Kontrollprogram fåglar Stor-Rotlidens vindkraftpark Slutrapport

Transkript

1 Kontrollprogram fåglar Stor-Rotlidens vindkraftpark Slutrapport Projekt: Kontrollprogram fågel Stor-Rotlidens Vindkraftpark. Slutrapport. Ort och datum: Hörnefors Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB Utförare: EKOM AB Uppdragsansvarig: Mats Andersson Uppdragsansvarig Mats Andersson, VD EKOM AB EKOM AB Hörnefors Företagscentrum Hörnefors

2 Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB, Utförare: EKOM AB Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND ANLÄGGNINGEN KUNGSÖRN METODIK RESULTAT HÄCKFÅGLAR DELOMRÅDEN METODIK LINJETAXERING RESULTAT ARTVIS GENOMGÅNG RÖDLISTADE HÄCKFÅGELARTER KUNGSÖRN ORRE TJÄDER JÄRPE GRÖNBENA LJUNGPIPARE STORSPOV LAVSKRIKA TRETÅIG HACKSPETT SPILLKRÅKA ORTOLANSPARV DISKUSSION OCH SLUTSATSER KUNGSÖRN HÄCKFÅGLAR SLUTSATSER BAKGRUNDSMATERIAL BILAGA 1. GRUNDMETODIK ÖRNFLYGNINGAR BILAGA 2. DETALJER LINJEINVENTERINGAR BILAGA 3. DETALJER OBSERVATIONER LISTADE ARTER Foton i rapporten är tagna av: Mats Andersson; framsida, sid 7, 13, 16, 21, 25, 27, 28 Stefan Delin; framsida (örn), sid 3, 10, 18 2

3 Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB, Utförare: EKOM AB 1 Sammanfattning Kontrollprogrammets uppgift var att följa upp hur etableringen av vindkraftparken på Stor-Rotliden påverkar fågellivet. Programmet har varit fokuserat på kungsörn samt häckfågelfaunan i området och 2009 har fungerat som baseline. Under perioden har området varit påverkat av verksamhet men vindkraftanläggningen var fullt i drift först under senhösten Under programperioden har ett forskningsprojekt med satellitmärkning av kungsörn startats upp i annan regi. Via ett samarbete med projektet har värdefull kompletterande information till de fältstudier som genomförts i kontrollprogrammet erhållits. Sammanfattningsvis för kungsörn återfinns samma revir i området före och efter kontrollperioden. Örnarna från de närmast liggande reviren nyttjar även fortsättningsvis parkområdet, vilket innebär att området även fortsättningsvis bör kunna fungera som jaktmarker. Däremot föreligger då möjligen viss kollisionsrisk beroende på örnarnas beteende och flyghöjder under jakt. Häckningsframgången har avtagit för ett av reviren medan det andra fortsätter att producera ungar i stort sett samma frekvens som tidigare. Avståndet från boplatserna till närmaste kraftverken i vindkraftparken är ca 3 km. Orsakerna till utebliven häckning hos kungsörn är dock mycket komplex och det krävs längre studier för att fastslå om etableringen medfört någon påverkan. När det gäller häckfågelfaunan i stort har förändringar skett under kontrollperioden men dessa förändringar har skett i såväl kontrollområde som referens. Detta innebär att det troligen rör sig om mer naturliga fluktuationer än effekter kopplade till etableringen. När det gäller rödlistade arter har inget noterats som tyder på någon specifik påverkan från etableringen av anläggningen. För arter listade i Fågeldirektivet finns noterat en tendens till nedgångar för grönbena och i myrområdet Granholmsmyran har förekomsten av vadare minskat totalt sett under kontrollperioden, både vad gäller arter och individer. För denna fågelgrupp och detta myrområde ter det sig som etableringen möjligen kan ha medfört en viss negativ påverkan i form av ett minskat häckfågelbestånd. Figur 1. En av de sändarmärkta örnungarna. 3

4 Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB, Utförare: EKOM AB 2 Bakgrund I tillståndet till etablering av vindkraftparken på Stor-Rotliden(Länsstyrelsen Västerbotten, ) ingick villkor om att det skall genomföras ett kontrollprogram där verksamhetsutövaren skall följa upp hur verksamheten påverkar fågellivet (villkor 16). Då det saknas kunskaper kring effekter på fågellivet av etablering av vindkraftparker i skogslandskapet bedömdes detta angeläget. Enligt motiveringen skall kontrollprogrammet fokusera på påverkan av kungsörn och andra hotade arter som nyttjar etableringsområdet. Av MKB:n framgår att det finns häckande kungsörnar inom närområdet till vindkraftparken och att kungsörnarna ofta vistas inom etableringsområdet. Övriga rödlistade arter som tidigare är registrerade inom området utgörs av häckande göktyta, tretåig hackspett, lavskrika och tallbit. För att följa upp eventuella effekter på fågellivet har genomförts ett kontrollprogram som godkänts av tillsynsmyndigheten per den 9 juni Kontrollprogrammet har fokuserat främst på häckande och stationära fåglar och då särskilda häckfåglar som kungsörn samt traditionella skogsfåglar som skogshöns, tretåig hackspett, lavskrika m fl. Kontrollprogrammet har genomförts med både studier innan byggstart samt uppföljande studier under 3 år av drift. Ansvarig för genomförandet har varit Mats Andersson Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB och senare EKOM AB. Arbetet kring kungsörn har skett i nära samarbete med Kungsörnsgruppen och då framförallt P-O Nilsson och Stefan Delin. Följande slutrapport avser hela kontrollprogrammet som genomförts under åren Det görs ingen särredovisning av 2012 års resultat utan dessa är inarbetade i slutrapporten. 3 Anläggningen Vindparksområdet var helt färdigställt inför 2011 års inventeringssäsong och resultaten från 2011 och 2012 återspeglar till fullo eventuella effekter med anläggningen fullt i drift. Under 2010 var dock inte anläggningen helt i drift under vårstudierna men anläggnings- och montagearbeten pågick för fullt och därmed uppstod potentiella störningar i form maskinarbeten och tung trafik. Under hösten 2010 var dock ett antal verk i drift. Inventeringarna för 2009 är att betrakta som en baseline inför start av byggnationerna. Anläggningen vid Stor-Rotliden består av totalt 40 stycken kraftverk och anläggningen var som tidigare nämnts i full drift i slutet på 2010 (figur 2). Vindraftverken har en tornhöjd på 95 meter och en rotordiameter på 90 meter. Totalhöjd på kraftverket är 140 meter till yttersta vingspets. I anläggningsarbetet har stora förändringar av vägnätet skett. Inom vindparksparksområdet har 27 kilometer väg byggts. AV dessa är 16 kilometer helt nya vägar och 11 kilometer är förstärkning och breddning av befintliga vägar (figur 2). Arealen på hela vindparksområdet uppgår till ca 1250 ha. 4

5 Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB, Utförare: EKOM AB Figur 2. Vindkraftsparken på Stor-Rotliden. Gula linjer anger ursprungligt vägnät inom området för vindkraftsparken. Rödgrå linjer anger nya vägar. 4 Kungsörn Kungsörnprogrammet har inriktat sig på att studera om vindkraftparkens etablering skulle påverka det lokala häckningsbeståndet av kungsörn. 4.1 Metodik Upplägget av inventeringarna har utgått från riktlinjer i NFS 2007:10. Delprogrammet har bestått av tre delar. Dels har det skett en övervakning av de närliggande örnreviren och den årliga häckningsframgången i dessa revir. Dels har det skett en övervakning av eventuella flygningar av kungsörn inom själva vindkraftsparkområdet. Under respektive delrubrik redovisas frågeställningen från kontrollprogrammet. 5

