Studieresa till Prag, Wien, Budapest och Krakòw våren 2007

Studieresa till Prag, Wien, Budapest och Krakòw våren 2007 Reserapporter av elever på Europaprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammets samhällsvetenskaplig inriktning år 3 på Carlforsska gymnasiet i Västerås Ledare på resan: Per-Göran Ersson, Monica Johnson, Melinda Midemalm, Liselotte Tenselius och Per Wistrand

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Onsdag 2 maj lördag 12 maj - Resebeskrivning...3 Torsdag 3 maj Studiebesök i Terezin...5 Torsdag 3 maj - Stadsvandring i Prag...6 Fredag 4 maj Svenska ambassaden i Prag...8 Fredag 4 maj- Studiebesök på miljödepartementet...9 Fredag 4 maj - Prague Environmental Education Center...10 Lördag 5 maj Vandring i Prags judiska stadsdel...11 Söndag 6 maj Stadsvandring i Wien...12 Söndag 6 maj Miljöskyddsfrågor i Wien...13 Tisdag 8 maj Studiebesök på svenska ambassaden i Budapest...14 Tisdag 8 maj Besök på vattenreningsverket i Budapest...15 Tisdag 8 maj Guidad tur i Budapest...16 Torsdag 10 maj Stadsvandring i Krakow...18 Torsdag 10 maj Skolbesök med förhinder...19 Torsdag 10 maj Besök i saltgruvan utanför Krakow...20 Onsdag 11 maj Auschwitz/Auschwitz- Birkenau. En skrämmande upplevelse...21

3 Onsdag 2 maj lördag 12 maj - Resebeskrivning Den 2:a maj klockan 09.00 rullade våran banangula buss iväg från Carlforsska och ut i Europa med destination Prag, Wien, Budapest och Krakow. Alla var glada och såg fram emot en spännande och händelserik resa. Första riktiga rastplatsen var i Huskvarna där vi möttes av en massa militärer som också var på väg söderut. Vi passade på att gå på toaletten och att sitta och njuta i det soliga vädret. Bussen åkte vidare och hamnade i Helsingborg där vi skulle ta färjan över till Danmark och Helsingör. Vi bytte också ut våran gamla busschaufför Håkan eftersom han började bli lite sliten. Den nya var en annan go göteborgare vid namn Ingemar. Båtresan tog ca 30 minuter så där hann man inte med så mycket mer än att kolla på utsikten. Vi såg bland annat Kronobergs slott. Glassar i solen på första rastplatsen Vi hade inte hunnit långt in i Danmark innan Ingemar ropade ut i högtalarna att han måste stanna för att köpa en bil som han hade sett efter vägen. Det visade sig vara en liten tuff, rosa leksaksbil som han skulle ge till sitt barnbarn. Resan gick vidare genom Danmarks låga landskap och vi kom slutligen fram till Gedser där vi tog färja nummer två till Rostock i Tyskland. På färjan åt många mat och luktade på parfymer. Båtresan tog två timmar och klockan var ganska mycket när vi kom fram till Tyskland. Nattstoppet gjorde vi vid en stor McDonald s där vissa passade på att äta och gå på toaletten. Sedan försökte alla sova och när det var dags för frukost hade vi kommit fram till Tjeckien och Terezín. Vi blev väckta av att Rolling Stones strömmade ut högtalarna på hög volym. Ingemar hade bokat frukost på en liten restaurang som stod framdukad när vi kom dit. Efter ett besök i den tillfälliga ghettostaden i Terezín åkte vi vidare mot Prag och det första och längsta stadsbesöket. Vi kom fram till hotell/vandrarhem Junior där vi skulle spendera tre nätter. Under en utflykt höll vi på att fastna under en stenbro då bussen var för hög. Folk längst fram i bussen blev rädda och skrek men det var inget större problem för Ingemar som lyckades backa oss ur situationen. Söndagen den 6:e maj packade vi våra väskor för att bege oss till Wien i Österrike. Vi åkte efter frukost och vid lunch hade vi kommit fram till ett stort köpcenter nära den Österrikiska gränsen. Där fick vi lite fritid och vissa passade på att kolla i affärer efter maten. Sedan rullade bussen vidare och på eftermiddagen var vi framme vid hotell Ananas. Hotellet var av hög standard vilket var skönt för oss som tidigare hade behövt dela på både duschar och toaletter på vandrarhemmet i Prag. Efter vår korta vistelse i Wien var det dags att åka till Budapest i Ungern. På kvällen anlände vi till hotell Atlas som låg i ett område där man inte borde gå ensam på kvällen. Efter en två dagars lång vistelse i Budapest gick resan vidare mot Polen och Krakow. På vägen dit passerade vi Slovakien och dess bergiga landskap. Vi kom fram sent på kvällen till hotell Zaczek där partyt redan var i full gång. Hotellet fungerade också som ett studenthem och alldeles bredvid fanns ett stort festområde. Vissa valde att gå dit och roa sig medan de andra fick anstränga sig för att kunna somna i dunket och den polska allsången. I Krakow fick vi också återse vår första busschaufför Håkan som skulle resa med oss den sista natten, så att Ingemar skulle slippa somna framför ratten. Efter besöket i Krakow började resan lida mot sitt slut. Bara ett besök på koncentrationslägret Auschwitz och

