i Sverige får hjälp med att betala tandläkaren. Alla barn får gratis tandvård fram till att de fyller 20 år. Från att man fyller 20 år får man sedan hjälp från tandvårdsförsäkringen med att betala sina tandläkarbesök. Du betalar en del av kostnaden för besöket och Försäkringskassan betalar resten. Om du blir sjuk när du är i ett annat land Om du blir sjuk när du är i ett annat land kan du få sjukvård där. Hur mycket du ska betala för vården beror på om landet har avtal med Sverige eller inte. 12

Inom EU och i Schweiz Om du är i ett annat EU-land eller i Schweiz ska du få sjukvård där. Du ska inte betala mer än vad de som bor i landet gör. Går du till en privat läkare eller sjukhus måste du betala mer. Ta med dig det Europeiska sjukförsäkringskortet när du reser utomlands. Du får kortet av Försäkringskassan. Utanför EU Även länder som inte tillhör EU kan ge dig sjukvård som inte blir så dyr. Men då ska Sverige ha avtal med landet. Prata med Försäkringskassan innan du reser så får du veta vad som gäller. De ger dig också de papper som du behöver ha med dig. Köp också en reseförsäkring! Det kan vara bra att ha ett reseskydd när du reser. Reseskyddet kan betala det som inte sjukförsäkringen i Sverige kan betala. 13

3 Om du väntar barn Adoptionsbidrag Ska du adoptera ett barn från ett annat land kan du söka om adoptionsbidrag hos Försäkringskassan. Du kan då få hjälp med pengar till adoption. För att få pengarna ska en svensk domstol eller MIA ha sagt ja till adoptionen. NIA är Myndigheten för internationella adoptionsfrågor. Detta har du rätt till om du väntar barn Är du med barn ska du slippa göra sådant arbete som du eller ditt barn kan bli skadat av. Du har rätt till andra arbetsuppgifter när du är med barn. Graviditetspenning Om din arbetsgivare inte kan ge dig annat att göra på ditt arbete kan du få vara hemma från arbetet med graviditetspenning Om du har ett arbete som är för tungt för dig kan du få graviditetspenningi 50 dagar. Men du får inte graviditetspenning förrän det är 60 dagar kvar tills du ska föda ditt barn. Om du har blivit förbjuden att arbeta enligt Arbetsmiljölagen, kan du få graviditetspenning för varje dag som förbudet gäller. 14

De 10 sista dagarna innan du föder får du inte graviditetspenning. Har du ett sådant arbete att du kan arbeta en del av dagen? Då får du graviditetspenning resten av dagen. Läs mer om vilka regler som gäller för blivande föräldrar i broschyren Till alla som väntar eller just fått barn. Den får du av Försäkringskassan eller på internetadressen www.forsakringskassan.se 15

4 För barnfamiljer Föräldrapenning Du kan få pengar så att du kan vara ledig från arbetet för att ta hand om ditt barn. Det kallas föräldrapenning. Om du och barnets andra förälder vårdar barnet gemensamt får ni 240 dagar var med föräldrapenning. Om du har ensam vårdnad om ditt barn får du ta ut alla dagarna själv. Föräldrar som har tvillingar får 180 dagar till. En förälder kan ge sina dagar med föräldrapenning till den andra föräldern. Men 60 dagar går inte att ge bort. Det är för att båda föräldrarna ska vara hemma med sitt barn. Ni kan ta ut dagar med föräldrapenning tills barnet fyller åtta år. Eller tills barnet har slutat första året i skolan. 16

Tillfällig föräldrapenning Om du måste stanna hemma för att vårda ditt barn när det blir sjukt kan du få tillfällig föräldrapenning. Föräldrarna har tillsammans rätt till tillfällig föräldrapenning i 60 dagar på ett år. Barnet ska inte ha fyllt 12 år. Du kan också få tillfällig föräldrapenning om du måste gå till läkare med ditt sjuka barn. Särskilt behov av vård och tillsyn Föräldrar kan få tillfällig föräldrapenning även för barn som har fyllt 12 år men inte 16 år. Det kan vara om barnet har särskilt behov av vård och tillsyn. Det kan vara om barnet har funktionshinder. En läkare ska skriva ett intyg om det. För barn som får hjälp enlig LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, gäller särskilda regler. Läs mer i broschyren Funktionshinder. Den finns hos Försäkringskassan eller på internetadressen www.forsakringskassan.se Du kan få tillfällig föräldrapenning för hela dagen eller för bara en del av den. Det beror på hur länge du måste vara hemma från ditt arbete. 17

