Fågellivet i Stjups En utredning inför planerna på att bygga en vindpark i Stjups området på sydvästra Gotland JP Fågelvind Jan Pettersson Storgatan 12E 386 30 Färjestaden Tele: 0485-34876 1
Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Slutsatser 3 1 Förord. 4 2 Området. 4 3 Bakgrund... 4 4 Resultat fågellivet 2006. 5 4.1 Metoder. 5 4.2 Resultat. 6 4.2.1 Skogsfåglar. 7 4.2.2 Vätarnas fåglar 7 4.2.3 Nattens fåglar.. 8 4.2.4 Rovfåglar 9 5 Diskussion runt fågelfaunan i området.. 11 6 Hur mycket skulle en eventuell vindpark påverka fågelfaunan?.12 7 Litteratur och hemsidor...13 Bilderna första sidan; havsörn, Tingsvät och årta, samtliga bilder från Stjups, fotograf författaren. 2
Sammanfattning Våren 2006 genomfördes en kort och intensiv fågelinventering för att få en bedömning av dagsläget ornitologiskt i Stjups-området, detta efter att fågellivet undersökts åren 2000-2002, då Vindkompaniet planerade vindkraftverk i hela området. Under tre intensiva dagar (29-31.5 2006) utfördes inventeringar på både skogsfåglar, rovfåglar, nattaktiva fåglar samt för våtmarksarterna vid vätarna och då speciellt vid Tingsvät. Resultaten 2006 avviker en del från Ola Wizéns resultat 2000-2002 och visar möjligen på att Tingsvät fått ett uppsving ornitologiskt, kanske beroende på det röjningsarbete och den betning av området som genomförts med start 2005. Rovfåglar i området specialstuderades 2006 och en havsörnshäckning samt två observationer av kungsörn kunde konstateras. Inga av dessa örnar bedömdes dock flyga speciellt högt i detta område och som högst 35 meter ovan marken, vilket också är den höjd de planerade vindkraftverkens rotorer når ner till som lägst. Att Tingsvät hyser ett stort antal våtmarksfåglar samt att en havsörnshäckning finns i områdets sydliga del måste göra att denna del av området utesluts som vindparksområde. Skogsområdet i det aktuella områdets nordligaste del anses på här konstaterade grunder vara den enda del av området som är försvarbart ornitologiskt att bebygga med stora vindkraftverk. Det finns dock även i skogen i den nordliga delen av området några häckande rovfåglar som duvhök, sparvhök samt ormvråk, men dessa arter anses endera kunna flytta sina boplatser eller bo i verkens närhet utan att det direkt riskerar deras liv. Detta skogsparti hyser sannolikt nattskärra som häckfågel, vilket är en hotad fågelart och betecknas som sårbar på den svenska rödlistan, men hur denna arts individer berörs av vindkraftverk finns inte belagt. När det gäller aktiva häckande par av örn riskerar en del av individerna själva eller deras flygga ungar förolyckas om verken finns i deras revir eller dess närhet, vilket finns belagt från USA och Norge. Det är en fara med vindkraftverk i eller intill örnars revir men byggs dessa stora vindkraftverk minst två kilometer bort från örnarnas boplatser eller deras vanliga jaktstråk innebär det en viss säkerhet. Att båda arterna av örnar har alternativa boplatser är välkänt men var dessa ligger i detta område är okänt. Det är också av den anledningen som marginalen minst två kilometer bort från dagens boplats bör hållas till verken. Slutsatser Den rika förekomsten av våtmarksfåglar i Tingsvät. Den konstaterade häckningen av havsörn 2006 i området. Havsörnarnas val av jakt- och flygvägar i detta skogsområde. Att det förekommer kungsörn vid och intill området. Med dessa fyra konstateranden anser jag att det enbart är vindparksområdets nordligaste del som är möjlig ornitologiskt sett att bebygga med stora vindkraftverk. Annars kan verken hamna felaktigt och orsaka onödigt stor kollisionsrisk för de häckande och jagande örnarna i området. 3