4 hemresan väntade. Besöket i Auschwitz var klart vid lunchtid då vi besökte en restaurang i närheten där Ingemar och Håkan hade förbeställt mat. Resan gick vidare men nära tyska gränsen vinkades vi in av polisen för kontroll av busschaufförerna. Det visade sig att pausen mellan Budapest och Krakow hade varit 12 minuter för kort. Stackars Ingemar, som är chef, fick böta ca 2500 kronor för det lilla misstaget. Vi fick vänta ganska länge eftersom den polska polisen inte är den snabbaste, vilket vi vet efter tidigare erfarenheter. Till sist kom vi i alla fall fram till ett blåsigt Tyskland där vi stannade vid en restaurang på kvällen för att äta något. När klockan hade blivit tre på morgonen blev vi väckta av chaufförerna då vi inte fick stanna kvar på bussen under den 45 minuter långa båtresan mellan Puttgarten och Rödby. Väl tillbaka på bussen somnade de flesta men vissa vaknade igen när det var dags för nästa båtresa. Det var en kort resa och alla satt kvar på bussen och sov. När vi hade nått fram till Falkenberg i vårat vackra (men kalla) hemland Sverige, väcktes vi återigen av Rolling Stones och några sköna kommentarer från göteborgarna nere vid ratten. Vi fick också avnjuta Boten Anna innan det var dags för ett frukoststopp på Donken. Man passade också på att köpa med sig lunch till hemresan då alla ville åka direkt hem utan stopp. I Göteborgtrakten tog vi farväl av Ingemar och Håkan, som vid det här laget förmodligen saknade sina fruar. Istället fick vi en ny chaufför som följde oss hela vägen till Västerås. Den här Europaresan har varit över våra förväntningar. Vi har upplevt och sett flera städer, både genom studiebesök och på egen hand. Det har varit lärorikt och intressant men framför allt roligt. Tack Carlforsska, alla medföljande lärare och chaufförer för en oförglömlig resa! Utanför bussen på väg ner i Europa Av: Hanna, Hannah och Elina, SPEUR2 Under bussresorna skrev alla rapporter om olika studiebesök

5 Torsdag 3 maj Studiebesök i Terezin På morgonen anlände vi äntligen till Tjeckien där vi skulle besöka Terezin. Terezin byggdes under slutet av 1700-talet för att ursprungligen användas som en militärstad för soldater, men under andra världskriget började nazisterna använda fästningen som ett mönsterghetto för att visa upp för omvärlden. Men fästningen var även ett fängelse som användes av Prags Gestapo för att fängsla judar och andra motståndare mot regimen. De flesta fångarna var tjecker men det fanns också andra nationaliteter i fängelset. För judarna var tiden i fängelset speciellt svår då många av dem dog eller slussades vidare till koncentrationsläger som t ex Auschwitz. Vi fick en guidad tur genom Terezins lilla fästning av en engelsktalande guide, hon var väldigt kunnig och sammanfattade händelserna i Terezin på ett intresseväckande och tydligt sätt. Efter att guiden mött oss vid huvudingången visade hon oss först rummet där fångarna fick genomgå registrering och fråntogs alla personliga ägodelar inklusive kläder. Fångarna tilldelades istället uniformer och separerades från sina familjer. Efter att vi sett huvudingången blev vi visade de små trånga rummen där fångarna bodde under hemska förutsättningar. De bodde upp till 100 personer i rum där vår grupp på ca 45 personer knappt fick plats. Det var hemskt att se träbritsarna där fångarna fick sova utan varken madrass eller filt. Även de hygieniska förhållandena var extremt dåliga, det fanns bara ett handfat utan rinnande vatten och fångarna fick inte någon regelbunden tillgång till duschar. I slutet av andra världskriget byggdes en ny fånggård med rum för ca 600 personer, dessa rum var dock inte speciellt mycket större än de för 100 personer. De hemska förhållandena i Terezin visade sig också i de kolsvarta isoleringscellerna och genom att det endast fanns åtta stycken sjukhussängar på mer än 8000 personer. Trots att det var en fruktansvärd plats så var avrättningar inte lika vanliga som i nazisternas riktiga koncentrationsläger. Alla verkade bli illa berörda av det vi fick uppleva men det var ändå svårt att ta till sig vad som verkligen hänt. 5 maj 1945 lämnade nazisterna Terezin och då härjade en tyfusepidemi i lägret vilket ledde till att fångarna ändå inte fick lämna Terezin. Först på sensommaren 1945 fick den sista friska fången lämna lägret, då hade 200 000 människor passerat Terezin varav 40 000 hade dött där och 140 000 skickats vidare till koncentrationsläger. En av sovsalarna Lilla fästningen i Terezin sedd från utsidan Victoria och Anna-Lisa, Eur 3