6 Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB, Utförare: EKOM AB Kartläggning av örnrevir Frågeställning: Förändras antalet och avgränsningen av kungsörnrevir i området på grund av vindkraftparken? Under perioden har det genomförts revirinventeringar under vårvintern med fokus på de revir som angränsar till området. En saminventering gjordes i samband med förstudier för en eventuell etablering vindkraftsetablering på Fäbodberget. Ett nära samarbete med Kungsörnsgruppen har givit möjlighet att även ta del av deras inventeringsresultat. Inventeringarna har genomförts under februari-april och observationerna har skett med hjälp av tubkikare och handkikare. Observationsplatserna har varierat något beroende på väder och vind och hur vägnätet förändrades under perioden men de huvudsakliga platserna framgår av figur Figur 3. Positioner för observationer med tubkikare av örnflygningar i och omkring vindparksområdet. Blå linje anger vindparksområdet Kontroll av häckningsframgång Frågeställning: Vad händer med häckningsframgången i närområdet av vindkraftsparken, i form av antal häckningar och antal ungar producerat? 6

7 Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB, Utförare: EKOM AB Häckningsframgången har följts upp via kungsörnsgruppens arbete och genom att kända bon besökts och häckningsframgång dokumenterats, även övergivna bon har noterats. Fokus i sammanställningsarbetet i kontrollprogrammet har lagts på de revir som angränsar mot vindkraftparken. Figur 4. Utsikt från position Flygningar i parkområdet Frågeställning: Ändras örnarnas nyttjande av parkområdet(omfång och karaktär) som en följd av etableringen, och hur bedömer man kollisionsrisken utifrån fåglarnas flygmönster? För att försöka fastställa flygaktiviteter av örn i området besöktes området under vår och höst. Inventeringarna skedde i stort enligt inventeringsmetodiken redovisad i kapitel 8. Det visade sig dock svårt och tidskrävande att erhålla några observationer av flygande örn så metodiken korrigerades något med omprioritering mot fler och kortare besök. Vidare fanns under 2011 tidigt indikationer på häckning i åtminstone ett av de närliggande reviren så då prioriterades observationer under höstsäsong. Anledningen är att då bedömdes möjligheterna till att observera flygaktiviteter som störst då såväl vuxna som ungar är aktiva. Under studierna noterades även förekomst av övriga rovfåglar. Under 2011 startade ett forskningsprojekt kring effekter av vindkraftsetablering på kungsörnens biotopval. Ansvarig projektledare är Tim Hipkiss på SLU och projektet var finansierat av Vindval, Vattenfall och Statkraft. I projektet jobbade man med märkning av kungsörn med sattelitsändare. Märkning skedde av såväl adulta som ungar. Under 2011 märktes 2 örnungar och två vuxna örnar i ett av reviren i direkt anslutning till vindkraftparken och i arbetet med kontrollprogrammet har data från dessa studier kunnat biläggas till de ordinarie. 7

8 Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB, Utförare: EKOM AB 4.2 Resultat Den i kontrollprogrammet planerade verksamheten för perioden har genomförts i alla de delar som var tänkt. Vissa modifieringar av inventeringsmetodik gällande örnflygningarna har dock skett under perioden med syfte att optimera möjligheterna till observationer. Under kontrollprogramsperioden har kungsörnen generellt sett haft några riktigt svaga år. Säsongen 2009 var den historiskt sämsta häckningssäsongen för kungsörn i Västerbotten (Nilsson, P-O. 2011) och säsongen 2010 inte så mycket bättre (figur 5). Under 2011 kunde en förbättring skönjas men 2012 var det åter ett svagare år. Figur 5. Antal besatta revir och lyckade häckningar för kungsörn i Västerbotten Data för 2012 fanns inte redovisat i rapporten (Länsstyrelsen 2013) Kartläggning av örnrevir Inventeringar under spelflyktperioden har genomförts samtliga år förutom 2009 eftersom programmet startade under försommaren 2009 (tabell 1). Totalt har revirinventeringarna omfattat ca 43,5 timmar. Datum Obs. tid (tim) Obs. av örn Tabell 1. Datum och observationstid för revirinventeringar mar 31-mar 25-feb 01-mar 08-mar 16-mar 30-mar 05-apr 14-mar 28-mar 04-apr 3,5 4,0 3,5 4,5 3,5 4,0 4,0 3,5 4,5 3,5 5,0 ja ja ja ja ja ja ja ja* ja ja ja Vid samtliga tillfällena observerades kungsörn i närheten av parkområdet förutom den 5 april 2011 då observationen gällde en kungsörn över *Flakaträskområdet. Tidigare utförda inventeringar innan kontrollprogrammets start hade indikerat att Stor-Rotliden och Norr-Rotliden ligger i gränsområdet mellan 4-5 olika örnrevir. Utsträckningen av dessa ligger i stort sett med ett revir per vädersträck dvs. norr om, söder om, väster om och öster om området. Under inventeringarna för kontrollprogrammet har ett par av reviren kunnat bekräftas medan observationer saknas för de övriga. Reviren med observationer benämns vidare revir 1 och revir 3. Inga bon var tidigare noterade inom det aktuella området för vindkraftparken och det har inte heller tillkommit några upptäckter av bon under programperioden. 8

9 Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB, Utförare: EKOM AB Kontroll av häckningsframgång Uppgifter kring hackningsframgången i de revir som gränsar till Stor-Rotliden och Norr-Rotliden har årligen erhållits från kungsörnsgruppen. Häckningsframgången i länet var som tidigare nämnts tidigare dålig under 2009 och 2010 och inga lyckade häckningar i reviren. Under 2011 däremot noterades 2 flygga ungar i revir 1 under häckningssäsongen (Nilsson, P-O. 2011). Båda ungarna ringmärktes och förseddes med satellitsändare via det Kungsörnsprojekt som drivs av SLU. Under hösten förseddes även de adulta fåglarna i det reviret med sändare. Under 2012 noterades inga lyckade häckningar i området Flygningar i och kring parkområdet Inventeringar av flygande örn har förutom vid revirstudierna skett under framförallt höstperioden. Antalet tillfällen uppgår totalt till 32 stycken (inkl. revirstudier) och den totala observationstiden i området uppgår till drygt 173 timmar (tabell 2). Av dessa har örn observerats vid 21 av tillfällena varav huvuddelen år 2011, rimligen tack vare den lyckade häckningen i vindkraftparkens närområde. Revirinventeringarna samt höstens inventeringar gav en ansenlig mängd observationer av örn. Örnarna både spelflög och jagade i parkområdets omedelbara närhet. Detta visade sig speciellt på Stor-Rotlidens sydöstra sida där flera observationer av spelflykt samt jakt och flygning tillsammans med unge gjordes. I området längs Fäbodbergets västsida gjordes flera observationer. Vidare observerades 2011 en subadult kungsörn vid häckfågeltaxering på Stor-Svartliden, vilket är den första och enda örnobservationen under häckfågeltaxeringarna. Figur 6. Kungsörnar. Tabell 2. Antalet observationstimmar av örnflygningar under kontrollperioden. Observationerna har skett från positionerna enligt figur Totalt Antal tillfällen Antal obs timmar 26 43, ,5 Antal örnar/obstimme 0,04 0,09 0,38 0,16 0,20 Av samtliga flygobservationer av örn noterade inom kontrollprogrammet har vid ett tillfälle flygaktiviteter skett inom själva vindparken och det var i juni Observationerna utgjordes då av de adulta örnarna från revir 3 som flög vid kraftverken på Norr-Rotlidens västsida. Det finns även en andrahandsuppgift från kungsörnsgruppen från den 3 mars 2011 att en subadult kungsörn passerade mellan de nordligaste verken på Norr-Rotliden (Delin, S. 2011). 9

