Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun
Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott (2008-09-09 37).
Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun Utgångspunkter Regeringsformen 1 kap. Statsskickets grunder 2 Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet. Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas. Lag (2002:903). Av riksdagen antagna propositioner 2002/03:35 Mål för folkhälsan och 2007/08:110 En ny folkhälsopolitik är viktiga utgångspunkter för kommunernas folkhälsoarbete. 1
Kommunala beslut Miljönämndens beslut (2002-02-07 87) och kommunfullmäktiges beslut (2002-03-21 76 och 2004-01-29 11) att anta Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun. Kommunfullmäktiges beslut (2007-09-27 141) om överföring av ansvarsområden till kommunstyrelsen från kultur- och fritidsnämnden och miljönämnden. Kommunstyrelsens beslut (2008-02-07 42) som slår fast att miljö- och hälsoutskottet ansvarar för planering och samordning av kommunens folkhälsoarbete, inklusive allergifrågor. Folkhälsoperspektiv Folkhälsa är ett uttryck för det allmänna hälsotillståndet inom en befolkning och tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. Ett folkhälsoperspektiv innebär att befolkningens allmänna hälsotillstånd starkt kopplas samman med hur samhället utvecklas socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt. Folkhälsan är därför ett gemensamt ansvar för samhället, politiska församlingar, olika myndigheter och organisationer. En hälsofrämjande utveckling är mångas ansvar och förutsätter ett långsiktigt samarbete över verksamhets- och sektorsgränser. Ett folkhälsoperspektiv innehåller ett samhällsperspektiv hållbarhetsperspektiv jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv hälsofrämjande och förebyggande perspektiv medicinskt perspektiv och utgår från en helhetssyn på människors livsvillkor utifrån vetenskapligt grundad kunskap om faktorer vilka påverkar hälsans förutsättningar. Folkhälsoarbete är ett systematiskt och målinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Det innebär både att skapa för hälsan gynnsamma förutsättningar och miljöer och att förmedla kunskap och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor och hälsa. 2
Folkhälsoarbete innefattar därför hela skalan av åtgärder från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning. Policyn utgår även från Who s Hälsa 21, EU:s folkhälsoprogram samt nationell strategi för hållbar utveckling, nationella, regionala miljömål, LundaEKO, FN:s Barnkonvention samt målen för den nationella jämställdhetspolitiken. Hälsans bestämningsfaktorer Faktorer som påverkar folkhälsan varierar över tid i takt med samhällsutvecklingen. De faktorer som påverkar folkhälsan benämns hälsans bestämningsfaktorer. Många av dessa faktorer, som påverkar befolkningens livsvillkor, ligger utanför den enskilda människans kontroll. En bestämningsfaktor kan verka både som frisk-, skydds- och hälsofrämjande faktor eller som riskfaktor. Denna modell visar att hälsans bestämningsfaktorer finns inom många verksamhetsområden. Modellen visar också vilken bredd folkhälsoarbetet måste ha. 3
Generellt sett är hälsoutvecklingen och folkhälsan i Sverige god men förutsättningarna för en gynnsam hälsoutveckling fördelar sig olika i befolkningen med både geografiska och sociala skillnader. En god folkhälsa är ett välfärdsmål för samhälle medan hälsa är ett medel för den enskilda personen att leva ett gott liv Målsättning och syfte Målsättningen med en kommunövergripande policy för folkhälsoarbete är att finna strategier att verka för det nationellt fastslagna folkhälsomålet: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen och utveckla ett långsiktigt hållbart lokalsamhälle med god livsmiljö i vilken jämlika förutsättningar för en god hälsa främjas. Syftet med policyn är att inom ramen för målsättningen finna arbetsformer som kan öka medvetenheten om att faktorer som skapar förutsättningar för en hälsofrämjande utveckling finns inom alla kommunala verksamheters ansvarsområden öka kunskapen inom kommunala verksamheter om vardagsarbetets betydelse för och påverkan på folkhälsan skapa ett hälsofrämjande gemensamt förhållningssätt och samsyn inom kommunala verksamheter förankra folkhälsoperspektivet i all kommunal verksamhet Inriktning och strategier för folkhälsoarbete i Lunds kommun Folkhälsoarbetet ska ställa befolkningen i centrum och vara ett långsiktigt tvärsektoriellt samarbete mellan olika aktörer som på olika sätt påverkar hälsans bestämningsfaktorer. Genom att skapa förutsättningar för en god och jämlik folkhälsa i lokalsamhället ökar möjligheterna för invånarna att göra hälsosamma val och därmed ta ansvar för sin egen hälsa. En strategi för det lokala folkhälsoarbetet är att följa intentionen i regeringens proposition och strukturera arbetet efter de elva målområdena med sina politikområden. För folkhälsoarbete krävs tydliga politiska mål, långsiktiga 4