6 Torsdag 3 maj - Stadsvandring i Prag Vi möttes kl. 14.00 och tog oss till den plats vår träffplats skulle vara efter lunchen. Vädret var varmt och vi bestämde oss att det skulle vara framför Debenhams, den varmaste punkten i Prag. Efter det skildes alla åt och letade efter lämpliga matställen. Själv gick jag och min grupp till en kinesisk restaurang. Vi märkte att det var väldigt billigare att äta kinamat i Tjeckien än i Sverige. Sedan möttes vi alla framför Debenhams igen, kl. 15.40, då Liselotte och Per-Göran var guiderna. Första besöket vi gjorde var Prags astronomiska urverk. Den var stor och folkmassan väntade på klockslaget. Det var varmt och fullt med människor som kollade på. Uret är från renässansens tid, 1600-talet, och förutom tiden visar den också månaden, dagen, stjärntecken, horoskop, månens och solens banor bland annat. Vid renässansens tid var urverket Gamla stadens rådhus. Klockslaget visade 16.00 och vi fick se olika statyer röra på sig och genom två fönster finns det olika statyer som visar upp sig en efter en. Per-Göran varnade oss för ficktjuvar. På det torget finns det fullt av ficktjuvar. Vi fortsatte genom Gamla stan, som heter Stare Mesto, och det är lätt för att komma vilse där. Ett av Gamla stans kännetecken är totalt oregelbundhet. Alla gator och byggnader ser likadant ut överallt. Halva gruppen fick lov att hojta till och hängde inte med i svängarna. Så Per-Göran fick stanna upp mycket för att få med allihop. Gamla stan är fullt av souvenir butiker, pubar, cafeer, restauranger, club, shopping, etc. Vi såg även uteliggare som hade en annan metod att tigga pengar. Det kändes sorgligt. Vi kom fram till en av Europas äldsta broar, Karlsbron, där det finns en staty av kejsare Karl IV, och bron är döpt efter honom. Någon gata bort finns även Karls universitet. Vi gick över bron som är känd för nöjen, det finns allt från musik till försäljning. Alla gillade även utsikten och passade på att ta foton. Bron är utsmyckad av olika statyer, fast inte är originala, utan tillgjorda. När bron byggdes fanns inte statyerna. Det finns en staty som många tar kort med. Om man håller vid den statyn, så återvänder man till Prag. Den statyn, som de andra statyerna, har även skrifter på latin och den statyn är gjord 1683. Vi gick över bron till andra sidan, då vi stannade vid stadsdelen Mala Strana. Det är en fin gata där det finns många ambassader. Den stadsdelen var vid 1600-talet en egen stad, som med tiden har vuxit ihop med Prag. Vi fortsatte stadsvandringen på uppförsbackar och oändliga trappor. Men det var det värt. Där uppe låg slottet, som är i stadsdelen Hradcany, och utsikten var fantastisk då man fick en riktig stadsvy. Vid slottet hade vi tur att få se vaktombyte och sedan trädde vi in i slottets territorium. Inom byggnaderna, vid 1900-talet, hade slovaker protesterat många gånger mot regeringen, och blev sedan Slovakien självständigt 1993. Vi skulle sedan gå in till den tyskspråkige litteraturförfattaren Frans Kafkas bostad, men vi skulle ha köpt biljetter till inträde. Vi tyckte det var onödigt att köpa biljetter på det, och fick nöja oss med att kika in genom grindarna istället. Stadsvandringen tog slut där, och det enda som vi hade kvar att göra var alla trappor vi skulle gå nerför. Det har varit en intressant stadsvandring, som med andra fördelar lärde oss nya ställen att lokalisera i hjärnan. Vi lärde oss kultur och ny konst.

7 Urverket i Prag En vacker utsikt Nigar och Juju, SPEUR3

8 Fredag 4 maj Svenska ambassaden i Prag Det hela började med att vi gick vilse men kom till slut fram till ambassaden 45 minuter för sent och fick då en mycket intressant föreläsning av Henrik Grudemo som är en av fyra handläggare på svenska ambassaden i Prag och arbetar med politiska frågor. Han berättade om vad som krävs för att bli diplomat, bland annat att man är ute efter folk med ekonomisk, juridisk utbildning och statsvetare. Man måste sedan söka till en diplomatutbildning som är svår att bli antagen till, cirka 15-20 personer/år. Om man väl blir antagen är man garanterad ett jobb som diplomat. Goda språkkunskaper och utlandserfarenheter är en fördel. Engelska är obligatorisk sedan ändras språk kraven utefter vart man blir stationerad. Man är stationerad i två perioder på två till fyra år per period utomlands eller i Stockholm där 60 % av de svenska diplomaterna arbetar. På ambassaden vi besökte arbetar sex personer, fyra stycken handläggare en ambassadör och en sekreterare. De 4 handläggarna ansvarar för varsitt område; Migrationsfrågor- hjälpa svenskar i landet Etablering av svenska företag EU-politiska frågor Attachéfrågan Den fjärde handläggaren var delaktig i Sveriges avtal med Tjeckien i JAS-Gripen-avtalet. Avtalet löper ut 2015 och kan då förnyas.de kommande åren. Detta pågrund av att Tjeckien och Sverige kommer att dela ordförandeskapet i EU under 2009. Handläggaren som ansvarar för EU-frågorna står inför en ökad arbetsbörda då länderna blir ordförande i EU 2009. En vanlig dag för en handläggare består av rapportskrivande och att förbereda praktiska saker för diplomater och svenska medborgare, som besöker landet. Grudemo gick in på ekonomiska och politiska frågor i Tjeckien. Vi fick reda på att landet styrs av en koalitionsregering med center-höger majoritet. Tjeckiens ekonomi: Tjeckien har de senaste åren haft en positiv trend med ökad BNP vilket bidragit minskad arbetslöshet. På 10 år har den minskat från 10% till 7%. Trots denna positiva trend lider Tjeckien av stora budgetunderskott. Två orsaker till underskottet är ett dåligt pensionssystem och en undermålig sjukvårdsapparat. Till följd av detta nekas de inträde i valutaunionen. Landet har som mål att åtgärda dessa problem så de kan komma med i samarbetet år 2012. PG och ambassadrådet Grudemo Utsikt från Svenska ambassaden Andreas, Martin SPSP3 Christian EUR3

9 Fredag 4 maj- Studiebesök på miljödepartementet Vi anlände till Miljödepartementet lite efter utsatt tid med våran buss, på grund av mycket trafik. Väl framme välkomnades vi av Miroslav Novak som arbetade där. Han hade förberett en powerpoint-presentation med information om vad de sysslar med på miljödepartementet. I presentationen ingick både nuvarande, dåvarande och framtida miljöproblem. Det var väldigt mycket information. Miroslav Novak ville verkligen att vi skulle få reda på allt, han var väldigt engagerad. Han började tala om vad ett miljödepartement egentligen är och vad de 650 anställda arbetar med där. Dessa anställda tillhör olika avdelningar som har hand om olika miljöproblem. Till exempel hade en avdelning hand om jordbruksproblem och en annan om vatten- och luftproblem. Miroslav Novak hade delat in deras miljöproblem i punktform så att det skulle bli lättare för oss att förstå. Två av dessa punkter var Tjeckiens problem med översvämningar, de drabbas ofta av detta problem under våren, giftig luft i städerna, detta orsakas av fossila bränslen. När Miroslav Novak var klar med den grundläggande informationen kom hans kvinnliga kollega in och informerade djupare om hållbar utveckling inom miljöpolitiken. Hon förklarade lite hur de arbetar på den sektorn. Inom denna sektor finns det olika underavdelningar som är specialiserade på tillexempel miljöfrågor, sociala frågor som rör miljön och ekonomiska frågor. Hon berättade även att de jobbade med agenda 21. Efter henne kom ännu en kvinnlig kollega, vid namnet Lenka Vokasova. Hon informerade om sitt arbete som var inom naturskyddet. Hon berättade om vilka problem som finns och kan komma att uppstå, samt vilka åtgärder som kan komma att behövas. Hon berättade om naturskyddade områden vilka endast utgör 14.6% av hela Tjeckien. Där ingår det 4 nationalparker som ligger vid berg och 24 djurskyddsområden. Även denna avdelning var indelade i bland annat landskaps program, ett program för att reparera de förstöra sjöarna och ett flexibelt program. Deras mål är att behålla de traditionella utvinningsmetoderna, vilka sliter betydligt mindre på miljön än dagens. De vill också skydda både växt och djurarter, förhindra erosion och slutligen minska på utvinningen av naturens resurser. Det var ett väldigt givande besök då vi verkligen fick veta mycket på en kort tid. Eftersom det var en kort tid som sagt så blev det svårt att ta in allt. Vi uppskattar dock detta besök och känner att det gjorde oss mycket mer insatta i Tjeckiens miljösituation. Miroslav Novak under sin powerpoint-presentation. Avtackning efter besöket. Julia och Magdalena SPSP3

