3
1. Inledning Svensk ekonomi och arbetsmarknad växer just nu kraftigt, och förväntas göra så under de kommande åren enligt Arbetsförmedlingen (2016a). Utsikterna på arbetsmarknaden är ljusare än på flera år, vilket gäller generellt och med undantag för vissa specifika grupper. Möjligheten för arbetslösa att hitta ett arbete ökar, samtidigt som, vissa specifika grupper på arbetsmarknaden får allt svårare att ta sig in. Gruppen utrikes födda, funktionsnedsatta, samt individer som inte avslutat gymnasiestudier, är generellt mer utsatta på arbetsmarknaden och har svårare att hävda sig. Paradoxalt nog råder det också brist på arbetskraft, ett underskott som förmodas öka under kommande år. Brist på arbetskraft härstammar främst från att arbetssökande inte innehar de kvalifikationer som arbetsmarknaden behöver i nuläget. Rekryteringsproblemen leder i slutändan till att verksamheter inte kan expandera, något som bromsar jobbtillväxten (Arbetsförmedlingen, 2016a). Sysselsättningen ökar i Gävleborgs län, samtidigt som också arbetslösheten ökar. Bedömningen var att ökningen i sysselsättningen skulle vara 500 individer mellan år 2015-2016, och till år 2017 ytterligare 400 individer. Den relativa arbetslösheten bedöms att uppgå till 11,7 procent i slutet av år 2016, för att ytterligare stiga och ligga runt 12,2 procent i slutet av år 2017. Ökningen beror främst på två grupper: utomeuropeiskt födda och individer med en förgymnasial utbildning (Arbetsförmedlingen, 2016b). Utöver att det generellt ser ljust ut på arbetsmarknaden, även i Gävleborgs län, finns det grupper som har det svårare. Arbetsmarknadsexkluderingen är en av de största utmaningar som länet står inför. Sammansättningen i arbetslöshet är intressant av många orsaker, dels för att förstå och se strukturer och mönster, men också, som ett led i förståelsen, för att kunna sätta in insatser där det potentiellt finns en effekt att hämta. Arbetsförmedlingen lyfter fram att uppemot var femte arbetslös, det vill säga 20 procent, har varit utan ett arbete i mer än två år. Vilket också sammanfaller med att andelen individer med en utsatt ställning på arbetsmarknaden ökar (Arbetsförmedlingen, 2016b). En ytterligare aspekt är att det måste finnas arbetskraft och kompetens som matchar företagens och arbetsmarknadens behov, vilket är en viktig förutsättning för en regions tillväxt och konkurrenskraft. En stor utmaning för arbetsmarknadspolitiken är att stötta och rusta de individer som står längst från arbetsmarknaden. Att underlätta för dem att finna, få och behålla ett arbete är en vinst såväl för den enskilde individen som för samhället (Arbetsförmedlingen, 2015). Utöver matchningen finns också utmaningar som kopplas till utbildningsnivån i länet, och kopplat till utbildning, även antalet arbeten där förkunskapskraven är relativt lägre i länet (Arbetsförmedlingen, 2016b). För att förstå strukturer och vad som händer på den svenska arbetsmarknaden finns idag ett behov som sträcker sig längre än generella sysselsättnings- och arbetslöshetstal. Det behövs en kompletterande och nyanserande bild för att förstå hur etablering och anknytningen till arbetsmarknaden ser ut. Med den registerbaserade aktivitetsstatistiken (beskrivning i avsnitt 2) kan vi observera graden av etablering på arbetsmarknaden. Utifrån dessa uppgifter går det exempelvis att studera de individer som vi inte vet så mycket om,det vill säga de som saknar en tydlig koppling till arbetsmarknaden (SCB, 2013). Syfte Rapportens syfte är först och främst att ge en grundläggande inblick i den registerbaserade aktivitetsstatistiken (RAKS), hur den är uppbyggd, samt vad den generellt kan ge för information, som en komplettering och nyansering gentemot den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). Därtill svarar rapporten på vilken huvudanknytning, huvudsaklig inkomstkälla, samt etablering, befolkningen (20-64 år) hade till arbetsmarknaden år 2014 i Gävleborgs län. För att ge en än mer nyanserad bild har statistiken delats in i kön, ålder, utbildningsnivå, och födelseregion. Dessutom, för att ytterligare komplettera bilden finns inkomstmått redovisade för 4
huvudanknytning, huvudsaklig inkomstkälla, och etablering, vilket ger en socioekonomisk sida av etableringen på arbetsmarknaden. Datamaterial Den statistik och data som rapporten innehåller är hämtad ur den regionala Supercrossdatabasen, som är en SCB-produkt innehållandes statistik från ett flertal olika register, bland annat registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS), register över totalbefolkningen (RTB), och sysselsättningsdatabasen. Det är framförallt den registerbaserade aktivitetsstatistiken (RAKS), som har använts i denna rapport. Avgränsning Datamaterialet är av deskriptiv karaktär och rapporten avgränsas till att visa på möjligheterna med RAKS-registret och den övergripande deskriptiva bilden av läget på arbetsmarknaden år 2014 i Gävleborgs län. Det är idag inte möjligt att gå längre tillbaka i tiden än år 2014, önskvärt i framtiden vore att titta hur variablerna har förändrats över tid (vilket diskuteras kort i avsnitt 7.). Disposition Rapporten börjar med en kort inledning (detta avsnitt) som sätter rapporten i ett sammanhang och även kommer in på syftet, datamaterial och avgränsningar i materialet. Avsnitt 2 handlar om en introduktion till den registerbaserade aktivitetsstatistiken, för att ge läsare en förståelse som behövs till övriga avsnitt i rapporten. Därefter, i avsnitt 3, kommer en kort inblick i länets demografi och socioekonomi, även här för att ge läsare en grundförståelse men också för att använda avsnittet som referens och jämförelse i kommande avsnitt. I avsnitt 4 är huvudanknytning till arbetsmarknaden i fokus, hur det ser ut idag, och hur det ser ut med hänsyn till kön, ålder, utbildningsnivå och födelseregion. Avsnitt 5 redovisar etablering på arbetsmarknaden, utifrån en specifik definition, med hänsyn till kön, ålder, utbildningsnivå, och födelseregion. I avsnitt 6 blir fokus snävare och går in djupare på individer som ansågs stå långt från arbetsmarknaden, vilken aktivitet dessa individer hade, även här utifrån kön, ålder, utbildningsnivå, och födelseregion. Rapporten avslutas sedan med en kort sammanfattande diskussion om det som tagits upp, samt idéer över framtida områden som vore intressanta att lyfta fram och fokusera på. Rapporten är framtagen och sammanställd av utredare Johan Frisk, Samhällsmedicin, Region Gävleborg. 5
Tanken med den registerbaserade aktivitetsstatistiken (RAKS) är att koppla ihop inte bara sysselsättningsstatistiken från november, utan även information om andra aktiviteter så som exempelvis sjukskrivningar, arbetslöshet, och studier. När den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken mäter individers sysselsättningsstatus i november, mäter RAKS hela årets sysselsättningsstatus och alla aktiviteter som går att belysa genom inkomststatistiken. I och med att hela året omfattas finns möjligheten att skapa flödesstatistik (SCB, 2009). Målsättningen med RAKS är att beskriva en individs totala försörjning (det vill säga de största inkomstkällorna) och anknytningen till arbetsmarknaden (med helåret som referens). Genom att kombinera variabler från RAKS med andra registervariabler ges nya möjligheter att studera etableringen på arbetsmarknaden även för individer som har en svag anknytning till arbetsmarknaden av olika skäl, till exempel unga som är på väg in på arbetsmarknaden, äldre som är på väg att lämna arbetsmarknaden eller individer som kombinerar arbete med studier eller andra aktiviteter. Det är viktigt att komma ihåg att en individ kan vara svagt etablerad på arbetsmarknaden ett visst år på grund av att hen haft andra kompletterande inkomster under det året. Det kan till exempel vara inkomst från sjukskrivning eller föräldraledighet (SCB, 2015). Nedan beskrivs vilka variabler som ingår i RAKS, samt vilka definitioner som gäller och som den här rapporten använder sig av. I RAKS finns tre olika delar, huvudanknytning till arbetsmarknaden, etablering på arbetsmarknaden, och huvudsaklig inkomstkälla. Dessa tre variabler kommer att lyftas fram i den här rapporten. Huvudanknytning till arbetsmarknaden Statistiken mäts under ett helt år vilket ger möjlighet att se förändringar under året. Det finns alltså möjlighet att se hur stor del av året en individ har haft en inkomst från arbete, om individen har fått en nyanställning under året, eller om individen har lämnat ett arbete under året. Variabeln delas upp i kategorierna nedan: Helårsanställd inkomst från tjänst under alla månader samma år. Nyanställd inkomst från tjänst i slutet av året men ej i början. Avgången inkomst från tjänst i början av året men ej i början. Delårsanställd inkomst från tjänst vissa månader, men ej i början eller i slutet. Kombinatör inkomst från eget företag och inkomst från tjänst. Företagare inkomst från eget företag eller eget aktiebolag. Utan arbete varken inkomst från tjänst eller eget företag/eget aktiebolag. 6
