Södra Sibirien & Bajkalsjön

Södra Sibirien & Bajkalsjön 28 maj 10 juni 2013 Magnus Hellström

SÖDRA SIBIRIEN och BAJKALSJÖN 2

DELTAGARE Anders Boström, Karlstad Hans Cronert, Kristianstad Janne Dahlén, Lund Aron Edman, Lund Elna Jonsson, Offerdal Ulf Larsson, Bagarmossen Rudin Nordling, Korpo, Finland Lennart Risberg, Hofors Barbro Risberg, Hofors Michael Tholin, Lund Anders Sandström, Kalmar Johan Södercrantz, Uppsala RESELEDARE Magnus Hellström, Kalmar RESRUTT 28/5 Avresa från Stockholm/Köpenhamn och vidare mot Ulan Ude efter byte i Moskva 29/5 Ankomst Ulan Ude. Transport söderut till Beloozersk. Skådarstopp längs vägen 30 31/5 Heldagar vid Beloozersk samt vid Zjeltura 1/6 Morgon och förmiddag kring Beloozersk, därefter mot Orongoj 2/6 Morgon och förmiddag runt Orongoj. Transport mot Bajkalsjön och Posolskoje. 3/6 Heldag vid Posolskoje, Alimasovo och vid Selengadeltats södra delar. 4/6 Morgon och förmiddag vid Posolskoje, därefter transport till Teplyje Ozera 5/6 Heldag vid Teplyje Ozera 6/6 Morgon vid Teplyje Ozera, och därefter lång transport till Ozero Iltjir i Sajanbergen 7 8/6 Heldagar kring Ozero Iltjir och i de omgivande bergen 9/6 Halvdag kring Ozero Iltjir, och därefter transport till Ulbugaj nere i Tunkadalen 10/6 Halvdag kring Ulbugaj och Tunkaträsken. Därefter transport till Irkutsk 11/6 Avresa från Irkutsk. Byte i Moskva och ankomst till Stockholm/Köpenhamn under kvällen OMSLAG. Beloozersk stämningsfullt utkastat på den sydsibiriska stäppen. Foto: Magnus Hellström DENNA SIDA. Sibirisk trast. Teckning: Peter Elfman 3

Nordsångarna rastade talrikt i Beloozersks trädgårdar. INLEDNING Blotta namnet Sibirien ger många av oss förnimmelser om karga, ödsliga, svårtillgängliga och kärva platser. Det stämmer i mångt och mycket, men man ska samtidigt addera att landskapet många gånger är betagande vackert, dramatiskt, oförstört, fågelrikt och fascinerande på många olika sätt! Sibirien berör alla besökare... Väl hemkomna summerar vi två fantastiskt upplevelserika veckor i Sibirien! Vi har svettats och bränt våra nackar i jakt på ängssparvar, mongolpiplärkor, isabellatörnskator och gråsnäppor på stäpperna i söder. Vi har genomlidit svinkalla tältnätter och snöstormar tillsammans med rödhalsade trastar, dvärgsävsparvar och altaijärnsparvar på 2.500 meters höjd i Sayanbergen. Vi har blivit mygg och fästingbitna bland sibiriska trastar, rubin, drill och blånäktergalar i den frodiga och djupa taigan vid foten av Khamar Dabanbergen. Men vi har samtidigt njutit av god service, gästfrihet, mättande mat och gott understöd från våra ryska arrangörer. Vi hade tur att lyckas pricka in det senare skedet av den sibiriska vårflyttningen, och vi kunde därför avnjuta stora koncentrationer av rastande sångare, sparvar och flugsnappare både i den lilla dammiga stäppbyn Beloozersk och vid bajkalkusten i Posolskoye. Totalsummorna av flera arter blev därför betydlig högre än vid tidigare resor i området. Eller vad sägs om dagssummor på minst 110 tjocknäbbade sångare, 80 kungsfågelsångare och 70 nordsångare rastande i de små förfallna trädgårdarna! 4

RESEDAGBOK 28 maj Äntligen avresa! Grupperna från Stockholm resp. Köpenhamn sammanstrålade på Sheremetyevoflygplatsen i Moskva under eftermiddagen. Under den sena kvällningen bordades vår Tupolev som under natten skulle ta oss till Ulan Ude i de södra delarna av Centralsibirien. 29 maj Efter en härlig inflygning över Bajkalsjön landade vi på flygplatsen i Ulan Ude under förmiddagen. Vi hälsade på våra ryska organisatörer, chaufförer och assistenter och konstaterade därefter att inga väskor saknades efter flighten. Orientseglare och jungfrutranor snurrade i luftrummet och när vi äntligen fått ombord både packning och folk på bussen fick vi också tillfälle att öva på snabb utrymning av densamma då en dvärgsparv hittades i en liten prydnadsgran på parkeringsplatsen. Vi rullade omgående söderut längs Selengafloden och tog en frukost och välkomstträff på kullarna vid Talgoj. En nunnestenskvätta och en rödfalk sågs kort innan vi flyttade oss till Salix snåren kring bron över Selenga. Träsksångare, långstjärtade rosenfinkar och gråhuvade sparvar räknades snabbt in, och området bjöd också på en del rastande sträckare i form av taigaflugsnappare, sibirisk flugsnappare, nordsångare och videsångare. En prålig rubinnäktergalhanne intygade att vi var igång på riktigt, och en azurmes visade sig fint men kort för delar av gruppen. Mongolvråk, relativt vanlig på stäppen. Foto: Magnus Hellström Vi rullade söderut mot stäpperna på gränsen mot Mongoliet och kunde snabbt lägga till större piplärkor, citronärlor, klippkajor och bruna törnskator till artlistan. Under lunchpausen vid Orongoj avnjöts lokala boozes (en slags stor dumpling) tillsammans med en vällagad borstj. I snårskogen längs bäcken bakom väghaket hittades en handfull rubinnäktergalar, flera blåskator, svartryggade rödstjärtar och en del rastande sångare. Bruna glador var vanliga längs vägen och kring staden 5 Guzinozersk hittades en ljus dvärgörn likväl som flera glesa häckkolonier med amurfalkar. Isabellastenskvättor var talrika och efter ett tag sågs de första mongollärkorna flyga upp längs vägkanterna. Strax innan Borgoj hittades de första mongolvråkarna och vi fick tillfälle att avnjuta en riktig tungviktsmatch när en av vråkarna började bråka med en tjusig tatarfalk! Till ljudet av trumpetande flockar av jungfrutranor rullade vi i skymningen in i den lilla dammiga stäppbyn Beloozersk där vi skulle spendera de kommande dagarna. 30 maj Gryningstimmen i Beloozersk är fylld av ljud inte minst från skällande hundar och galande tuppar Härfåglar häckar talrikt i byns alla gamla ruckel och också stensparvar kunde snart räknas in. En hel del nordsångare rastade längs de små alléerna och esplanaderna, och när solen började värma sågs även del stäppörnar skruva upp på himlen. Bland mer talrika taiga och glasögonflugsnappare hittades också en hona mugimakiflugsnappare i en av trädgårdarna. Ett par dvärgsparvar och en tjocknäbbad sångare avnjöts också innan vi pausade för frukost i skolhuset där vi bodde. Strax utanför byn ligger Övre sjön, en av de två saltsjöar som gett byn sitt namn (Beloozersk = de vita sjöarna). I och kring sjön sågs en del rastande vadare som t.ex. tre långtåsnäppor, en större flock småsnäppor, några mosnäppor och dammsnäppa. En mongolpiplärka flög över och några brokiga kärrhökar vinglade förbi. På de fuktigare ängarna var större piplärkor och citronärlor talrika. På en nybränd del av ängen stöttes en mindre fågel som till en början orsakade lite huvudbry för observatörerna. När den väl återfanns i det förkolnade gräset kunde det dock snabbt konstateras att det rörde sig om en dvärgsumphöna! Ovanligt oskygg och tillmötesgående. En av resans ovanligt få större turturduvor sågs också i byns utkant innan vi samlades för lunch. Eftermiddagen spenderades vid Nedre sjön, en halvmil längre bort mot sydost. Ett par snabba passager av mindre nederbördsfronter gjorde att flera flockar av sträckande vitvingade tärnor regnade handlöst ned mot sjön. Ett 50 tal knölsvärtor och ett 70 tal roständer låg i sjön och två amurfalkar pinnade snabbt förbi. En svart stork snurrade i skyn och flera rastande och översträckande småflockar med sibiriska tundrapipare sågs. Dvärglärkor var talrika på de uttorkade saltmaderna och efter att vi varsamt smugit närmare fick vi fina obsar av tre sibiriska gråsnäppor, en långtåsnäppa och en rastande flock på drygt 100 vitvingade tärnor. Bland alla snatteränder och årtor hittades en fin hane

