INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser rörande Riksdagsmannavalen, Riksdagens andra kammare, Landstingsvalen och Kommunala rösträtten. Efterföljare: Riksdagsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1912-1970. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1909/11-1965/1968. Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagsvalet. Stockholm, 1971-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1970-1994 Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagen. (Sveriges officiella statistik). Stockholm, 1999-. Täckningsår: 1998- Kommunala valen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1920-1967. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1919-1966. Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, 1972-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1970-1994 Efterföljare: Allmänna valen. Del 3, Kommunalfullmäktige. Stockholm, 1999-. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1998- Landstingsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1919. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1912-1918. Efterföljare: Kommunala valen. Stockholm, 1920-1967. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1920-1966 Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, 1972-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1972-1995 Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Landsfullmäktige. Stockholm, 1999-. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1998- Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 267-272: Allmänna val (Tab. 274-280) Allmänna valen 1970. Del 1, Riksdagsvalet den 20 september 1970 = General elections 1970. Vol 1, The election to the Riksdag in 1970 Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009. urn:nbn:se:scb-valen-a-197001

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Allmänna valen 1970 Del 1. Riksdagsvalet den 20 september 1970 SCB STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM

OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN General elections 1970 Vol 1. The election to the Riksdag in 1970 Published by the National Central Bureau of Statistics, S-102 50 Stockholm 27 Printed in Sweden Civiltryck AB Stockholm 1 971 ALLF 411 71 074 Form för hänvisning. Allmänna valen 1970 (SOS). Del 1. Riksdagsvalet den 20 september 1970. Statistiska centralbyrån. Stockholm 1971. Redogörelser för tidigare riksdagsval har utgivits i serien Sveriges officiella statistik: Allmänna val. Suggested citation. General elections 1970 (SOS). Vol 1. The election to the Riksdag in 1970.

3 Förord Preface Statistiska centralbyrån framlägger härmed den första delen av redogörelsen för de allmänna valen 1970. Den omfattar en detaljerad redovisning av riksdagsvalet den 20 september 1970. En andra del skall innehålla redogörelsen för de samma dag förrättade landstings- och kommunfullmäktigevalen. En tredje del skall innehålla en redovisning av olika specialundersökningar, bland annat om valdeltagandet. Arbetet med valstatistiken 1970 har letts av byrådirektör Rolf Dahlström som med biträde av assistent Birgitta Norman har utarbetat denna berättelse. Stockholm i januari 1971 INGVAR OHLSSON Erland Hofsten

4 5 Sammanfattning på engelska Summary in English Innehåll 6 Svensk-engelsk ordlista 7 Inledning List of terms Introduction Contents TABELLER 10 1. Historisk statistik över val åren TABLES Historical statistics of elections in 1910-1970 1910-1970 13 2. Rösträtten enligt de år 1970 upprättade röstlängderna 14 3. Riksdagsvalet 1970 valkretsvis 16 4. Riksdagsvalet 1970 valkretsvis, röster för "övriga partier" 23 5. Riksdagsvalet 1970 valkretsvis, ogiltiga valsedlar 24 6. Valda vid Riksdagsvalet 1970 valkretsvis efter partier 25 7. Riksdagsvalet 1970 kommunoch valdistriktsvis 210 8. Riksdagsvalet 1970 kommunvis, procentuell fördelning av giltiga vallokalröster efter partier Persons in the voting register in 1970 Election to the Riksdag in 1970 by constituency Election to the Riksdag in 1970 by constituency; votes for "other parties" Election to the Riksdag in 1970 by constituency; invalid voting papers Members elected to the Riksdag in the 1970 election by party and constituency Election to the Riksdag in 1970 by commune and electoral district Election to the Riksdag in 1970 by commune; percentage distribution of valid polling station votes by party