Etablering på arbetsmarknaden En individ kan vara antingen etablerad eller svagt etablerad på arbetsmarknaden. Inkomst styrs till stor del av utbildningsnivå, ålder och kön, vilket gör att måttet över etableringen på arbetsmarknaden istället utgår ifrån alternativinkomstprincipen. Det gör det möjligt att ha en gräns som är rörlig över tid. Individer som understiger gränsen är, per definition, svagt etablerad på arbetsmarknaden. Ett problem som kan uppstå när inkomsten används som måttstock för etablering, snarare än tiden som individer arbetar, är att en låg inkomst inte nödvändigtvis betyder att individen arbetar få timmar (men allt som oftast är det så). SCB har beräknat ett gränsvärde för svag etablering utifrån medianinkomster för alla individer med en förgymnasial utbildning (9 (10) år eller kortare) för alla åldersgrupper och kön. En individ med en lägre inkomst från förvärvsarbete än 60 procent av medianinkomsten, med hänsyn till utbildningsnivå, ålder, och kön, klassas som svagt etablerad. Gränsen 60 procent av medianinkomsten har valts eftersom det, i litteraturen, ofta används som ett mått på relativ fattigdom (SCB, 2009). Det är endast individer som är anställda det vill säga helårsanställd, nyanställd, avgången eller delårsanställd, som finns med som etablerad eller svagt etablerad. Individer som är egna företagare eller har fåmansaktiebolag kan i viss mån välja hur mycket ersättning de skall ta ut ur företagen. Detta gör det i praktiken omöjligt att beräkna etableringsgrader för denna grupp av individer på basis av inkomsten. Dessa individer återfinns i kategorin för övriga. Huvudsaklig inkomst En individ kan klassificeras in under en huvudsaklig inkomstkälla under året utifrån nio inkomstkällor, som även finns som enskilda variabler. Den variabel som står för den högsta andelen av det totala beloppet utgör en individs huvudsakliga inkomstkälla. Variabeln delas upp i kategorier nedan: Förvärvsarbetande inkomst från tjänst eller eget företag/eget aktiebolag. Vård av barn/anhörig föräldrapenning eller exempelvis närståendepenning. Sjuk sjukersättning från Försäkringskassan. Arbetslös ersättning från Arbetslöshetsförsäkringen utan att ingå i arbetsmarknads åtgärd. Förtidspensionerad främst sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Ekonomiskt bistånd bistånd från socialtjänsten (tidigare socialbidrag). Arbetsmarknadspolitisk åtgärd inkomst från åtgärd på arbetsmarknaden. Ålderspension inkomst från pensionssystemet. Saknar inkomst inga registrerade inkomster. 7
I det här kapitlet redovisas en kort grundläggande bild om länets demografiska förutsättningar för i huvudsak den del av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år), vilket resterande del av rapporten också lyfter fram. Det är relevant att kunna gå tillbaka och titta på förutsättningarna eftersom dessa också på förhand kan säga en del om utfallet, eller om det kan finnas en över- eller underrepresentation utifrån hur befolkningen som helhet ser ut. På grund av att statistiken som resterande del av rapporten bygger på, RAKS, är från år 2014 är även statistik över befolkningen från år 2014 trots att det finns uppgifter från år 2015. I den vänstra figuren ovan redovisas antal individer i befolkningen, totalt, samt efter åldersgrupper, i Gävleborgs län år 2014. Gävleborgs län hade år 2014 totalt 279 991 invånare, varav 140 263 män och 139 728 kvinnor. Av dessa var 59 997 i åldrarna 0-19 år (30 894 män och 29 103 kvinnor) och 65 060 i åldrarna 65 år eller äldre (30 167 män och 34 893 kvinnor). I den åldersgrupp som brukar benämnas som individer i arbetsför ålder, och den åldersgrupp som fokus ligger på i resterande del av rapporten, fanns totalt 154 934 individer, varav 79 202 män och 75 732 kvinnor. I den högra figuren redovisas andel män och kvinnor efter födelseregion i Gävleborgs län år 2014. Andelen män från födelseregion Sverige var 87,2 procent. Andelen män från Norden var 1,5 procent, och andelen från Övriga Europa var 2,7 procent. Den största andelen av utrikes födda män hade Övriga världen, 8,5 procent. Andelen kvinnor från födelseregion Sverige var 85,7 procent. Andelen kvinnor från födelseregion Norden var 1,8 procent, och andelen från Övriga Europa var 2,9 procent. Den största andelen av utrikes födda kvinnor hade Övriga världen, 9,6 procent. 8
Åldersstrukturen (eller befolkningspyramiden som den ofta kallas), i Gävleborgs län år 2014 visade på en relativt jämn fördelning mellan män och kvinnor. I vissa sammanhang brukar man börja räkna arbetskraft från 18 års ålder, men i realiteten är det först runt 20 års ålder som de flesta tidigast tillträder arbetsmarknaden (beroende främst på gymnasiala studier). I den vänstra figuren ovan redovisas befolkningspyramiden över Gävleborgs läns befolkning år 2014. De orangea linjerna markerar var åldersgrupp 20-64 år börjar och slutar. Gävleborgs län hade (och har även idag) en relativt äldre befolkning, i jämförelse med riket och även många andra av rikets län. Men det fanns också en variation inom Gävleborgs län, där Gävle kommun hade en yngre befolkningen, medan exempelvis Ljusdals kommun hade en äldre befolkning. Även variationer mellan den inrikes födda delen av befolkningen och den utrikes födda delen av befolkningen finns att observera. I den högra figuren ovan redovisas andelen inrikes födda respektive utrikes födda efter ålder och kön i Gävleborgs län år 2014. Inrikes födda markeras med linjer och utrikes födda markeras med streckade linjer. De orange linjerna markerar återigen ut åldersgrupp 20-64 år. Tydligt i figuren är att åldersstrukturen generellt mellan inrikes födda och utrikes födda skiljer sig åt. Den utrikes födda delen av befolkningen hade, år 2014 (och även idag), en högre andel av sina individer inom arbetsför ålder samt i de yngre åldrarna mellan 10-20 år, medan den inrikes födda delen av befolkningen hade en högre andel av sina individer i de äldre åldrarna. 9
Den vänstra figuren ovan redovisar utbildningsnivån i befolkningen (20-64 år) i Gävleborgs län år 2014 uppdelat efter kön. I Gävleborgs län hade 17 procent av männen (20-64 år) en förgymnasial utbildning. Andelen män med en gymnasial utbildning var 58 procent, och andelen med en eftergymnasial utbildning var 24 procent. Bland kvinnorna (20-64 år) i Gävleborgs län hade 13 procent en förgymnasial utbildning. Andelen kvinnor med en gymnasial utbildning var 50 procent, och andelen kvinnor med en eftergymnasial utbildning var 36 procent. Kvinnorna hade generellt en högre andel med eftergymnasial utbildning, samtidigt som männen hade en högre andel med gymnasial utbildning, vilket skulle kunna förklaras av att fler kvinnor fortsätter studera efter gymnasiet och därmed får en högre avslutad utbildning jämfört med män (och därmed färre med en gymnasial utbildning). I relation till riket hade Gävleborgs län generellt en lägre utbildningsnivå, framförallt när det gäller andelen, både män och kvinnor, med en eftergymnasial utbildning. Däremot var andelen med en gymnasial utbildning något högre jämfört med riket. I den högra figuren ovan redovisas utbildningsnivån efter födelseregion och kön i Gävleborgs län år 2014. Utrikes födda hade generellt en jämnare fördelning i utbildningsnivån, jämfört med inrikes födda, men det fanns en variation om gruppen delas in i födelseregioner. Andelen män med en förgymnasial utbildning var störst bland män från födelseregion Övriga världen, 32 procent, och lägst bland män med födelseregion Sverige, 15 procent. Gymnasial utbildning var vanligast, till andel och antal, bland män med födelseregion Sverige (62 procent). Eftergymnasial utbildning var vanligast bland män från Övriga Europa, 35 procent, medan män från Sverige och Norden hade andelar på 22 procent respektive 21 procent. Andelen kvinnor med en förgymnasial utbildning var störst bland kvinnor med födelseregion Övriga världen, 35 procent, och lägst bland kvinnor från födelseregion Sverige, 10 procent. Gymnasial utbildning var vanligast, till andel och antal, bland kvinnor från födelseregion Sverige (53 procent) och Norden (47 procent). Eftergymnasial utbildning var vanligast bland kvinnor från Övriga Europa, 47 procent, samt kvinnor från Sverige, 37 procent. 10
Sysselsättningen som redovisas ovan kommer ur SCB:s RAMS som är en årlig totalräknad undersökning som till största delen baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter och de egna företagarnas självdeklarationer. RAMS redovisar sysselsättningsstatus som anger om individen klassats som förvärvsarbetande (i november) eller ej. I den vänstra figuren ovan redovisas sysselsättningen efter ålder och kön i Gävleborgs län år 2014. Både för män och kvinnor varierade sysselsättningen mellan olika åldrar. Sysselsättningen bland män och kvinnor i åldrarna 20-24 år (58,3 procent respektive 55,9 procent) var lägre än alla andra åldersgrupper. Högst sysselsättning hade både män och kvinnor i åldrarna 45-54 år med 85,5 procent och 82,9 procent. Genomsnittet för män 20-64 år var 78,1 procent, och genomsnittet för kvinnor 20-64 år var 75 procent. Inom alla åldersgrupper hade kvinnor en lägre sysselsättning jämfört med män. I den högra figuren ovan redovisas sysselsättning efter födelseregion och kön i Gävleborgs län år 2014. Födelseregionerna är indelade i en grov indelning med Sverige, Norden, Övriga Europa och Övriga världen. Högst andel sysselsatta var män och kvinnor från födelseregion Sverige 82,2 procent respektive 79,9 procent. Lägst andel sysselsatta var män och kvinnor i födelseregion Övriga världen, 44 procent och 38,7 procent. Inom samtliga födelseregioner hade kvinnor en lägre andel sysselsatta jämfört med män. Det finns förmodligen en stor variation av andel sysselsatta inom varje födelseregion beroende på dels ålder, utbildningsnivå, men kanske framförallt vistelsetid i Sverige för utrikes födda. Vistelsetiden har en stor betydelse när det gäller arbetsmarknadsintegreringen, och även integrering i samhället som helhet. I en av Samhällsmedicins tidigare rapporter om integration och sysselsättning går det att läsa mer om utrikes föddas arbetsmarknadsintegrering och vilken variation som finns inom gruppen utrikes födda (Samhällsmedicin, 2016). 11