1 Förord På uppdrag att bistå Mellanrum Landskapsarkitekter med att göra en miljökonsekvensbeskrivning för en vindkraftanläggning i Stjupsområdet har JP Fågelvind gjort följande genomgång och bedömning av fågelfaunan i området. Uppdraget kom till min kännedom och delgavs mig under våren 2006. Tre års tidigare inventeringar av fågelförekomsten har gjorts i området, åren 2000, 2001 och 2002. På dessa grunder bedömdes att en kort och dokumenterande studie vara tillräcklig att genomföra under våren 2006 och utöver detta komplettera tidigare studier. Studien lades upp för att främst kunna belysa dagslägets rovfågelförekomst och tillsammans med tidigare resultat kunna bedöma områdets lämplighet som vindparksområde ur just fågelfaunans perspektiv. 2 Området Stjups skogsområde innefattar Tingsvät och ligger mellan Nisseviken och Petes i Hablingbo socken på sydvästra Gotland (se figur 1). På kartan i figur 1 visas också vid denna studies början de då planerade nio vindkraftverkens geografiska placering i skogsområdet. Skogen i detta område kan karaktäriseras som en lågvuxen, bitvis tät tallskog med en del riktig knotiga äldre tallar, men även av mer öppen, ganska typisk gotländsk och inte helt sluten skog. I områdets direkta närhet eller i området finns vätarna Buskvät, Sävvät och Krakvät som är till viss del skogsbevuxna kärr med ag, säv och starr samt en del större döda träd. Den största av dessa våtmarker är Tingsvät som finns i områdets södra del och denna väte kan snarare beskrivas som en grund sjö (en halv meters vattendjup), utan direkt tillflöde men med ett utflöde i sjöns södra del som på senare år har vidgats. Oftast så finns klara vattenytor året runt i sjöns centrala delar men vissa år kan den helt torka ut. Vegetationen längs stränderna består av höga, täta bestånd av bladvass och ag, säv samt flera arter av starr. Vid besöket våren 2006 hade de senaste minst tio årens ökande igenväxning brutits, i varje fall vid sjöns södra delar då röjningar här har gjorts och ett bete har införts, åtminstone sedan 2005. 3 Bakgrund Intresset för Stjups-området som vindkraftområde fanns redan 2000, då Vindkompaniet kom med en förfrågan om en första beskrivning av de fågelstudier som skulle behövas för att ta reda på vilka fågelvärden som fanns i dessa skogar och våtmarker inför att bygga en stor vindpark (Jan Sundberg, Anceps Ekologidata). Vindkompaniet skissade på en stor utbyggnad i hela skogsområdet från Tingsvät och hela Stjupsskogen. I detta sammanhang gjordes ett upplägg som inkluderade studier av häckfågelfaunan samt noteringar av överflygande fåglar i minst två-tre år innan man startade byggnationen. Tre sådana inventeringsår, med metoden att kombinera inventeringar av våtmarksfåglar i vätarna och att göra direktrutter med punkträkningar, gjordes i skogen av de häckande fåglarna. Detta arbete finns sammanfattat i tre kortare rapporter som levererats från dessa tre års inventeringar; Ola Wizén 2000, - 2001 och - 2002. Resultaten beskriver en ordinär Gotländsk tallskogsfågelfauna med Tingsvät som en relativt ordinär Gotlandsvät med vissa fågelarter som en bra häckfågellokal. Så här i backspegeln kan man sammanfatta att en betydligt striktare hantering av inventeringen av just 4
häckfåglar samt rovfåglar i området skulle ha dikterats redan från början. Det jag sägar är att det som föreligger är väl en bra beskrivning av den förekommande fågelfauna som finns, men det ska inte betraktas som ett kontrollprogramsunderlag. Detta då ett kontrollprogram bygger på att det verkligen går att återupprepa studier efter byggnation. Detta är svårt då valet av inventeringsmetod knappast erhåller antal revir eller fågelpar i skogen. Då det gäller Tingsvät skulle detta kunna gå då resultaten bygger på antal par samt även kanske rovfåglarna i området, i alla fall för året 2006. Karta över Stjups-området med nio planerade vindkraftverk Krakvät Buskvät Sävvät Svävät Tingsvät Figur 1. Det rödinramade området är det tilltänkta vindparksområdet Stjups. I den nordligaste delen har nio planerade vindkraftverks placering markerats. Hela det rödmarkerade området har fågelundersökts samt även de fyra textmarkerade vätarna i eller intill området. 4 Resultat fågellivet 2006 4.1 Metoder De metoder som förordas av Jan Sundberg inför starten 2000 har följts under de inventeringar som följde 2001 och 2002. Det är en revirkartering av antalet par av våtmarksfåglar i Tingsvät samt en punkttaxering som genomfördes i skogsmark. Då karteringen av detta områdes fågelliv skulle genomföras 2006 valdes en revirinventering av Tingsvät i ungefär samma stil som det gjordes åren 2000-2002, samt en punktrutt i skogen under några dagar i samma område som de tidigare åren (utan att täcka alla fågelarter med en inventering som bara utförs 5