När barnet är nyfött eller när ditt adoptivbarn kommer till dig När mamman föder barnet får hon föräldrapenning. Under samma tid kan du som är pappa eller barnets andra förälder få tio dagar ledigt med tillfällig föräldrapenning för att hjälpa till med att hand om barnet. Du kan vara med när ditt barn föds, vårda det lilla barnet, ta hand om äldre syskon eller sköta hemmet. Får ni tvillingar får du vara hemma i 20 dagar. Om ni har adopterat ett barn får föräldrarna dela på 10 dagar. Barnbidrag och flerbarnstillägg Alla som har barn under 16 år i Sverige får barnbidrag. När barnet fyller 16 slutar man att få barnbidrag. Men man kan få förlängt barnbidrag om barnet fortfarande går i grundskolan. Förlängt barnbidrag betalar Försäkringskassan fram till den månad då barnet slutar grundskolan. Har du 2 barn eller fler, kan du få flerbarnstillägg. Vårdbidrag Föräldrar som vårdar ett sjukt barn eller ett barn med funktionsnedsättning hemma, kan få vårdbidrag. 18

Du får vårdbidrag bara om ditt barn behöver särskild tillsyn och vård i minst 6 månader. För att få vårdbidrag ska du också kunna visa att det kostar dig mer pengar än andra att vårda ditt barn hemma. Det kallas merkostnader. Så här fungerar vårdbidraget Du kan få vårdbidrag redan när ditt barn är nyfött. Sedan får du bidraget till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Därefter får barnet handikappersättning. Om ditt barn måste ligga på sjukhus kan du få behålla vårdbidraget i högst 6 månader. Underhållsstöd En förälder som inte bor tillsammans med sitt barn ska ändå vara med och betala för barnet. Han eller hon ska betala underhåll. Föräldrarna kan själva bestämma hur mycket den ena föräldern ska betala i underhåll. Om inte föräldrarna kan enas bestämmer en domstol hur mycket föräldern ska betala. Om föräldern inte betalar underhåll kan Försäkringskassan betala pengarna i stället. Det kallas underhållsstöd. Men då blir den förälder som skulle ha betalat för barnet skyldig de här pengarna. Han eller hon ska betala tillbaka pengarna till Försäkringskassan. Hur mycket det blir beror på hur mycket han eller hon tjänar. 19

Hur länge får man underhållsstöd? Underhållsstödet får man tills barnet fyller 18 år. Man kan få förlängt underhållsstöd fram till att barnet fyller 20 år. Det får man bara om barnet går i grundskolan eller i gymnasiet. Tala alltid om för Försäkringskassan om något ändrar sig Du måste tala om för Försäkringskassan om något i ditt liv förändras. Det kan vara att barnet flyttar till den andra föräldern. Det kan vara att barnet flyttar utomlands mer än 6 månader. Du kan läsa mer om vilka regler som finns för barnfamiljer i broschyren Till barnfamiljer. Du får den hos Försäkringskassan eller på internetadressen www.forsakringskassan.se. 20

5 Om du har funktionsnedsättning Handikappersättning Du kan få handikappersättning från och med juli månad det år du fyller 19 år och till och med det år du fyller 65 år. För att få handikappersättning måste du behöva hjälp av någon annan att klara dig. Du ska kunna visa att det kostar dig mer pengar att leva med ditt funktionsnedsättning. Du ska behöva stöd i minst ett år. Ibland kan man få handikappersättning även efter att man har fyllt 65 år. Assistansersättning Assistansersättning är en rättighet för personer som har så svåra funktionsnedsättning att de behöver personlig assistans för att klara sig. De kan då behöva hjälp med att äta, klä på sig, tvätta sig och kanske också med att tala med andra. Man ska behöva sådan hjälp mer än 20 timmar varje vecka. Man kan få personlig assistans redan som litet barn. Man kan inte söka personlig assistans om man är 65 år och äldre. 21