10 Fredag 4 maj - Prague Environmental Education Center Klockan 16:45 var vi framme vid Prague Environmental Education Center. På grund av försening så blev det ett intensivt besök på cirka 30 minuter istället för 1 timma som planerat. Vi möttes upp av en man som var från en av de organisationerna som arbetade på stället. Besöket startade på loftet i en av de gamla bondgårdarna. Där uppe fanns gamla jordbruksredskap för beskådning. Guiden berättade för oss att centret bildades år 1994 av fyra icke-statliga organisationer. Den äldsta av byggnaderna var från 1400-talet, det var en matkällare som vi även fick gå och titta på. Centret används för att informera barn och unga i Prag om miljö, djur och natur. De håller i aktiviteter och lärande för barn och hela familjer. Gården bestod av nio hektar land och var uppdelad i viktiga element i ekosystemet; äng, våtmark och skog. Turen fortsatte på en bakgård där vi fick se klassiska lantdjur som till exempel grisar, getter och höns. Centret hade även andra djur som hästar, gäss, kaniner osv. För många barn kunde detta vara enda möjligheten att få kontakt med djur. Avslutningsvis gick vi på en vandringsrunda då vi fick uppleva de olika naturdelarna. Besök på centret är gratis och det har öppet alla dagar i veckan. Det skulle kunna liknas vid en blandning av Vallby Friluftsmuseum och Asköviken hemma i Västerås. Besöket var intensivt men trevligt och vi kunde sätta oss in i hur viktigt detta center kan vara för människorna i Prag. Det här är ett bra sätt att uppmärksamma befolkningen om hur viktigt det är att värna om djur och natur. Några av gårdens getter. Gården har fått sitt namn från den ursprungliga ägaren. Detta var vår guide. Jessica, Matilda och Petra SPSP3

11 Lördag 5 maj Vandring i Prags judiska stadsdel Vår promenad startar vid gatan Parizkâ som leder till ett ghetto, vilket är ett kvarter där judarna kom att leva. Oftast av tvång, men vissa bodde där av fri vilja för att undvika förföljelser. Detta områdets historik går ända tillbaks till 1000-talet. De tjeckiska judarna kom att bli mer förföljda och plundrade på sin egendom. Inom ghettot var judarna isolerade med exempelvis egna synagogor, egna skolor etcetera. Deras isolering ledde till missförstånd och misstänksamhet från resten av befolkningen och de antijudiska kravallerna blev allt fler. Ghettona upplöstes med kriget, då Hitler kom till makten, vilket ledde till att judarna inte ens fick bo kvar i sina egna stadsdelar. Av de judar som överlevde andra världskrigets koncentrationsläger, vilket endast var ca 10% av de som blivit skickade dit, kom endast ett fåtal tillbaks till Prag. Idag kvarstår endast en liten del av de dåtida ghettona. På vår rundtur passerar vi även en av de större välbevarade synagogorna, Vysokâ Synagoga, samt den spanska synagogan Zidovskê, som idag är ett museum för judisk historia. Efter Zidovskê når vi fram till den gamla judiska gravplatsen som är full av gravstenar i alla möjliga former, storlekar, modeller och formationer. Vi ser direkt att den är mycket annorlunda från våra välplanerade svenska kyrkogårdar. Just denna gravplats har funnits sedan 1400-talet och användes ända fram till 1900-talet. Slutligen når vi fram till Old/New Synagogue, vilket är den äldsta synagogan i Central Europa, och som byggdes på 1200-talet. Portarna till denna synagoga är bland de äldsta portarna i Prag. Legenden säger att änglar kom ner från himlen med stenarna som den är byggd av, och man anser att det är därför den har överlevt 2 stora bränder. Synagogan är byggd i gotisk stil, precis som många andra byggnader under 1200-talet. Den har dock renoverats under 2000-talet och kommit att bli mer och mer reserverad för män, medan kvinnor måste följa gudstjänsten genom små fönster i vägarna. Vi finner denna rundtur intressant då den ger en inblick över judarnas både nutida och dåtida situation. Vysokâ Synagoga Den judiska gravplatsen Hannes, David och Jennifer, EUR3