Mongollärka. praktand och på ängarna vid den bortre delen av sjön sågs åtskilliga mongollärkor, berglärkor och en skulkande träsksångare. 31 maj Tidigt uppe för transport till dalgången vid Zjeltura. I den kalla morgonluften inledde vi vandringen till ljudet av sjungande brunsångare, långstjärtade rosenfinkar och svartryggade rödstjärtar. En sjungande hane gyllensparv överraskade oss i Salix skogen, och flera blåskator drog runt längs en bäck. Efter fältfrukost vid bussen följde vi bergssidan söderut och räknade in minst 16 nunnestenskvättor och hela 25 ängssparvar bland buskagen i de små ravinerna. Solen började värma och områdets segelflygare prövade sina vingar: några grågamar, två dvärgörnar, fyra stäppörnar, en större skrikörn, en kungsörn, ett par mongolvråkar, fyra tofsbivråkar, en rödfalk och en svart stork. Vinden friskade i och kanske var det därför mongolpiplärkorna avstod från sång och istället höll sig på backen? Efter lite slit lyckades vi i alla fall hitta fyra stycken på de gräsklädda slänterna ned mot floden. På väg tillbaka till bussen lyckades några i gänget stöta ett par stäpprapphönor men dessa försvann lika snabbt som de dök upp Lunchen intogs längs floden några kilometer längre in i dalen. Ett gäng taggstjärtseglare snurrade runt i skyn och lågt över floden jagade en flock med tre amurfalkar och sju lärkfalkar efter svärmande insekter. Längs de branta klippväggarna sjöng tre vackra mongolsparvar samtidigt som en flock klippkajor bråkade med områdets korpar. Väl tillbaka vid Beloozersk ägnades den sena eftermiddagen åt ett nytt besök vid Övre sjön. Småsnäppeflocken hade nu växt till över 100 ex och även två myrsnäppor hittades längs stranden. Flera 6 dvärgsävsparvar hittades i stäppgräset och över 100 jungfrutranor gick in för övernattning. 1 juni Sista morgonen vid Beloozersk. Det ostadiga vädret under natten hade uppenbarligen tvingat många sträckare att avbryta flyttningen! Till skillnad från tidigare dagar dominerade nu kungsfågelsångarna (lågt räknat 80 ex) över nordsångarna. Också en hel del flugsnappare och taigasångare sågs, liksom brun och videsångare och även de första lundsångarna. Bland de mer udda inslagen i trädgårdarna märktes bl.a. en isabellatörnskata, en tjocknäbbbad sångare, två gråhalsade trastar och en sammanhållen flock på 22 rosenfinkar. Områdets grågamar hade hittad något asgott att mumsa på och hela 30 ex passerade rakt över byn på prydlig led. Nere vid Övre sjön hittades tre sibiriska gråsnäppor och några sibiriska tundrapipare innan vi bordade bussen och vinkade adjö till våra värdar i skolhuset. Färden gick norrut mot Orongoj och många av de arter som sågs under ditresan noterades också idag. Strax innan vi nådde sjön Ozero Stepnoje hittades ett par isabellatörnskator i Caragana buskage i kanten mot stäppen. Under fotosessionen med dessa skönheter bullrade två stäpprapphönor upp framför fötterna på gruppen, revansch från Zjeltura! Tälten slogs upp på stäppen och under en kvällspromenad vid intilliggande Ozero Stepnoje hittades bl.a. en flock på 13 svangäss och ytterligare några avlägsna isabellatörnskator. 2 juni Natten i tälten var behaglig och ljudkulissen av roständer, berglärkor och jungfrutranor var mycket stämningsfull. En handfull fältsångare sågs och hördes i vassarna och det var uppenbart att arten nu etablerat sig också i denna sjö (har i regionen tidi-

gare bara varit känd från närbelägna Ozero Beloje där de upptäcktes under våren 2008). Överraskande nog räknades också sex mongollärkor in kring sjön, så lång norrut har vi inte sett dem under tidigare resor! Stäppcamping vid Orongoj. Vi packade ihop och körde bort till Ozero Beloje och vandrade där runt sjöns norra halva. Minst tre kinesiska trastsångare sjöng från vassen liksom nio olika fältsångare. Några träsksångare stöttes i gräset, dvärglärkor hängde i skyn och två praktänder hittades ute på sjön. Fjädermygg massvärmade över gräsmarkerna och plågade oss rejält i vårt fruktlösa sökande efter fler isabellatörnskator. Vi avbröt för lunch och ironiskt nog hittade vi till slut en isabella från bussfönstret ute vid stora vägen där vi omöjligt kunde stanna Vi gjorde ett nytt stopp vid Talgoj och äntligen fick alla chans att se azurmes som hittills gäckat oss! just utanför sprang citronärlor och långtåsnäppor. Uppe på torrängen, utanför klostret, rastade en vacker flock med 18 sibiriska tundrapipare. Härligt! 3 juni Gruppen samlades utanför huset vid gryningen. Redan i de små träden i vår trädgård märktes att tillgången på rastande tättingar var god. Flera nordsångare, lundsångare, kungsfågelsångare, brunsångare, videångare och tre tjocknäbbade sångare trängdes i samma lilla hägg och skruvade upp våra förväntningar. Vi vandrade på byns smågator och spanade igenom alla trädgårdar, häckar och småparker och konstaterade att vi hade ett riktigt smörgåsbord framför fötterna! Det kokade av fåglar! Snart sagt varje trädgård innehöll en eller flera tjocknäbbade sångare och vi tappade snart räkningen bland flockarna av Phylloscopus sångare! Även flugsnappare och fältsparvar var talrika och vi stannade ett tag vid de öppna buskmarkerna intill myren norr om byn för att samla alla intryck. Här ljöd sång från flera gyllensparvar och i rissnåren hittades några skulkiga starrsångare och en träsksångare. Det blir inte mycket mer ryskt än så här! Träden kring de små fallfärdiga husen i byn stundom dingnade av rastande sångare! Klostret i Posolskoje, alldeles bredvid vårt boende. Färden gick nu genom relativt ospännande områden och vi nådde Posolskoje vid Bajkalsjöns strand först under den sena eftermiddagen. Luftombytet var påtagligt: iskross låg längs stränderna och löven på björkarna var helt nyutslagna! Fräscht! Vi inkvarterade oss alldeles intill klostret i byn och njöt av den fina utsikten över sjön och strandängarna. I luften fanns gott om orientseglare och i våtmarken Efter välbehövlig frukost återupptogs vår dammsugning av omgivningarna. Dagens stora överraskning hittade vi dock inte bland fåglarna, på drivisbältet som sakta men säkert jobbade sig söderut utanför stranden låg nämligen en handfull snedseglade bajkalsälar! Den tidiga eftermiddagen förlades till de sydliga delarna av Selengadeltat. Våtmarkerna var relativt fågeltomma men i den omgivande tallskogen hittades en del tallsparvar, sibiriska piplärkor samt en svårflörtad hane rödbrun sparv som dessvärre missades av de flesta i gruppen. I strandskogen i Alimasovo fortsatte frossandet i rastande flyttare och bland annat rubinnäktergal och glasögonflugsnappare var talrika. Resans första blånäktergalar smög runt bland de tomma semesterstugorna och ute vid strandkanten sågs flera 7