Detta avsnitt lyfter fram befolkningens huvudanknytning till arbetsmarknaden. Utifrån RAKS-uppgifter kan befolkningen i åldrarna 20-64 år delas in i grupper med anknytning till arbetsmarknaden, som dessutom kontrolleras mot kön, ålder, utbildningsnivå, samt födelseregion. Dessutom tillkommer inkomstmått för att ge ytterligare en socioekonomisk inblick. Den huvudsakliga inkomstkällan är grunden i RAKS-registret, eftersom den avgör om hur individens huvudanknytning till arbetsmarknaden ska definieras. Det är därför intressant att lyfta fram inkomsten per huvudanknytning, uppdelat efter kön och ålder, för att visa på variationen. Om jämförelsen ska bli någorlunda rättvis behövs ett inkomstmått som företagare (och även kombinatörer) också kan omfattas av, det vill säga det räcker inte att endast titta på förvärvsinkomst utan även kapitalinkomst bör inkluderas. Definitionen av variabeln huvudanknytning till arbetsmarknaden samt varje huvudanknytning finns i avsnitt 2 om registerbaserad aktivitetsstatistik. De grupper som kommer användas i detta avsnitt är: Helårsanställd - Inkomst från tjänst under alla månader samma år. Nyanställd - Inkomst från tjänst i slutet av året men ej i början Avgången - Inkomst från tjänst i början av året men ej i slutet. Delårsanställd - Inkomst från tjänst vissa månader, men ej i början eller i slutet. Kombinatör - Inkomst från eget företag och inkomst från tjänst. Företagare - inkomst från eget företag eller eget aktiebolag. Utan arbete - Varken inkomst från tjänst eller eget företag/eget aktiebolag. I figuren ovan redovisas antal individer (20-64 år) efter huvudanknytning till arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Totalt 154 934 individer (nattbefolkning) var i åldrarna 20-64 år i Gävleborgs län. Av dessa individer definierades totalt 97 919 som helårsanställda, 6 246 som nyanställda, 3 905 som avgångna, 1 988 som delårsanställda, 12 882 som kombinatörer, 7 868 som företagare, och 24 126 som utan arbete. De 24 126 individer som var utan arbete år 2014 har inte haft någon inkomst från varken anställning eller eget företag. 12
Totalt i befolkningen fanns fler män jämfört med kvinnor (se avsnitt 3.1). Antalet individer inom respektive huvudanknytning skiljde sig också åt mellan könen. I den vänstra figuren ovan redovisas antal individer (20-64 år) efter huvudanknytning till arbetsmarknaden och kön i Gävleborgs län år 2014. Totalt 79 202 män var i åldrarna 20-64 år i Gävleborgs län. Av dessa individer definierades totalt 47 921 som helårsanställda, 3 375 som nyanställda, 2 015 som avgångna, 1 138 som delårsanställda, 7 662 som kombinatörer, 5 596 som företagare, och 11 495 som utan arbete. Totalt 75 732 kvinnor var i åldrarna 20-64 år i Gävleborgs län. Av dessa individer definierades totalt 49 998 som helårsanställda, 2 871 som nyanställda, 1 890 som avgångna, 850 som delårsanställda, 5 220 som kombinatörer, 2 272 som företagare, och 12 631 som utan arbete. Kvinnor hade ett högre antal med helårsanställning jämfört med män, trots att det i befolkningen fanns ett lägre antal kvinnor. Samtidigt hade kvinnor ett högre antal som var helt utan arbete under år 2014. Män var i större utsträckning och i högre antal företagare och kombinatörer jämfört med kvinnor. I den högra figuren ovan redovisas andelen individer (20-64 år) efter huvudanknytning till arbetsmarknaden och kön i Gävleborgs län år 2014. Bland män definierades 61 procent som helårsanställda, 4 procent som nyanställda, 3 procent som avgångna, 1 procent som delårsanställda, 10 procent som kombinatörer, 7 procent som företagare, och 15 procent som utan arbete. Bland kvinnor definierades 66 procent som helårsanställda, 4 procent som nyanställda, 2 procent som avgångna, 1 procent som delårsanställda, 7 procent som kombinatörer, 3 procent som företagare, och 17 procent som utan arbete. 13
I den vänstra figuren ovan redovisas andelen män (20-64 år) per åldersgrupp efter huvudanknytning till arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Andelen helårsanställda var lägst bland män 20-29 år (58 procent) och 60-64 år (50 procent), samtidigt som dessa åldersgrupper också hade högst andel individer utan arbete: 19 procent respektive 20 procent. Inom åldersgrupperna 30-39 år och 40-49 år var andelen helårsanställda högst (66 procent respektive 65 procent)), och inom den senare var andelen utan arbete lägst (10 procent). Andelen nyanställda var högst bland 20-29 år, vilket känns rimligt eftersom inträdet till arbetsmarknaden ofta sker inom det åldersintervallet. I den högra figuren ovan redovisas andelen kvinnor (20-64 år) per åldersgrupp efter huvudanknytning till arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Andelen helårsanställda var lägst bland kvinnor 20-29 år (59 procent) och 60-64 år (58 procent), samtidigt som dessa åldersgrupper också hade högst andel individer utan arbete: 21 procent respektive 24 procent. Inom åldersgruppen 40-49 år var andelen helårsanställda högst (71 procent), och dessutom var andelen utan arbete lägst (13 procent). Andelen nyanställda var högst bland 20-29 år, vilket känns rimligt med samma resonemang som ovan. Kvinnor var, inom alla åldersgrupper, i större utsträckning helårsanställda jämfört med män. Samtidigt hade kvinnor också högre andelar individer utan arbete inom alla åldersgrupper. Inom huvudanknytning utan arbete finns exempelvis förtidspensionerade individer inräknade, vilket kan vara en förklaring till den relativt höga andelen bland individer i åldrarna 60-64 år. Samtidigt som den relativt höga andelen utan arbete i åldrarna 20-29 år visar på Gävleborgs läns ungdomsarbetslöshet, och relativt lägre sysselsättningstal i yngre åldrar (se avsnitt 3.4). 14
Utbildningsnivån har stor betydelse för arbetsmarknadsutfallet för alla individer. I inledningen (se avsnitt 1) av rapporten lyftes utbildningen fram som en nyckel till arbetsmarknadsintegrering, och att individer med endast en förgymnasial utbildning får allt svårare att hävda sig på arbetsmarknaden. Bilden som beskrevs i inledningen bekräftas till stor del i figurerna ovan där andelen helårsanställda med en förgymnasial utbildning ligger relativt mycket lägre jämfört med framför allt en eftergymnasial utbildning (men också en gymnasial utbildning). I den utbildningsgrupp som kallas för okänd ingår individer vars utbildningsnivå är okänd eller ännu inte registrerad, vilket kan handla om exempelvis individer som nyligen kommit till Sverige. Det är en förklaring till varför utbildningsnivån okänd har relativt färre helårsanställda och också relativt större andel individer som saknade arbete. I den vänstra figuren ovan redovisas andelen män (20-64 år) per utbildningsnivå efter huvudanknytning till arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Andelen helårsanställda var lägst bland män med en förgymnasial utbildning (47 procent) men jämn mellan gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning (64 procent vardera). Män med en förgymnasial utbildning hade den högsta andelen som saknade arbete (utöver kategorin okänd där 63 procent saknade arbete). Andelen som saknade arbete var lägst bland män med gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning (11 procent). Den utbildningsnivå med högst andel företagare var förgymnasial utbildning, däremot fanns de flesta kombinatörerna inom gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning (10 procent respektive 13 procent). I den högra figuren ovan redovisas andelen kvinnor (20-64 år) per utbildningsnivå efter huvudanknytning till arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Andelen helårsanställda var lägst bland kvinnor med en förgymnasial utbildning (40 procent) men relativt jämn mellan gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning (68 procent respektive 74 procent). Kvinnor med en förgymnasial utbildning hade den högsta andelen som saknade arbete (utöver kategorin okänd där 82 procent saknade arbete). Andelen som saknade arbete var lägst bland kvinnor med gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning. Den utbildningsnivå med högst andel företagare var förgymnasial utbildning och gymnasial utbildning, däremot fanns de flesta kombinatörerna inom eftergymnasial utbildning (9 procent). Män med en förgymnasial utbildning hade en högre andel helårsanställda jämfört med kvinnor, samtidigt som kvinnor hade högre andelar helårsanställda inom både gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning. I gruppen med okänd utbildningsnivå hade kvinnor en högre andel utan arbete och lägre andel helårsanställda, jämfört med män. En annan tydlig skillnad mellan män och kvinnor var andelen som var företagare och även kombinatörer. 15
Tidigare rapporter och studier har visat att vistelsetiden har stor betydelse vad gäller arbetsmarknadsintegrering för utrikes födda. Medelvärdet är en sak, men det finns en stor variation inom gruppen. Därför finns det också en nyansering bakom figurerna ovan. Utrikes födda med vistelsetider uppåt 10 år eller mer har sysselsättningstal som närmare sig inrikes födda, utan att riktigt komma upp i samma nivå. Detta har att göra med en rad olika faktorer som exempelvis språkkunskaper, humankapital, och socialt kapital (se bland annat Samhällsmedicin, 2016; Samhällsmedicin, 2015). I den vänstra figuren ovan redovisas andelen män (20-64 år) per födelseregion efter huvudanknytning till arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Andelen helårsanställda var lägst bland män från födelseregion Övriga världen (35 procent) men jämn mellan födelseregion Sverige och Norden (63 procent och 61 procent). Män från födelseregion Övriga världen hade den högsta andelen som saknade arbete: 47 procent. Andelen som saknade arbete var lägst bland män från födelseregion Sverige. Den födelseregion med högst andel företagare var Övriga Europa (10 procent), däremot fanns de flesta kombinatörerna inom födelseregion Sverige (11 procent). I den högra figuren ovan redovisas andelen kvinnor (20-64 år) per födelseregion efter huvudanknytning till arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Andelen helårsanställda var lägst bland kvinnor från födelseregion Övriga världen (33 procent) och högst inom födelseregion Sverige och Norden (70 procent och 65 procent). Kvinnor från födelseregion Övriga världen hade den högsta andelen som saknade arbete: 52 procent. Andelen som saknade arbete var lägst bland kvinnor från födelseregion Sverige. Den födelseregion med högst andel företagare var Övriga Europa (5 procent), däremot fanns de flesta kombinatörerna inom födelseregion Sverige (8 procent). 16