5 Summary In 1969 a decision was taken, according to which the Swedish constitution was amended in so far as it concerns the elections to the Riksdag. Since 1971 the Swedish Riksdag has only one house, and all the 350 members are directly elected. Of the total number of seats 310 are so-called fixed seats ("fasta mandat"), with the number varying from 2 to 31 per constituency, the total number of constituencies being 28. The remaining 40 seats are adjustment seats ("utjämningsmandat"), whose function is to attain a representation in the Riksdag proportionate to the votes for the whole country. However, this rule only applies to parties of some size, for there is also a special rule which excludes quite small parties from being represented. The first election according to the new rules took place in September 1970. In the future elections will be held every three years, and on this occasion elections will be held not only to the Riksdag but also to the County Councils and to the Commune Councils. In addition there are the ecclesiastical elections to the Parish Councils, which take place about a month later. The first volume of the present report gives data about the number of persons entitled to vote, the number of votes cast, as well as their distribution by party and, finally, the members elected to the Riksdag. The same sort of information about the elections to the County Councils and the Commune Councils will be published in a second volume of the report. In a third volume some special studies of the elections - inter alia of the relationship between participation, voting habits and social status of the population - will be published. In the tables the parties have been given the following abbreviations: M = Moderata Samlingspartiet (the Moderates) C = Centerpartiet (the Centre Party) F = Folkpartiet (the Liberals) KDS = Kristen Demokratisk Samling (the Christian Democrats) S = Arbetarepartiet - Socialdemokraterna (the Social Democrats) VPK = Vänsterpartiet Kommunisterna (the Communists) KFML= Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (the Marxist- Leninists) Ö = Övriga (others) The following table gives a summary of the 1970 election to the Riksdag as compared with the 1968 election to the Second Chamber of the Riksdag (according to the unamended constitution).

6 ogiltiga not val id omynd igf Brkl a rade parti partibeteckning wards of court party party denomination List of terms poströster procentuell fördelning av giltiga valsedlar R (riksdagsval) riket röstande postal votes percentage distribution of valid voting papers election to the Riksdag the country voters rastande i % av röstberät voters as a percentage of tigade those entitled to vote röstberättigade entitled to vote Andra kammaren andrakammarval antal Arbe tare part iet- Socialdemokraterna (S) Centerpartiet (C) därav Folkpartiet (F) födda födda... eller tidigare fördelning av giltiga valsedlar efter partier förkortning församling the second chamber (of the Riksdag) elections to the second chamber number the Social Democrats the Centre Party of which the Liberals born in the year... bom in the year... or earl ier distribution of valid voting papers by party abbreviation parish röstberättigade först 1971 röster samtliga summa i röstlängden upptagna typ av val u\tan utlandssvenskar utlänningar val valda valdistrikt val krefs(en) vallokal valsedlar Vänsterpartiet kommunisterna (VPK) Övriga (Ö) not entitled to vote before 1971 votes total total number listed in the electoral register type of election without Swedes abroad foreigners election elected electoral districts (the) constituency polling station voting papers the Communists others Första kammaren the first chamber (of the Riksdag) förändring från giltiga giltiga valsedlar efter partier hela K (kommunala val) change from valid val id voting papers by party whole elections to county councils and to commune kommun councils commune Kommunistiska Förbundet the Marxist-Leninists Morxist-Leninisterna (KFML) Kristen Demokratisk Sam Christian Democrats ling (KDS) kännetecken med Moderata Samlingspartiet (M) mark with the Moderates