Videsångaren förekommer ganska ojämnt i dessa delar av Sibirien. Men vid Teplyje Ozera är den relativt vanlig. flockar knölsvärtor och en ensam sibirisk gråsnäppa. Väl tillbaka vid Posolskoje knallade vi norrut igen. Uppe vid myrkanten uppmärksammades en märklig passage av stora stenknäckflockar på väg söderut. Någon timmes räkning resulterade i hela 150 ex! Också citronärlor sattes i rörelse (dock mot norr) och ca 60 ex summerades under eftermiddagen. En 2k hane amurfalk (resans enda ungfågel) rastade på ledningarna norr om byn innan vi åter vände stegen tillbaka mot vårt boende igen. Bland de fina dagssummorna ska nämnas bl.a. 68 lundsångare, 70 nordsångare, 49 brunsångare, 41 gråhuvade sparvar och åtskilliga bruna törnskator. Anders B fyllde jämnt och vid middagen firades detta med både vodka, choklad och sång! Vid skymningen åkte vi ut en sväng för att lyssna efter nattsångare vid Alimasovo. Rubinnäktergalar, träsksångare och taigagökar dominerade ljudkulissen och även jorduggla kunde adderas till reslistan. 4 juni Morgon vid Posolskoje. Antalet rastande tättingar var minst lika stort som under gårdagen och systematiska räkningar längs byns två huvudgator gav hela 108 tjocknäbbade sångare. Vi hade onekligen prickat sträcktoppen, och dessutom vid ett oväntat tidigt datum! Antalet Phylloscopus sångare var jämförbart med gårdagen, men med fler kungsfågelsångare och färre videsångare. Ett obehagligt regn började strilade över nejden samtidigt som det hittades en hona rödbrun sparv bland mer talrika gråhuvade och dvärgsparvar, men inte heller denna gång hann alla se fågeln. Ett besök vid Alimasovo efter frukost gav bl.a. två gråhalsade trastar, mängder med långstjärtade rosenfinkar och brunsångare liksom en skruv med 17 tofsbivråkar. Vi käkade lunch och packade därefter ihop våra tillhörigheter och sade adjö till våra hyresvärdar. Färden styrdes västerut mot det fina skogsområdet Teplyje Ozera på gränsen mellan Burjatien och ryska Irkutsk oblast. Namnet Teplyje Ozera betyder de varma sjöarna och syftar på de tre små taigasjöar som ligger inbäddade i skogen. Sjöarna sägs vara geotermiskt uppvärmda och är ett populärt rekreationsområde för sommarsemestrande ryssar. Vi anlände under den tidiga kvällen (efter bl.a. ett bunkringsstop vid affären 5pu i staden Babusjkin) och vandrade ett par kilometer längs floden Sneshnaja. Floden var strid, skogen vackert utslagen, snön gnistrade från de omgivande bergstopparna och solen sken från en klarblå himmel! Små grupper av tofsbivråkar sträckte mot norr och vid flodkröken strax bortom vårt boende gjorde ett gäng taggstjärtseglare regelbundna lågsniffar över vattenytan i jakt på insekter. Vi spenderade en stund med att försöka fånga dessa utmanande objekt på bild och begav oss därefter mot matbordet. En kvällspromenad i området bjöd bl.a. på sjungande gråhalsade trastar, blåstjärtar, blånäktergalar, mugimakiflugsnappare, järpe och slaguggla. I skymningen började tre sibiriska trastar att sjunga just norr om parkeringen, och den ena av dessa kunde andäktigt avnjutas i en grantopp just intill vägen. 8

5 juni Morgonrevelj i arla gryning. Två av de sibiriska trastarna sjöng fortfarande och hade nu fått akustiskt sällskap av en guldtrast. Revirtätheten i området är god och åtskilliga drillnäktergalar sjöng i kapp med både blånäktergalar och rubinnäktergalar! Phylloscopus kören var rik och bl.a. hördes en hel del sjungande videsångare och lundsångare. Minst 40 sjungande sibiriska piplärkor räknades in liksom ytterligare något fler gråhuvade sparvar och några enstaka blåstjärtar. Vi vandrade runt på stigarna och gjorde bl.a. ett misslyckat försök att hitta rödbruna sparvar vid den lilla myr där de hävdat revir under AviFaunabesöket 2010. Team Skåne lyckades hitta två olika starrsångare rastande i skogen, och vid husen hördes en kort och avlägsen strof från något som liknande en sjungande bergstaigasångare. guldtrastar, två sibiriska trastar, en hane gulbrynad sparv, två svartryggade rödstjärtar samt två olika kinesiska smygsångare som bjöd på sin säregna elektriskt surrande sång. Vi tackade Teplyje Ozera för att ha visat sig från sin finaste sida och rullade efter frukosten iväg på vår långa färd mot Sajanbergen. Vitryggig hackspett vid bohål. Efter lunch fick vi skjuts till ledningsgatorna i de norra delarna av området. Vitryggiga hackspettar matade ungar i ett bohål och taigagökar poppade från flera riktningar. Två bändelkorsnäbbar flög över och efter en stund hade äntligen alla fått fina obsar på en rödbrun sparv som Johan hittade i kanten till ett gammalt brandfält. På samma ställe huserade också flera bruna törnskator och ett par malplacerade gyllensparvar. Vi gick hela vägen tillbaka till vår inkvartering och njöt av glasögonflugsnappare, sträckande tofsbivråkar och annat som kom i vår väg. Två observatörer hade oberoende av varandra starka indikationer på en smågök, men tyvärr korsade den floden och kunde aldrig bekräftas (se artlistan längre bak i rapporten). Väl tillbaka vid stugorna hördes och sågs förmiddagens bergstaigasångare sjunga för fulla muggar, sannolikt första fyndet i regionen. Efter middagen tog vi en kvällspromenad i de södra delarna av området. Flera gråhalsade trastar och ytterligare en sibirisk trast räknades in innan mörkret lade sig över skogen. 6 juni Morgonvandringen gav mest repriser på gårdagens fina upplevelser, men särskilt värt att nämna var två 9 Teplyje Ozera i morgondimma. Foto: Magnus Hellström Vi följde Bajkalsjöns sydstrand västerut till staden Kultuk och fortsatte därefter in i Tunkadalen. Större piplärkor och enstaka vitgumpade buskskvättor dök upp på gärdesgårdarna och en hel del bruna glador gled runt längs vägarna. I dalgångens inre delar sluter sig skogarna igen och det blev tvärstopp och tumult i bilen då Aron oväntat nog upptäckte en lappuggla i en björk från bussfönstret! Strax efter byn Mondy började uppfärden genom den långa ravin som Irkutfloden eroderat fram under årtusenden. Några strömstarar av rasen leucogaster satt i forsarna och vid ett s.k. holey stop vid en av områdets religiösa kultplatser klev två orädda östliga klippduvor omkring. Väl uppe på den subalpina tundran noterades åtskilliga bruna törnskator, vattenpiplärkor, citronärlor, dvärgsävsparvar och vitgumpade buskskvättor. Rödhalsade trastar lyfte från vägkanten och gav i flykten intryck av gigantiska rödstjärtar Ett par bergstaigasångare lockade vid ett kort stopp strax innan vi rullade ut på den lilla kullen som skulle komma att utgöra vår base camp för de närmaste dagarna. Under kvällen sågs ett tiotal obestämda taiga /sibiriska beckasiner spelflyga på långt håll (dessvärre på andra sidan den relativt djupa floden). Tälten restes och vi förberedde oss för resans verkliga köldprov 7 juni Spelande dalripor, strålande väder och 7 grader under den tidiga morgonen. Vi förberedde oss med lunchpåsar och påbörjade den mödosamma stigningen uppför bergssidorna. De torra men knoppande lärkskogarna innehöll talrika sibiriska piplärkor, bergstaigasångare och rödhalsade trastar. I de övre delarna, nära trädgränsen, hittades några