Summan av förvärvs- och kapitalinkomst består av inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och överskott av kapital. I inkomst av tjänst ingår förutom löneinkomst även inkomst från pension, sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall och andra skattepliktiga ersättningar från försäkringskassan. I den vänstra figuren ovan redovisas förvärvs- och kapitalinkomsten bland män efter huvudanknytning till arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Medianvärdet över förvärvs- och kapitalinkomsten för samtliga män (20-64 år) var 318 120 SEK, vilket helårsanställda och kombinatörer överskred. Lägst medianvärde för förvärvs- och kapitalinkomst hade delårsanställda, 83 571 SEK, och nyanställda, 153 740 SEK. I den högra figuren ovan redovisas förvärvs- och kapitalinkomsten bland kvinnor efter huvudanknytning till arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Medianvärdet över förvärvs- och kapitalinkomsten för samtliga kvinnor (20-64 år) var 256 258 SEK, vilket helårsanställda och kombinatörer överskred. Lägst medianvärde för förvärvs- och kapitalinkomst hade delårsanställda, 59 201 SEK, och nyanställda, 117 235 SEK. Inom alla huvudanknytningar till arbetsmarknaden hade kvinnor lägre medianvärde för förvärvs- och kapitalinkomst jämfört med män. 17
Summan av förvärvs- och kapitalinkomst består av inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och överskott av kapital. I inkomst av tjänst ingår förutom löneinkomst även inkomst från pension, sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall och andra skattepliktiga ersättningar från försäkringskassan. I den vänstra figuren ovan redovisas förvärvs- och kapitalinkomsten bland män efter huvudanknytning till arbetsmarknaden och ålder i Gävleborgs län år 2014. Medianvärdet över förvärvs- och kapitalinkomsten för samtliga män var 318 120 SEK. Lägst medianvärde hade åldersgruppen 20-24 år för respektive huvudanknytning till arbetsmarknaden. Delårsanställda hade det lägsta medianvärdet genomgående över alla redovisade åldersgrupper. Högst medianvärde genomgående över alla åldersgrupper hade kombinatörer. I den högra figuren ovan redovisas förvärvs- och kapitalinkomsten bland kvinnor efter huvudanknytning till arbetsmarknaden och ålder i Gävleborgs län år 2014. Medianvärdet över förvärvs- och kapitalinkomsten för samtliga kvinnor var 256 216 SEK. Lägst medianvärde hade åldersgruppen 20-24 år för respektive huvudanknytning till arbetsmarknaden. Delårsanställda hade det lägsta medianvärdet fram till 50-54 år, där nyanställda hade ett lägre medianvärde. Högst medianvärde genomgående över alla åldersgrupper hade helårsanställda och kombinatörer. Inom alla huvudanknytningar till arbetsmarknaden och inom alla åldersgrupper hade kvinnor lägre medianvärde för förvärvs- och kapitalinkomst jämfört med män. Intressant är mönstret att medianvärdet över förvärvs- och kapitalinkomsten för företagare minskade både för män och kvinnor vid åldrar över 49 år. 18
Detta avsnitt tittar på etableringen på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014 genom att definiera fyra olika grupper: starkt etablerade, svagt etablerade, långt från arbetsmarknaden, och övriga. Alla fyra grupper är en generalisering och bygger fortfarande på var individen har sin huvudsakliga inkomstkälla. I den här definitionen kommer det finnas individer som inte definieras in i den grupp som egentligen skulle vara mest passande, men antagandet är att det finns individer som är mer eller mindre etablerade på arbetsmarknaden, och att det finns individer som står relativt långt från arbetsmarknaden. De individer som kan antas vara starkt etablerade på arbetsmarknaden är individer som är: Helårsanställda och anses etablerade (utifrån SCB:s definition som beskrevs i avsnitt 2). Nyanställda och anses etablerade (utifrån SCB:s definition som beskrevs i avsnitt 2). De individer som kan antas vara svagt etablerade på arbetsmarknaden är individer som är: Helårsanställda som anses svagt etablerade (utifrån SCB:s definition som beskrevs i avsnitt 2). Nyanställda som anses svagt etablerade (utifrån SCB:s definition som beskrevs i avsnitt 2). Delårsanställda Avgångna Notera att gränsen mellan en individ som har en stark etablering på arbetsmarknaden inte, per definition, har lämnat arbetsmarknaden under året samt har en inkomst som är större än 60 procent av den totala medianinkomsten. Motsatta fallet gäller för den individ som anses svagt etablerad på arbetsmarknaden: individen har lämnat arbetsmarknaden under året eller har en inkomst som är mindre än 60 procent av medianinkomsten. De individer som kan antas vara långt från arbetsmarknaden är individer som är: Förtidspensionerade Sjuka Arbetslösa Deltagande i arbetsmarknadspolitisk åtgärd Har ekonomiskt bistånd Utan inkomst Precis som tidigare bygger definitionerna på den huvudsakliga inkomstkällan under det senaste året, vilket betyder att en individ som exempelvis var arbetslös fyra månader på ett år och sedan började 19
studera eller var hemma för vård av barn/anhörig inte finns med i statistiken. Individer som har sin huvudsakliga inkomstkälla från exempelvis vård av barn/anhörig eller studier anses inte stå till arbetsmarknadens förfogande och därmed inte heller långt från arbetsmarknaden. Det som ytterligare bör betonas, för att inte definitionen ska vara utpekande eller stigmatiserande, är att alla individer som här anses stå långt från arbetsmarknaden kanske inte kan ta ett arbete av olika anledningar. Det kan handla om att det finns fysiska eller psykiska besvär som ligger till grund för en förtidspensionering, eller att en sjukdom hindrar någon som annars både vill och förmodligen skulle haft ett arbete. I statistiken går det inte att särskilja dessa individer. De individer som finns i gruppen övriga är: Företagare Kombinatörer Studerande Vård av barn/anhörig Ålderspensionerade För företagare och kombinatörer går det inte att använda den huvudsakliga inkomstkällan som instrument för att se etableringen på arbetsmarknaden. Studerande, vård av barn/anhörig, ålderspensionerade står inte till arbetsmarknadens förfogande, av olika anledningar, och placeras därför i en grupp med övriga. Definitionerna om stark respektive svag etablering samt individer som står långt från arbetsmarknaden användes även av Regionförbundet ÖSTSAM (2014) i en kartläggning av delaktighet och varaktighet på arbetsmarknaden i Östergötlands län. Etableringen utifrån dessa fyra grupper kommer att redovisas både i antal och i andel, vilket ger både en överblick av hur många individer det handlar om men framförallt hur det ser ut i andel för kön, ålder, utbildningsnivå, och födelseregion. 20
Definitionerna på föregående sida om starkt etablerade, svagt etablerade, långt från arbetsmarknaden och övriga, ger följande antal och fördelning efter kön. I den vänstra figuren ovan redovisas etablering i antal individer efter kön i Gävleborgs län år 2014. 44 828 män och 44 462 kvinnor definierades som starkt etablerade, 5 589 män och 4 418 kvinnor definierades som svagt etablerade, 13 313 män och 13 592 kvinnor definierades som långt från arbetsmarknaden, och 15 472 män och 13 260 kvinnor definierades in i gruppen som övriga. Antalet män och kvinnor som stod långt från arbetsmarknaden var relativt jämnt, lika som antalet individer som ansågs som starkt etablerade. I den högra figuren ovan redovisas etableringen i andel individer efter kön i Gävleborgs län år 2014. Andelarna speglas såklart av antalet som redovisades i den vänstra figuren ovan. Kvinnor hade en något högre andel starkt etablerade individer jämfört med män, 59 procent jämfört med 57 procent. Samtidigt som män hade en något lägre andel individer som stod långt från arbetsmarknaden: 17 procent mot18 procent. 21
I figuren till vänster ovan redovisas etablering bland män efter ålder i Gävleborgs län år 2014. Andelen starkt etablerade individer var som störst i åldrarna 30-39 år och 40-49 år (62 procent). Den lägsta andelen starkt etablerade fanns inom åldrarna 60-64 år (43 procent). Den högsta andelen svagt etablerade fanns inom åldrarna 20-29 år (12 procent). Andelen män som definierades som långt från arbetsmarknaden var störst i åldrarna 20-29 år och 60-64 år med 20 procent vardera. I figuren till höger ovan redovisas etableringen bland kvinnor efter ålder i Gävleborgs län år 2014. Andelen starkt etablerade individer var som störst i åldrarna 40-49 år. Lägst andel starkt etablerade fanns inom åldrarna 60-64 år (50 procent) och 20-29 år (51 procent) för kvinnor. Kvinnor som ansågs långt från arbetsmarknaden var relativt jämnt inom de lägre åldrarna men högst i åldrarna 60-64 år (24 procent). Precis som för män var andelen kvinnor som ansågs svagt etablerade störst i åldrarna 20-29 år. Det finns några tydliga könsskillnader att lyfta fram. Dels hade kvinnor en lägre andel starkt etablerade bland 20-29 år jämfört med män: 51 procent respektive 55 procent. Samtidigt var andelen starkt etablerade bland kvinnor i åldrarna 60-64 år 7 procentenheter högre jämfört med män i samma åldersgrupp. Andelen män i åldrarna 20-29 år som ansågs långt från arbetsmarknaden var 3 procentenheter högre jämfört med kvinnor i samma åldrar. Det går också att vända på resonemanget för att se etableringen mellan åldersgrupperna, vilket då kan kopplas till åldersstrukturen i Gävleborgs län för män och kvinnor (20-64 år) år 2014 (se avsnitt 3.2.). Sett till hur förekommande en etableringsgrad är jämfört mellan åldersgrupperna är det intressant att se till om någon åldersgrupp verkar överrepresenterad. Totalt 89 290 individer ansågs som starkt etablerade, varav 44 828 män och 44 462 kvinnor. Bland män uppdelat i åldersgrupperna bestod de starkt etablerade av 22 procent 20-29 år, 20 procent 30-39 år, 26 procent 40-49 år, 23 procent 50-59 år, och 9 procent 60-64 år. Antalet svagt etablerade män var 5 589, vilka fördelade sig: 39 procent 20-29 år, 18 procent 30-39 år, 17 procent 40-49 år, 17 procent 50-59 år, och 10 procent 60-64 år. Antalet män som ansågs långt från arbetsmarknaden var 13 313, varav 26 procent 20-29 år, 17 procent 30-39 år, 18 procent 40-49 år, 24 procent 50-59 år, och 14 procent 60-64 år. 22