12 Söndag 6 maj Stadsvandring i Wien Efter incheckning på hotell Ananas traskade vi iväg till det första stoppet på vår stadsvandring i Wien, vilken leddes av Ellen och Bella. Vi skulle se det berömda operahuset, men av misstag beundrade vi istället Karlsslottet. Som tur var hittade vi snart det riktiga operahuset. Det började byggas 1861 i renässansstil och invigdes 1869. Operahuset byggdes som en hyllning till Mozart och har en av världens mest kända operascener. Varje år i februari hålls här den berömda operabalen. 1945 bombades operahuset och det tog 10 år innan man med några uppdateringar kunde återinviga huset. Den pampiga byggnaden är känd för sina fem statyer som pryder fasaden över ingången. Statyerna är skapade av Herner och de symboliserar kärlek, heroism, drama, fantasi och humor. Vårt andra stopp blev Albertina konstmuseum. Byggnaden är väldigt stor och den väldiga statyn på taket av en man på häst gör byggnaden ännu mer maffig. Här finns 60 000 målningar och 1 miljon grafiska verk av konstnärer som Da Vinci, Michelangelo och Rembrandt. Specifikt för Albertina konstmuseum är att man byter ut kollektionen kontinuerligt och man blandar historia med nutid. Vi gick vidare till spanska ridskolan, som startades 1572 av den Habsburgska familjen. Från början var det en vanlig ridskola som skulle bevara den speciella ridstilen Haute École. Man avlade och använde spanska hästar i undervisningen och därav namnet. På order av Karl VI byggdes det som idag är den spanska ridskolan. Bygget pågick mellan 1729-1735. Framför den stora vita byggnaden tornar Karl VI:s staty upp sig och varje ryttare som passerar den måste lyfta på hatten och buga mot statyn för att visa den forna kungen sin respekt. Vårt fjärde stopp blev Hofburg, som under 1200-talet var en medeltida borg. 1683 belägrade turkarna Wien, men med hjälp av befolkning i andra provinser lyckades österrikarna återta staden. Man återuppbyggde Hofburg som blivit totalförstört. Sevärdheten, på 240 000 m², har barockprägel och består av ett antal separata byggnader och trädgårdar. Ända fram till 1900-talet byggdes Hofburg ständigt ut och idag finns här nationalbiblioteket, presidentens säte, vetenskapliga institut och museer. I Hofburg finns också 54 silverurnor innehållande hjärtan från Wiens tidigare kejsare. Slutligen gick vi igenom parken Volksgarten. Den ritades 1819 och 1822 öppnades det ett café i parken där konserter höll och så görs än idag. Här finns också ett tempel som är tillägnat den grekiska guden Zeus. Templet ser ut som hämtat från Aten. En bassäng med fontänskulpturer och ett monument av härskarinnan Elisabeth finns också i Volksgarten. Parken är väldigt vacker med alla sina blommor, växter, gångar, fontäner och statyer. Stadsvandringen var välplanerad med lagom många stopp och inte för mycket fakta om varje sevärdhet. Ellen och Bella var förberedda och kunde allting utantill. De pratade högt och tydligt efter att ha samlat ihop hela gruppen. Det lilla missödet i början gjorde absolut ingenting. Det enda som var jobbigt var att det hela blev lite stressigt och att det var långt att gå, men inget av detta kunde Ellen och Bella rå för. Vi var redan försenade till Wien och det var svårt att se det exakta avståndet på kartan. Operahuset Vid Hofburg Annie, Sara och Tone, SPSP3

13 Söndag 6 maj Miljöskyddsfrågor i Wien Efter en stadsvandring i Wien slog vi oss ner i konferensrummet på hotell Ananas. En släkting till Per-Göran vid namn Barbara-Amina Gereben-Krenn, doktor i evolutionsbiologi, höll ett föredrag om österrikes natur och klimat. Under hela presentationen visades bilder och tabeller på en projektor som Barbara berättade om. Barbara inledde det 45 minuter långa föredraget med att prata om allmänna fakta om Österrike samt delvis jämföra dem med kortfakta om Sverige. Hon berättar att Österrike är präglat av ett bergigt landskap då 62 % av landets yta är täckt av Alperna och hela 28 % av Alpernas yta finns i Österrike. Hon pekar på fem huvudlandskap i Österrike i vilka klimat och nederbörd varierar. Efter den grundläggande faktan visas en kavalkad av bilder från de olika landskapstyperna. Man kunde enkelt följa med på var de österrikiska landskapen var belägna då Barbara hade flikat in en karta av Österrike i hörnet av bilderna på duken. Vi fick även se bilder på djurarter, insekter och fågelarter i de olika områdena. Trots österrikes relativt lilla landyta tycks naturlivet och landskapet innehålla stora variationer. Västerut är det allra bergigast vilket också leder till varmt och regnigt klimat. I nordöst flödar jordbruket och förhållandena är mildare. Barbara berättar att till följd av växthuseffekten har klimatförhållandena i Österrike förändrats; bergen i Alperna är idag inte lika snötäckta under vinterperioden som tidigare och glaciärerna smälter. En skillnad som Barbara betonar gäller nationalparker. I Österrike finns sex nationalparker, vilket är färre än i Sverige. Hon menar också att syftet att upprätta nationalparker skiljer sig åt då man i Sverige är ute efter att bevara den biologiska mångfalden medan man i Österrike ser det snarare som en turistattraktion som man kan tjäna pengar på. Barbara anser att det finns en skillnad i moralen hos österrikare och svenskar, hon ser ingen motivation och känsla för att stötta naturskydd och en miljövänlig livsstil hos sin egen befolkning. Svenskar å andra sidan tycker hon verkar ha en närmare relation till och en större medvetenhet om naturen. I det stora hela var föredraget väldigt rikt på fakta och det gick i ett högt tempo. Det var ibland svårt att hänga med och reflektera över vad som sades, då talaren pratade fort och med få pauser. Det var dock intressanta fakta och bilderna som visades var vackra och uttrycksfulla. De svenska eleverna verkade intresserade av ämnet och ställde flertalet frågor när de 45 minuterarna var över och som bevis på Barbaras kunnighet kring ämnet svarade hon med säkerhet på de frågor som ställdes. En av många fina bilder av landskap på bildduken Barbara-Amina Gereben-Krenn Ellen, Isabella, EUR3