Bilstöd Du kan få pengar till en bil om du har svårt att gå själv eller att använda buss och tåg. Föräldrar som har barn med funktionsnedsättning kan också söka bilstöd. Du kan också söka bilstöd för moped eller motorcykel. Läs mer om hjälp till personer med funktionsnedsättning i broschyren Funktionshinder som finns hos Försäkringskassan och på internetadressen www.forsakringskassan.se. Du kan ta ut din pension från det att du fyller 61 år. Men då får du inte lika mycket i pension som du skulle ha fått om du går i pension vid 65 år. Du kan också ta en del av dagen eller en del av veckan i pension efter 61 år. Du får då lön för den tid du arbetar och pension för den tid du inte arbetar. Du betalar skatt på din ålderspension. Tilläggspension och inkomstpension Det mesta av dina pensionspengar går till inkomstpensionen. För de som är födda mellan 1938 och 1953 är tilläggspensionen en del av inkomstpensionen. 22

6 Om du skadar dig i arbetet Arbetsskadeförsäkring Om du blir skadad i arbetet eller på väg från eller till ditt arbete kan du få ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Arbetsskadeförsäkringen gäller också för arbetssjukdomar. Det kan vara ont i ryggen om du står obekvämt på arbetet eller om du får hudproblem av ämnen som finns på ditt arbete. Man kan också få smittsamma sjukdomar på sitt arbete. Det räknas också som arbetsskada. Om du blir skadad på ditt arbete ska du genast tala om det för din arbetsgivare. Arbetsgivaren ska sedan tala om för Försäkringskassan. Livränta Om du blir skadad på arbetet och inte kan arbeta mer, eller lika mycket som förr, kan du få livränta. Livräntan ger dig de pengar du förlorar på grund av din skada. Om du också får sjukersättning eller aktivitetsersättning så räknar Försäkringskassan med det när Försäkringskassan räknar ut hur mycket livränta du ska få. 23

Dödsfall Om en person dör efter en skada på arbetet har maken och barnen under 18 år rätt att få livränta. Hur mycket pengar det blir beror på hur mycket den döda tjänade under sitt liv. Om ni också får efterlevandepension och efterlevandestöd till barn räknar Försäkringskassan med det när Försäkringskassan ska räkna ut hur mycket ni ska få i livränta. Familjen har också rätt att få hjälp med att betala begravningen. 24

7 Om du är med i ett arbetsmarknadspolitiskt program Aktivitetsstöd Du kan få aktivitetsstöd om du är med i ett arbetsmarknadspolitiskt program som arbetsmarknadsutbildning, arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetspraktik, verksamhet på datortek, start av näringsverksamhet eller ungdomsgaranti. Så här fungerar det Aktivitetsstödet är lika mycket pengar som du skulle ha fått från din arbetslöshetskassa när du är arbetslös. Du får pengarna 5 dagar i veckan. Länsarbetsnämnden eller abetsförmedlingen talar om för dig vad som ger rätt till aktivitetsstöd. Försäkringskassan räknar ut hur mycket du ska få och betalar också ut pengarna. Du betalar skatt på aktivitetsstödet. 25

8 Hjälp till bostadskostnad Bostadsbidrag Barnfamiljer kan få bostadsbidrag. Ungdomar som har fyllt 18 år men inte 29 år kan också få bostadsbidrag även om de inte har barn. För att få bostadsbidrag ska du bo och vara folkbokförd i den bostad som du söker bidrag för. Folkbokföringsadressen är den adress som Skatteverket bestämmer. Bostadsbidraget består av tre delar. Ett bidrag är för kostnaden för bostaden. Ett särskilt bidrag är för de barn som bor hemma. Ett umgängesbidrag är för de barn som bor hemma ibland. Ungdomar utan barn, som har fyllt 18 år men inte 29 år, kan få bidrag bara för bostadskostnaden. 26

Så här fungerar det Hur mycket du ska få i bostadsbidrag beror bland annat på hur många som bor i bostaden. Det beror också på hur mycket du tjänar. Det beror på hur mycket du betalar för bostaden och på hur stor bostaden är. Du räknar ut i förväg hur mycket du tror att du ska tjäna från den 1 januarit till den 31 december. Sedan får du bostadsbidraget. När året har gått får vi veta av Skatteverket hur mycket du har tjänat. Om du har tjänat mer än vad du trodde får du betala tillbaka pengar till Försäkringskassan. Om du har tjänat mindre än vad du trodde kan du få extra pengar från Försäkringskassan. 27