Bland kvinnor uppdelat i åldersgrupperna bestod de starkt etablerade av 19 procent 20-29 år, 19 procent 30-39 år, 27 procent 40-49 år, 26 procent 50-59 år, och 10 procent 60-64 år. Antalet svagt etablerade kvinnor var 4 418, vilka fördelade sig: 32 procent 20-29 år, 17 procent 30-39 år, 20 procent 40-49 år, 19 procent 50-59 år, och 11 procent 60-64 år. Antalet kvinnor som ansågs långt från arbetsmarknaden var 13 592 kvinnor, varav 21 procent 20-29 år, 16 procent 30-39 år, 22 procent 40-49 år, 25 procent 50-59 år, och 16 procent 60-64 år. 23
I figuren till vänster ovan redovisas etablering bland män efter utbildningsnivå i Gävleborgs län år 2014. Andelen starkt etablerade individer var som störst inom gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning (60 procent). Lägst andel av starkt etablerade män fanns inom utbildningsnivån okänd, 26 procent. Andel individer långt från arbetsmarknaden var som störst för män med en förgymnasial utbildning, 32 procent (förutom jämfört med utbildningsnivån okänd). Andelen individer som var svagt etablerade var relativt jämn mellan utbildningsnivåerna, men störst inom förgymnasial utbildning med 8 procent. I figuren till höger ovan redovisas etablering bland kvinnor efter utbildningsnivå i Gävleborgs län år 2014. Andelen starkt etablerade individer var som störst inom eftergymnasial utbildning (67 procent). Lägst andel av starkt etablerade kvinnor fanns inom utbildningsnivån okänd (11 procent) och inom förgymnasial utbildning (33 procent). Andel individer långt från arbetsmarknaden var som störst för män med en förgymnasial utbildning, 42 procent (förutom jämfört med utbildningsnivån okänd). Andelen individer som var svagt etablerade var störst inom den förgymnasial utbildningen (8 procent) och den gymnasiala utbildningen (7 procent). Tidigare argumentation om att utbildningsnivån har en stor del i etableringen på arbetsmarknaden för individen håller även här. Det finns ett mönster att en lägre utbildningsnivå ger en sämre etablering, enligt definitionen som använts, både för män och kvinnor. För att se förekomsten mellan utbildningsnivåerna går det att vända på resonemanget, och istället titta på hur stor andel av respektive utbildningsnivå som finns för varje etableringsgrad (jämför med hur det ser ut i befolkningen i stort i avsnitt 3.3.). Antalet starkt etablerade män var 44 828 vilket utgjordes av 13 procent med förgymnasial utbildning, 62 procent med gymnasial utbildning, och 25 procent med eftergymnasial utbildning. Antalet svagt etablerade män var 5 589 vilket utgjordes av 19 procent med förgymnasial utbildning, 61 procent med gymnasial utbildning, och 19 procent med eftergymnasial utbildning. Antalet män som ansågs stå långt från arbetsmarknaden var 13 313, och fördelade sig mellan utbildningsnivåerna: 32 procent med förgymnasial utbildning, 47 procent med gymnasial utbildning, och 16 procent med eftergymnasial utbildning. Antalet starkt etablerade kvinnor var 44 462 vilket utgjordes av 7 procent med förgymnasial utbildning, 51 procent med gymnasial utbildning, och 41 procent med eftergymnasial utbildning. Antalet svagt etablerade kvinnor var 4 418 vilket utgjordes av 17 procent med förgymnasial utbildning, 57 procent med gymnasial utbildning, och 26 procent med eftergymnasial utbildning. Antalet kvinnor som ansågs 24
stå långt från arbetsmarknaden var 13 592, och fördelade sig mellan utbildningsnivåerna: 30 procent med förgymnasial utbildning, 47 procent med gymnasial utbildning, och 18 procent med eftergymnasial utbildning. Andelen män och kvinnor med en förgymnasial utbildning var 17 procent respektive 13 procent år 2014. Enkelt går det att säga att både män och kvinnor med en förgymnasial utbildning var överrepresenterade i gruppen som ansågs stå långt från arbetsmarknaden eftersom gruppen då bestod av män och kvinnor med en förgymnasial utbildning till 32 procent respektive 30 procent. För kvinnor fanns det en överrepresentation av kvinnor med eftergymnasial utbildning bland de som ansågs starkt etablerade, 41 procent jämfört med 36 procent med utbildningsnivån i befolkningen. Idag kräver arbetsmarknaden ofta en gymnasial utbildning, annars finns trösklar som kan vara svåra att ta sig över och därmed påverka etableringen. Något som syns då fördelningen presenteras på detta sätt. 25
I figuren till vänster ovan redovisas etablering bland män efter födelseregion i Gävleborgs län år 2014. Andelen starkt etablerade individer var som störst bland män med födelseregion Sverige (60 procent) och Norden (57 procent). Lägst andel av starkt etablerade män fanns inom födelseregion Övriga världen (28 procent). Andel individer långt från arbetsmarknaden var som störst för män från födelseregion Övriga världen, 51 procent, vilket var 24 procentenheter högre jämfört med Övriga Europa och 38 procentenheter högre jämfört med Sverige. Andelen individer som var svagt etablerade var relativt jämn mellan födelseregionerna, skillnaden var 4 procentenheter. I figuren till höger ovan redovisas etablering bland kvinnor efter födelseregion i Gävleborgs län år 2014. Andelen starkt etablerade individer var som störst bland kvinnor med födelseregion Sverige (63 procent) och Norden (58 procent). Lägst andel av starkt etablerade kvinnor fanns inom födelseregion Övriga världen (28 procent). Andel individer långt från arbetsmarknaden var som störst för kvinnor från födelseregion Övriga världen, 44 procent, vilket var 14 procentenheter högre jämfört med Övriga Europa och 30 procentenheter högre jämfört med Sverige. Andelen individer som var svagt etablerade var relativt jämn mellan födelseregionerna, skillnaden var 2 procentenheter. Även här, precis som vid huvudanknytning till arbetsmarknaden (se avsnitt 4), finns en tydlig skillnad mellan födelseregionerna. Med tanke på betydelse av vistelsetiden i Sverige är skillnaderna inte överraskande utan snarare väntade. Frågan som alltid väcks i en diskussion om vistelsetider och sysselsättning är varför det ska ta den tid det tar innan utrikes födda etablerar sig på arbetsmarknaden. Vistelsetiden är intressant att titta närmare på, samtidigt som det också bara är en indikation över en rad olika faktorer som påverkar arbetsmarknadsintegreringen. För att se förekomsten mellan utbildningsnivåerna går det att vända på resonemanget, och istället titta på hur stor andel av respektive födelseregion som finns för varje etableringsgrad (jämför med hur det ser ut i befolkningen i stort i avsnitt 3.1.). Antalet starkt etablerade män var 44 828, varav 92 procent från Sverige, 2 procent från Norden, 2 procent från Övriga Europa, och 4 procent från Övriga världen. Svagt etablerade män var totalt 5 589, där fördelningen per födelseregion var: 82 procent från Sverige, 1 procent från Norden, 4 procent från Övriga Europa, och 13 procent från Övriga världen. När det gällde män som ansågs stå långt från arbetsmarknaden handlade det om 9 389 individer och en fördelning per födelseregion: 68 procent från Sverige, 2 procent från Norden, 4 procent från Övriga Europa, och 26 procent från Övriga världen. 26
Antalet starkt etablerade kvinnor var 44 462, varav 91 procent från Sverige, 2 procent från Norden, 2 procent från Övriga Europa, och 5 procent från Övriga världen. Svagt etablerade kvinnor var totalt 4 418, där fördelningen per födelseregion var: 81 procent från Sverige, 2 procent från Norden, 4 procent från Övriga Europa, och 13 procent från Övriga världen. När det gällde kvinnor som ansågs stå långt från arbetsmarknaden handlade det om 13 592 individer och en fördelning per födelseregion: 69 procent från Sverige, 2 procent från Norden, 5 procent från Övriga Europa, och 24 procent från Övriga världen. Skillnaderna mellan könen var relativt små i detta fall, däremot finns andra skillnader som är rimliga att lyfta fram. Exempelvis verkar det som att födelseregion Övriga världen var överrepresenterad inom både svagt etablerad och långt från arbetsmarknaden, jämfört med hur det såg ut i befolkningen. En förklaring är att utbildningsnivån också skiljer sig åt relativt mycket mellan olika födelseregioner (se avsnitt 3.3.), vilket påverkar arbetsmarknadsintegreringen. Dessutom ryms samma argument som ovan, om vistelsetid. Vistelsetiden som påverkar bland annat språk, human kapital, socialt kapital, och så vidare, är en viktig del av integreringen till samhället som helhet. 27
Det går inte att redovisa förvärvsinkomst baserat på rapportens definition (se avsnitt 5.1.) av individer som är starkt etablerade, svagt etablerade, eller som står långt från arbetsmarknaden, eftersom de huvudsakliga inkomstkällorna finns inom alla huvudanknytningar på arbetsmarknaden. Det gör att det inte går att särskilja dessa från SCB:s definition av vilka som är etablerade respektive svagt etablerade på arbetsmarknaden (se avsnitt 2). Enligt SCB:S definition fanns 47 340 män och 46 810 kvinnor etablerade, och 7 109 män och 8 799 kvinnor svagt etablerade, år 2014. För 24 753 män och 20 123 kvinnor fanns ingen uppgift. Det är endast individer som är anställda det vill säga, helårsanställd, nyanställd, avgången eller delårsanställd, som finns med i definitionen av etablerad eller svagt etablerad. I andelar betyder det att bland män definierades runt 60 procent som etablerade, 9 procent som svagt etablerade, samt 31 procent utan uppgift. Motsvarande bland kvinnor var: 62 procent etablerade, 12 procent svagt etablerade, samt 27 procent utan uppgift. Kvinnor definierades i större utsträckning som etablerade jämfört med män. En förklaring skulle kunna vara sammansättningen av grupperna, inom gruppen utan uppgift finns bland annat företagare och kombinatörer. Män var i större utsträckning företagare i Gävleborgs län år 2014 jämfört med kvinnor, vilket gör att om andelen män är större inom gruppen utan uppgift dras andelen män som ansågs etablerade och svagt etablerade ner, relativt sett. I den vänstra figuren ovan redovisas förvärvsinkomsten bland etablerade och svagt etablerade (enligt SCB:s definition) män (20-64 år) i Gävleborgs län år 2014. Medianen för samtliga män 20-64 år var 314 997 SEK. Generellt gäller att inkomsten växer i åldrarna, vilket även arbetsmarknadsintegreringen gör. De individer som av SCB definierades som svagt etablerade kom först vid 55-års ålder upp över 200 000 SEK i förvärvsinkomst, medan de individer som definierades som etablerade kom upp i 200 000 SEK i förvärvsinkomst redan vid 21-22-års ålder. I den högra figuren ovan redovisas förvärvsinkomsten bland etablerade och svagt etablerade (enligt SCB:s definition) kvinnor (20-64 år) i Gävleborgs län år 2014. Medianen för samtliga kvinnor 20-64 år var 252 840 SEK. Generellt gäller att inkomsten växer i åldrarna, vilket även arbetsmarknadsintegreringen gör. De individer som av SCB definierades som svagt etablerade kom först vid 59-års ålder upp över 200 000 SEK i förvärvsinkomst, medan de individer som definierades som etablerade kom upp i 200 000 SEK i förvärvsinkomst redan vid 23-24-års ålder. Det finns relativt stora skillnader mellan män och kvinnor vad gäller nivå på förvärvsinkomst, inom alla åldrar. 28
