Regelbunden tillsyn i Ängelholms gymnasieskola

Regelbunden tillsyn i Ängelholms kommun Ängelholms gymnasieskola Dnr 53-2008:1910 Regelbunden tillsyn i Ängelholms gymnasieskola Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i och besökt Ängelholms gymnasieskola den 9 och 10 oktober 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen, bl.a. de bedömningsunderlag som har använts i inspektionen, finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se). För de bedömningspunkter där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektor ansvar för att relevanta åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 17 mars 2009. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. I Ängelholms gymnasieskola intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och getts möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolan Tabell 1: Antal elever på Ängelholms gymnasieskola Ängelholms gymnasieskola Antal elever 1 200 35 Källa: Ängelholms gymnasieskola, 2008-10-10

2 (15) Ängelholms gymnasieskola anordnar utbildning på 12 nationella program, ett specialutformat program friskvård samt gymnasiesärskola. Skolans verksamhet är lokaliserad dels till Rönneskolan som ligger centralt i Ängelholm och till Campus Valhall som ligger norr om Ängelholm på det område som tidigare användes av flygflottiljen F 10. Programmen är fördelade enligt följande: Rönnegymnasiet Elprogrammet Estetiska programmet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet n Valhall college Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Fordonsprogrammet Friskvårdsprogrammet (specialutformat OP) Skolan leds av en gymnasiechef och fyra rektorer. Rektorsansvaret för programmen är fördelat mellan tre av rektorerna. Skolans personal är indelad i programgrupper som består av både kärnämnes- och karaktärsämneslärare. Programgruppen ansvarar för det pedagogiska genomförandet av utbildningen med utgångspunkt i programmål, läroplan och kursplaner. Huvuddelen av de lokaler som finns på Rönneskolan är nyrenoverade och de program som nu finns på campus Valhall flyttades dit hösten 2007.

3 (15) BEDÖMNINGAR 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Inom detta bedömningsområde har granskats: om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål. Tabell 2: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre (Skolans namn) Kommun- grupp 1 Fristående skolor Riket Kommunala skolor 2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 2007 Barn- och fritidsprogrammet (BF) 13,0 12,8 12,4 14,6 13,3 12,8 14,4 12,6 81 94 75 100 93 85 84 84 Byggprogrammet (BP) 13,6 12,6 13,3 13,5 14,7 12,2 12,1 12,4 100 100 94 94 100 91 91 92 Elprogrammet (EC) 13,3 12,9 12,8 13,1 13,4 12,2 12,4 12,3 100 82 97 91 91 93 86 90 Estetiska programmet (ES) 14,8 15,6 13,3 15,4 15,7 14,7 14,7 14,9 1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala skolor i kommungruppen

4 (15) 91 100 67 100 100 88 90 91 Fordonsprogrammet (FP) 12,1.. 13,4 11,8.. 10,8 11,5 11,6 82.. 100 67.. 66 83,1 84,0 Handels- och administrationsprogrammet (HP) 13,1 13,1 13,6 13,1 12,2 12,4 12,8 12,7 65 97 92 89 83 80 81 82 Hantverksprogrammet (HV) 16,9 15,9 16,5 16,5 16,9 12,5 13,7 14,2 100 100 100 92 91 100 92 92 Hotell- och restaurangprogrammet (HR) 11,3 12,7 12,4 12,8 11,7 12,2 13,2 12,8 90 84 88 100 67 91 86 86 Industriprogrammet (IP).......... 12,1 15,0 11,7.......... 92 83 77 Naturvetenskapsprogrammet (NV) 16,3 16,7 17,2 15,9 16,0 16,7 16,7 16,2 99 100 98 89 95 96 95 96 Samhällsvetenskapsprogrammet (SP)