10 Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB, Utförare: EKOM AB En viss förekomst av andra rovfåglar kunde noteras under flyginventeringarna och då framförallt ett intensivt sträck den 30 september 2011 i området kring Mossavattensberget, Mellansjökullen och Fäbodberget (tabell 3). Tabell 3. Datum och omfattning av observationer av flygningar av rovfågel i parkområdet. Datum Antal obstimmar Observationer rovfågel ,5 Tornfalk 2 ex ,5 Duvhök 1 ex., Tornfalk 1 ex ,0 Tornfalk 1 ex., Hökuggla 1 ex ,5 Tornfalk 1 ex ,5 Fjällvråk 1 ex., Sparvhök 2ex, 1 adult Kungsörn på sträck Sparvhök 1 ex., 1 ex. Kungsörn norr om parkområdet ,5 Duvhök 1 ex., 1 ex Kungsörn söder och öster om parkområdet ,5 Pärluggla 1 ex ,0 Duvhök 2 ex. varnande, Kungsörn 1 ex. S om parkområdet, Tornfalk 1 ex ,5 Sparvhök 1 ex., Kungsörn 1 ex ,5 Sparvhök 1 ex., Duvhök 1 ex., Fjällvråk 1 ex ,5 1 ex. fjällvråk, 1 ex. sparvhök ,0 Duvhök 1 ex. (lågt mellan verken) ex. adult kungsörn, 1 ex. duvhök ,5 1 ex. adult kungsörn, 1 ex. duvhök, 1 ex. sparvhök ,5 2 ex. adult kungsörn ,0 3 ex. adult kungsörn, 1 ex. duvhök ,5 3 ex. adult kungsörn. 1-2 ex. 4k kungsörn ,5 1 ex. kungsörn, 1ex. duvhök ex. kungsörn, 1ex. duvhök ex. kungsörn ,5 2 ex. kungsörn, 1ex. sparvhök ,5 2 ex. kungsörn ex. adult kungsörn, 2 ex. juv. kungsörn, ex. fjällvråk, 3 ex. sparvhök, 1 ex. tornfalk, 1 ex. stenfalk ex. sparvhök, 1 ex. kungsörn ,5 1 ex. duvhök ex. kungsörn, 1 ex. sparvhök ex. kungsörn ,5 2 ex. kungsörn, 1 ex. fiskgjuse ,5 1 ex. duvhök, 4 ex. fjällvråk ex. kungsörn, 1 ex. fjällvråk, 1 ex. sparvhök ,5 1 ex. duvhök Satellitbevakningen ingår inte som en del av kontrollprogrammet men efter förfrågan har projektansvariga tillhandahållit kartor med satellitpositioneringar. Det var intressant att göra en jämförelse mellan resultat av manuell bevakning och den med satellitsändare (figur 7) och jämförelsen visade att de manuella observationerna och satellitobservationerna visar på i stort sett samma vistelseområden. För de märkta ungarna från revir 1 under 2011 var det två positioneringar som gjordes inne i själva parkområdet. Mönstret av de övriga positioneringarna visar att de i huvudsak uppehöll utanför parkområdet på Stor-Rotlidens sydöstra sida och västra sidan av Fäbodberget. 10

11 Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB, Utförare: EKOM AB Figur 7. Satellitpositioneringar av två märkta kungsörnsungar från perioden augusti-oktober Röda markeringar är positioner och lila markeringar är vindkraftverk. Varje karta representerar 1 unge. Sändaren för den högra individen slutade sända i början av september. (Kartorna är framtagna av projektet och publicerade efter godkännande av projektansvarige Tim Hipkiss). Även föräldraparet från revir 1 märktes med satellitsändare under 2011 och under slutet av maj 2012 noterades att en av örnarna hade ett flertal positioneringar precis i kanten på parkområdet (figur 8). Området besöktes och med utgångspunkt från koordinatangivelsen x från positioneringen kunde där konstateras resterna av en uppäten ripa. Positionen var ca meter från närmaste vindkraftverk, C-07 och ca meter från närmaste väg. Området där resterna återfanns bestod av mycket tät ungskog och kändes inte som något område lämpligt för jagande kungsörn (figur 9). Ripan kan ju dock vara slagen eller uppäten av någon mindre rovfågel som till exempel duvhök. Figur 8. Streckat område anger område där ett flertal positioneringar gjordes för en adult kungsörn. Röda punkter enligt figur 9. 11

12 Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB, Utförare: EKOM AB Figur 9. Rester av ripa samt den ungskogsmiljö som resterna låg. Under resterande del av 2012 skedde återkommande positioneringar av de adulta örnarna inom vindparksområdet (figur 10). Positioneringarna har skett i framförallt parkområdets södra del kring Stor-Rotliden men även noteringar kring Norr-Rotliden finns. Figur 10. Satellitpositioneringar för de adulta fåglarna under perioden mars-september Vänster kartbild avser hane och höger bild avser hona. Röda markeringar är vindkraftverk. (Kartorna är framtagna av projektet och publicerade efter godkännande av projektansvarige Tim Hipkiss). I figur 11 redovisas en samlad bild över mönstret av de fältobservationer av kungsörn som gjorts under programperioden. Mest noteringar har gjorts på Stor-Rotlidens sydostsida men även Fäbodbergets västsluttning nyttjas frekvent. Mönstret stämmer relativt väl med satellitpositioneringarna med undantag möjligen för örnarnas besök in i parkområdet. Värt att notera är dock att många positioneringar kan komma från en och samma flygtur i området, viket innebär att antalet besökstillfällen in i parkområdet kan vara relativt få. 12

13 Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB, Utförare: EKOM AB Figur 11. Översikt över områden med örnobservationer. Röd färg= observationer vid i stort sett vid varje besök, orange färg=observationer vid mindre än 50 % av besöken, gul färg= enstaka observationer. Svart pil anger andrahandsuppgift på kungsörn som flög igenom vindkraftparken. Blå linje anger vindkraftsparkens utsträckning och röda markeringar anger vindkraftverk. 13

14 Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB, Utförare: EKOM AB 5 Häckfåglar Häckfågelprogrammet har riktat sig mot att ta reda på om vindkraftparken som helhet påverkar förekomsten av häckande skogsfåglar som skogshöns och rödlistade arter som t.ex. göktyta, tretåig hackspett, lavskrika och tallbit. Utifrån initiala diskussioner med Martin Green SLU lades lite extra fokus på skogshöns då data kring vindkraft och påverkan på skogshöns är mycket ringa. Den i kontrollprogrammet planerade verksamheten för perioden har genomförts i alla de delar som var tänkt. Nedan benämns vindkraftparken södra del Stor-Rotliden och den norra delen Norr-Rotliden. Nedan benämns referensområdet Stor-Svartliden. 5.1 Delområden Häckfågelinventeringen har syftat till att följa häckfågelfaunan i området och utvecklingen av denna. Inventeringen genomfördes i form av kombinerad punkt- och linjetaxering i enlighet med principerna för Svensk Fågeltaxerings standardrutter (Lindström, Å. & Green, M. 2013). Ett kontrollområde som inte var aktuellt för vindkraft behövdes för att kunna användas som referens för utvecklingen inom parkområdet. Det var svårt att finna ett sådant av samma storlek som Stor-Rotliden, då den expansiva utvecklingen av vindkraft prospekterat på huvuddelen av alla höjdområden i denna del av Västerbotten. Ett närliggande område, Stor-Svartliden, som inte var aktuellt för vindkraftsetablering gick dock att finna. Området ligger ca 13 km sydost om vindparksområdet (figur 12). Figur 12. Översikt områden för häckfågeltaxering. Röd linje avser vindkraftparken och blå linje avser referensområde. Området kring vindkraftsparken delades in i 2 rutter varav en i den norra delen av området och en i den södra (figur 14). Denna indelning gav en bra täckning av det aktuella etableringsområdet för vindkraftparken. För att kunna skapa ett inventeringsområde med liknande höjdprofil och vegetationsstruktur begränsades området på Svartliden till ca halva ytan av parkområdet vid Stor- Rotliden. Områdets storlek motsvarar dock storleken för de respektive delområden som inventerades inom Stor-Rotliden. I analyserna betraktas Stor-Rotliden i två delområden och Svartliden används som referens för båda dessa. 14