Tidigare i rapporten (se avsnitt 5) redovisades etableringen på arbetsmarknaden. Där delades den arbetsföra delen av befolkningen (20-64 år) in i fyra olika grupper varav en innehöll individer som ansågs stå långt från arbetsmarknaden. Detta avsnitt fokuserar på dessa individer som kan anses stå långt från arbetsmarknaden. Det som är viktigt att lyfta fram är att den definition, om individer som står långt från arbetsmarknaden, som används i rapporten utgår ifrån den huvudsakliga inkomstkällan individen har haft det senaste året. Utifrån den uppgiften försöker vi säga något om huruvida individen står långt från arbetsmarknaden eller inte. Exempelvis; inom gruppen som har haft försörjningsstöd kommer det sannolikt att finnas individer som tidigare haft arbetslöshetsersättning men som inte längre beviljas detta, eller, inom gruppen förtidspensionerade kommer det förmodligen finnas individer som skulle vilja ha ett arbete. Även om det måste finnas en försiktighet i att dela in individer efter om de skulle vara beredda att ta ett arbete eller inte baserat på inkomsten under året är det en viktig diskussion för att kunna analysera ett eventuellt utanförskap (Regionförbundet ÖSTSAM, 2014). Det som bör betonas än en gång, är att alla individer som här anses stå långt från arbetsmarknaden kanske inte kan ta ett arbete av olika anledningar. Dessutom finns individer som är hemma för vård av barn/anhörig eller studerar och därför inte kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande och därmed inte heller långt från arbetsmarknaden. Främst handlar det om att alla som inte har ett arbete inte heller är av intresse när vi tittar på etablering och exkludering på arbetsmarknaden. Det finns en skillnad mellan att exkluderas från arbetsmarknaden mot sin vilja och att exkluderas därför att individen själv väljer detta. De individer som kan antas vara långt från arbetsmarknaden är individer som är: Förtidspensionerade Sjuka Arbetslösa Deltagande i arbetsmarknadspolitisk åtgärd Har ekonomiskt bistånd Utan inkomst I figuren ovan redovisas antal individer (20-64 år) som ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter huvudsaklig inkomst i Gävleborgs län år 2014. Totalt 154 934 individer var i åldrarna 20-64 år i Gävleborgs län år 2014. Totalt kunde 26 905 individer anses stå långt från arbetsmarknaden, vilket var 29
ungefär 17,4 procent av hela befolkningen i åldrarna 20-64 år. Antalet individer som var arbetslösa var 1 660, antalet individer som var förtidspensionerade var 8 419, antalet individer som levde på ekonomiskt bistånd var 5 190, antalet individer som deltog, och levde av inkomst från, arbetsmarknadspolitisk åtgärd var 4 669, antal individer som levde på sjukersättning var 2 723, och antalet individer som helt saknade inkomst var 4 244. De individer som helt saknar inkomst är svåra att säga något om. Det finns förmodligen individer som arbetar svart (det vill säga utan att deklarera inkomst), eller individer som har inkomst men från ett annat land. Något annat som är sannolikt är även att det finns individer som inte har någon inkomst men som får försörjning från någon annan, ett exempel är unga vuxna som bor hemma hos sina föräldrar. 30
På föregående sida (avsnitt 6.1.) redovisades det totala antalet individer som ansågs stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län. I den vänstra figuren ovan redovisas antal individer (20-64 år) efter huvudsaklig inkomst bland män och kvinnor som anses stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Totalt handlade det om 13 313 män och 13 592 kvinnor. Totalt 983 män och 677 kvinnor var öppet arbetslösa. Viktigt att poängtera här är att då den huvudsakliga inkomstkällan bygger på inkomster under hela året betyder det att de individer som här räknas som arbetslösa förmodligen måste ha varit det i minst sex (6) månader under ett år. Om inte hade inkomsterna från andra huvudsakliga inkomstkällor varit större än arbetslöshetsersättningen eller liknande. Totalt 3 779 män och 4 640 kvinnor var förtidspensionärer, 2 845 män och 2 345 kvinnor levde på ekonomiskt bistånd, 2 408 män och 2 261 kvinnor deltog och levde av deltagande i arbetsmarknadspolitisk åtgärd (samma resonemang som ovan om arbetslösa gäller här), 970 män och 1 753 kvinnor var sjuka, och 2 328 män och 1 916 kvinnor saknade inkomst under året. I den högra figuren ovan redovisas andelen individer (20-64 år) efter huvudsaklig inkomstkälla bland män och kvinnor som ansågs stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län är 2014. Det finns några skillnader mellan könen som är rimliga och intressanta att lyfta fram. Dels hade kvinnor en högre andel förtidspensionerade jämfört med män, 34 procent respektive 28 procent, medan män hade en högre andel individer med ekonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomstkälla jämfört med kvinnors andel, 21 procent jämfört med 17 procent. Kvinnor hade en relativt högre andel med sjukersättning som huvudsaklig inkomstkälla, 13 procent, jämfört med männens andel, 7 procent. Individer som helt saknade inkomst var totalt 16 procent, men fördelningen var 17 procent bland män och 14 procent bland kvinnor. 31
Totalt 13 592 män (20-64 år) ansågs stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Den till antalet vanligaste åldersgruppen inom respektive huvudsaklig inkomstkälla var: arbetslöshetsersättning 50-59 år (29 procent), förtidspensionär 50-59 år (34 procent), ekonomiskt bistånd 20-29 år (40 procent), arbetsmarknadspolitisk åtgärd 20-29 år (37 procent), sjukersättning 50-59 år (34 procent), saknar inkomst 20-29 år (35 procent). I den vänstra figuren ovan redovisas andelen individer efter huvudsaklig inkomstkälla bland män som ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter ålder i Gävleborgs län är 2014. Den största andelen arbetslösa fanns inom åldrarna 30-39 år och 40-49 år. Andelen förtidspensionärer växte i åldrarna, från 14 procent bland män 20-29 år till 63 procent bland män 60-64 år, ett mönster som känns rimligt med tanke på att ålderspensionen är nära för åldrarna 60-64 år. Män som levde av ekonomiskt bistånd var till andelen vanligast i åldrarna 20-29 år samt 30-39 år, 32 procent och 33 procent, minst vanligt att leva av ekonomiskt bistånd är i åldrarna 60-64 år (4 procent). Deltagande i och huvudsaklig inkomstkälla genom ett arbetsmarknadspolitiskt var vanligast i yngre åldrarna 20-29 år, 25 procent, det vill säga en fjärdedel av alla män som ansågs stå långt från arbetsmarknaden. Andelen män som hade sin huvudsakliga inkomstkälla från sjukskrivning var störst i åldrarna 40-49 år och 50-59 år (11 procent respektive 10 procent). De män som saknade inkomst var till andelen flest i de yngre åldrarna 20-29 år och 30-39 år (23 procent respektive 22 procent). Totalt 13 592 kvinnor (20-64 år) ansågs stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Den till antalet vanligaste åldersgruppen inom respektive huvudsaklig inkomstkälla var: arbetslös 40-49 år (29 procent), förtidspensionär 50-59 år (35 procent), ekonomiskt bistånd 20-29 år (35 procent), arbetsmarknadspolitisk åtgärd 20-29 år och 40-49 år (26 procent), sjuk 40-49 år (30 procent), saknar inkomst 20-29 år (37 procent). I den högra figuren ovan redovisas andelen individer efter huvudsaklig inkomstkälla bland kvinnor som ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter ålder i Gävleborgs län är 2014. Den största andelen arbetslösa fanns inom åldrarna 30-39 år (8 procent). Andelen förtidspensionärer växte i åldrarna (precis som för män fast högre andelar), från 16 procent bland kvinnor 20-29 år till 67 procent bland kvinnor 60-64 år. Kvinnor som levde av ekonomiskt bistånd var till andelen vanligast i åldrarna 20-29 år samt 30-39 år, 29 procent och 27 procent, vilket var lägre andelar jämfört med män men fortfarande levde alltså strax över en fjärdedel av kvinnor som ansågs stå långt från arbetsmarknaden i åldrarna 20-39 år av ekonomiskt bistånd. Deltagande i och huvudsaklig inkomstkälla genom ett arbetsmarknadspolitiskt var vanligast i yngre åldrarna 20-29 år, 21 procent. Andelen kvinnor som hade sin huvudsakliga inkomstkälla 32
inkomstkälla från sjukskrivning var störst i åldrarna 30-39 år och 40-49 år (17 procent vardera). De kvinnor som saknade inkomst var till andelen flest i de yngre åldrarna 20-29 år och 30-39 år (25 procent respektive 17 procent). Här är det tydligt att relativt flera unga verkade sakna inkomst i större utsträckning än individer i äldre åldersgrupper. Intressant vore att gå djupare ner i analysen och se hur det ser ut för män och kvinnor i åldrarna 16-20 år eller 16-24 år. Skillnaden mellan könen är inte förvånande; kvinnor ser ut att ha fått sjukersättning i större utsträckning jämfört med män, och det finns några skillnader mellan olika åldrar så som exempelvis att sjukersättning var vanligast bland män 50-59 år medan det var vanligast bland kvinnor i åldrarna 40-49 år. 33