7 Inledning Introduction I denna rapport lämnas uppgifter om röstberättigade och röstande vid riksdagsvalet 1970 dels i sammandrag far hela riket och för valkretsarna, dels för kommuner (enligt indelningen den 1.1.1971) och valdistrikt. Ytterligare uppgifter om riksdagsvalet, bi a resultatet frän specialundersökningar om valdeltagande och partival inom olika kategorier väljare, kommer att lämnas i en kommande tredje del. KÄLLOR Redovisningen av riksdagsvalet i denna del bygger pä föl jande primäruppgifter: 1) Uppgifter - om röstberättigade och av olika anledningar icke röstberättigade i samtliga valdistrikt - frän länsstyrelsernas datakontor och de lokala skattemyndigheterna samt, beträffande de i särskild röstlängd upptagna (utlandssvenskar), frän riksskatteverket (dä centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden). 2) Uppgifter om distriktsindelningar frän länsstyrelserna. 3) Kopior av länsstyrelsernas vid röstsammanräkningen förda protokoll jämte vissa bilagor. 4) Uppgifter om antalet poströster i varje valdistrikt frän länsstyrelserna. 5) Uppgifter i tidigare valstatistiska publikationer. VALKRETS- OCH DISTRIKTSINDELNING Valkrets- och distriktsbeteckningar som har använts i denna publikation avviker i vissa fall frän de officiella beteckningarna. Säledes kallas "Stockholms lans landstingskommuns valkrets" och "Göteborgs och Bohus lans landstingskommuns valkrets" för "Stockholms lans" resp " Göteborgs och Bohus lans" valkretsar, medan "Malmö, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds städers valkrets" kallas för "Fyrstadskretsen". Distrikt som heter "Första", "Andra" etc anges i tabell 7 med motsvarande siffror. Vissa benämningar som väderstreck o d anges med förkortningar. Dessutom avviker de i tabell 7 använda distriktsbenämningarna i en del fall frän de av länsstyrelserna i länskungörelserna använda genom att kommun- eller församlingsnamn som föregätt valdistriktsnamnet uteslutits. I tabell 7 anges även den av länsstyrelsernas datakontor bi a vid framställningen av röstlängderna använda koden. Koden bestar av - förutom en valdistriktskod - de av SCB fastställda lans-, kommunoch församlingskoderna. Om för ett valdistrikt anges tvä eller flera församlingskoder innebär det att valdistriktet omfattar (delar av) tvä eller flera församlingar. Vilken församling en viss kod motsvarar framgår ej av tabellen men uppgift därom äterfinnes i publikationen "Folkmängd 31.12.1969 enligt indelningen 1.1.1970 (SOS). Del 1. Kommuner och församlingar". ANTALET RÖSTBERÄTTIGADE Samtidigt med att länsstyrelserna från sina personregister framställer stommar till röstlängd tas viss statistik över dessa stommars innehåll fram och tillställs SCB. SCB har erhållit rösträttsuppgifter för varje valdistrikt eller del av valdistrikt som har egen röstlängd (om tvä eller flera församlingar finns i ett valdistrikt framställs en särskild röstlängd för varje sådan del). Senare har SCB från de lokala skattemyndigheterna fått uppgifter om de ändringar i rösträttsförhållanden som har framkommit under den granskning och komplettering av röstlängderna som skattemyndigheterna gör. Dessa ändringar har iakttagits i de uppgifterom rösträtten som publiceras i tabell 2 och i övriga tabeller.

8 Hänsyn hor däremot ej tagits till de ändringar i rösträttsförhållanden som kan ha skett efter anmärkningar mot röstlängderna eller efter ansökningar om rättelser i desamma. Sädana ändringar är erfarenhetsmässigt så få att de ej nämnvärt kan påverka bilden av rösträttsförhål landena. Det bor observeras att i antalet röstberättigade ingår även personer som avlidit sedan mantalsskrivningen 1969. Det faktiska antalet röstberättigade är därför något lägre, uppskattningsvis har omkring 1,2 % av de röstberättigade avlidit under tiden 1.11.1969 och fram till valdagen. PARTIBETECKNINGAR OCH REDOVISNINGEN AV OLIKA PARTIER I tabellerna redovisas partierna under följande beteckningar: M C F KDS S VPK KFML O = Moderata Samlingspartiet = Centerpartiet = Folkpartiet = Kristen Demokratisk Samling = Arbetarepartiet- Socialdemokraterna = Vänsterpartiet Kommunisterna = Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna = Övriga partibeteckningar Samtliga till "Ö" förda partibeteckningar redovisas i tabell 4. POSTRÖSTER Med poströster (eller valsedlar inkomna från röstmottagare) avses inte bara de på fasta eller tillfälliga postanstalter avlämnade rösterna utan också röster avlämnade hos svensk utlandsmyndighet eller på fartyg. Som regel har poströsterna sammanräknats endast för varje hel valkrets och redovisningen av dessa rösters fördelning på partier har därför inte kunnat ske mer detaljerat än valkretsvis. I vissa fall har dock poströstsammanräkningen gjorts kommunvis. En redovisning av dessa fall skall göras senare. Den distrikts- och kommunvisa redovisningen i tabellerna 7 och 8 omfattar alltså inte poströsternas fördelning men väl deras antal, vilket erhållits genom räkning av avprickningarna för poströstning i röstlängderna. FELKÄLLOR m m Av här publicerade uppgifter torde de som ligger till grund för mandatfördelningen, dvs antalet giltiga röster och deras fördelning på partier, uppfylla höga krav på exakthet. Uppgifterna om antalet ogiltiga röster är mindre säkra, vilket bland annat visar sig i att det kan vara mindre skillnader i de antal som anges i protokollens skrivning rörande granskningen av sedlarna och i bilagorna över den distriktsvisa fördelningen av bi a de ogiltiga rösterna. I sammanhanget skall påpekas att det finns ogiltiga röster som inte registreras som röster. Länsstyrelserna granskar nämligen som första åtgärd de från röstmottagare inkomna ytterkuverten och inneliggande valkuvert och val försändelser (äktamake-kuvert) samt de senares innerkuvert. Om inga brister upptäcks läggs varje val- eller innerkuvert i en urna för det val vilket den inneliggande valsedeln avser. Först därvid görs anteckning i