15 Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB, Utförare: EKOM AB Karaktär naturmiljön I området vid Stor-Rotliden dominerade hyggesmark och ung-medelålders barrblandskog av fjällnära karaktär. Andelen våtmark var tämligen liten. I området fanns en mindre bäck i den östligaste delen som avvattnar åt sydost. På Norr-Rotliden fanns en viss del äldre skog och framförallt ett större inslag av våtmark. Speciellt våtmarkskomplexet kring Granholmmyran uppvisade fina kvalitéer som fågelbiotop. I område runt Norr-Rotliden fanns även inslag av potentiella beträd för örn. I området fanns två mindre bäckar som avvattnar mot nordväst. Figur 13. Björnspår på Stor-Rotliden. Björn observerades vid ett annat inventeringstillfälle. Referensområdet Stor-Svartliden påminde mest om Stor-Rotliden i sin karaktär men med en något högre andel av äldre skog och större inslag av blandskog. Andelen våtmark var inte så stor som på Norr-Rotliden. I området fanns inget vattendrag. 5.2 Metodik linjetaxering Frågeställning: Sker synliga förändringar i häckfågelfaunan inom vindkraftsparksområdet i form av t.ex. utglesning eller förlust av häckande arter. Rutterna varierade något i längd men den totala längden/område var ca 10 km. I varje område inventerades 4 delsträckor, vilka placerats ut med 500 meters lucka i väst-östlig riktning (figur 14). Vid inventeringen noterades alla fågelobservationer som skedde under vandring längs respektive linje. Utöver detta gjordes en 5 minuters punkttaxering vid varje passage av en kilometerslinje enligt rikets nät. Varje inventering startades i linjens sydvästligaste punkt. Fältanteckningarna överfördes senare till standardiserade protokoll. För skogshöns och rödlistade arter samt arter som finns upptagna på 15

16 Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB, Utförare: EKOM AB Fågeldirektivets bilaga 1 noterades även koordinat och typ av observation t. ex läte, fågel, häckning. Dessa data redovisas som övriga observationer i bilaga 3. Utöver linjetaxering noterades även övriga observationen på skogshöns under passager inom etableringsområdet. Figur 14. Sträckning av inventeringslinjerna på Stor-Rotliden(röd) och Norr-Rotliden(orange) i den vänstra kartbilden och för referensområde Stor-Svartliden(röd linje) i den högra kartbilden. Svarta pilar anger startpunkt och riktning. 5.3 Resultat Inventeringarna av häckfågel genomfördes med god likformighet under perioden juni under samtliga år (bilaga 2). Inventeringarna skedde på morgonen mellan klockan ca Varje enskild delsträcka var mellan 1,5-3 km och sträckan angiven i tabell 4 avser den totalt vandrade sträckan inklusive passage mellan delsträckor samt även den faktiska sträckan inventerad. Längs varje delsträcka genomfördes även ett antal punkttaxeringar. Tabell 4. Fakta kring inventeringslinjer. Område Stor-Rotliden Norr-Rotliden Stor-Svartliden Total Sträcka vandrad 11,5 km 13,4 km 12,1 km Inventeringssträcka 9,9 km 9,7 km 9,6 km Punkter Under linjetaxeringarna i etableringsområdet för vindkraftparken har totalt noterats 50 olika fågelarter och 40 av dessa arter återfanns även i referensområdet (tabell 5). Av de arter som omnämnts i kontrollprogrammet är det endast tallbit som inte observerats under inventeringarna. Inom referensområdet observerades ytterligare 5 arter som inte återfanns inom vindkraftparken så den totala artlistan under kontrollprogramperioden uppgår till 55 arter. Av samtliga arter var det 17 stycken som noterades samtliga år och i alla områden. 16

17 Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB, Utförare: EKOM AB Tabell 5. Samtliga observerade arter inom kontrollområdet och referensen. *Arter unika för referensen i kursiv stil. Arter Lärkfalk Enkelbeckasin Göktyta Järnsparv Kungsfågel *Kungsörn Skogssnäppa *Tretåig hackspett Mindre korsnäbb Gransångare *Tornfalk Storspov Sidensvans Rödstjärt Ängspiplärka Sparvhök Rödbena Rödvingetrast Rödhake Trädpiplärka Tjäder Gök Taltrast Buskskvätta Gråsiska Orre Ringduva Dubbeltrast Grå flugsnappare Grönsiska Dalripa Lavskrika Koltrast Gulärla Domherre Järpe Korp Björktrast Sädesärla Bofink Ljungpipare *Kråka Talltita Lövsångare Bergfink Grönbena *Spillkråka Svartmes Ärtsångare Ortolansparv Gluttsnäppa Större hackspett Talgoxe Trädgårdssångare Sävsparv Det totala antal arter och individer som noterades för respektive år varierade något under perioden(tabell 6). Störst diversitet återfanns på Norr-Rotliden delvis beroende på det fina myrkomplexet Granholmmyran där ett antal arter vadare återfanns. Noterbart dock att förekomsten av vadare i detta område minskade under perioden. Värt att notera är att också att skogshöns hade ett bra år 2011 och då speciellt kanske dalripa och orre jämfört med tidigare år. I referensområdet Stor-Svartliden gjordes 2011 den enda observationen av kungsörn vid häckfågelinventeringarna. Örnen, en 4 k fågel, sågs jaga utefter Stor-Svartlidens norrsluttning. Figur 15. Jagande kungsörn. 17

18 Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB, Utförare: EKOM AB Tabell 6. Observerat antal individer av respektive fågelarter i de tre inventeringsområdena. Arter markerade med fet och kursiv stil utgör rödlistade arter eller arter upptagna i bilaga 1 Fågeldirektivet. Arter Stor-Rotliden Norr-Rotliden Stor-Svartliden Lärkfalk 1 Kungsörn 1 Tornfalk 1 Sparvhök 1 Tjäder Orre Dalripa Järpe Ljungpipare Grönbena Gluttsnäppa Enkelbeckasin 1 1 Skogssnäppa Storspov 1 1 Rödbena 1 Gök Ringduva Lavskrika Spillkråka 1 1 Korp Kråka 1 Större hackspett Göktyta 1 Tretåig hackspett 1 Rödvingetrast Rödstjärt Rödhake Taltrast Dubbeltrast Koltrast Talltita Björktrast Buskskvätta Svartmes Talgoxe

19 Uppdragsgivare: Vattenfall Vindkraft AB, Utförare: EKOM AB Lövsångare Ärtsångare Trädgårdssångare Kungsfågel Gransångare Bofink Grönsiska Ängspiplärka Bergfink Trädpiplärka Mindre korsnäbb Gulärla Sädesärla 2 Grå flugsnappare Sidensvans Gråsiska Järnsparv Domherre Ortolansparv Sävsparv 1 1 Tot. antal arter Totalt sett har noterats drygt fåglar under linjeinventeringarna varav knappt 3000 inom vindparksområdet. De tre vanligast förekommande arterna under linjeinventeringarna har varit lövsångare, bofink och rödvingetrast (tabell 7). I jämförelsen mellan kontrollområde och referens så är överensstämmelsen mycket god. Av de tio vanligaste arterna är nio desamma i de båda områdena. Tabell 7. De tio vanligaste fågelarterna i vindkraftparken och referensen. Arter Vindkraftpark (individer) Arter Referens (individer) Lövsångare 709 Lövsångare 363 Bofink 436 Bofink 203 Rödvingetrast 233 Rödvingetrast 164 Trädpiplärka 223 Trädpiplärka 129 Bergfink 176 Grönsiska 105 Grönsiska 175 Bergfink 81 Rödstjärt 171 Rödstjärt 77 Ängspiplärka 148 Ängspiplärka 42 Mindre korsnäbb 96 Taltrast 34 Gök 71 Mindre korsnäbb 32 De tio vanligaste arterna är tämligen dominerande och antalet individer hos dessa arter utgör hela 81 % respektive 85 % av totalantalet individer för de båda områdena. 19