5 (15) 14,1 15,0 14,7 14,8 14,8 14,4 15,1 14,7 94 96 93 95 95 91 91 92 Teknikprogrammet (TE) 14,1 14,1 14,7 15,4 14,1 13,8 13,2 14,0 85 90 100 100 92 91 88 89 Specialutformade program.. 14,3 14,3 12,9 13,8 13,0. 14,4.. 91 98 79 81 95. 90,5 Totalt 14,4 14,6 14,4 14,4 14,4 13,8 14,2 14,0 92 95 94 92 91 90 89 90 Källa: Skolverkets officiella statistik, 2008-10-14. = Uppgift saknas.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer Kommentar och bedömning: Ovanstående tabell visar att skolans resultat ligger för huvuddelen av programmen över riksgenomsnittet och för några program strax under riksgenomsnittet. Siffrorna för 2007 visar att Hotell- och restaurangprogrammets resultat avviker negativt i förhållande till riksgenomsnitt och andra program på skolan. Programmets resultat har dock varit bättre under åren 2004-2006. Som positiv avvikelse kan nämnas byggprogrammet vars elever under flera år presterat resultat betydligt över riksgenomsnittet. Skolans totala resultat har varit stabilt och något över riksgenomsnittet under den redovisade femårsperioden. En närmare analys av resultaten visar på en tydlig skillnad mellan mäns och kvinnors resultat till kvinnornas fördel. Denna skillnad finns på samtliga av skolans program. Skolan bör därför identifiera vilka faktorer som ligger bakom denna resultatskillnad och vidta åtgärder i syfte att ge alla elever en likvärdig utbildning oberoende av kön. Rapporten pekar ut några områden där skolan behöver sätta in åtgärder i syfte att öka måluppfyllelsen. Skolinspektionen bedömer att ett systematiskt kvalitetsarbete som tydligt utgår från de nationella målen utgör en viktig faktor i skolans strävan mot en högre måluppfyllelse.

6 (15) Även nya rutiner för dokumentationen i form av åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd bedöms ge förutsättningar för ökad måluppfyllelse genom att mer precist riktade stödinsatser kan sättas in i ett tidigt skede. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat 1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla kurser/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav. Motivering Enligt läroplanen ska läraren fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Lärarnas utvärdering av elevernas kunskapsutveckling på individnivå varierar i kvalitet mellan olika lärare. Genomförda intervjuer visar att en del elever får kontinuerlig information om kunskapsutvecklingen samt om vilka utvecklingsbehov som finns i relation till kursplanemål och betygskriterier medan andra elever endast ges information i anslutning till betygssättningen eller inte alls. Variationen mellan olika lärare och program är stor och det finns ingen tydlig och gemensam policy för hur denna kommunicering av elevernas kunskapsutveckling skall genomföras på skolan. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla den fortlöpande uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling så att elevens studieresultat tydligt framgår samt att eleven ges information om vilka kunskapskvaliteter som behöver utvecklas för att nå en ökad måluppfyllelse i förhållande till kursplanernas mål. 1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation/skolsituation.

7 (15) 1.3 Bedömning och betygssättning 1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. 1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. 1.3.3 Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt författningarnas krav. 1.4 Genomförande av utbildningen 1.4.1 Läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen för skolans utbildning. 1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar.

8 (15) 1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. Eleverna i gymnasiesärskolan utvecklar sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering. 1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov 1.5.1 Undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. 1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.

9 (15) Motivering Enligt gymnasieförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och, om eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare, ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Genomförda intervjuer visar att elevers behov av särskilda stödåtgärder utreds av ansvariga lärare och mentorer i ett tidigt skede. Även om denna utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram i huvudsak först i samband med elevvårdkonferensen vilket i många fall kan leda till att en elevs behov av stödåtgärder dokumenteras sent i processen. I många fall har dock åtgärder redan satts in. För elever som riskerar att inte nå målen för betyget Godkänt i ett eller flera ämnen som är centrala för programmet, exempelvis kärnämneskurser eller karaktärsämneskurser, upprättas inte alltid ett åtgärdsprogram. Skolinspektionen bedömer att skolan måste säkerställa att åtgärdsprogram utarbetas så snart en elev har bedömts vara i behov av särskilt stöd. 1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på ett nationellt eller specialutformat program. Motivering Enligt skollagen ska ett individuellt program först och främst förbereda eleven för studier på ett nationellt eller ett specialutformat program. Utbildningen ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier och utbildningen på ett individuellt program ska följa en plan som ska fastställas av styrelsen för utbildningen. Av genomförda intervjuer med skolledningen framgår det att det finns elever, inskrivna på skolans individuella program, som inom ramen för detta program har praktik på heltid. Någon plan för utbildning under praktiktiden, till exempel i form av lärlingsutbildning eller arbetsplatsförlagd utbildning, finns inte för dessa elever.