9 röstlängden om att poströstning skett. Upptäcks någon brist sker alltså ingen anteckning i röstlängden. Länsstyrelserna för protokoll över poströstgranskningen med bilagor som anger antalet underkännanden av olika slag. Man kan inte alltid utifrån dessa protokoll hänföra ett underkännande till visst val, eftersom ogillade ytterkuvert eller valförsändelser läggs åt sidan oöppnade. Inte heller alltid då dessa öppnas kan innehållet ge ledning om vilket eller vilka val röstningen avsett. I föreliggande del av rapporten bortses från de på detta satt oregistrerade rösterna, som för hela riket är av storleksordningen ett tusental. Dessa kommer att redovisas i del 3. Poströsternas antal för hela valkretsen är det som uppgivifs i sammanräkningsprotokollet medan distriktssiffrorna hänför sig till länsstyrelsernas räkning av avprickningar i röstlängderna. Summan av de senare kan skilja sig något frän det förstnämnda talet. Anledningen till skillnader är dels fel vid avprickning eller räkning i röstlängderna, dels att utlandssvenskarnas poströster ej förts till något distrikt. Utlandssvenskarnas valdeltagande skall senare redovisas utförligt. VALDELTAGANDET Vid beräkning av valdeltagandet har som vanligt de som röstande registrerade ställts mot antalet i röstlängden upptagna. Detta ger far hela riket ett röstdeltagande på 88,3 %. Om man tar hänsyn till att - som ovan nämnts - omkring 1,2 % av de i röstlängden upptagna avlidit fram till röstdagen (och bortser ifrån att det för dem som dött strax före valet har varit möjligt att delta genom röstning pä posten eller med valförsöndelse) skulle de röstberättigade vara cirka 5 578 000. De röstande blir om man tar hänsyn till de drygt tusen som i samband med underkännande av poströster ej bi ivit registrerade som röstande omkring 4 985 600. Beräknat från dessa två tal blir valdeltagandet 89,4 %. BEARBETNINGAR Tabellerna i denna rapport har utarbetats manuellt.

Tabell 1. HISTORISK STATISTIK ÖVER VAL ÅREN 1910-1970 10 Historical statistics of elections in 1910-1970