Topputsikt i Sajan. I bildens underkant anas base camp. oroliga och svårsedda alpfinkar som efter lite slit kunde bestämmas till brun alpfink. Här hittades också de första fjällriporna och i låga lärktoppar satt några altairödstjärtar och tinade upp i morgonsolen. Vi fortsatte upp över kalfjället och sprang efter ett tag på en flock med altaijärnsparvar och en fjällpipare. Lunchen intogs längs en bergssida och en flock med ett 30 tal bruna alpfinkar födosökte på några snöfält som fortfarande låg kvar. Team Skåne gick all in och siktade in sig på de högsta bergsryggarna medan den övriga gruppen valde en lättare väg över platåerna strax nedanför. Ett kortvarigt snöoväder drog in och strax efter att det lättat flög en hane sibirisk rosenfink lockande över oss. Vi följde efter och hittade snart en liten grupp med både äldre hanar, 2k hanar och en hona. Skåningarna hördes plötsligt hojta från blocksluttningen snett ovanför oss och vi uppfattade något i stil med ERG ÖD ÄRT. Vi var inte sämre att vi förstod att hittat en bergrödstjärt men trots ihärdigt distansspan lyckades vi inte hitta fågeln och blockterrängen gjorde det omöjligt att ta sig upp från vårt håll. Nåja, några korta sångstrofer avslöjade en brun järnsparv nere i en grund bäcksänka, och då vi påbörjade nedfärden genom den flacka dalgången hittades snart ytterligare ett par. En dvärgörn och en grågam drog förbi och hoppades antagligen på ett olyckligt snedsteg från vår sida. Ytterligare ett kraftigt snöoväder drog in och gav oss tillfälle till lite bakslagsskådning. Framförallt handlade det om rätt stora mängder av 10 rödhalsade trastar som flockade sig och drog ut mot blöta risområden där snön snabbt smälte undan. Väl nere igen fick vi höra mer om skåningarnas fina bergrödstjärt och också att de haft ytterligare en fjällpipare samt både starr och träsksångare under sin vandring. Kring base camp var det gott om både dvärgsävsparvar och vitgumpade buskskvättor och floden patrullerades av fisktärnor av rasen longipennis. Under föregående natt hade några av deltagarna hört spel från taiga /sibiriska beckasiner inifrån tälten, men inget kunde höras under kvällen. 8 juni Mycket riktigt, beckasinspel hördes under sena natten och tidiga morgonen. Tyvärr drunknade mycket av detta i bruset från forsarna och det var inte möjligt att säkert avgöra arttillhörigheten innan det tystnade. Vi höll oss på och kring berget närmast base camp och många passade på att låta kameran jobba ordentligt bland bergstaigans invånare. Ett par järpar sågs i skogen och någon mongolvråk drog förbi. Vi tog bussen ett gott stycke längre in bland bergen och passerade bl.a. en guldgruva som utgör en av hörnpelarna i den regionala ekonomin. Vi pausade i en dalgång och fick där ögonen på en lammgam som på värdigt avstånd patrullerade längs bergsryggarna. En starrsångare kröp bland riset ute på en äng och efter en stund hittades en beckasin som efter att ha spelat kunde döpas till säker sibirisk beckasin. Vi rullade tillbaka men valde också att vandra ett längre stycke längs vägen. Några

tallsparvar noterades och vi nådde så småningom också en grässluttning där en hel del beckasiner var uppe i luften. Åtminstone tre av dessa var sibiriska men fortfarande var omgivande brus ett störningsmoment i lyssningen. Flera par altairödstjärtar visade sig fint och två olika bohål hittades. Några bruna alpfinkar visade sig kort och resans två första taigahökar gled över på höjd. Lunchen intogs på ett vägcafé i Mondy och väl nere i Tunkadalen igen stannade vi i den lilla semesterbyn Visjka för att spola av oss smutsen i konstiga duschkonstruktioner med vatten från heta källor. Sibirisk piplärka. Väl tillbaka vid base camp drog ett omfattande blötsnöoväder in. Sikten blev noll, vindbyarna var kraftiga och snön smattrade mot tältdukarna och lade sig i drivor runtomkring oss. Vi slet med att bygga ett provisoriskt tak över campingborden för att därefter samla alla och skåla i vodka för Barbro som idag fyllde år! En mindre del av gruppen hade under dagen valt att vandra samma kalfjällstur som under gårdagen, i hopp om att hitta bl.a. bergröd stjärt. Några av dem hade också lyckats och berättade vidare om obsar av brun järnsparv, sibirisk rosenfink och rastande flyttare som tjocknäbbad sångare och kinesisk smygsångare! Under kvällen lade sig vinden helt. Dimman försvann, himlen klarnade upp och avslöjade ett betagande vackert fjällandskap i vinterskrud! Temperaturen steg dock snabbt några grader och de mesta töade snart bort. Vi hade alla samlats vid den lilla fjällsjön nedan base camp i hopp om att höra en beckasin som tidigare under dagen spelat på platsen. Sjön låg spegelblank och några citronärlor jagade varandra tätt över ytan. Två par långtåsnäppor stöttes, dvärgsävsparvar lockade från buskagen och en rubinnäktergalhanne luftade strupen och sjöng några strofer. En handfull beckasiner gick till väders och några minuter senare bjöds vi av en fantastisk konsert med intensivt spel från tre taigabeckasiner och två sibiriska beckasiner! Mer pedagogiskt kunde det inte bli och kvällningen gav oss obegränsade möjligheter till samtidiga jämförelser av de två arternas spelrepertoar 9 juni Sista morgonen i Sajan. Två sibiriska beckasiner (antagligen samma som igår kväll) spelade fint över våra dukade frukostbord innan vi fällde tälten och packade in oss i bussen. Vi lade en del tid i ravinen på vägen ned och promenerade några sträckor på vägen mellan floden och de branta klippväggarna. En av karaktärsarterna i de torra lärkskogarna rödhalsad trast. Vi anlände Ulbugaj invid Tunkaträsken under den sena eftermiddagen. Tälten slogs upp i kanten mot en björkdunge och våra botaniker hittade snabbt några plantor med stor guckusko. Några tjocknäbbade sångare sjöng och en större skrikörn seglade förbi. I skymningen vandrade vi den dryga kilometern över ängarna ned mot träsken för nattlyssning. Gyllensparvar och träsksångare dominerade ljudbilden, men då mörkret lade sig anslöt åtskilliga starrsångare, rördrom och några vattenrallar. Lennart och Johan var väl inövade på japansk vaktel och lyckades faktiskt att sortera ut en spelande fågel långt ut i träskmarken! En dvärguv spelade då vi vände hemåt och väl uppe på torrängarna igen hördes ytterligare två japanska vaktlar liksom två sibiriska beckasiner. 10 juni Morgon och förmiddag spenderades nere vid träskmarkerna. Karaktärsarterna större piplärka, vitgumpad buskskvätta, träsksångare, starrsångare, brunsångare, citronärla och gyllensparv var alla talrika och bjöd på rikliga fototillfällen. Området är rovfågelrikt och när solen började värma ordentligt steg några tofsbivråkar, fyra större skrikörnar, dvärgörn och stäppörn till väders. En svart stork och en större turturduva sågs också innan vi bröt upp och påbörjade den långa transporten mot Irkutsk. Väl framme vid hotellet checkade vi in på våra rum, tvagade våra trötta och rätt sargade kroppar och avslutade därefter kvällen med en avskedsmiddag, tacktal och tillhörande vodkaranson. Några deltagare dröjde sig kvar och blev bjudna på cham- 11

pagne av en gladfryntlig tartarisk man på väg till Ekaterineburg. Med teckenspråk och glada skratt kan man ta sig långt! 11 juni Hemresedag. Några busksångare sjöng runt flygplatshotellet och blev det sista tillskottet i vår reslista. Vi utbytte information med den lokale ornitologen Victor Popov och en ungersk Rk medlem som just skulle påbörja sitt besök i området och tog därefter farväl av Artur, Diana och våra andra ryska vänner. Flighten till Moskva gav oss tillfälle till välbehövlig vila och väl framme sade Arlandagängert adjö till Kastrupresenärerna. Två fina och lärorika veckor var till ända! Magnus Hellström Tunkaträsken med de vackra Sajanbergen i fonden. Eller som en av deltagarna uttryckte det: Ja, inte är det så j vla fult inte. 12