insatser och samsyn över verksamhets- och organisationsgränser. Grunden är vetenskapligt belagd kunskap om olika faktorers betydelse för hälsoutvecklingen. Folkhälsoarbetets breda perspektiv ska vara en naturlig del inom alla kommunala verksamhetsområden och ett stöd och komplement till övriga kommunövergripande strategier, planer och program och bör även införlivas i befintliga planer på verksamhetsnivå. Kommunal verksamhet i Lund ska främja goda och jämlika förutsättningar för kommuninvånarna att påverka sina livsvillkor och sin hälsa. Denna utveckling skapas genom att belysa hälsofrämjande aspekter formulera hälsofrämjande mål samverka inom och över verksamhetsgränser öka kunskapen om hälsans bestämningsfaktorer arbeta långsiktigt och systematiskt med hälsans bestämningsfaktorer beakta hälsokonsekvenser vid planering, prioritering och beslut följa upp och utvärdera Hälsofrämjande arbete Ökad kunskap har lett till att fokus lagts på kommunens ordinarie verksamhet som den centrala arenan för det hälsofrämjande arbete som innebär att skapa goda samhällsmiljöer, förstå och förstärka faktorer som främjar hälsa exempelvis ökad delaktighet, sociala nätverk och sammanhang, en god boendemiljö, trafiksäkerhet med mera. Målgruppen är hela befolkningen med särskild vikt på de grupper med minst tillgång till hälsofrämjande faktorer. Förebyggande arbete Ett förebyggande synsätt innebär att förstå och förebygga riskfaktorer som kan skapa ohälsa exempelvis social isolering, olycksdrabbade trafikmiljöer, brist på fysisk aktivitet, sjukdoms- eller skaderisk och liknande. Målgrupper är de som är utsatta för de största hälsoriskerna. Folkhälsoarbetet inriktas då på att identifiera riskgrupper och riskmiljöer. 5
Kommunala verksamheter i Lund ska utifrån kunskap om hälsans bestämningsfaktorer arbeta för ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt i vardagsverksamheten. Kommunala verksamheter ska i samverkan med kommuninvånare, icke kommunala verksamheter och övriga samhällsaktörer på regional och nationell nivå verka för: Stödjande miljöer och trygga och jämlika uppväxtvillkor. Nationella målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället. 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar. 3. Barns och ungas uppväxtvillkor God fysisk miljö, god arbetsmiljö och trygg och säker kommun. Nationella målområden: 4. Hälsa i arbetslivet. 5. Miljöer och produkter. 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Hälsofrämjande levnadsvanor. Nationella målområden: 7. Skydd mot smittspridning. 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa. 9. Fysisk aktivitet. 10. Matvanor och livsmedel. 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. 6
Metoder och verktyg En hälsoinriktad kommunalpolitik som främjar gynnsamma och jämlika förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen är en förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Tvärsektoriellt arbetssätt En metod att uppnå samverkan och samsyn är att arbeta i tvärsektoriella arbets- och referensgrupper samt i nätverk. Genom att lyfta fram och samordna det hälsofrämjande och förebyggande arbete som bedrivs i olika verksamheter och visa på möjligt samarbete mellan olika aktörer kan ett helhetsperspektiv skapas. Ytterligare en metod för detta är tvärsektoriell fortbildning och information för såväl politiskt verksamma som tjänstemän. Hälsokonsekvensbedömning Att belysa hälsokonsekvenser är en metod att öka medvetenheten om beslut och planers påverkan på hälsans bestämningsfaktorer generellt och för olika grupper i befolkningen. Hälsokonsekvensbedömning kan lokalt göras på olika sätt och anpassas till enskilda förslag, planer och politiska beslut på olika nivåer. 7