9 Om du är arbetsgivare Försäkring mot kostnader för sjuklön Du som är arbetsgivare kan försäkra dig mot kostnader för sjuklön. Det kan du göra om du betalar ut mindre i lön än 130 prisbasbelopp. Prisbasbeloppet är en summa pengar som visar hur priserna är i samhället. Regeringen bestämmer prisbasbeloppet varje år. Hur mycket försäkringen kostar beror på hur stora lönekostnader företaget har. Tala om för personal som förlorar sitt arbete Om din personal måste sluta sitt arbete ska du tala om för dem att de ska anmäla sig hos Arbetsförmedlingen. Det är för att de sedan ska få rätt pengar från socialförsäkringen. 28

10 Det här gäller för socialförsäkringen Är du inte nöjd med ett beslut? Om du inte är nöjd med vad Försäkringskassan beslutar kan du be Försäkringskassan att besluta igen. Du kan också klaga hos länsrätten. Tycker du att även länsrättens beslut är fel kan du klaga hos kammarrätten. Tycker du att kammarrätten har fel kan du klaga hos Regeringsrätten. Men Regeringsrätten undersöker bara sådana frågor som de tycker är viktiga. Du betalar skatt på pengarna från Försäkringskassan De pengar som du får av Försäkringskassan ska du betala skatt på. De flesta bidrag ger dig också rätt till pension. I januari varje år får du ett papper med kontrolluppgifter av Försäkringskassan. På pappret står hur mycket pengar du har fått från Försäkringskassan under det år som har gått. Där står också hur mycket som har gått till skatt. 29

Vad är prisbasbelopp? Regeringen bestämmer varje år hur stort prisbasbeloppet ska vara. När Försäkringskassan räknar ut hur mycket pengar de ska betala ut så använder de sig av prisbasbeloppet. På www.forsakringskassan.se kan du se hur mycket prisbasbeloppet är i år. Vem bestämmer över socialförsäkringens regler? Regeringen föreslår flera gånger om året nya lagar och lagändringar i socialförsäkringen. Sedan beslutar riksdagen om det ska bli verklighet eller inte. Vem sköter socialförsäkringen? Försäkringskassan sköter socialförsäkringen. Socialförsäkringen är lika för alla var man än bor i Sverige. Staten ger pengar till socialförsäkringen och styr över den med hjälp av en styrelse. 30

Skyldigheter Anmäl förändringar till Försäkringskassan Du är alltid skyldig att anmäla ändrade förhåll anden som har betydelse för rätten till ersättning. Vad händer om du får för hög ersättning? Om du får en ersättning som du inte har rätt till, blir du normalt skyldig att betala tillbaka pengarna. Det gäller även om det inte är ditt fel att du fått ersättningen. Försäkringskassan polisanmäler misstänkt brott Att medvetet lämna felaktiga uppgifter eller låta bli att anmäla förändringar som kan påverka rätten till ersättning kan vara brottsligt. Försäkringskassan polisanmäler alla misstänkta bidragsbrott.

Mer information Den här broschyren ger bara allmän information. Texten är inte lagtext. Texten är omskriven till lättläst svenska. Vill du veta mer kan du läsa på www.forsakringskassan.se. Där finns faktablad som har mer information om våra ersättningar. Du kan också ringa till vårt Kundcenter 0771-524 524. Broschyren finns också som inte lättläst. Informationen finns på talkassett och i punktskrift och kan beställas från Inläsningstjänst AB telefon 08-556 115 64. På www.forsakringskassan.se finns också ljudfiler. Adresser till andra myndigheter På arbetsförmedlingens webbplats www.arbetsformedlingen.se kan du läsa mer om arbete och arbetsmarknad. Har du frågor om skatt kan du gå in på www.skatteverket.se. På Socialstyrelsens webbplats www.socialstyrelsen.se kan du läsa mer om underhållsbidrag. På Premiepensionsmyndighetens webbplats www.ppm.se kan du läsa om premiepension. FK 4050 2011-08-16