Amurfalk vid Guzinoozersk. Artlista fåglar 1. Mindre sångsvan Cygnus columbianus 2 ex str. NV Beloozersk 1.6, 1 ex str. N Posolskoje 4.6. 2. Sångsvan Cygnus cygnus 1 ex Övre sjön, Beloozersk 30.5, 2 ex str. NV Beloozersk 1.6 och 2 ex Base camp, Sajan 7.6. 3. Svangås Anser cygnoides 13 ex Ozero Stepnoje, Orongoj 1.6 och dagen efter var 6 av dessa kvar i sjön. 4. Sädgås Anser fabalis johanseni/middendorffii 1 ex Beloozersk 1.6. 5. Rostand Tadorna ferruginea Noterad under tio dagar med bl.a. ca 90 ex kring Beloozersk 30.5. 6. Gravand Tadorna tadorna Sedd dagligen i varierande antal under resans fem inledande dagar. 7. Bläsand Anas penelope Noterad under sju dagar. 8. Praktand Anas falcata 1 Nedre sjön, Beloozersk 30.5 och 2 Ozero Beloje, Orongoj 2.6. 9. Snatterand Anas strepera Noterad under sju dagar. 10. Kricka Anas crecca Noterad under tolv dagar. 11. Gräsand Anas platyrhyncos platyrhynchos Sedd under tolv dagar. 12. Stjärtand Anas acuta Noterad under sex dagar. 13. Årta Anas querquedula Noterad under åtta dagar med som mest 18 ex kring Beloozersk 30.5. 14. Skedand Anas clypeata Sedd under sju dagar. 15. Brunand Aythya ferina Sedd under sju dagar. 16. Vigg Aythya fuligula Noterad under elva dagar. 17. Alfågel Clangula hyemalis 6 ex Nedre sjön, Beloozersk 30.5.

18. Knölsvärta Melanitta deglandi stejnegeri Sedd under tio dagar med totalt ca 215 ex. Högsta dagsnotering var ca 75 ex kring Posolskoje 3.6. Enstaka par sågs även på höga altituder i området kring Ozero Iltjir, Sajan. Tofsbivråk över skogarna vid Teplyje Ozera. 19. Knipa Bucephala clangula clangula Sedd under elva dagar. 20. Salskrake Mergus albellus Sedd under fyra dagar med totalt ca 11 ex. Högsta dagsnotering var 7 ex vid Ozero Stepnoje, Orongoj 1.6. 21. Småskrake Mergus serrator Sedd under fyra dagar. 22. Storskrake Mergus merganser merganser Sedd under åtta dagar. 23. Järpe Bonasa bonasia sibirica 1 Teplyje Ozera 4.6 samt 3 ex i Sajan 7 8.6. Dessutom sågs avföring på flera olika skogslokaler under resan. 24. Dalripa Lagopus lagopus brevirostris 11 ex sågs och hördes på den subalpina tundran i Sajan 6 9.6. 25. Fjällripa Lagopus muta nadezdae Ca 30 ex (risk för viss dubbelräkning) sågs på kalfjällen i Sajan 7 8.6. 26. Stäpprapphöna Perdix dauurica 2 ex Zjeltura 31.5, 2 ex Ozero Stepnoje, Orongoj 1.6. 27. Japansk vaktel Coturnix japonica 3 spelande Tunkaträsken 9.6. 28. Storlom Gavia arctica Ca 4 ex sågs i omgivningarna kring Ozero Iltjir, Sajan 7 9.6. 29. Skäggdopping Podiceps cristatus cristatus Noterad under fem dagar i områden på stäppen och kring Posolskoje. 30. Svarthakedopping Podiceps auritus auritus 5 ex Nedre sjön, Beloozersk 30.5. 31. Svarthalsad dopping Podiceps nigricollis nigricollis Sedd under fyra dagar kring Beloozersk och Orongoj. Ovanligt fåtalig och högsta dagssumma var blygsamma 7 ex Nedre sjön, Beloozersk 30.5. 32. Storskarv Phalacrocorax carbo sinensis Noterad under 6 dagar. 14

15 AVIFAUNA 33. Rördrom Botaurus stellaris stellaris 1 spelande Ozero Stepnoje, Orongoj 2.6, 1 sp. Ozero Beloje, Orongoj 2.6 samt 2 sp. Tunkaträsken 10.6. 34. Gråhäger Ardea cinerea cinerea Sedd under sex dagar i relativt låga antal (mestadels ensiffriga). 35. Svart stork Ciconia nigra 2 ex Nedre sjön, Beloozersk 30.5, 3 ex kring Zjeltura 31.5, 1 ex Borgoi 1.6, 1 ex N Istomino 3.6, 1 ex Ulbugaj 10.6. 36. Tofsbivråk Pernis ptilorhyncus orientalis 4 ex Zjeltura 31.5, 5 ex mot N Ozero Beloje, Orongoj 2.6, 1 ex mot N Posolskoje 2.6, 4 ex mot N Posolskoje 3.6, 2 ex mot N Posolskoje 4.6, 17 ex mot N Alimasovo 4.6, 5 ex längs vägen 4.6, 15 ex mot N Teplyje Ozera 4.6, 25 ex mot N Teplyje Ozera 5.6, 6 ex längs vägen 6.6, 3 ex Ulbugaj 10.6. 37. Brun glada Milvus migrans migrans/lineatus Spridd och allmän. Noterad under 11 dagar. 38. Havsörn Haliaeetus albicilla 1 ad Nedre sjön, Beloozersk 30.5, 1 ex Beloozersk 1.6, 2 ad och 1 2k Posolskoje 2 4.6, 3 ex Ulbugaj 10.6. 39. Grågam Aegypius monachus 2 ex kring Beloozersk 30.5, >5 ex Zjeltura 31.5, 1 ex Beloozersk 31.5, ca 30 ex Beloozersk 1.6, 2 ex längs vägen kring Mondy 6.6, 3 ex i bergen i Sajan 7 9.6. 40. Lammgam Gypaetus barbatus 1 ex 5 km N om Ozero Iltjir, Sajan 8.6. 41. Brokig kärrhök Circus spilonotus spilonotus Sedd under sju obsdagar. Högsta dagssumma var 14 ex 30.5. 42. Blå kärrhök Circus cyaneus cyaneus 1 Orongoj 29.5, 1 2k Beloozersk 30.5, 1 Beloozersk 1.6, 1 Orongoj 1.6, 1 Ozero Beloje 2.6, 1 par sågs dagligen vid Base camp, Sajan 7 9.6. 43. Taigahök Accipiter gularis sibiricus 1 par gled över ravinen under vår nedfart från Sajan 9.6. Oväntat fåtalig. 44. Sparvhök Accipiter nisus nisosimilis Noterad under sex dagar. 45. Duvhök Accipiter gentilis buteoides 1 ex Beloozersk 1.6, 1 ex Teplyje Ozera 5.6, 2 ex uppe i Sajan 7 8.9. 46. Ormvråk Buteo buteo japonicus Noterad nio dagar. Endast färglöst grå (B. b. japonicus) sedda inga stäppvråksvarianter. 47. Mongolvråk Buteo hemilasius Totalt 29 ex sedda under sju dagar. Samtliga individer sågs i områdena S om Ulan Ude samt uppe i Sajan. 48. Större skrikörn Aquila clanga 1 ex Zjeltura 31.5, 1 ex Visjka 9.6, 1 ex Ulbugaj 9.6 och 4 ex Tunkaträsken 7.6. 49. Dvärgörn Aquila pennata 1 ljus Guzinoozersk 29.6, 1 mörk Beloozersk 30.5, 2 mörka Zjeltura 31.5, 1 mörk uppe i Sajan 7.6, 1 mörk Ulbugaj 10.5. 50. Stäppörn Aquila nipalensis nipalensis 9 ex kring Beloozersk och Zjeltura 30.5 1.6, 2 ex Mondy 6.6. 51. Kungsörn Aquila chrysaetos kamtschatica 1 subad Orongoj 29.5, 1 ex Nedre sjön 30.5 samt 2 ex Sajan 8.6. 52. Rödfalk Falco naumanni 1 Talgoj 29.5, 1 Borgoj 29.5, 1 Zjeltura 31.5. 53. Tornfalk Falco tinnunculus tinnunculus Noterad under tolv dagar. 54. Amurfalk Falco amurensis Ca 30 ex längs vägen (flest kring Guzinoozersk) 29.5, 2 Nedre sjön, Beloozersk 30.5, 3 Zjeltura 31.5, 1 ex Beloozersk 1.6, 18 ex längs vägen (delvis samma som ovan) 1.6, 2 ex Ozero Beloje, Orongoj 2.6 samt 1 2k Posolskoje 3 4.6.