Totalt 13 313 män (20-64 år) ansågs stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Andelen män per utbildningsnivå* (se avsnitt 3.3.) var: förgymnasial utbildning, 17 procent, gymnasial utbildning, 58 procent, och eftergymnasial utbildning, 24 procent. Andelen män som ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter utbildningsnivå fördelade sig: förgymnasial utbildning, 32 procent, gymnasial utbildning, 47 procent, och eftergymnasial utbildning 16 procent. En annan fördelning jämfört med fördelningen i hela befolkningen av män 20-64 år. I den vänstra figuren ovan redovisas andelen individer efter huvudsaklig inkomstkälla bland män som ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter utbildningsnivå i Gävleborgs län är 2014. Den största andelen arbetslösa fanns inom utbildningsnivån gymnasial utbildning 9 procent, samtidigt som andelen arbetslösa inom utbildningsnivån förgymnasial utbildning var 6 procent. Andelen män som fick sin huvudsakliga inkomst från förtidspension var relativt stor inom både förgymnasial utbildning och gymnasial utbildning (33 procent respektive 28 procent). Ekonomiskt bistånd hade 31 procent som huvudsaklig inkomstkälla bland män med förgymnasial utbildning, och 26 procent bland män med eftergymnasial utbildning. Andelen män som saknade inkomst var högre bland de med en eftergymnasial utbildning jämfört med de andra två utbildningsnivåerna, 32 procent jämfört med 16 procent och 10 procent. Totalt 13 592 kvinnor (20-64 år) ansågs stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Andelen kvinnor per utbildningsnivå* (se avsnitt 3.3.) var: förgymnasial utbildning, 13 procent, gymnasial utbildning, 50 procent, och eftergymnasial utbildning, 36 procent. Andelen kvinnor som ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter utbildningsnivå fördelade sig: förgymnasial utbildning, 30 procent, gymnasial utbildning, 47 procent, och eftergymnasial utbildning 18 procent. Precis som för män fanns det en annan fördelning jämfört med fördelningen i hela befolkningen av kvinnor (20-64 år). I den högra figuren ovan redovisas andelen individer efter huvudsaklig inkomstkälla bland kvinnor som ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter utbildningsnivå i Gävleborgs län är 2014. Den största andelen arbetslösa fanns inom utbildningsnivån gymnasial utbildning och gymnasial utbildning (6 procent vardera). Andelen kvinnor som fick sin huvudsakliga inkomst från förtidspension var relativt stor inom både förgymnasial utbildning och gymnasial utbildning (37 procent vardera), jämfört med 19 * Individer där utbildningsnivån var okänd är exkluderade på grund av får få antal inom några av huvudsakliga inkomstkällorna. Bland män handlade det om 657 individer och bland kvinnor om 664 individer. 34
procent inom eftergymnasial utbildning. Ekonomiskt bistånd hade 29 procent som huvudsaklig inkomstkälla bland kvinnor med förgymnasial utbildning, och 16 procent bland kvinnor med eftergymnasial utbildning. Andelen kvinnor som saknade inkomst var högre bland de med en eftergymnasial utbildning jämfört med de andra två utbildningsnivåerna, 27 procent jämfört med 10 procent och 9 procent. Det kan tyckas underligt att andelen arbetslösa var färre inom förgymnasial utbildning, trots att det generellt är svårare att hävda sig på arbetsmarknaden med en förgymnasial utbildning, men antalet individer som ansågs stå långt från arbetsmarknaden var också högre än vad som kunde förväntas utifrån hur det ser ut i befolkningen (både för män och kvinnor). Ett annat resultat som väckte fundering är att andelen män och kvinnor som saknar inkomst var högre än för båda de andra utbildningsnivåerna. Det skulle kunna handla om att de individer med en eftergymnasial utbildning är yngre och kanske just har nyutexaminerats och ännu inte kommit in på arbetsmarknaden. Det skulle i såna fall förklara varför det inte finns någon huvudsaklig inkomstkälla. Samtidigt skulle det såklart också kunna handla om individer som får sin inkomst från ett annat land, och så vidare. 35
Totalt 13 313 män (20-64 år) ansågs stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Andelen män fördelat efter födelseregion (se avsnitt 3.1.) var: Sverige, 87,2 procent, Norden, 1,5 procent, Övriga Europa, 2,7 procent, och Övriga världen, 8,5 procent. Andelen män som ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter födelseregion fördelade sig: Sverige, 68 procent, Norden, 2 procent, Övriga Europa, 4 procent, och Övriga världen, 26 procent. En annan fördelning jämfört med fördelningen i hela befolkningen av män 20-64 år efter födelseregion. I den vänstra figuren ovan redovisas andelen individer efter huvudsaklig inkomstkälla bland män som ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter födelseregion i Gävleborgs län är 2014. Den största andelen arbetslösa fanns inom födelseregion Övriga Europa 10 procent. Andelen män från födelseregion Sverige och Norden som fick sin huvudsakliga inkomst från förtidspension var relativt stor, 38 procent respektive 32 procent (nästan en tredjedel). Ekonomiskt bistånd hade 54 procent som huvudsaklig inkomstkälla bland män med Övriga världen som födelseregion. Andelen män som saknade inkomst var högre bland de från födelseregion Övriga Europa (43 procent), jämfört med exempelvis födelseregion Sverige (14 procent) eller Norden (21 procent). Inkomst från arbetsmarknadspolitisk åtgärd var relativt jämnt fördelat mellan födelseregionerna, mellan 15 procent till 19 procent. Totalt 13 339 kvinnor (20-64 år) ansågs stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Andelen kvinnor fördelat efter födelseregion (se avsnitt 3.1.) var: Sverige, 85,7 procent, Norden, 1,8 procent, Övriga Europa, 2,9 procent, och Övriga världen, 9,6 procent. Andelen kvinnor som ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter födelseregion fördelade sig: Sverige, 69 procent, Norden, 2 procent, Övriga Europa, 5 procent, och Övriga världen, 24 procent. En annan fördelning jämfört med fördelningen i hela befolkningen av kvinnor 20-64 år efter födelseregion. I den högra figuren ovan redovisas andelen individer efter huvudsaklig inkomstkälla bland kvinnor som ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter födelseregion i Gävleborgs län är 2014. Den största andelen arbetslösa fanns inom födelseregion Övriga Europa 8 procent. Andelen kvinnor från födelseregion Sverige och Norden som fick sin huvudsakliga inkomst från förtidspension var relativt stor, 45 procent respektive 52 procent (närmare hälften eller över hälften). Ekonomiskt bistånd hade 48 procent som huvudsaklig inkomstkälla bland kvinnor med Övriga världen som födelseregion. Andelen kvinnor som saknade inkomst var högre bland de från födelseregion Övriga Europa (41 procent), jämfört med exempelvis födelseregion Sverige (9 procent) eller Norden (13 procent). Inkomst från arbetsmarknadspolitisk åtgärd var relativt jämnt fördelat mellan födelseregionerna, mellan 13 procent till 18 procent. 36
Det som framförallt kan lyftas fram är skillnaden i andel, både män och kvinnor, med födelseregion Sverige och Norden som levde av förtidspension. En förklaring till det kan vara att åldersstrukturen inom födelseregionerna skiljer sig åt och där framförallt Övriga Europa och Övriga världen har större andel individer i lägre åldersklasser. Andelen med ekonomiskt bistånd är högre bland individer från Övriga världen är förmodligen ett uttryck för att arbetsmarknadsintegreringen* ibland tar flera år vilket betyder att den huvudsakliga inkomstkällan inte kan bli exempelvis arbetslöshetsersättningen, eftersom det förutsätter att individen varit mer eller mindre etablerad på arbetsmarknaden. Generellt är det också relevant att lyfta fram kopplingen till andelen män och kvinnor efter födelseregion i befolkningen (20-64 år) som helhet. Det går att hitta så kallade överrepresentationer inom många huvudsakliga inkomster. Anledningen till varför det såg ut så har inte att göra med endast födelseregion i sig, snarare har det att göra med en rad olika bakomliggande faktorer såsom kön, ålder, och utbildningsnivå, för att nämna några. Exempelvis finns en koppling mellan födelseregion och utbildningsnivå, som därför även skapar ett liknande mönster i detta fall. Samvariationen går inte att bortse ifrån och det skulle krävas ett annat angreppssätt för att se hur stor påverkan olika faktorer har på anknytning och etablering på arbetsmarknaden. * För vistelsetidens betydelse se bland annat Samhällsmedicin (2016). 37
Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Skattepliktiga inkomster består bland annat av: sammanräknad förvärvsinkomst och inkomst av kapital. Skattefria inkomster består bland annat av: bostadsbidrag, ekonomiskt bistånd, studiestöd, och introduktionsersättning för flyktningar. Negativa transfereringar består bland annat av: återbetalning av studielån, eller utbetalt underhållsbidrag. Det bör understrykas att disponibel inkomst inte är en fullständig mätare av ekonomisk välfärd i vid mening. Utanför mätningarna ligger bland annat egen produktion i hemmen, nyttan av offentlig konsumtion samt eventuella inkomster som klassas som svarta eller icke-beskattade (SCB, 2012). I det här fallet är disponibel inkomst ett passande mått eftersom den huvudsakliga inkomstkällan inte är förvärvs- eller kapitalinkomst. Medianen är det mittersta värdet i redovisningsgruppen då de observerade värdena sorterats i stigande ordning efter värdet. Medianen är att föredra om observationer har en sned fördelning med många höga eller låga värden. I motsats till medelvärdet påverkas inte medianen av sådana extremvärden. Inkomster, som vanligen karakteriseras av att många individer har låga eller medelhöga inkomster samt ett fåtal har höga eller mycket höga inkomster, kan ge ett missvisande medelvärde. I den vänstra figuren ovan redovisas den disponibla inkomsten bland män som ansågs stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Medianen för samtliga män långt från arbetsmarknaden var 108 259 SEK i disponibel inkomst. Män med huvudsaklig inkomst från ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadspolitisk åtgärd hade en median lägre än medianen för samtliga. Högst medianvärde fanns bland män med huvudsaklig inkomstkälla i sjukersättning, 166 383 SEK. I den högra figuren ovan redovisas den disponibla inkomsten bland kvinnor som ansågs stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Medianen för samtliga kvinnor långt från arbetsmarknaden var 118 833 SEK i disponibel inkomst. Kvinnor med huvudsaklig inkomst från ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadspolitisk åtgärd hade en median lägre än medianen för samtliga. Högst medianvärde fanns bland kvinnor med huvudsaklig inkomstkälla i sjukersättning, 167 785 SEK. Om de män och kvinnor som helt saknade inkomst exkluderas ur statistiken skulle den disponibla medianinkomsten bland män ha varit 119 141 SEK och 126 599 SEK bland kvinnor. 38