i slutet av maj). För att även täcka in nattaktiva fåglar har punktruttsförfarande genomförts under den mörka delen av dygnet våren 2006. Dessutom har det noterats i vilken riktning alla rovfåglar har flugit. Även rovfåglarna, och då främst örnarnas flyghöjder som setts våren 2006, har i möjligaste mån noterats för att just få med hur och var de rör sig i området. Karta över Stjups-området med hur inventerings rutterna gicks 2006 Figur 2. Visande hur området fågelinventerades våren 2006 genom att gå i området. Svart prickad linje är hur det gicks 29.5, rödmarkeringa visar 30.5 samt den blå prickade linjen visar hur det gicks 31.5. 4.2 Resultat Inventeringsinsatsen våren 2006 innefattar bara tre dagar men täcker hela det aktuella området (se figur 2). Detta besöktes per fot och arbetsinsatsen i fält omfattar 23 ½ arbetstimmar (se tabell 1). Trots allt är denna omfattande inventering begränsat till tre dygn i slutet av maj och tyvärr med relativt kallt väder med nära noll grader på natten men soligt och uppåt 20 grader på dagarna samt med en rådande svag nordostlig vind. Arbetet utfördes av Jan Pettersson, behjälpt av medobservatör Åsa Bodenmalm som även tittade på växtförekomst - den senare finns dock ej redovisas här i denna rapport. 6
Tabell 1. Arbets insatsen våren 2006 i Stjups området med tre typer av fågelinventeringar. Dagar Nattinv. Morgoninv Kvällsinv. 29.5 5 5 3 30.5 2½ 5½ 2 31.5 1 2½ 4.2.1 Skogens fåglar En punktruttsinventering genomfördes dagarna 29 och 30 maj 2006 i områdets nordostliga del där vindkraftverken planeras (se figur 2). Då bara en begränsad tidpunkt i vårens fågelliv inventerats kan tyvärr inte direkt jämförelser göras med de tidigare inventeringarnas resultat som genomförts 6 gånger per vår, åren 2000-2002. I tabell 2 visas dock de fågelarter som noterades. De tre talrikaste respektive de ytterligare tre nästa talrikaste anges. Resultatet avviker trots allt knappast nämnvärt från tidigare resultat men givetvis är de fågelarter som sjunger tidigare på våren, som mesar och trastar, underrepresenterade i en inventering som görs i slutet av maj. Resultaten visar dock klart på en ordinär gotländsk tallskogsfågelfauna. Tabell 2. Fågelarter som konstaterades förekomma i skogsområdet där de nio vindkraftvindkraftverken planeras. Det är resultat vid två inventeringar i området 29 och 30 maj. 2006.De fyra talrikaste arterna markeras med fel stil samt de näst talrikast har fått en *. Arter Arter Gravand Björktrast Gräsand Taltrast Duvhök Ärtsångare * Sparvhök Törnsångare Fasan Trädgårdssångare Enkelbeckasin Svarthätta Morkulla Grönsångare Skogssnäppa Lövsångare Skogsduva Svartvit flugsnappare Ringduva Stjärtmes Gök * Svartmes Spillkråka Talgoxe Större hackspett Trädkrypare Trädpiplärka Törnskata Sädesärla Kråka Gärdsmyg * Korp Järnsparv * Bofink Rödhake Grönfink Näktergal Grönsiska Rödstjärt Större korsnäbb Koltrast Domherre 4.2.2 Vätarnas fåglar En revirkartering av samtliga vätar i och intill det planerade vindparksområdet redovisas i tabell 3, där Tingsvät med sin 26 våtmarksfågel revir klart avviker mot de övriga vätarnas 7