20 Utförare: EKOM AB När det gäller totalmängd individer av fåglar som registrerades i relation till inventerad sträcka så har Stor-Rotliden varit det område där totalt sett minst observationer gjorts (se figur 17 och tabell 8). Norr-Rotliden har under åren haft de högsta tätheterna av arter och individer/km. Under 2012 var det fortsatt så gällande arter men då var individtätheten något förvånande lägst på Norr-Rotliden. Figur 16. Rödstjärt är vanlig i området. Tabell 8. Antal observerade individer fördelat på inventeringstyp. Stor-Rotliden Norr-Rotliden Stor-Svartliden År Punktinventering (ind.) Linjeinventering (ind.) Antal individer/punkt Antal individer/km Antal arter/punkt Antal arter/km ,6 7,1 7,3 5,1 6,8 8,6 9,4 6,7 5,9 7,7 7,3 6,7 23,2 29,3 29,2 14,8 21,3 35,4 38,1 21,8 22,7 29,3 37,7 23,1 3,9 4,75 4,2 3,8 4,9 5,5 5,9 4,2 3,8 5,1 4,5 4,1 7,7 11,5 9,3 7,1 10,0 12,3 11,7 9,4 8,3 11,6 11,5 9,6 Tätheten av individer var som högst under 2010 och har därefter minskat under 2011 och Diversiteten (antalet arter) ökade dock i samtliga delområden fram till och med 2011 men uppvisar en tillbakagång för 2012 (figur 18). Mönstret är lika i såväl kontrollområde som referens. Figur 17. Antal fågelindivider noterat per km inventeringssträcka. 20

21 Utförare: EKOM AB Figur 18. Antal fågelarter noterat per km inventeringssträcka. 6 Artvis genomgång rödlistade häckfågelarter I inventeringarna har extra noteringar gjorts för observationer av rödlistade arter och arter som finns redovisade i Fågeldirektivets bilaga 1. Totalt har under åren noterats 11 av dessa arter varav kungsörn och tretåig hackspett endast återfunnits i referensområdet. Bedömningarna kring förutsättningarna för respektive art har gjorts utifrån observationerna gjorda under inventeringarna samt det utseende som biotoperna har inom respektive område. För biotoperna har fokus varit komplexitet, inslag av våtmark och kantzoner samt även ålder och struktur på skogsbeståndet. Noteringarna avser såväl observationer under linjetaxeringarna som under övrig vistelse i området. 6.1 Kungsörn Utöver det riktade arbetet med örnobservationer har observation av kungsörn endast skett vid ett tillfälle. En subadult (4k) fågel på Stor-Svartlidens västsluttning vid linjetaxeringen Örnen svepte av sluttningarna i vad som såg ut som ett jaktbeteende och försvann söderut Häckning Ingen häckning har kunnat konstateras inom de tre inventeringsområdena. Miljömässigt är det kring Norr-Rotliden som det finns några mindre områden med en trädstruktur som har förutsättningar för en häckning Förändring förekomst Då observationerna varit så få går inte göra någon bedömning. Se den samlade bedömningen av kungsörn. 6.2 Orre Orre har förväntats förekomma på alla tre områdena. Förutsättningarna för arten är tämligen likartade mellan de tre områdena omän Stor-Rotliden har ett yngre trädbestånd generellt sett. Orre har noterats vid under samtliga år och på samtliga områden. Orrspel har konstaterats i flera delar av vindparksområdet inte minst på vägen på Norrbergets nordsida (figur 19). 21

22 Utförare: EKOM AB Figur 19. Röd pil anger orrspelplats. Orrspelet kring den vändplatsen har funnits sedan 2009 och ligger efter etableringen av vindkraftparken ca meter från närmaste vindkraftverk. Figur 20. Spår i snö på spelplats för orre. 22

23 Utförare: EKOM AB Häckning Häckning av orre har konstaterats under 2011 då flera observationer gjordes av hönor med kycklingar eller hönor som varnade, vilket indikerar häckning i närheten. Flera observationer av spillning vid taxeringarna indikerar större förekomst av orre under 2010 än 2009 men 2012 var observationerna mycket sparsamma Förändring förekomst Någon klassificering av storleken på orrspelen har inte ingått i kontrollprogrammet. Orrspelen fortgår dock på samma ställen som tidigare och orrarna födosöker i kraftverkens närhet. 6.3 Tjäder Tjäder förväntades noteras i samtliga områden. Flest observationer har gjorts på Norr-Rotliden och Stor-Svartliden men endast en observation har gjorts på Stor-Rotliden. Skogssammansättningen i detta område ter sig lite för ung för att attrahera tjäder under sommar- och höstsäsong. Däremot fanns enstaka äldre tjäderbetade tallar vilket indikerar att området kan nyttjas för födosök under senhöst och vinter. Vid dessa noterades tjäderspillning. På de båda andra områdena fanns attraktiva miljöer för tjäder med något äldre skog samt en mosaik med bäckdråg och myrområden, vilket brukar utmärka områden där tjäderföryngringar sker Häckning En häckning av tjäder noterades 2010 på Norr-Rotliden inte långt från kraftverk nummer 24. Då observerades en tjäderhöna med 4 ungar. Vidare noterades under 2011 på Norr-Rotliden en höna som flög upp från ett rede med 6 ägg samt ytterligare en höna som varnade Förändring förekomst Då observationerna varit så få går det inte att göra någon bedömning. 6.4 Järpe Järpe har initialt förväntats i samtliga områden men i det konstaterades att i alla områden saknades de där riktiga järpebiotoperna med fuktiga lövraviner. noterades endast på Stor-Rotliden och Stor- Svartliden. Observationerna var av enstaka individer gjordes under 2009 och Flera observationer av spillning vid taxeringarna i samtliga områden indikerar dock större förekomst av järpe under 2010 än Inga observationer är dock gjorda för 2011 och Häckning Ingen indikation på häckning Förändring förekomst Då observationerna varit så få går det inte att göra någon bedömning. 23

24 Utförare: EKOM AB Figur 21. Tjäderkyckling på Norr-Rotliden Grönbena Grönbena noterades årligen med flera par framförallt vid den fina fågelmyren i det centrala området av Norr-Rotliden och under 2010 även på Stor-Rotliden. På Stor-Rotliden och Stor-Svartliden saknas myrar med lika hög kvalitet som det centrala området på Norr-Rotliden. Grönbena är inte noterad i referensområdet Häckning Häckning har konstaterats samtliga år inom vindkraftparken utom Ingen häckning konstaterad i referensområdet Förändring förekomst Förekomsten av grönbena har varierat något mellan åren men var som lägst 2012 och då noterades inte heller någon häckning. 6.6 Ljungpipare Ljungpipare har noterades i samtliga områden men mest frekvent i myrområdet på Norr-Rotliden. I den övriga två områdena är förutsättningarna för häckning sämre än på Norr-Rotliden. Trots det har dock ett par noterats under 2011 på Stor-Rotliden Häckning Häckning har konstaterats i form av varnande fåglar alla år utom

25 Utförare: EKOM AB Förändring förekomst Förekomsten av ljungpipare har varierat något mellan åren och var som lägst 2011 i myrkomplexet på Norr-Rotliden då inga ljungpipare noterades. Då observerades istället ett 2 ex på Stor-Rotliden. 6.7 Storspov Har noterades endast med en ljudobservation på Norr-Rotliden Tveksamt om områdena utgör några häckområden för storspov Häckning Inget noterat Förändring förekomst Då observationerna varit så få går det inte att göra någon bedömning. 6.8 Lavskrika Lavskrika har noterades i samtliga områden. Lite förvånande kanske på Stor-Rotliden men observationen skedde precis i ytterkanten av området vid avslutningen av en inventeringslinje. Totalt sett bör inte lavskrika trivas i den skogssammansättning som finns på Stor-Rotliden. På de två andra områdena förväntas däremot att lavskrika ska observeras. Ingen observation gjordes dock Häckning Observationen av 4 individer under 2011 på Norr-Rotliden indikerar att häckning skett Förändring förekomst Då observationerna varit så få går det inte att göra någon bedömning. 6.9 Tretåig hackspett Tretåig hackspett noterades på Stor-Svartliden 2009 i form av en födosökande hona. Ingen notering i de övriga områdena men på Norr-Rotliden finns förutsättningar för att arten skulle kunna finnas Häckning Ingen häckning noterades men det bör förväntas häckning både på Stor-Svartliden och på Norr- Rotliden Förändring förekomst Har inte observerats inom parkområdet Spillkråka Noterade endast med ljudobservationer på Stor-Svartliden 2009 och 2010 fast den nog förväntas att kunna förekoma på samtliga områden Häckning Ingen häckning noterad men arten förväntas häcka i samtliga områden Förändring förekomst Har inte observerats inom parkområdet 25