10 (15) Skolinspektionen bedömer att alla elever i det individuella programmet inte får tillgång till de utbildningsinslag som krävs för att nå skollagens syfte med programmet. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. 2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. 2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Motivering Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen

11 (15) följas upp och ses över. Skolans likabehandlingsplan bygger inte på en tydlig och aktuell kartläggning av verksamhetens behov och saknar konkreta planerade åtgärder för året som bygger på en sådan kartläggning. Skolinspektionen bedömer att skolans likabehandlingsplan måste revideras så att den uppfyller lagens krav. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning 3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna undervisningstiden kan redovisas. 3.1.2 Skolan erbjuder eleverna modersmålsundervisning och valmöjligheter i enlighet med författningarna 3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav.

12 (15) 3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav. 3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav. 3.1.6 Kommunen erbjuder elever inom gymnasiesärskolan ett urval av olika program och antalet platser på programmen anpassas med hänsyn till elevernas önskemål. 3.1.7 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete, boende och fritid i vuxenlivet. 3.1.8 Utbildningen är avgiftsfri för eleverna med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning 3.2.1 Skolans lärare/pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.

13 (15) 3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar 3.3.1 Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att utbildningen/verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. 3.3.2 Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna. 3.4 Kvalitetsarbete 3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

14 (15) Motivering Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete genom olika former av utvärderingar och uppföljningar, bland annat genom centralt initierade enkäter. Dessa uppföljningar och utvärderingar kombinerat med nationell statistik ger en god bild av skolans resultat men inom många områden saknas en skolövergripande resultatanalys och en bedömning av måluppfyllelsen i relation till de nationella målen. Avsaknaden av bedömning av måluppfyllelsen leder till att de åtgärder för en ökad måluppfyllelse som skolan identifierar i flera fall saknar koppling till utvärderingsresultat och till nationella målområden. De åtgärder som beskrivs i skolans arbetsplan är uppdelade på program och ämnen men saknar ofta en koppling till respektive programs programmål. Arbetsplanens åtgärder utgör inte tydliga delar i en helhet som beskriver skolans önskade utveckling och saknar i flera fall koppling till nationella mål. Det kvalitetsarbete som bedrivs på skolan saknar alltför ofta en tydlig koppling till de nationella målen för utbildningen i form av läroplaner, kursplaner och programmål. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsarbete bör utvecklas mot en tydligare koppling mellan resultat i förhållande till de nationella målen och konkreta åtgärder för ökad måluppfyllelse. 3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Motivering Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. I kvalitetsredovisningen ska

15 (15) uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas. Skolans kvalitetsredovisning innehåller i viss mån en bedömning av måluppfyllelsen. Dessa bedömningar täcker dock endast in begränsade delar av det nationella uppdraget eller riktar sig mot mål som ligger utanför detta uppdrag. Det går inte att utläsa hur väl skolan som helhet har lyckats nå de nationella målen och konkreta åtgärder för en ökad måluppfyllelse saknas i kvalitetsredovisningen. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas inte i skolans kvalitetsredovisning. Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningen inte är i enlighet med förordningen och måste utvecklas så att den ger en tydlig bild av hur skolan bedömer måluppfyllelsen av de nationella målen samt vilka åtgärder som skolan avser att vidta för en ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska också redovisa en uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. 2008-12-17 Lund Peter Ekborg Per Joel Jarlunger