fåtaliga revir. Det är ganska uppenbart att ett ornitologiskt skyddsvärde bara finns för Tingsvät, medan de andra vätarna i dagens skick inte är skyddsvärda. 4.2.3 Nattens fåglar En runda lades upp som kunde köras med bil, förutom två punkter som besöktes per fot. Rundan bestod av totalt 20 punkter (stopp) där avlyssning (se figur 3) genomfördes under samtliga tre nätterna under inventeringen 2006. Resultatet som ses i tabell 4 är inte på något sätt anmärkningsvärt utom kanske värt att nämna är att området är rikt på både morkulla, gök och näktergal. Att det noterades en nattskärra är intressant men skogen borde nog med tanke på typen av skog ha bjudit på fler revirhållare av den arten. Den art som tidigare år (Lundgren 1978) Tabell 3. Antalet par av våtmarksfåglar i Stjups området i de olika vätarna under inventeringen 29.5-31.5 2006. Arter Tingsvät Krakvät Sävvät Buskvät Knölsvan 1 Kricka 2 Gräsand 4 1 1 Årta 2 1 Skedand 1 Vigg 4 1 Vattenrall 1 Småfläckig sumphöna Sothöna 2 Trana 1 Tofsvipa 2 1 Enkelbeckasin 3 1 1 1 Rödbena 1 Skogssnäppa 2 1 1 noterats samt även senare år (Wizén 2000) som var att vänta var en småfläckig sumphöna i Tingsvät men den hördes inte vid dessa besök 2006. Tabell 4. De nattlåtande fåglarnas förekomst i Stjups området konstaterade vid tjuga valda stopp i området (se figur 3). Det är under ca fem minuter vid varje stopp fåglarna registrerats. Nätter 28.5-29.5 29.5-30.5 30.5-31.5 Arter Tid 01.15-03.45 23.30-01.00 22.30-01.00 Vattenrall 1 Enkelbeckasin 4 8 9 Morkulla 6 9 5 Gök 12 8 8 Kattuggla 1 1 Nattskärra 1 Näktergal 15 14 14 8
Karta över Stjups-området med punkter för nattfågelräkningen Figur 3. De stora svarta punkterna på kartan visar var nattfågelräknings punkterna är placerade och där räkningar gjordes under fem minuter under tre nätter 29.5-31.5 2006. 4.2.4 Rovfåglar Ett aktivt häckande par av havsörn noterades i vindparkområdets södra del, sannolikt med ungar i boet. Detta då båda föräldrarna sågs flitigt jaga och flyga och då de registrerades vid totalt 11 iakttagelsetillfällen under de tre dagarna 29-31.5 2006 (se tabell 5). Dessa havsörnar sågs jaga ut mot kusten av Gotland mellan Holmen och norrut till Alsviken. Ytterligare fem arter rovfåglar sågs i området eller i dess närhet, där fyra iakttagelser av sparvhökar samt två kungsörnsobservationer utgör de talrikaste. Iakttagelserna av kungsörn i området eller dess närhet klassades som observation av en ickehäckande fågel eller att de häckar i områdets närhet. Det var vid två tillfällen en kungsörn sågs jaga (kaniner) i eller i utkanten av området. Av senare information från lokal ornitolog har jag förstått att 2006 skedde ingen häckning av den arten i områdets direkta närhet men så var fallet 2005, så sannolikt var det kanske en av fjolårets häckande par i reviret jag såg 2006. 9
Tabell 5. Antalet rovfågel observationer som gjorts i området per dag. För havsörnen gäller det två fågel individer under flera observationer. Arter Dagar 29.5 30.5 31.5 Havsörn 2 5 4 Ängshök 1 Duvhök 1 Sparvhök 2 1 1 Ormvråk 1 Kungsörn 1 1 För övrigt bör nämnas en jagande ängshökshona som sågs vid Kyrkeby vid Medebys men det är ju relativt långt bort från det planerade vindparksområdet. Vid alla iakttagelser av rovfåglar våren 2006 har flyghöjden ovan marken noterats och uppskattas i förhållande till trädhöjden och redovisas i figur 4 för samtliga örnar som observerats. Att samtliga iakttagelser visar på relativt låga flyghöjder kanske kan förklaras av att de allra flesta observationerna är gjorda i eller vid jakt av fåglarna i deras borevir. Vid bra uppåtvindsväder kan man nog förvänta sig betydligt högre flyghöjder för dessa arter men något sådant väder rådde inte under perioden 29-31.5 2006. 40 Örnars flyghöjder i Stjups området 35 Flyghöjd i meter 30 25 2 st 20 Medel 19 meter 15 10 5 Röda markeringar Havsörn Svarta markeringar Kungsörn 2 st 0 29.5 30.5 31.5 Dagar Daga Figur 4. Havsörn och kungsörnars flyghöjder i det planerade vindkraftverksområdet våren 2006. Det är den skattade flyghöjder där referensen är trädtopshöjden på 15-20 meter. Hos de vindkraftverk som planeras i detta område når rotorbladens nedre del ner till 35 meters höjd så samtliga dessa observerade örnar flög under rotorns höjd och skulle därmed inte riskerat att kollidera. 10