26 Utförare: EKOM AB 6.11 Ortolansparv Ortolansparv har noterats på Stor-Rotliden och Stor-Svartliden under 2010 och Arten är i dessa miljöer knuten till hyggen och vid andra besök i vindkraftparken under första halvan av juni var det ett flertal sjungande ortolansparvar i framförallt områdets östra del Häckning Ingen häckning konstaterad Förändring förekomst Har varit få observationer under linjetaxeringarna men mer frekvent tidigare under säsongen. Förekomst av sjungande ortolansparv har noterats samtliga år. 26

27 Utförare: EKOM AB 7 Diskussion och slutsatser I kontrollprogrammet har ingått studier av framförallt kungsörn och häckfågelfaunan. Studierna syftade till att ge försöka bra bild över hur fågellivet eventuellt påverkas av vindkraftetableringen i området kring Stor-Rotliden. Kunskaper kring effekter på fågel av vindkraftsetableringar i skogslandet är mycket sparsamma men däremot finns ett antal studier gjorda i kustområden och framförallt kring havsbaserade anläggningar (Rydell, J. 2011). Påverkan som noterats i dessa har bestått av dödlighet via kollisioner, störning, habitatförluster eller barriäreffekter. 7.1 Kungsörn Att undersöka hur kungsörnen (Aquila chrysaetos) klarar av förändringarna som sker i samband med vindkraftexploateringen är viktigt eftersom huvuddelen av de svenska häckningsplatserna finns i skogsmark i norra Sverige, ofta i anslutning till höjdlägen, vilka även är intressanta för nya vindkraftsetableringar Örnrevir Vid ett vindkraftbygge i Skottland undersöktes hur vindkraftverken påverkar kungsörnens flygrutter före, under och efter installationen (Walker et al. 2005). Resultatet visade att kungsörnarna efter byggnationen behöll sitt kärnrevir men att ytterkanterna av reviret flyttades bort från vindkraftparken till andra områden. Det var endast om det kom in andra örnar i reviret som kungsörnen passerade vindkraftparken för att försvara sitt revir. De revir som fanns identifierade i området kring vindkraftparken på Stor-Rotliden före etableringen är i princip desamma efter kontrollprogramperiodens slut. Kungsörnsgruppen har gjort vissa modifieringar av arronderingen av dessa revir med mönstret kvarstår i stort. Följaktligen finns inga observationer som under kontrollprogramsperioden pekar på att etableringen av vindraftparken medfört att reviren kraftigt förändrats eller övergivits Häckningsframgång Kungsörn är mycket känslig för störning kring häckningsplatserna under vårperioden och det är känt att störningar kan påverka örnarnas beteende och produktivitet (Enetjärn Natur, 2010). Utifrån denna kunskap har det formulerats rekommendationer gällande buffertzoner runt etablerade boplatser i storleksordningen 2-3 km (Rydell, J. m.fl ). Vid Stor-Rotlidens vindkraftpark är närmaste avståndet från vindkraftverk till boplatser cirka 3 km. Tillgänglig kunskap kring eventuella effekter av vindkraftsetableringar på häckningsframgång är dock mycket sparsam. Häckningsframgången för de etablerade paren närmast anläggningen har, liksom mönstret i stort i Västerbotten, varit relativt svag under kontrollperioden. Häckning har endast konstaterats under 2011 i ett av reviren med två flygga ungar som resultat. Vid en jämförelse av produktiviteten för åren framkommer dock att för revir 1 ter sig produktiviteten i stort oförändrad (tabell 9). Nivån ligger dessutom något över genomsnittet i landet som är 0,5 ungar per par och år (Naturvårdsverket 2011). Revir 3 har historiskt haft samma produktivitet som revir 1 men där har inget häckningsförsök noterats för åren

28 Utförare: EKOM AB Tabell 9. Häckningsresultat i revir 1 och 3. Resultat häckning Perioden år Perioden år Revir 1 Revir 3 Revir 1 Revir 3 Häckningar (varav misslyckade) 6 (1) 7 (1) 2 (1) 0 Antal producerade flygga ungar snittproduktion ungar/år 0,8 0,8 0,7 0 Frånvaro av häckningsförsök förekommer i varierande omfattning i de flesta etablerade revir och orsakerna är inte helt kända kring de faktorer som styr detta. Faktorer som bristande födounderlag, störning och svåra väderförhållande är några faktorer som nämns i litteraturen kring detta. I en skotsk studie konstaterades att produktiviteten inte påverkades av etableringen av en vindkraftpark (Walker et al. 2005) men det kan utifrån observationerna inom kontrollprogrammet varken uteslutas eller verifieras att etableringen av vindkraftparken på Stor-Rotliden påverkat häckningsfrekvensen i reviret. Frågan är dock komplex och det krävs mer omfattande studier för att fastslå om så är fallet Flygningar I den skotska studien ovan ändrades inte kärnan av habitatet där kungsörnarna uppehöll sig i samband med vindkraftbygget vilket tyder på att kärnan av habitatet är av stor betydelse för arten (Walker et al. 2005). I området kring Stor-Rotlidens vindkraftpark finns ett par kungsörnsrevir med boplatser tämligen nära vindkraftsparken. Enligt tidigare uppgifter utgjorde områdena kring Stor- och Norr-Rotliden frekvent nyttjade jaktområden för dessa örnrevir (Nilsson, P-O. 2009). Av de 21 tillfällena med örnobservationer under kontrollprogrammet var det endast vid ett tillfälle som kungsörn observerats flyga in över parkområdet och då på mycket hög höjd. Följaktligen har observationer under kontrollprogrammet indikerat att vindparksområdet inte nyttjas frekvent efter etableringen men dock inte heller under kontrollåret 2009, vilket gör det svårt att dra slutsatser kring eventuell påverkan. Resultaten från de kungsörnsungar som märktes i satellitprojektet indikerar också att området endast sporadiskt nyttjas (figur 7). Däremot visar resultaten från de adulta fåglarnas satellitpositioneringar 2012 ett mer frekvent nyttjande av parkområdet (figur 10) och möjligen kommer beteendet att förändras över tiden. 7.2 Häckfåglar Stewart et al. genomförde den hittills mest strikta och vetenskapligt korrekta sammanställningen av hur fågeltätheter påverkas av vindkraft (Rydell, J. 2011). Det fanns en sammantagen negativ effekt av vindkraftverk på tätheten av fåglar och att det var andfåglar som drabbas (störs) mest av vindkraftverk följt av vadare. Störningseffekter konstaterades även för rovfåglar och småfåglar, men dessa var av mindre omfattning. Ingen korrelation mellan störning och antalet verk per park redovisades men däremot att mindre verk ledde till större störningar än större verk. Störningarna verkade också öka successivt och tätheterna av fåglar i anslutning till vindkraftverken minskade ju längre verken funnits på platsen. Till sist fann man att störningseffekterna ökade med latituden Linjetaxering Vid häckfågelinventeringarna inom kontrollprogrammet var tätheterna av fågel som högst under 2010 för att därefter minska under 2011 och Under häckfågelstudierna 2010 var ju inga vindkraftverk i drift så eventuell påverkan får isåfall hänföras till pågående byggnadsarbetena. Detta skulle kunna ligga i linje med redovisade erfarenheter ovan men mönstret är dock detsamma i såväl 28

