Bergströmska gården Byggnadsminne 1992 Bergströmska gården i Luleå är en av få bevarade byggnader från tiden före den stora branden 1887, då kyrkan och 18 stadskvarter med 75 gårdar ödelades. Det är en delvis kringbyggd handelsgård med en huvudbyggnad från 1826, flygeln är troligen äldre. Det var handlaren Christopher Bergström som lät uppföra huvudbyggnaden som enligt traditionen tog 6 år för de ryska timmermännen att bygga, ändå monterades inte panelen förrän på 1840-talet. Den rikt utformade, tunga panelen räknas som landets allra bästa exempel på den finsk-rysk empiren med breda, rusticerade pilastrar och markant taklist, precis som här gärna med tandsnitt. I byggnadsminnet ingår också flygelbyggnaden, gårdshus, härbre, lusthus samt ett garage uppfört under 1940-talet. Bondsonen Christopher Bergström från Råneå började gifte in sej i en handelssläkt och var vid sin död stadens 3:e förmögnaste man. Basen i handeln var tjära salt och spannmål. Ägare; Privat Tillgänglighet; -
Vita duvan SBM 1992, Byggnadsminne 2003 Vita Duvan från 1856 var Luleås första stenhus, ritat av Fångvårdsstyrelsens arkitekt C.F. Hjelm. Det byggdes som ett av 44 nya fängelser 1844-99. Med sina 17 celler var Vita Duvan det minsta av dessa och det enda som byggdes i s k panoptikonmodell.1800- talets fängelsebyggande var en följd av den stora fångvårdsreform som kostade motsvarande 35 miljarder i dagens penningvärde. Reformen innebar en övergång från de urgamla kropps-, skam- och botstraffen till att själva frihetsberövandet utgjorde straffet. Cellstraffet innebar år av sträng isolering där de små cellerna utgjorde fångens hela värld Den raka längan byggdes till 1892. Cellstraffet avskaffades 1945 och de gamla fängelserna blev med åren obevekligen omoderna. Fängelset lades ned 1979. Den ursprungliga, åttkantiga byggnaden med små fönsterspringor som var så högt placerade att fången i sin cell inte hade någon möjlighet till kontakt med yttervärlden. Ägare; Norrporten Tillgänglighet; -
Massamagasin Karlshäll Byggnadsminne 2001 I Karlsvik och närliggande Karlshäll ca 3 km från Luleå centrum finns flera lämningar efter Norrbottens tidiga industrihistoria. Här har funnits sågverk, järnverk och ett träsliperi som var länets första fabrik för framställning av pappersmassa (1912-1962). Till sliperiet hörde också ett numera rivet område med arbetarbostäder. De två magasinen är de enda byggnader som återstår av massafabriken. Under andra världskriget när verksamheten vid massafabriken låg nere uppläts magasinen som förråd till den tyska krigsmakten. Hit till sliperiets egen hamn, kom tyska fartyg för att lasta och lossa förnödenheter för trupperna i Norge. Magasinen, som sedan dess kallas för tyskmagasinen, är ett av få bevarade minnesmärken över Sveriges samarbete med Nazityskland. Magasinen är invändigt öppna konstruktioner i stolpverk med en gles panel spikad utanpå. Luftning i taknocken gav både ljus och luftgenomströmning. Ägare; Luleå kommun Tillgänglighet; nyttjas av Malmbanans vänner
Pontusbadet Byggnadsminne 2003 Mellan 1921 och 1951 fördubblades Luleås befolkning. De nya luleborna behövde framförallt bostäder men även sport- och fritidsanläggningar som en del i folkhemsbygget. Pontus-badet, ritat av arkitekterna Ericson, Gynnerstedt och Ågren, utformades som ett centrum i miniatyr med herr- och damfrisering, träningslokaler och café. Grundtanken i folkhemmets badhusbyggande var tillgänglighet för en bred allmänhet. Detta var en tid när badhusbesöket för många var enda möjligheten till bad/dusch och gratis skolbad lade grunden för allmän simkunnighet. Pontusbadet är ett av länets bästa exempel på 1950-talets form- och kvalitetsmedvetna byggande. Med stora glasytor öppnar sig simhallens fasad mot fjärdens vattenspegel. Invändigt ger den konstnärliga utsmyckning stämning och karaktär. Skyddet omfattar både in- och utsida. Badhusen fyllde och fyller än i dag också en viktig uppgift för skolan, med skolornas badresor har simkunnigheten blivit en färdighet för de breda folklagren. I Luleå erbjöds stadens skolor redan från första början gratis skolbad.. Simhallen och den eleganta skylten på hög stång. Anläggningen invigdes 1957., Ägare; Luleå kommun Tillgänglighet; fritidsanläggning. Öppen för allmänheten
Gamla hamnkranen Byggnadsminne 2010 Kranen är tillverkad vid Motala Verkstad 1950. Den gjorde sitt sista dagsverke1985. Samma år flyttade Luleå hamn det sista av sin verksamhet till den nya Victoriahamnen. Kranen är en s.k. vipparmsportalkran. Den var snabb och energisnål och var under årtionden en av de vanligaste hamnkranarna, men numera finns det bara enstaka exemplar kvar spridda över ett tiotal platser i landet. Luleåkranen representerar också den djuphamn som byggdes ut under krigsåren för att betjäna det då nyanlagda järnverket med lossning av koks och kalk. Kranen har därigenom en stark koppling till stadens industriella utveckling under de decennier som Luleå var en av de svenska städer som växte snabbast. Svängradie; 9-25 meter Hastighet; portalåkhast/ 18 meter/minut Lyfter; 6 ton i stora kroken, 3 ton i lilla kroken 1.8 ton i magnet Högsta lyfthöjd över kranräl; 24,1 meter Ägare; Luleå kommun Tillgänglighet; -
Kurirenhuset Byggnadsminne 2011 Huset var ett av de första som restes efter stadsbranden 1887. Arkitekturen är karaktäristisk för tidens stilideal, med symmetri, horisontalitet, en monoton fönsterrytm och accentuerad övervåning. Gatufasadernas unika utförande med hantverksmässigt bearbetad svartplåt i småformat, som imiterar spiktegel, ett byggmaterial som i sig skulle ge sken av att vara något mer än det var. Huset byggdes av N.P. Isaksson som startat tidningen Norrbottenskuriren nästan tre decennier tidigare. Tidningen har producerats här från september 1889 till september 2008 då redaktionen flyttade ut. Byggnadsminnesskyddet gäller endast gatufasaderna med den unika plåtbeklädnaden. Det lär ha tagit klensmeden lillen eller Lill-Plåtis två år att färdigställa plåtfasaden, snabbast i landet. Ägare; Solgården fastighet AB Tillgänglighet; --