14 Tisdag 8 maj Studiebesök på svenska ambassaden i Budapest Vi tog bussen till den svenska ambassaden, men på grund av den stressiga trafiken i Budapest kom vi 40 min för sent. Där togs vi emot av Kristina Eineborg, som är första ambassadsekreterare i Budapest. Hon har arbetat där i 2,5 år och tidigare har hon varit i Danmark och Frankrike. På Sveriges utrikesdepartement arbetar det ca 1 400 personer, varav 800 är stationerade i utlandet. Ambassaden i Budapest är en medelstor ambassad med tolv anställda, varav fem kommer ifrån Stockholm, resten är lokalanställda. Dessa siffror kan jämföras med Washingtons 70-80 anställda. Receptionen i ambassaden tar hand om konsulära frågor, så som visum- och passansökningar, uppehållstillstånd i Sverige samt röstning vid val. Andra uppgifter som ambassaden har är att företräda Sverige, rapportera om vad som händer i Ungern samt att främja svenskt näringsliv och kultur. Man är speciellt intresserad av Ungerns åsikter i EU-frågor. Ungerns politik idag är väldigt komplicerad då den utmärks av två helt skilda block, som har svårt att samarbeta. Ungern är relativt positiv till EU eftersom det ger landet ekonomiskt stöd, men man prioriterar inte EU-frågor. Landets mål är att gå med i EMU före år 2012, men Ungern har dåliga finanser. Exempelvis har de det största budgetunderskottet inom EU. Miljö- och jämställdhetsfrågor är andra frågor som inte prioriteras. Miljöfrågorna skjuts undan då Ungern har mer akuta problem som rör folket. Ungern har dock stora miljöproblem och det finns stora klasskillnader i landet. Relationerna mellan Sverige och Ungern är goda, trots stora språkliga svårigheter. Ungrarna är positiva till Sverige, mycket tack vare Raul Wallenberg som hjälpte judarna under andra världskriget. Andra saker som gett ungrarna en positiv bild av Sverige är att vi tog emot flyktingar på 1950-talet, vi var för utvidgningen av EU samt den lyckade affären med Gripenplan. I Ungern är svensk pop-musik populärt och man ser på Sverige som en förebild. Den sista kvarten av besöket ägnades åt att vi fick ställa frågor. Efter besöket var alla väldigt nöjda, det var ett intressant studiebesök! Här berättar Kristina Eineborg om den svenska ambassaden i Budapest. Per-Göran överlämnar en liten present som tack för att vi fick komma. Petra, Malin J och Sofia EUR3

15 Tisdag 8 maj Besök på vattenreningsverket i Budapest Vårt besök började med att vi samlades i en sal där vattenreningsverket presenterades av chefen. Idag är 45 % av allt vatten i Budapest renat och målet är att år 2010 lyckas med att få 95 % av vattnet renat genom att bygga ett nytt vattenreningsverk. Det finns också funderingar på att bygga ännu ett vattenverk så att 100 % av vattnet ska bli renat. Man renar 80 000 kubikmeter per dag och med det nya systemet så vill man uppnå 120 000 kubikmeter per dag istället. Sedan berättade han hur vattenreningen går till i olika steg och vi fick känna på materialet som filtrerar vattnet. Hela systemet är datastyrt så det behövs inte så mycket arbetskraft. Efter det tog han runt oss på en tur i vattenreningsverket. Först visade han oss det första steget av vattenreningen, den mekaniska reningen. Där var vattnet otroligt smutsigt och det luktade hemskt. Med mekaniskt rening så menar man att de stora partiklarna tas bort, som tillexempel slam. Allt vatten fylldes upp i en bassäng och därefter kunde man se det som flöt upp och vad som skulle renas bort. Det som flöt upp var smuts, som tillexempel olja. Sedan gick vi vidare till andra steget där det är biologisk rening av vattnet och då tar man bort små partiklar i vattnet. Ett av stegen var zonen då bakterier tillsattes för att rena vattnet ännu ett steg. I en annan bassäng så tillsattes mycket syre som blandades med mycket bakterier ifrån den första bassängen och vattnet blev därefter ännu ett steg renare. I nästa reningssteg så berättade han att de har en extra reningsfas för att vattenreningen släpper ut så mycket vatten i en känslig del av Donau och därför behöver man denna extra reningsprocess. Bassängen där denna fysikaliska och biologiska rening sker är fem meter djup och vattnet kommer underifrån. Där finns det också ett fyra meter tjockt lager med stenar som filtrerar vattnet och högst upp finns det bakterier som renar lite till. Klortillsatsen är det allra sista steget av reningen och därefter är vattnet drickbart. Avslutningsvis gick vi in igen och såg en kort film om processen och därefter tackade vi för besöket. Vi tycker att det är synd att vi inte har sett hur vattenreningen går till i Sverige så att man kan jämföra reningsprocesserna. På det viset är det svårt att få en klar slutsats på om reningen är tillräckligt bra eller inte. Men det verkade som om det var ett bra system och vi hoppas att det når sina mål vad det gäller vattenreningen. Vattenreningens första steg mekanisk rening Vattenreningens andra steg biologisk rening Linn & Anna SPSP3

