Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen

Relevanta dokument
Torrötning en teknik på framfart

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Många bäckar små. Cathrine Ek Rune Brandt Trelleborgs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen

Halm som Biogassubstrat

Vass till biogas är det lönsamt?

Kan mikroalger rena avloppsvatten?

Sammanfattning av Bucefalos-workshopen den 10 oktober

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

Jordbruk, biogas och klimat

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

Biogas från tång och gräsklipp

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK. Tony Fagerberg, marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

RAPPORT. Kunskapssammanställning Biogas nya substrat från havet Upprättad av: Cajsa Hellstedt Granskad av: Regine Ullman

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Är biogas något för mig/ min gård?

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden.

BUCEFALOS. Uppföljning av miljöeffekter

Marknadsanalys av substrat till biogas

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

MoreBiogas Småland AB

Biogasanläggningen i Göteborg

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Foto: Tomaz Lundstedt. Biogaspotential från akvatiska substrat i Skåne. Delrapport 1. Alger på stränder och fiskrens BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839

Hållbara tankar om biogas

Verksamhetsplan Tekniska nämnden, biogas

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Biogasproduktion från alger - en sammanfattning Emelie Schmidt Verksamhetsförlagdkurs för biologistudenter Högskolan Kristianstad

Biogas i Trelleborg En inventering på kommunnivå samt underlag för lokal kommunal handlingsplan

Biogasanläggningen i Boden

Biogas ger nya exportmöjligheter

Passiv gödselseparering

Varför biogas? Instuderingsmaterial för skolan

Var produceras biogas?

Vegetation som föroreningsfilter

Småskalig biogasproduktion

Biogasutbildning i Kalmar län

Region Skåne. Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel Beviljade utvecklingsprojekt hösten Löpnr Projektnamn Sökande Sökt belopp

Något om LOVA, LONA och SÅP

Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Långhult Hjo Nygården Lägda gård Hagelsrum Odensviholm Högryd Lantbruk AB Ölmetorp

Möjligheter för biogas i Kalmar län - en idéstudie

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Prövning enligt miljöbalken

Gårdsbaserad biogasproduktion

Provrötning av marina substrat. Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders

Biogasproduktionens möjligheter

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Koncept för studiebesök och teknikbesök på test- och demonstrationsanläggningar för Skånsk biogas

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Tullstorpsån ur ett kommunalt perspektiv

Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte med fokus på Biometan

Biogas nya substrat från havet Effekter på näringsflöden och klimat. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

BIOGAS I TORNEDALEN. Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( )

Biogasanläggningen i Linköping

Provrötning av marina substrat i laboratorie- och pilotskala

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

LBG - Flytande Biogas Anna Aldén, Biogasbussar i Praktiken, November 2010

BMP-test och rötrestanalys av fem olika akvatiska substrat

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Biogas från alger och våtmarksväxter En teknisk rapport inom BUCEFALOS B.4

Vårgårda Herrljunga Biogas....med naturen i tanken... VHbiogas

Hantering av alger och tång från Hallands stränder -En förstudie

Skånes Energiting Leif Persson, Terracastus

Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Rörflen som biogassubstrat

Framtidens kretsloppsanläggning

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogas i Blekinge. Sammanställd av Stefan Halldorf Energi- och Miljörådgivare

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment?

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö Bo von Bahr, SP

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Berndt Björlenius

Transkript:

Strandnära biogas från alger Hållbar utveckling

Finn de områden som göder havet mest -rapport från Vattenmyndigheterna

Photo: Fredrik Lundgren, Toxicon AB

Tången problem eller resurs?

2009 Utredningar 2010 Projektfinansiering från Södra Östersjöprogrammet, EU Interreg

2011 pilotanläggning Tvåstegsreaktor Biomassa = 40 ton alger från stränderna 4m 3 reaktor Gasproduktion = 6-10 m3/dag 20 tons biogödsel???

2014 invigning biogasanläggning Finansierad av EU Life (Bucefalos), HaV och NIB. Kostnad 4,9 miljoner inklusive drift till sep 2015. 20 ggr större än pilotanläggningen. Rötar 500-1000 m 3 alger/år. Energin ska används till reningsverket intill, rötresten/biogödseln återförs till odlad mark.

Provtagning görs i högarna: max Cd-halt 1mg/kg TS

2000 m 3 insamlat i Smyge hamn i april

600 500 400 300 200 100 0 Metanutbyte i olika substrat liter CH 4 /kg VS liter CH4/kg VS

Teoretisk biogaspotential i Trelleborgs alger Insamling för badgäster 2014: 1 430 ton våtvikt Uppskattad möjlig insamling 4 300 ton våtvikt motsvarande 91 000 Nm3 CH4 per år (cirka 900 MWh/år) Källa: Biogaspotential från akvatiska substrat i Skåne, Region Skåne, Bucefalos KTH har beräknat mängden alger längs kusten i Trelleborg (på 0-10 m djup) till 70 000 m 3, eller 19 000 ton TS

Synergieffekter -mikroalgsodling Behöver mer CO2 än vad som finns i luften Bubblas med CO2 från biogasanläggningen Mikroalgerna används som substrat till biogasanläggningen Vi lagrar in kol i processen, sluter kolcykeln Uppgradering av biogas med mikroalger

Synergieffekter -produktionsvåtmarker Kan vi få högre biomassaproduktion och mer näringsupptag i en våtmark som skördas? Vilka högvärdesprodukter kan vi få ut?

Synergieffekter -forskning, utbildning, information 2500 besök på biogascentret 2012-2014 Trelleborg har ansökt om YH-utbildning i biogas och vattenrening Samarbete med forskning

Negativ publicitet om tången

...blir positiv publicitet om miljöprojekt Aktuellt, DN, massor av positiv publicitet i lokalpressen, i facktidningar, vetenskapliga artiklar om projekten Har lett till bl a att Trelleborg låg på plats 3 i ranking i kommun som miljöingenjörsstudenter vill jobba i

Svårigheter med biogas från alger Biogödsel kadmium Svavelinnehåll i algerna Omrörda system / torrötning Saknas betalningssystem för upptag av näring

Trelleborg - en biogaskommun Värden från biogasen Idag Biogas Biogödsel Positiv publicitet Framtid - Blue growth Bioraffinaderi Specialgödsel Fordonsgas Utbildning och Forskning Testbed och utveckling i samarbete med Jordberga, Sveriges största biogasanläggning

Tack! Hållbar utveckling matilda.gradin@trelleborg.se