5 Diskussion runt fågelfaunan i området Skogens fågelfauna där just vindkraftverken planeras byggs tycks vara av en ordinär typ för denna skogklass och återfinns på många platser på Gotland. Några rovfåglar som häckar i denna nordliga del av vindkraftverksområdet är sannolikt, sparvhök, ormvråk och kanske sannolikt duvhök. Dessa arter anses inte direkt hotade av vindkraftverk som sticker upp ovan skogen i området, då de både jagar och rör sig på relativt låga höjder i sådana skogspartier. Av de fågelarter som är mer aktiva under natten noterades 2006 att det fanns nattskärra samt ett stort antal morkulla, vilka heller inte kan tänkas hotas varken att kollidera i någon större mån eller avskräckas av att vindkraftverk finns ovan skogen. När det gäller vätarna som förekommer i och intill området framstår det ornitologiskt att det är enbart Tingsvät som hyser en fågelfauna som har något skyddsvärde. Tingsvät som fågellokal har beskrivits vara en rik fågellokal med häckning av både svarthakedopping och skärfläcka (Lundgren 1978). I samband med stark igenväxning har sjöns kvalité som fågelsjö klart begränsats. De revir som noterats vid inventeringarna 2000 och åren efter finns redovisade tillsammans med 2006 resultat i tabell 6. Den relativt rika förekomsten av våtmarksfågelrevir 2006 kan kanske tillskrivas utfört röjningsarbete samt att det upprättats bete i sjöns sydvästra hörn (sedan eventuellt 2005). Det ska dock klarläggas att det är en bit kvar till att sjön kommer upp i den fågelfauna som beskrivs i slutet av 1970-talet (Lundgren 1978). Att sedan havsörnen etablerat sig i denna del av vindkraftverksområdet gör Tingsvät med omnejd till ett område som inte alls är ett lämpligt område för vindkraftetablering. Kungsörnsparet som häckade i områdets närhet 2005 och den observerade kungsörnen 2006 kanske visar att även den örnarten finns i eller alldeles intill detta område även om den inte häckade 2006. Bland de fågelarter som konstaterats finnas i området och därmed häckar eller uppvisar häckningskriterium är det fyra arter som finns med som hotade på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005). Det är årtan som anses sårbar, liksom nattskärran, i dessa biotoper. För örnarna havs- och kungsörn klassas de som missgynnade enligt den svenska rödlistan och därför bör hänsyn tas vid deras borevir (Gärdenfors 2005). Tabell 6. Antalet par av våtmarksfåglarna vid Tingsvät. Inventeringran 2000-2002 har gjorts vid flera tillfällen under våren medan resultaten 2006 kommer från tre dagars besök i slutet av maj. Arter 2000 2001 2002 2006 Knölsvan 1 1 1 1 Kricka 2 Gräsand 8 5 6 4 Årta 1 2 2 Skedand 1 Vigg 4 Vattenrall 1 1 Småfläckig sumphöna 2 Sothöna 1 4 2 2 Trana 1 1 1 1 Tofsvipa 2 Enkelbeckasin 3 Rödbena 1 Skogssnäppa 2 11
6 Hur mycket skulle en eventuella vindpark påverka fågelfaunan? Den skiss av studier som Jan Sundberg skrev ner och förordade för Vindkompaniets planerade vindpark i området var att det skulle undersökas förekomsten av häckande fåglarna men även av flyttande fåglar i eller över detta område. Vårarna 2000-2002 har Ola Wizén, som utfört inventeringarna, noterat flyttande fåglar över området och allt tyder sannolikt på att sträcket över detta skogsparti inte är av någon större omfattning utan bör betraktas som ringa - utan att det är direkt bra undersökt. För de häckande fåglarna kan det klart ses att en allt för stor insats lades på att bevaka hela fågelfaunan med koncentration på småfåglarna. Skulle studien startas idag skulle den sannolikt inriktas på att bevaka rovfågelförekomsten i området. Rovfåglarna anses ju vara den grupp av fåglar som, med tanke på deras levnadssätt och jaktsätt, är mest utsatta och påverkade av vindkraftverk (Hunt m.fl 1999). Den dokumentation som gjordes 2006 är därför av stor betydelse och visar just på att både havsörn och kungsörn finns i det aktuella området. Att uppföra vindkraftverk i örnars revir eller i deras normala jaktstråk anses vara direkt farligt (hög kollisionsrisk) för dem och utgör därmed en olämplig placering (se de första resultaten från undersökningar på ön Smöla i Norge