16 Tisdag 8 maj Guidad tur i Budapest Denna soliga eftermiddag bjöds vi på en guidad tur i Budapest av Tone, Annie och Sara. Första stoppet med bussen var på det stora slottsområdet. Här anlade den ungerska kungen Béla IV en fästning på 1200-talet och grundade då huvudstaden Buda. Fästningen förstördes ett flertal gånger av både turkar och kristna arméer, men den blev återuppbyggd. I slutet av andra världskriget demolerades slottet på nytt, men återigen byggde man upp det. Sedan dess har detta område sett ut som det gör idag, charmigt och majestätiskt. Att slottet blivit förstört så många gånger är inte bara negativt då man har hittat fynd från den medeltida fästningen, som idag finns bevarade på museum. Under slottsberget finns det labyrinter och grottor som är en effekt av de underjordiska källor som Budapest är så känt för. Slottet är idag uppdelat i Nationalbiblioteket, Nationalgalleriet där man ställer ut ungersk konst, Moderna museet samt Historiska museet. En annan känd byggnad på slottsområdet är Mattiaskyrkan som tack vare sin enorma akustik ofta används till konserter. De äldsta delarna är från 1200-talet, men de största delarna byggdes på 1400-talet. Kyrkan har fått sitt namn av Kung Mattias som själv gifte sig där två gånger samt byggde om och smyckade den. När turkarna invaderade Ungern år 1541 blev kyrkan en moské men på 1800-talet fick kyrkan tillbaka sitt ursprungliga och nuvarande utseende. Vi fortsatte med att gå till en utsiktsplats på slottsområdet, varifrån vi kunde se stora delar av Budapest. På andra sidan floden Donau utbredde sig det magnifika parlamentet, som är stadens största byggnad. Parlamentet är bland de tre största i världen och började byggas år 1885 och invigdes år 1904. Framför parlamentet står 88 statyer av forna ungerska härskare och kejsare och parlamentet har totalt 691 rum. I parlamentets kupolsal finner man Ungerns främsta symbol, den guld- och ädelstenssmyckade Stefanskronan, som fått sitt namn av Ungerns första kristna kung, S:t Stefan. Parlamentet är indelat i tre delar; Kongressalen till vänster i byggnaden, parlamentsalen till höger och kupolsalen i mitten. Vidare åkte vi buss över den kända Elizabethbron till det turistlockande Hjältarnas torg med dess tusenårsmonument. Detta monument byggdes till minne av Ungerns självständighet och för att visas på världsutställningen år 1896. Monumentet avbildar statyer av viktiga kungar och frihetshjältar som står i en halvcirkel runt en 36 meter hög pelare. Högst upp på denna pelare står en mycket ståtlig staty av ängeln Gabriel som sägs ha visat sig i S:t Stefans drömmar och givit honom kungakronan. På var sida av torget finns Konstmuseet och Konsthallen, som visar kända målningar och utställningar från hela världen. Nästa stopp var S:t Stefansbasilikan, som byggdes år 1851 och invigdes år 1905 och är Budapests största kyrka med sin 96 meter höga kupol. Basilika betyder i detta sammanhang inte krydda, utan att kyrkan är en förebild för andra kristna kyrkor. Den rymmer 8500 personer och är full av religiös konst. I ett av sidokapellen kan man åskåda S:t Stefans mumifierade hand, vilket lockar många turister då han också är ett skyddshelgon. Kyrkan har även en nio ton tung klocka, som under andra världskriget blev bestulen av nazisterna men som sedan ersattes tack vare tyska katoliker. Här slutade tjejernas guidning som var både lärorik och bekväm! Tack vare bussen slapp vi trappor men bjöds ändå på otroliga utsikter samt lättsam fakta om Budapests intressantaste måste-se - attraktioner.

17 Parlamentet S:t Stefansbasilikan Hanna, Kim och Stephanie SPEUR3

18 Torsdag 10 maj Stadsvandring i Krakow Efter vår första natt i Krakow var det dags för en stadsvandring. Vår svenska guide Marlene mötte upp oss vid hotellet och även denna dag följde vi resans trend då vi var 15 minuter sena. Hon började med att informera oss om allmänna fakta om Krakow. Staden är den tredje största i Polen med sina 800 000 invånare varav 100 000 är studenter. Därför var det inte så konstigt att rundvandringens första stopp blev det gamla universitetet Jagiellon ski, varav den äldsta delen byggdes på 1400-talet. Idag studerar 45 000 studenter på det gamla universitetet. Marlene fortsatte nu att berätta allmänt om skolsystemet i Polen. Staten täcker kostnaderna för skolgången i landet, dock måste eleverna stå för eget studiemedel. När man är sju år börjar man den sexåriga grundskolan, därefter tre år på högstadiet som kallas Gymnazium. Därefter börjar man på Liceum som motsvarar vår gymnasieskola, den är treårig och avslutas med en tenta. Det finns även en yrkesskola som även den är treårig men den avslutas inte med en tenta, därför finns ingen möjlighet till högre studier. När man nått högskolan studerar de flesta i fem år, förutom medicinstudenterna som stannar ytterligare ett år. Vi gick vidare mot gamla staden som under medeltiden omgavs av en 4 km lång stadsmur. Under 1800-talet revs muren och man skapade istället en park som omger hela stadskärnan. Nu var nästa mål det stora torget som är det största medeltida torget i Europa. I Krakow finns det 120 katolska kyrkor och eftersom inte staden bombades under andra världskriget finns mycket bevarat än idag. På torget finns två kyrkor, den lilla kyrkan är äldre än staden och på 1400-talet byggdes ytterligare en kyrka som finansierades av befolkningen. Vi avslutade vår rundvandring med att titta på det stora kungliga slottet. Därefter tackade vi Marlene för den intressanta turen och hon lämnade av oss vid spårvagnsstationen för vidare resa till en polsk skola. Detta skulle komma att bli en resa som vi aldrig lär glömma. Den nyare kyrkan på torget Universitetet Jagiellon ski Johanna och Malin SPEUR3