Välfärdsbokslut Välfärdsbokslut är ett verktyg för styrning och uppföljning vilket kan anslutas och vara ett komplement till den redan etablerade styrprocessen i kommunen. I välfärdsbokslutet redovisas indikatorer och nyckeltal relevanta för folkhälsan och som speglar folkhälsoarbetets inverkan på hälsans bestämningsfaktorer. Ett välfärdsbokslut kan belysa vilka konsekvenser beslut inneburit, allmänt och för olika grupper i befolkningen. Utvecklingen av valda indikatorer och nyckeltal kan följas över tid. Kommunala verksamheter i Lunds kommun ska, inom respektive politik- och ansvarsområde, belysa hälsofrämjande aspekter. För att utveckla ett långsiktigt och systematiskt lokalt folkhälsoarbete skall samverkan ske över verksamhets- och sektorsgränser genom nätverk, arbets- och referensgrupper. Utifrån befintliga verksamhets- och kvalitetsmål definiera de mål som även berör hälsans bestämningsfaktorer och som därmed kan påverka förutsättningarna för folkhälsoutvecklingen. För att följa generella och specifika aspekter av folkhälsoutvecklingen ska uppföljning och utvärdering av indikatorer och nyckeltal ske. Detta kan sedan redovisas i ett kommunalt välfärdsbokslut. Kommunala nämnder, styrelser och verksamheter ska arbeta för att inför beslut göra hälsokonsekvensbedömning. Ansvar Alla verksamheter i Lunds kommun har ansvar för att förutsättningarna för en god hälsa bibehålls eller förbättras. Kommunala verksamheter har ett ansvar att följa intentionerna i denna policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun. 8
Kommunstyrelsen genom miljö- och hälsoutskottet Kommunstyrelsen har ansvar att liksom övriga kommunala verksamheter följa intentionen i policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun. Kommunfullmäktiges beslut (2007-09-27 141) och kommunstyrelsens beslut (2008-02-07 42 ) att miljö- och hälsoutskottet har att planera och samordna kommunens folkhälsoarbete inklusive allergifrågorna medför ett övergripande ansvar för utskottet att det lokala folkhälsoarbetet följer intentionen i regeringens propositioner 2002/03:35 Mål för folkhälsan och 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik vid behov revidera policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun på lokal nivå planera och initiera samarbete i folkhälsofrågor över verksamhetsgränser samordna det kommunala- och icke kommunala hälsofrämjande och förebyggande arbetet i Lunds kommun delta i lokala arbets- och referensgrupper för att belysa folkhälsoaspekter delta i regionala och nationella nätverk för folkhälsoarbete förmedla information och kunskap om folkhälsofrågor, folkhälsoarbete, aktuell forskning med mera, från regional, nationell och internationell nivå utifrån behov ordna kommun- och verksamhetsövergripande utbildningstillfällen vara ett stöd och en resurs till all kommunal verksamhet i deras arbete med att belysa påverkansfaktorer inom respektive politik- och ansvarsområde tillsammans med kommunala verksamheter identifiera indikatorer och nyckeltal inom respektive politik- och ansvarsområde, relevanta för folkhälsoutvecklingens förutsättningar. sammanställa indikatorer och nyckeltal från kommunal och icke kommunal verksamhet utifrån utvärdering av sammanställda indikatorer, nyckeltal och samverkan med berörda verksamheter fatta beslut om folkhälsoarbetets fortsatta inriktning verka för att lokalt välfärdsbokslut/beskrivning återkommande genomförs i Lunds kommun verka för lokala hälsokonsekvensbedömningar. 9
Referenser Miljönämndens beslut 2002-02-05 11. Kommunfullmäktiges beslut 2002-03-21 76. Kommunfullmäktiges beslut 2004-01-29 11. Kommunfullmäktiges beslut 2007-09-27 141. Kommunstyrelsens beslut 2008-02-07 42. Mål för folkhälsan. Regeringens proposition 2002/03:35. En förnyad folkhälsopolitik. Regeringens proposition 2007/08:110 Folkhälsovetenskapligt lexikon. Janlert, U. Natur och Kultur, Stockholm 2000. Handlingsplan för allergiförebyggande arbete i Lunds kommun. Fastställd 2005. Internet: http://www.fhi.se, http://www.skl.se, http://www.regeringen.se/ http://ec.europa.eu/health/ph_programme/programme_sv.htm http://www.skane.se/default.aspx?id=91662 10
Anteckningar 11
12
Produktion: Kommunkontoret, enheten för Hälsa, Trygghet, Säkerhet Grafisk form: Kommunkontoret, Informationsenheten Tryck: Serviceförvaltningen, Tryckeriet Lunds kommun oktober 2008