med 70 vindkraftverk och nästan lika många par av havsörn, NINA). Att Tingsvät hyser så pass många olika våtmarksfåglar och ett stort antal revir gör, tillsammans med örnförekomsten, att jag bedömer att hela den södra delen av området är direkt olämpligt att bygga vindkraftverk i (se figur 5). Då även kungsörnen tydligen uppehåller sig i eller vid den västra delen av det aktuella området anser jag klart att om det ska uppföras vindkraftverk i det aktuella området bör de förläggas enbart i den allra nordligaste delen. Då hamnar det allra närmaste vindkraftverket som närmast drygt 2 kilometer från dagens havsörnshäckning och något längre från Tingsvät samt på motsvarande avstånd från det område där kungsörnen senaste häckade. Det bör dock också nämnas att båda dessa örnarter återkommande uppvisar alternativa häckningsboplatser som de kan alternera mellan olika år, varför det inte är helt säkert att bona hamnar exakt var de är idag och det kan också förändra deras val av jaktområde. Det är med den anledningen en viss marginal med en frizon på ett par kilometer till vindkraftverk bör beaktas (se figur 5). Bebyggs bara den nordligaste delen av det aktuella området i Stjups med vindkraftverk berörs endast nattskärran som den hotade fågelarten bland de rödlistade i området (Gärdenfors 2005). Huruvida denna arts individer berörs negativt eller ej av vindkraftverk finns mig veterligen inte undersökt. De observerade flyghöjderna hos de observerade havsörnarna och kungsörnarna i området 2006 bekräftar att när dessa fåglar flyger, jagar eller transporterar byten till sina bon flyger de relativt lågt och oftast klart under lägsta höjden på rotorn för de planerade stora vindkraftverken i detta område. Under både parens etablering (vårvintern) samt vid goda väderförutsättningar flyger dessa örnar betydligt högre ovan marken. Örnarna är kända för att uppehåller sig i reviret nästan hela året, så värt att notera är att en studie på flyghöjder som i detta fall enbart är gjord under tre dagar bara ger en ögonblicksbild. 12
Karta över Stjups-området markerande område som inte bör bebyggas samt område som kan bebyggas utan en stor påverkan på fågelfaunan Figur 5. Slutsatsen av de konstateranden observationerna av fågelfaunan som gjorts 2000-2002 samt under 2006. Den södra delen av området bör undvikas att bebyggas med vindkraftverk. Det område som är kraftigast rödmarkerat är givetvis kärnområdet som bör undvikas medan det norr om det liggande något ljusare markerde röda områden inte heller bör bebyggas. Det gröna området är den nordliga delen av det planerade vindkraftverks området som denna genomgång och studie visar kan bebyggas utan att det gör en stor påverkan på fågelfaunan. 7 Litteratur och hemsidor Hunt, W.G., R.E. Jackman, T.L. Hunt, D.E. Driscoll and L. Culp. 1999. A population study of golden eagles in the Altamont Pass wind resource area 1994-1997. Report to National Renewable Energy Laboratory. Subcontract. XAT-6-16459-01. Predatory Bird Research Group University of California, Santa Cruz. Gärdenfors,U., 2005. Rödlistade arter I Sverigr 2005. Artdatabanken.496 sidor. Uppsala. Lundgren, D. 1978. Tingsvät en fågellokal på sydvästra Gotland. Bläcku 4:14-17. Gotlands Oniitologiska Förening. Visby. NINA (Norsk Institutt for Naturforskning) Havörn på Smöla (www.nina.no) Sundberg, J. Fågelinventeringar i relation till en planerad vindkraftspark invid en våtmark samt inom ett skogsbevuxet område vid Tingsvät, Gotland. För Vindkompaniet, Uppsala 2000-04-04, 8 sidor. Anceps Ekologidata/Jan Sundberg. 13
Wizén, O. 2000. Fågelinventering i Hablingbo 2000. Visby, 2 sidor. Wizén, O. 2000 Frekvensen rastande och flyttande fåglar i området Stjups och Tingsvät, Hablingbo, Gotland, våren 2000. Visby 2 sidor. Wizén, O. 2001 Resultat av fågelinventeringarna vid Stjups och Tingsvät i Hablingbo socken, Gotland 2001. Visby, 2 sidor. Wizén, O. 2002. Inventeringarna vid Stjups och Tingsvät i Hablingbo socken, Gotland, 2002. Visby, 2 sidor. 14