19 Torsdag 10 maj Skolbesök med förhinder Idag var det tänkt att vi skulle besöka en gymnasieskola i Krakow, Liceum Ogolnoksztalcace. Vi hade tidigare under veckan pratat med rektor Elzbieta Szaban och kommit överens om en passande tid. Efter en kortare guidad stadsvandring i Krakow skyndade vi oss till spårvagnen, som skulle leda oss till skolan. Det uppstod komplikationer med biljettköp och vi insåg att vi inte skulle anlända i tid till det här besöket heller. Väl på spårvagnen med biljetterna i högsta hugg, helt ovetandes om vad de små papperslapparna skulle komma att vålla oss för problem, ringde vi upp skolan för att beklaga vår försening. Det visade sig dock att det skett ett missförstånd vid arrangerandet: rektor hade uppfattat att vi skulle komma ett dygn senare. Efter mycket dividerande fram och tillbaka sade hon att det nog skulle gå att genomföra besöket trots allt. Hon bad oss återkomma om tio minuter, i hopp om att då ha fått tag på engelskläraren som skulle vara vår guide. Dessa tio minuter skulle dock istället komma att bli till två timmar. Så fort vi lagt på luren och klivit av spårvagnen blev vi haffade av tre biljettkontrollanter, som hade iakttagit oss på spårvagnen. Fem personer ur vårt sällskap hade missat att stämpla sina biljetter och för detta skulle priset bli dyrt. Vi blev stående på perrongen, 40 elever och fem lärare, förbluffade över hur vi helt ofrivilligt lyckats åstadkomma ett sådant allvarligt brott. Kontrollanterna ansåg nämligen att det var så pass grovt att det kan jämföras med att begå hedersmord i ett land där det inte är tillåtet. Priset för vårt brott var böter, något som vi inte tyckte att vi gjort oss skyldiga till. När vi gjort det klart för kontrollanterna att vi inte tänkte betala något, tillkallades polis till platsen. De gav oss två alternativ: antingen att betala böter på 375 zloty, vilket motsvarar 937 svenska kronor, eller att låta våra fem brottslingar sitta i häkte till dagen därpå, i väntan på rättegång och slutgiltig dom. Detta var något som vi inte tänkte acceptera, utan med Liselotte (under falsk identitet som Lotta Johansson) i spetsen, fortsatte vi diskussionen. Vi försökte få med oss poliserna till det svenska konsulatet, som vi sett låg alldeles i närheten. Enligt dem var kravet för att få vända sig till konsulatet, för att få hjälp, att bli arresterad. Vid det här laget kände vi oss väldigt uppgivna och insåg att vi inte hade mycket till val, förutom att betala böter; vi kunde ju inte låta de fem tjuvåkarna missa besöket på Auschwitz dagen därpå. Tyvärr medförde detta missöde att vi missade vårt besök på skolan. En timme och 50 minuter efter avtalad tid ringde vi tillbaka till skolan, som nu arrangerat allt åt oss, och meddelade att vi inte kunde komma. Det kändes givetvis väldigt tråkigt att vi inte kunde besöka skolan som vi tänkt, särskilt efter att de gjort sådana ansträngningar för att ordna det för oss. Även om vi inte fick se och lära oss något om det polska skolväsendet, som vi hoppats, fick vi desto större insikt i ett annat väsende: polisen som fortfarande visar spår av det gamla kommunistiska samhället. Böteslapparna Poliserna Linda, Madeleine, Michaela SPEUR3

20 Torsdag 10 maj Besök i saltgruvan utanför Krakow Wieliczka Salt Mine är den äldsta och största saltgruvan i världen, med ett djup på 135 m och en volym på 7,5 miljoner m. Den innehar tunnlar med en sammanlagd sträcka på 200 km, varav 2 km skulle bli vår guidning. Gruvan bildades i en saltsjö för ca 13 miljoner år sedan och den bearbetades från 1300-talet ända fram till 1996, då man längre inte kunna utvinna något salt ur den. Vi delade upp oss i två grupper med en varsin guide. Vår guide var en engelsktalande kvinna som hette Anna Gawenda. Hennes fyraåriga erfarenhet inom detta yrke gjorde hela turen mycket lärorik och spännande. Turen började med att vi tog oss ner 400 trappsteg under markytan. Trappnedgången var väldigt trång och timmerstockarna runtomkring var nedklottrade med namn och datum från tidigare besökare. Väl nere tog vi oss igenom ett antal tunnlar som ledde till olika kammare och kapell. I tunnlarna kunde man se en räls som saltet transporterades på under gruvans användning. Saltet i tunnelgångarna var mestadels gråfärgat, vilket berodde på att det genom åren blandats med olika mineraler och sandpartiklar. Vi besökte en rad olika kammare där vi bland annat fick se hur processerna av saltutvinningen gick till, detta via artificiella visningar. Under turen berättade Anna hur riskabelt och farligt gruvarbetarnas vardag var. Hon påpekade att trapporna i kammarna, som hade en viktig funktion i deras arbete, blev ofta en dödsfälla. Hela 10 % av alla arbetare omkom i olyckor på dessa trappor som man mycket lätt kunde halka på. Just detta och flera andra risker som deras arbete medförde gjorde att många arbetare sökte sig efter tröst inom kristendomen. Genom detta fann de hopp och ledning, vilket hjälpte dem att lättare orka med vardagen. Därför byggdes det flera kapell, totalt 40 stycken, där arbetarna varje morgon tillbad olika helgon. Anna tog oss till St. Kinga s chapell, som är den största i gruvan och som tog hela 20 år att bygga. Kapellet hade väggar inristade med bibliska händelser som t.ex. Sista måltiden, vackra skulpturer av helgon och enorma kristallkronor i taket som belyste hela kapellet. Varje morgon klockan 07.00 hålls det en gudstjänst, och varje söndag klockan 08.00 en högmässa i detta kapell. Något som är mycket fascinerande är att många par världen över väljer att viga sig här. I gruvan kan man även finna tre saltsjöar med en lika hög salthalt som i Döda havet. Turen avslutades med att vi besökte en sista kammare där vi befann oss 135 meter under marken. Därefter tog vi oss upp med en mycket liten hiss som rymde nio personer och hade en hastighet på 4 m / sek. Det faktum att praktiskt taget allt var av salt och att souvenirbutiker, kapell och konstutställningar fanns i ett sådant djup var väldigt fascinerande. Detta är en förklaring till att saltgruvan förra året fick rekordmånga besökare, hela 1 miljoner turister. En konstgjord visning i en av kammarna Utsikt över St. Kinga s chapell. Hana och Aram, EUR3