I den vänstra figuren ovan redovisas den disponibla inkomsten bland män, som ansågs stå långt från arbetsmarknaden, efter ålder i Gävleborgs län år 2014. Medianen för samtliga män långt från arbetsmarknaden var 108 259 SEK i disponibel inkomst. Generellt gällde att den disponibla inkomsten växte med åldern. Skillnaden mellan de olika huvudsakliga inkomsterna var relativt oförändrade. Inkomster från arbetsmarknadspolitisk åtgärd växte ifrån ekonomiskt bistånd i yngre åldrar och inkomster från arbetslöshetsersättning och sjukersättning klättrade om varandra någon gång men låg generellt på liknande nivå. I den högra figuren ovan redovisas den disponibla inkomsten bland kvinnor, som ansågs stå långt från arbetsmarknaden, efter ålder i Gävleborgs län år 2014. Medianen för samtliga kvinnor långt från arbetsmarknaden var 118 833 SEK i disponibel inkomst. Generellt gällde att den disponibla inkomsten växte med åldern. Skillnaden mellan de olika huvudsakliga inkomsterna var relativt oförändrade. Inkomster från arbetsmarknadspolitisk åtgärd växte ifrån ekonomiskt bistånd, dock inte lika tidigt i åldrarna jämfört med männen Inkomster från arbetslöshetsersättning och sjukersättning klättrade om varandra någon gång men låg generellt på liknande nivå, förutom i åldrar 35-49 år då skillnaden var som störst. Om de män och kvinnor som helt saknade inkomst exkluderas ur statistiken skulle den disponibla medianinkomsten bland män ha varit 119 141 SEK och 126 599 SEK bland kvinnor. 39
7. Diskussion Samhällsmedicin, Region Gävleborg, har tidigare lyft fram arbetsmarknaden och arbetsmarknadsintegrering i rapporter om bland annat regional utveckling och integration. Den här rapporten är ett steg i samma riktning men med en annan ingång. Den registerbaserade aktivitetsstatistiken ger möjligheter att säga något om de individer som på något sätt är exkluderade från arbetsmarknaden och därmed inte riktigt syns i sysselsättningsstatistiken (mer än som ej sysselsatt). Aktiviteten antas vara den som genererar den största delen av inkomsten under ett år, vilket självklart inte är en sanning för alla individer men stämmer väl i de allra flesta fallen. Det är svårt, och inte alltid önskvärt, att dra några större slutsatser från en deskriptiv rapport, men oavsett kan möjliga strukturer åskådliggöras och därmed väcka viktiga frågor för fortsatta diskussioner. Statistiken i rapporten visar hur det såg ut år 2014, däremot är det rimligt att anta att det förmodligen kommer att finnas samma eller liknande mönster när vi i framtiden tittar på statistik från år 2016 eller år 2017. Diskussionen om mönster och strukturer blir viktigare än exempelvis det exakta antalet långt från arbetsmarknaden eller den exakta andelen svagt etablerade på arbetsmarknaden. Den här rapporten kan lägga grunden för titta vidare på exkluderingen från arbetsmarknaden. Det kan exempelvis handla om att fokusera på en eller flera specifika grupper. Bland annat Växjö kommun (2015) har tittat närmare på unga som varken arbetar eller studerar (UVAS). Även SCB (2015b) har rapporterat om UVAS, och att det i Sverige år 2015 handlade om cirka 100 000 unga som varken arbetade eller studerade. I statistiken som lyfts fram beskrivs Gävleborgs län som det län, tillsammans med Södermanlands län, med den högsta andelen UVAS, 15,8 procent av alla 20-25 år. I framtida rapporter eller underlag kan ett specifikt fokus på unga vara av stort och viktigt intresse. Gruppen utrikes födda, med all inneboende variation, kan också vara en grupp som är intressant att titta närmare på. Rapporter som fokuserar på specifika grupper skulle inte ha som uppgift att peka ut grupper som misslyckats, snarare åskådliggöra vilka grupper som potentiellt kan behöva lite extra hjälp eller resurser för att förbättra etableringen på arbetsmarknaden. En effektivare användning av våra gemensamma resurser är något som inte bara är positivt för samhällsekonomin utan självklart också för individen. Det kan också handla om att belysa skillnader beroende på ålder, födelseregion, kön, eller utbildningsnivå. Det finns många tydliga skillnader mellan män och kvinnor, mellan inrikes födda och utrikes födda, i denna rapport (och i andra rapporter som Samhällsmedicin publicerat). Sannolikt finns det någon form av arbetsmarknadsdiskriminering i grunden, även om det är långt ifrån hela sanningen och dessutom omöjligt utifrån datamaterialet att ha en uppfattning om omfattning, men som diskussion är det rimligt att lyfta fram. I övrigt finns många mönster och strukturer på arbetsmarknaden som bekräftas av den här rapporten. Det finns en större exkludering för individer med en förgymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning, vilket varit en trend under några år. Det motsatta gäller då såklart för individer med en eftergymnasial utbildning, de har ofta bättre verktyg att hävda sig och har större sannolikhet för matchning på arbetsmarknaden. Ålder är också en variabel som följer det mönster som debatterats länge, däremot kanske inte så tydligt som väntat (vilket kan ha att göra med indelningen 20-29 år, sannolikt skulle en indelning 16-24 år eller 20-24 år visa på en något annorlunda bild). Det skulle då betyda att det finns en stor variation inom gruppen, vilket också vore rimligt om vi kopplar på utbildningsnivå och även kanske födelseregion. Även könet har betydelse, eftersom det finns skillnader mellan män och kvinnor. Däremot går det att misstänka en viss korrelation i skillnader som lyfts fram i kön, ålder, utbildningsnivå, och födelseregion, eftersom exempelvis variation i ålder finns inbyggt då vi kollar på födelseregion, och tvärtom. Vilket är bra att ha i åtanke när man ska analysera och tolka resultatet. 40
För att komma åt samvariationen mellan olika variabler skulle sannolikt någon form av regressionsanalys behövas, vilket i sin tur betyder ett annat angreppssätt jämfört med det deskriptiva angreppssättet i denna rapport. Då skulle de bakomliggande faktorerna kunna kontrolleras för att se exempelvis se vilken faktor som ger den största effekten på exempelvis etableringen på arbetsmarknaden. För att ytterligare förstå och åskådliggöra strukturer på arbetsmarknaden och se vilka individer som är starkt etablerade, svagt etablerade, eller långt från arbetsmarknaden, vore det önskvärt att ha data över tid (vilket skulle kunna vara en framtida fråga att titta på). Den här rapporten har bidragit med en nulägesbild och en bra grund att föra diskussioner kring etableringen på arbetsmarknaden. 41
Referenser Arbetsförmedlingen, (2016a). Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 prognos för arbetsmarknaden 2016-2017. Arbetsförmedlingen, Sverige. Arbetsförmedlingen, (2016b). Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Gävleborgs län Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016. Arbetsförmedlingen, Sverige. Arbetsförmedlingen, (2015). Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Gävleborgs län Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016. Arbetsförmedlingen, Sverige. Regionförbundet ÖSTSAM, (2014). Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden i Östergötland? en kartläggningsrapport. Regionförbundet ÖSTASAM, Sverige. Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden i Östergötland? en kartläggningsrapport, hämtad: 2016-11-22. Samhällsmedicin, (2016). Kompetens bland utrikes födda i Gävleborgs län år 2014 ur ett arbetsmarknadsoch sysselsättningsperspektiv. Samhällsmedicin, Region Gävleborg, Gävle. http://www.regiongavleborg.se/globalassets/landstinget_a- o/samhallsmedicin/publicerat/rapporter/2016/kompetens-bland-utrikes-fodda-i-gavleborgs-lan-ar- 2014.pdf, hämtad: 2016-11-30. Samhällsmedicin, (2015). Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län ur ett sysselsättnings- och arbetsmarknadsperspektiv, Samhällsmedicin, Region Gävleborg, Gävle. http://www.regiongavleborg.se/globalassets/landstinget_ao/samhallsmedicin/publicerat/rapporter/2015/med_utlandsk_bakgrund_i_gavleborgs_lan.pdf, hämtad: 2016-11-30. SCB, (2015a). SCB:s data för forskning de mest använda registren. SCB, Stockholm, Sverige. http://www.scb.se/grupp/tjanster/scbs-data-for-forskning.pdf, hämtad: 2016-11-22. SCB, (2015b). 100 000 unga varken arbetar eller studerar. SCB Välfärd 1/2015, Stockholm, Sverige. http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/publiceringskalender/visa-detaljeradinformation/?publobjid=26301, hämtad: 2016-11-22. SCB, (2013). RAKS ger en nyanserad bild av anknytning till arbetsmarknaden. Källa: SCB 2/2013, Stockholm, Sverige. http://www.scb.se/grupp/omscb/kallascb/_dokument/ov9999_2013k03_ti_a08ti1303.pdf, hämtad: 2016-11-22. SCB, (2012). Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken. SCB, Stockholm, Sverige. http://www.scb.se/statistik/nr/nr0103/2012k03/hush%c3%a5llens%20disponibla%20inkomste r_nr_is_v2.pdf, hämtad: 2016-11-29. SCB, (2009). Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2009. SCB, Stockholm, Sverige. http://www.scb.se/statistik/am/am9903/_dokument/raks---registerbaseradaktivitetsstatistik.pdf, hämtad: 2016-11-22. Växjö kommun, (2015). Unga som varken arbetar eller studerar i Växjö kommun. Växjö kommun, Sverige. http://www.mynewsdesk.com/se/vaxjo_kommun/documents/uppfoeljning-uvas-2013-2014-58730, hämtad: 2016-11-22. 42