11 Noter till tabell 1 1) I Stockholm följande år. 2) R = Riksdagsval (Tom 1968 andrakammarval); K = Kommunala val, dvs landstingsval samt fr o m 1919 även stadsfullmäktigeval (1922-1935 elektorsval) i städer som ej ingår i landsting. 1970 ingår pä samma satt kommunfullmäktigeval i kommuner utom landsting. 3) Val ägde rum endast i endera av de bada valkretsgrupperna. 4) Partiernas beteckning: M = Moderata Samlingspartiet, tidigare Högerpartiet, dessförinnan Moderata (inräknat Liberala Försvarsvänner); C = Centerpartiet, tidigare Bondeförbundet (inräknat Jordbrukarnas Riksförbund); F = Folkpartiet, tidigare Liberala och Frisinnade; M+C+F betecknar är 1964 Medborgerlig Samling, är 1966 samlingsrörelser under olika namn, är 1968 Samling 68; C+F betecknar är 1964 Mellanparrierna, är 1966 Mittensamverkan, Mellanpartierna eller samverkan mellan C och F under annan beteckning, är 1968 Mittenpartierna, år 1970 Mittenpartiema; KDS = Kristen Demokratisk Samling; S = Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (inräknat Vänstersocialister); VPK = Vänsterpartiet Kommunisterna, tidigare Kommunisterna (inräknat Socialister); KFML = Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna; O = Övriga.

Tabell 2. RÖSTRÄTTEN ENLIGT DE ÅR 1970 UPPRÄTTADE RÖSTLÄNGDERNA 13 Persons in the voting register in 1970

Tabell 3. RIKSDAGSVALET 1970 VALKRETSVIS Election to the Riksdag in 1970 by constituency 14

Tabell 4. RIKSDAGSVALET 1970 VALKRETSVIS, RÖSTER FÖR "ÖVRIGA PARTIER" Election to the Riksdag in 1970 by constituency; votes for "other parties" 16

Tabell 4 (forts) 17

Tabell 4 (forts) 18

Tabell 4 (forts) 19

Tabell 4 (forts) 20

Tabell 4 (forts) 21

Tabell 4 (forts) 22

Tabell 5. RIKSDAGSVALET 1970 VALKRETSVIS, OGILTIGA VALSEDLAR Election to the Riksdag in 1970 by constituency; invalid voting papers 23

Tabell 6. VALDA VID RIKSDAGSVALET 1970 VALKRETSVIS EFTER PARTIER¹ Members elected to the Riksdag in the 1970 election by party and constituency 24 1) Om några av mandaten är utjämningsmandat anges antalet sådana inom parentes efter totalsiffran. 2) Mandatfördelning till enkammarriksdag på röstsiffrorna frän andrakammarvalet 1968. Valkretsamas omfattning skiljer sig något mellan valen 1968 och 1970. 3) Vald 1968: personer invalda för Mittenpartierna eller Samling 68 vid andrakammarvalet 1968 är fördelade på de partier de tillhör. 4) Vald 1962-1969.

25 Tabell 7. RIKSDAGSVALET 1970 KOMMUN- OCH VALDISTRIKTSVIS Election to the Riksdag in 1970 by commune and electoral district Kommunerna har angivits enligt indelningen den 1 januari 1971 och med den dä gällonde kommunkoden. Valdistriktens benämningar och koder är de som gällde vid valet. Inom varje valkrets återfinns kommunerna i bokstavsordning. Inom kommun är valdistrikten ordnade efter tidigare tillhörighet till (del av) kommun, dvs att distrikten grupperas efter kommunkod. Först redovisas den grupp som fått lämna sitt namn till den nybildade kommunen och därefter övriga grupper i kommunkodsordning. Inom varje sådan tidigare (del av) kommun redovisas distrikten i alfabetisk och numerisk ordning. Poströsternas fördelning efter partier är endast känd valkretsvis. Den kommunoch valkretsvisa redovisningen av röstfördelningen omfattar därför endast val lokal röster. Antalet poströster kan dock anges även på denna nivå, genom att markeringarna i röstlängderna räknats. 1) Koden är uppbyggd med två siffror för vardera län, kommun, församling och valdistrikt. Detta innebär att kommunkoden blir fyrsiffrig och distriktskoden vanligen ättasiffrig. För valdistrikt som omfattar flera församlingar innehåller distriktskoden motsvarande antal församlingskoder.

210 Tabell 8. RIKSDAGSVALET 1970 KOMMUNVIS, PROCENTUELL FÖRDELNING AV GILTIGA VALLOKALRÖSTER EFTER PARTIER Election to the Riksdag in 1970 by commune; percentage distribution of valid polling station votes by party

Tabell 8 (forts) 211