55. Lärkfalk Falco subbuteo subbuteo Sedd under elva dagar. 56. Tatarfalk Falco cherrug 1 ex Borgoj 29.5 samt 2 ex Borgoj 1.6. 57. Pilgrimsfalk Falco peregrinus peregrinus/calidus/babylonicus 1 ad Nedre sjön 30.5, 1 ex Beloozersk 31.5 och 1 ex Sajan 9.6. 58. Vattenrall Rallus aquaticus indicus 2 spelande Alimasovosjön 3.6 samt >6 sp. Tunkaträsken 9.6. Dvärgsumphönan på den brända ängen vid Beloozersk. 59. Dvärgsumphöna Porzana pusilla pusilla 1 ex stöttes och sågs därefter fint på den nybrända gräsmarken mellan byn och Övre sjön, Beloozersk 30.5. 60. Sothöna Fulica atra atra 15 ex Ozero Stepnoje, Orongoj 1 2.6 samt sedd vid Posolskoje 3.6. 61. Trana Grus grus lilfordi Sedd eller hörd under sex dagar, men hela tiden i låga antal. Jungfrutranor vid Övre sjön. 62. Jungfrutrana Grus virgo Noterad under sju dagar med totalt ca 291 ex. Högsta dagssumma var ca 115 ex kring Zjeltura och Beloozersk 31.5. 16

63. Skärfläcka Recurvirostra avosetta Sedd dagligen i stäppsjöarna som besöktes under resans fem inledande dagar. 64. Mindre strandpipare Charadrius dubius curonicus Noterad under elva dagar. 65. Svartbent strandpipare Charadrius alexandrinus alexandrinus 1 ex Övre sjön, Beloozersk 30.5. 66. Fjällpipare Charadrius morinellus 2 ex (1+1) på två olika kalfjäll i Sajan 7.6. 67. Sibirisk tundrapipare Pluvialis fulva Rastande och sträckande småflockar om totalt 45 ex vid Nedre sjön, Beloozersk 30.5, 3 ex Övre sjön, Beloozersk 1.6, 18 ex rastande vid Posolskoje 2 4.6. Sibirisk tundrapipare nedanför klostret i Posolskoje. 68. Tofsvipa Vanellus vanellus Noterad under elva dagar. 69. Småsnäppa Calidris minuta Noterad under fyra dagar på stäppen med som mest >100 Övre sjön, Beloozersk 31.5. 70. Mosnäppa Calidris temminckii 4 ex kring Beloozersk 30.5. 71. Långtåsnäppa Calidris subminuta >3 ex Övre sjön samt 1 ex Nedre sjön, Beloozersk 30.5, 4 ex Posolskoje 2.6 samt 4 ex (två par) i fin häckbiotop vid Base camp, Sajan 8.6. 72. Myrsnäppa Limicola falcinellus 2 ex Övre sjön, Beloozersk 31.5. 73. Brushane Philomachus pugnax Vid Övre sjön, Beloozersk sågs 2 ex 29.5. 74. Enkelbeckasin Gallinago gallinago gallinago Sedd eller hörd under åtta dagar (även uppe i Sajan). 75. Sibirisk beckasin Gallinago stenura >5 ex spelade på tre olika ställen uppe i Sajan 6 9.6 (inklusive 2 ex som varje natt spelade över Base camp) och 2 ex spelade över torrängarna ned mot Tunkaträsken vid Ulbugaj 10.6 (samma ställe som vid resan 2010). Utöver dessa (och taigabeckasinerna nedan) sågs >12 obestämda sibir /taiga beckasiner spelflyga på avstånd. 17

76. Taigabeckasin Gallinago megala >3 ex spelade vid sjön strax intill Base camp 8.6. Dessa fåglar hade säkert funnits på plats även dagarna innan, men bruset från forsen i Irkutfloden gjorde att spelet knappt hördes från Base camp. 77. Morkulla Scolopax rusticola 2 ex Teplyje Ozera 4.6. 78. Rödspov Limosa limosa melanuroides Endast sedd i våtmarkerna kring Posolskoje 2 4.6 med högsta dagssumma 5 ex. 79. Storspov Numenius arquata orientalis Sedd under nio dagar med högsta dagssumma 15 ex uppe i Sajan 9.6. 80. Småspov Numenius phaeopus variegatus/phaeopus 1 ex Övre sjön, Beloozersk 30.5 samt 1 ex Alimasovo 4.6 81. Svartsnäppa Tringa erythropus 1 ex Övre sjön, Beloozersk 30.5. 82. Rödbena Tringa totanus ussuriensis Låga antal sedda kring Beloozersk samt uppe i Sajan. 83. Dammsnäppa Tringa stagnatilis 1 ex Beloozersk 30.5 1.6 och ca 10 ex kring Posolskoje 2 4.6. 84. Gluttsnäppa Tringa nebularia 1 ex Ozero Beloye 2.6. 85. Grönbena Tringa glareola Sedd under sex dagar i låga antal. Verkade häcka i Sajan. Sibirisk gråsnäppa vid Beloozersk. 86. Drillsnäppa Actitis hypoleucos Noterad under elva dagar. 87. Sibirisk gråsnäppa Heteroscelus brevipes 4 ex Nedre sjön, Beloozersk 30.5, 3 ex Övre sjön 1.6 samt 1 ex Alimasovo 3.6. 88. Dvärgmås Larus minutus 2 2k Nedre sjön 30.5 och 1 ad Posolskoje 3.6. 89. Skrattmås Larus ridibundus Tämligen allmän, och noterad under nio dagar. 90. Fiskmås Larus canus heinei Sparsamt noterad under fyra dagar. 91. Kaspisk trut Larus cachinnans mongolicus Noterad under åtta dagar. 92. Skräntärna Hydroprogne caspia 2 ex Posolskoje 3.6, 2 ex Alimasovo 3.6 och 2 ex Alimasovosjön 3.6. Inte omöjligt att samtliga obsar rör samma två individer. 18