29 Utförare: EKOM AB de båda kontrollområdena som i referensen, vilket indikerar att det snarare är mer allmänna förändringar än kopplat till etableringen. När det gäller diversiteten så ökade den fram till år 2011 för att där minska under Även för denna parameter var mönstrets detsamma mellan kontrollområde och referens. Det finns följaktligen inget i dessa resultat som tydligt pekar på någon effekt av vindkraftsetableringen på tätheterna av häckfågel. Om fokus istället läggs på arter och artgrupper ter det sig som att etableringen möjligen kan ha medfört en viss påverkan på förekomsten av vadare i området Norr- Rotliden. Vadare är ju som tidigare nämnts en fågelgrupp som verkar känslig för störning i form av vindkraftsetableringar (Rydell, J. 2011) även om det varierar en del mellan olika arter (Pearce-Higgins m.fl., 2012). I den centrala delen av området vid Granholmsmyran noterades kontrollåret 2009 sex olika arter av vadare med sammanlagt 25 olika individer. Förekomsten av vadare på Granholmsmyran har minskat under kontrollperioden både vad gäller arter och individer(figur 22). Under 2012 noterades bara grönbena och ljungpipare, vilka båda är noterade i Fågeldirektivets bilaga 1, men i lägre antal än tidigare år. Figur 22. Utveckling av observationer av vadare vid Granholmsmyran vid Norr-Rotliden. En jämförelse med de övriga inventerade områdena är svår då de saknar myrområden med den kvalité som finns på Norr-Rotliden. De övriga två områdena har bara enstaka noteringar av vadare under hela perioden. Vid en översiktlig avstämning med rikstaxeringen av fågel konstateras att överlag visar de allra flesta vadararter i norr på stabila eller ökande bestånd i korttidsperspektivet (Green, M.2012). Under kontrollåret 2009 noterades totalt i linjetaxeringen 15 arter på den delsträcka som passerade myrområdet och de tre följande åren har noterats 9, 10 respektive 10 arter. Bedömningen utifrån inventeringarna är att diversiteten och även i viss mån tätheten av fågel minskat på Granholmsmyran och då framförallt av vadare men även t.ex. gulärla. Förändringen kan vara naturligt betingad eftersom gulärla även minskat i referensområdet men det kan inte uteslutas att etableringen av vindkraftparken haft påverkan. Vid häckningsplatser för vadare är rekommendationen för buffertzoner 0,5 km (Rydell, J. 2011). De närmaste vindkraftverken norr om Granholmsmyran står placerade ca 300 meter från centrum på myrområdet och myrområdet är också i princip omringat av vindkraftverk i alla vädersträck. Längre tidsserier av studier krävs dock för att säkerställa bedömningarna. 29

30 Utförare: EKOM AB Skogshöns Under kontrollprogramperioden har förekomsten av skogshöns varierat i enlighet med de fluktuationer som vanligen förekommer hos skogshöns. De flesta observationerna gjordes under 2010 och 2011 och då kunde även föryngringar noteras. Skoghönsen verkar fortsätta nyttja samma områden även efter etableringen och orrspel har i stort förekommit på samma ställen under hela perioden. Skogshönsen verkar inte heller skygga för själva vindkraftverken utan de födosöker i deras omedelbara närhet (figur 23). Ett beteende som även noterats vid andra anläggningar där tjäderhönor under vintern betat i tallar meter från närmaste vindkraftverk (Umeå Energi, 2012). Figur 23. Spår av födosökande orre vid vindkraftverk Rödlistade häckfågelarter Av de rödlistade arterna återfinns kungsörn i området i princip i motsvarande utsträckning som innan etableringen av vindkraftparken. Lavskrika likaså med årliga observationer på Norr-Rotliden och ortolanssparv med ett antal sjungande hanar varje försommar på framförallt Stor-Rotlidens östsluttning. För storspov finns bara en enda observationen och de övriga rödlistade arter som nämnts i förstudierna, tretåig hackspett, tallbit och göktyta har ej noterats under inventeringarna. För arter noterade på Fågeldirektivets bilaga 1 varierar förekomsten av orre, tjäder och järpe mellan åren på sådant sätt som skogshönspopulationer tenderar att göra. Orrspel finns kvar i området på ungefär samma platser som 2009 och fåglarna vistas regelbundet i vindkraftsverkens närhet, vilket indikerar att någon direkt störning inte förekommer. Föryngring av tjäder har noterats under 2010 och 2011 och för orre under Hos grönbena finns en tendens till minskning under perioden och spillkråka är inte noterad inom vindparksområdet. 30

31 Utförare: EKOM AB 7.3 Slutsatser Kontrollprogrammets uppgift var att försöka följa upp hur etableringen av vindkraftparken på Stor- Rotliden påverkar fågellivet. Sammanfattningsvis för kungsörn återfinns samma revir i området före och efter kontrollperioden. Örnarna från de närmast liggande reviren nyttjar även fortsättningsvis parkområdet, vilket innebär att området även fortsättningsvis bör kunna fungera som jaktmarker. Däremot föreligger då möjligen viss kollisionsrisk beroende på örnarnas beteende och flyghöjder under jakt. Häckningsframgången har avtagit för ett av reviren medan det andra fortsätter att producera ungar i stort sett samma frekvens som tidigare. Avståndet från boplatserna till närmaste kraftverken i vindkraftparken är ca 3 km. Orsakerna till utebliven häckning hos kungsörn är dock mycket komplex och det krävs längre studier för att fastslå om etableringen medfört någon påverkan. När det gäller häckfågelfaunan i stort har förändringar skett under kontrollperioden men dessa förändringar har skett i såväl kontrollområde som referens. Detta innebär att det troligen rör sig om mer naturliga fluktuationer än effekter kopplade till etableringen. När det gäller rödlistade arter har inget noterats som tyder på någon specifik påverkan från etableringen av anläggningen. För arter listade i Fågeldirektivet finns noterat en tendens till nedgångar för grönbena och i myrområdet Granholmsmyran har förekomsten av vadare minskat totalt sett under kontrollperioden, både vad gäller arter och individer. För denna fågelgrupp och detta myrområde ter det sig som etableringen möjligen kan ha medfört en viss negativ påverkan i form av ett minskat häckfågelbestånd. 31

32 Utförare: EKOM AB 8 Bakgrundsmaterial Följande bakgrundmaterial har analyserats och legat till grund för kontrollprogram och inventeringar. Ahlén, I.,2002. Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk Bevanger et al Pre- and post-construction studies of conflicts between birds and wind turbines in coastal Norway (Bird-Wind). Report on findings NINA Report 620. Delin, S Muntl. komm. Kungsörnsgruppen. Enetjärn Natur AB, Vindbruk och örn i Västerbottens län- en kunskapssammanställning. Hartwig. Erik Fåglar och Vindkraftverk. Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Hipkiss, T SLU. Effekter av vindkraftsetablering på kungsörnens biotopval och häckningsframgång. Gavin B. Stewart, Andrew S. Pullin and Christopher F. Coles, Poor evidence-base for assessment of windfarm impacts on birds. Environmental Conservation 34 (1): Green, M Flight strategies in migrating birds: when and how to fly, Doktorsavhandling, Lunds universitet Green, M Metodik för punkt och linjetaxering av fågel. Green, M Muntl. komm. Lindström, Å. & Green, M Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 80 pp Naturvårdsverket, Effekter av störningar på fåglar. Naturvårdsverket, Åtgärdsprogram för kungsörn Rapport Nilsson, P-O Muntlig komm. Kungsörnsgruppen. NINA, Rapport 248 Vindkraft og fugl på Smöla. Rydell, J. m.fl Vindkraftens effekter på fågel och fladdermöss. Syntesrapport 6467, Vindval. Pettersson, J Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund- En slutrapport baserad på studier Statens Energimyndighet och Ekologiska Institutionen Lunds Universitet. Pettersson, J SNV rapport 5568 Flyttande små- och sjöfåglar. en förstudie med lokalradar i Kalmarsund. Pearce-Higgins, J. m.fl Greater impacts of wind farms on bird populations during construction than subsequent operation: results of a multi-site and multi-species analysis. Journal of Applied Ecology 2012, 49, Umeå Energi Kontrollprogram för sträckande fåglar vid Hörnefors vindkraftanläggning- Delrapport från 2011 års inventering och sammanfattning av resultaten Walker, D, m.fl Resident Golden Eagle ranging behaviour before and after construction of a windfarm in Argyll. Scottish Birds (2005) 25: Widemo, F Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Forsgren, I Muntl. komm. Vattenfall Vindkraft AB. 32

33 Bilaga 1. Grundmetodik örnflygningar Kontrollprogram fågel Stor-Rotliden Följande metodik har använts för inventeringar av örnflygningar i parkområdet under Tidpunkt: Observationer sker under 2 perioder dels maj-juni(vår) när paren förhoppningsvis har ungar att mätta och dels augusti-september(höst) när ungfåglar eventuellt vistas i området. Insats: Vid inventering sker observationer under sen kväll samt tidig morgon därpå under vårperioden. Under höstperioden sker även vissa observationer mitt på dagen då bra termik kan uppstå. 3-4 strategiska ställen väljs med bra översikt över parken. Eventuellt görs även vissa stickprov inne i själva parkområdet. Alla obsplatser koordinatsätts. Observationer sker med handkikare och tubkikare. Vid varje inventeringstillfälle sker observationer 45 min från varje plats därefter byter man. Vid obs av örn följer man denna så länge som möjligt även om tiden 60 min överskrids. Noteringar av ålder, typ av flykt, flyghöjd (bedöms rel. trädhöjd), riktning, obslängd görs. Omfattning: Under våren sker besök vid 4-6 tillfällen och under hösten

34 Bilaga 2. Detaljer linjeinventeringar Område Stor-Rotliden Norr-Rotliden Stor-Svartliden Datum Tid 04:17-08:51 04:44-10:16 04:05-09:33 Total Sträcka vandrad 11,5 km 13,4 km 12,1 km Inventeringssträcka 9,9 km 9,7 km 9,6 km Punkter Väder Vind N ca 5-7 m/s, + 1 C på morgonen ökande till drygt 20 på sen fm., växlande molnighet Vind SV ca 2-4 m/s, - 1C på morgon ökande till +20 C på sen fm., väl molnighet Vind S ca 1-3 m/s, ca + 4 C på morgonen ökande till drygt 20 C på sen fm., soligt Område Stor-Rotliden Norr-Rotliden Stor-Svartliden Datum Tid 04:28-09:24 04:42-10:30 04:28-10:17 Total Sträcka vandrad 11,3 km 13,2 km 12,2 km Inventeringssträcka 9,9 9,7 9,6 Punkter Väder Vind N ca 5-7 m/s, + 1 C på morgonen ökande till drygt 20 på sen fm., växlande molnighet Vind SV ca 2-4 m/s, - 1C på morgon ökande till +20 C på sen fm., väl molnighet Vind S ca 1-3 m/s, ca + 4 C på morgonen ökande till drygt 20 C på sen fm., soligt Område Stor-Rotliden Norr-Rotliden Stor-Svartliden Datum Tid 04:38-09:37 04:56-10:16 04:50-10:27 Total Sträcka vandrad 11,3 km 13,2 km 12,2 km Inventeringssträcka 9,9 9,7 9,6 Punkter Väder Temperatur ca 10 grad på morgonen ökande tilldrygt 20 på sen fm, Vind N ca 2-3 m/s och soligt Temperatur ca 10 grad på morgonen ökande tilldrygt 20 på sen fm, Vind SO ca 1-2 m/s och klart temperatur ca 10 grad på morgonen ökande tilldrygt 14 på sen fm, Vind SO ca 4-7 m/s och regnigt på natten. Dock slut ca 1 timme innan invent. 34

35 Område Stor-Rotliden Norr-Rotliden Stor-Svartliden Datum Tid 04:41-09:10 04:50-10:11 04:50-10:15 Total Sträcka vandrad 11,3 km 13,2 km 12,2 km Inventeringssträcka 9,9 9,7 9,6 Punkter Väder Temperatur ca 5 grad på morgonen ökande tilldrygt 18 på sen fm, Vind NV ca 5 m/s och soligt Temperatur ca 7 grad på morgonen ökande tilldrygt 18 på sen fm, Vind O ca 4-7 m/s och klart Temperatur ca 10 grad på morgonen ökande tilldrygt 20 på sen fm, Vind SO ca 3-6 m/s och regnigt på natten. 35

36 Bilaga 3. Detaljer observationer listade arter Nedan redovisas detaljer kring observationer av de arter som finns på Rödlistan eller i bilaga 1 Fågeldirektivet. Observationerna är gjorda utefter linjetaxeringarna. Rödlistade arter och övriga observationer inventering Rödlistade arter och övriga observationer inventering 2009 Koordinat typ av obs art antal kön övrigt Stor-Rotliden , fågel Lavskrika 2 Norr-Rotliden , fågel Lavskrika , häckfågel, varnande Grönbena 3 par , häckfågel, varnande Grönbena 1 par , fågel Tjäder 1 höna inget tecken på häckning , fågel Orre 1 tupp , häckfågel, varnande Gluttsnäppa 1 par , häckfågel, varnande Grönbena 1 par , fågel Orre 1 tupp , fågel Järpe , läte Storspov , fågel Orre 2 höna inget tecken på häckning , fågel Tjäder 1 höna inget tecken på häckning , fågel Orre 2+1 höna inget tecken på häckning Stor-Svartliden , häckfågel, varnande Skogssnäppa , häckfågel, varnande Tjäder 1 höna födosökande Lavskrika , fågel Tretåig Hackspett 1 hona Rödlistade arter och övriga observationer inventering 2010 Koordinat typ av obs art antal kön övrigt Stor-Rotliden ; fågel Orre 1 tupp ; häckfågel, varnande Grönbena 1 par Norr-Storliden ; häckfågel, varnande Ljungpipare 3 par ; häckfågel, varnande Grönbena 3 par 36

37 ; läte Ljungpipare ; fågel Lavskrika ; kull Tjäder 6 höna höna+5 kycklingar ; fågel Tjäder 1 tupp Stor-Svartliden ; fågel orre 1 höna inget tecken på häckning ; fågel orre 1 höna inget tecken på häckning ; fågel järpe ; fågel tjäder 1 tupp ; fågel tjäder 2 höna ; fågel orre 1 höna inget tecken på häckning ; ljud järpe 1 Rödlistade arter och övriga observationer inventering 2011 Koordinat typ av obs art antal kön övrigt Stor-Rotliden ; fågel orre 1 höna 1 kyckling ; fågel orre 1 höna varnande ; fågel orre 1 höna varnande ; fågel tjäder 1 tupp ; fågel grönbena 1 varnande ; fågel grönbena 1 varnande ; fågel ljungpipare 2 varnande ; fågel lavskrika 1 Norr-Rotliden ; fågel dalripa 1 höna höna+ ca 10 kycklingar ; fågel grönbena 3 par varnande ; fågel tjäder 1 höna ; fågel orre 1 höna höna+4 kycklingar ; fågel tjäder 1 höna rede med 6 ägg ; fågel lavskrika ; fågel grönbena 2 varnande ; fågel dalripa ; fågel lavskrika 2 Stor-Svartliden ; fågel dalripa 1 37

38 ; fågel tjäder 1 höna varnande ; fågel orre 1 tupp Rödlistade arter och övriga observationer inventering 2012 Koordinat typ av obs art antal kön övrigt Stor-Rotliden ; slagen fågel ripa ; slagen fågel tjäder/orre ; fågel dalripa 1 Norr-Rotliden ; fågel ljungpipare 4 2 par varnande ; fågel tjäder 1 höna inget rede ; fågel dalripa 1 Stor-Svartliden ; fågel orre 1 tupp ; fågel dalripa 1 38

39