93. Vitvingad tärna Chlidonias leucopterus 18 ex Övre sjön och flera flockar om totalt 110 ex Nedre sjön, Beloozersk 30.5, 6 ex Ozero Beloje, Orongoj 2.6 samt 2 ex Tunkaträsken 10.6. 94. Fisktärna Sterna hirundo longipennis Allmän och spridd. Sedd under elva dagar. 95. Östlig klippduva Columba rupestris rupestris Relativt fåtalig och sedd med 16 ex under 6 dagar. Vitvingade tärnor vid Nedre sjön. 96. Tamduva Columba livia Allmän invid bebyggelse. 97. Större turturduva Streptopelia orientalis orientalis 1 ex Beloozersk 30.5 samt 1 ex Ulbugaj 10.5. 98. Gök Cuculus canorus canorus Allmänt sedd och hörd under hela resan. Totalt 11 obsdagar. 99. Taigagök Cuculus optatus Ej noterad på stäppen, men sedd och hörd med flera ex dagligen från Alimasovo 3.6 och resten av resan, inkl. dagarna i Sajan. Högsta dagsnotering var 10 ex 5.6. Smågök Cuculus poliocephalus En sångstrof från smågök hördes kort och överraskande ett par km norr om parkeringen vid Teplyje Ozera 5.6. Lätet upprepades aldrig och förklarades motvilligt (och måhända långsökt) bort som möjligen varande en videsångare som strax efteråt började bubbla intill. En halvtimme senare ses (oberoende av den första indikationen) av en annan, helt ovetandes observatör, en mycket liten gök i märklig bågflykt korsa floden ca 100 m längre söderut för att därefter aldrig återfinnas. Det får hållas som högst troligt att det faktiskt rörde sig om en smågök. 100. Dvärguv Otus scops pulchellus 1 spelande Ulbugaj 10.6. 101. Lappuggla Strix nebulosa lapponica 1 ex längs vägen ca 40 km Ö om Mondy 6.6. 102. Slaguggla Strix uralensis daurica 2 sp. Teplyje Ozera 4.6. 103. Jorduggla Asio flammeus flammeus 1 ex Alimasovosjön 3.6 samt 1+1 ex uppe i Sajan 6 8.6. 19

104. Taggstjärtseglare Hirundapus caudacutus caudacutus 25 ex Zjeltura 31.5, 10 ex längs vägen under transporten 4.6, 15 ex Teplyje Ozera 4.6, 35 ex Teplyje Ozera 5.6, 1 ex Tunkaträsken 9.6. 105. Tornseglare Apus apus apus 1 ex flygplatsen, Ulan Ude 29.5, 2 ex Ozero Beloje 2.6 och 10 ex Tunkaträsken 9 10.6. 106. Orientseglare Apus pacificus pacificus Spridd och talrik. Sedd under tio dagar med de högsta dagssummorna kring eller över 100 ex. 107. Härfågel Upupa epops saturata Tämligen allmän och spridd. Noterad under åtta dagar med som mest ca 10 ex kring Beloozersk 31.5. 108. Göktyta Jynx torquilla chinensis 1 ex Talgoj 2.6, 2 ex Sajan 8.6 och 1 ex Ulbugaj 9 10.6. 109. Spillkråka Dryocopus maritius maritius Noterad under tre dagar. 110. Större hackspett Dendrocopos major major Enstaka ex noterade under tre dagar. 111. Vitryggig hackspett Dendrocopos leucotos uralensis/sinicus 3 ex Teplyje Ozera 5.6 och 1 ex Ulbugaj 10.6. 112. Mindre hackspett Dendrocopos minor kamtschatkensis 1 ex vid Teplyje Ozera under vardera 4 och 5.6. 113. Mongollärka Melanocorypha mongolica Totalt ca 104 ex noterade på stäppen 29 2.6. Mest anmärkningsvärt var att sex individer sågs så pass långt norrut som Ozero Stepnoje, Orongoj 2.6. 114. Dvärglärka Calandrella rufescens cheleensis 67 ex noterade i områdena från Orongoj och söderut 29.5 2.6. 115. Sånglärka Alauda arvensis kiborti Talrik och spridd. Noterad under tio dagar, och saknades bara under våra dagar i taigan samt i Sajan. 116. Berglärka Eremophila alpestris brandti Endast sedd under dagarna på stäppen samt i Sajan. Högsta dagssumma var ca 17 ex 30.5. 117. Backsvala Riparia riparia riparia Sedd under nio dagar med som mest ca 200 ex S om lunchrestaurangen vid Orongoj. 118. Ladusvala Hirundo rustrica tytleri Allmän. Noterad i måttliga numerär under elva dagar. 119. Hussvala Delichon urbicum lagopoda Lokalt tämligen allmän. Noterad under sju dagar. 120. Större piplärka Anthus richardi Spridd, och noterad under 13 dagar. Sjungande fåglar noterades även uppe i Sajan. Högsta dagssumma var 45 ex och noterades kring Ulbugaj 10.6 121. Mongolpiplärka Anthus godlewskii 1 ex Övre sjön 30.5 samt 4 ex Zjeltura 31.5. 122. Sibirisk piplärka Anthus hodgsoni yunnanensis Noterad under tolv dagar med högsta dagssumma ca 60 ex 7.6 i de torra lärksluttningarna nedan trädgränsen i Sajan. Högre summor räknades också in vid Teplyje Ozera där ca 40 ex sågs/hördes dagligen 5 6.6. 123. Trädpiplärka Anthus trivialis trivialis 1 ex Talgoj 29.5. 124. Vattenpiplärka Anthus spinoletta blackistoni Noterad uppe i Sajan 6 9.6 med högsta dagsumma ca 20 ex. 125. Gulärla Motacilla flava tschutschensis 1 Övre sjön 30.5 och 1 ex Beloozersk 31.5. 126. Citronärla Motacilla citreola citreola Spridd, och noterad under elva dagar. Högsta dagsumma var ca 60 ex kring Posolskoje 3.6. 20

127. Forsärla Motacilla cinerea Tämligen allmän och sedd under nio dagar med som mest 15 ex längs vägen upp mot Sajan 6.6. 128. Sädesärla Motacilla alba baicalensis Noterad under 12 dagar. 129. Sidensvans Bombycilla garrulus centralasiae 1 ex Posolskoje 4.6 samt 2 ex Teplyje Ozera 5.6. 130. Strömstare Cinclus cinclus leucogaster 3 ex i ravinen ovan Mondy 6.6 och 1 ex på samma ställe 9.6. Rubinnäktergal vid Orongoj. 131. Brun järnsparv Prunella fulvescens dahurica 7 8 ex sågs ovan trädgränsen i Sajan 7 8.6 (risk för dubbelräkning). Alla observationer gjordes i häckbiotop i risbevuxna bäckraviner längs bergssluttningarna. 132. Altaijärnsparv Prunella himalayana >8 ex noterades på kalfjäll ca 2400 m.ö.h. i Sajan 7.6. 133. Drillnäktergal Luscinia sibilans 4 6.6 hördes vid Teplyje Ozera 5, 20 resp. 7 ex. Dubbelräkning förekom, men totalt torde ändå nära 30 olika individer varit i omlopp. 134. Rubinnäktergal Luscinia calliope Sedd under tio dagar. Totalt 87 ex noterade (viss dubbelräkning kan förekomma) och högsta dagssumman var ca 20 ex och noterades runt Teplyje Ozera 5.6. 135. Blånäktergal Luscinia cyane cyane 8 ex Alimasovo 3 4.6. Under 4 6.6 bokfördes vid Teplyje Ozera drygt 40 olika individer (risk för dubbelräkning). 136. Blåstjärt Tarsiger cyanurus cyanurus 8 ex hördes sjunga i skogarna vid Teplyje Ozera 4 6.6. Risk för viss dubbelräkning. 137. Altairödstjärt Phoenicurus erythronotus 24 ex noterades i Sajan 6 9.6. Häckningsrevir noterades från trädgränsen hela vägen ned mot de mellersta delarna av ravinen (halvvägs ned mot Mondy). 138. Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus phoenicurus 1 Zjeltura 31.5, 1 Beloozersk 31.5 1.6 och 2 ex Teplyje Ozera 6.6. 139. Svartryggad rödstjärt Phoenicurus auroreus auroreus Totalt 24 ex sedda under åtta dagar. Högsta dagssumma var 8 ex 9.6. 140. Bergrödstjärt Phoenicurus erythrogaster 2 sågs under toppbesöken i Sajan 7 8.6. 21

141. Vitgumpad buskskvätta Saxicola torquatus maurus/stejnegeri Endast sedd i Sajan (dagssummor om totalt >50 ex) och i Tunkadalen (26 ex) 6 10.6. 142. Isabellastenskvätta Oenanthe isabellina Sedd i stäppområdena samt i Tunkadalen under totalt sju dagar. Högsta dagssumma var ca 50 ex 29.5. Vitgumpad buskskvätta i Sajan. 143. Stenskvätta Oenanthe oenanthe oenanthe/libanotica Spridd. Sedd i låga antal under tio dagar. 144. Nunnestenskvätta Oenanthe pleschanka 1 Talgoj 29.5 och 16 ex kring Zjeltura 31.5. 145. Guldtrast Zoothera dauma aurea Vid Teplyje Ozera sjöng 1 ex 5.6 och 2 ex 6.6. 146. Sibirisk trast Zoothera sibirica sibirica 4 5 på olika ställen vid Teplyje Ozera 4 6.6, bl.a. två hanar som verkade hålla revir just norr om parkeringen. 147. Gråhalsad trast Turdus obscurus >2 ex Beloozersk 1.6, 1 ex Posolskoje 4.6 och 2 ex Alimasovo 4.6. Vid Teplyje Ozera 4 6.6 hördes och sågs 3, 18 resp. 3 ex. 148. Rödhalsad trast Turdus ruficollis I Sajan noterades dagssummor om 13 ex, 70 ex och 100 ex 6 8.6 och åtskilliga sågs också 9.6 innan vi lämnade området. 149. Björktrast Turdus pilaris 10 ex Zjeltura 31.5. 150. Taltrast Turdus philomelos nataliae Sjöng dagligen med åtskilliga ex vid Teplyje Ozera 4 6.6 (och är där den vanligaste trasten). 151. Dubbeltrast Turdus viscivorus bonapartei Endast noterad med enstaka ex uppe i Sajan 7 8.6. 152. Kinesisk smygsångare Bradypterus tacsanowskius 2 sjungande Teplyje Ozera 6.6, 1 ex alpint i Sajan 8.6. 153. Starrsångare Locustella certhiola sparsimstriata 3 4 ex Posolskoje 3 4.6, 2 ex Teplyje Ozera 5.6, 2 ex Ozero Iltjir 7.6, 1 ex alpint i Sajan 8.6, 1 död vid Base camp, Sajan 9.6, 1 ex i sluttningarna ovan Base camp 9.6 samt ett 20 tal sjungande vid Tunkaträsken 9 10.6. 22

154. Träsksångare Locustella lanceolata 1 sjungande Talgoj 29.5 och 2.6, 1 ex Nedre sjön, Beloozersk 30.5, 2 ex Ozero Beloje 2.6, ca 4 sj. Posolskoje 3 4.6, ca 13 sj. runt Alimasovo 3 4.6, 1 sj. längs vägen 4.6, ca 10 sj. Teplyje Ozera 5 6.6, 3 ex Sajan 6 9.6 samt ca 25 sj. Tunkaträsken 9 10.6. Träsksångare vid Tunkaträsken. 155. Kinesisk trastsångare Acrocephalus orientalis 3 ex Ozero Beloje 2.6. 156. Fältsångare Acrocephalus agricola agricola 8 ex Ozero Stepnoje, Orongoj 2 3.6, samt 9 ex Ozero Beloje, Orongoj 2.6. Detta var oss veterligen första observationen av arten vid Ozero Stepnoje (populationen vid Ozero Beloje hittades under AviFauna resan 2008). 157. Busksångare Acrocephalus dumetorumi 4 ex sjöng kring fotbollsplanen bakom flygplatshotellet i Irkutsk 11.6. 158. Tjocknäbbad sångare Acrocephalus aedon aedon/stegmanni 3 ex rastade i byn Beloozersk 30.5 1.6. I Posolskoje räknades ca 90 ex 3.6 och 108 ex 4.6 i trädgårdarna i byn. Ca 30 ex Alimasovo 3 4.6, 2 ex Teplyje Ozera 5.6, 1 ex längs vägen 6.6, 2 ex rastade uppe i Sajan 8 9.6 och >11 ex räknades in vid Tunkaträsken/Ulbugaj 9 10.6. Ett formidabelt uppträdande av arten! Normalt sett kan man under AviFauna resorna i regionen bara räkna med att se kring Ulbugaj. 159. Ärtsångare Sylvia curruca blythi Noterad under sex dagar (29.5 4.6) med totalt >17 ex. 160. Törnsångare Sylvia communis volgensis 1 sjungande Orongoj 29.5 samt 2.6. 161. Lundsångare Phylloscopus trochiloides plumbeitarsus 11 ex Beloozersk 29.5 1.6, ca 71 ex rastande vid Posolskoje 2 4.6, 25 ex Alimasovo 2 4.6, 2 ex Selengadeltat 3.6, >45 ex Teplyje Ozera 4 6.6, 1 ex Sajan 8.6 och 1 ex Ulbugaj 10.6. 162. Nordsångare Phylloscopus borealis borealis Noterad under tolv dagar med totalt ca 264 ex! Höga summor noterades t.ex. med 30 ex Beloozersk 30.5, 73 ex Posolskoje/Alimasovo 3.6 och 30 ex Teplyje Ozera 5.6. 163. Kungsfågelsångare Phylloscopus proregulus Noterad under åtta dagar med totalt >159 ex. Högre dagssummor var t.ex. >80 ex Beloozersk 1.6 och ca 36 ex Posolskoje/Alimasovo 4.6. 164. Taigasångare Phylloscopus inornatus Noterad under nio dagar med totalt >71 ex. Högsta dagssumma var ca 22 ex 4.6. 23

165. Bergstaigasångare Phylloscopus humei 1 ex sågs och hördes sjunga och locka fint i träden utanför husen i Teplyje Ozera 5.6. Arten är vanlig i Sajan där sammanlagt > 100 ex noterades 6 9.6. 166. Videsångare Phylloscopus schwarzi 1 ex Beloozersk 29.5, 1 ex Beloozersk 1.6, ca 20 ex Posolskoje/Alimasovo 2 4.6 samt ca 15 ex Teplyje Ozera 5 6. 167. Brunsångare Phylloscopus fuscatus fuscatus Noterad under 13 dagar med totalt >150 ex. Högsta dagssumma var ca 49 ex 4.6. 168. Kungsfågel Regulus regulus coatsi 2 ex Teplyje Ozera 5.6. 169. Sibirisk flugsnappare Muscicapa sibirica sibirica 1 ex Talgoj 29.5, 1 ex Orongoj 29.5, 3 ex Beloozersk 31.5 1.6, ca 10 ex Teplyje Ozera 4 6.6. Glasögonflugsnappare i Beloozersk. 170. Glasögonflugsnappare Muscicapa dauurica Noterad under sju dagar med totalt >45 ex. Högsta dagssummorna var 12 ex vid Posolskoje/Alimasovo 4.6 samt 15 ex vid Teplyje Ozera 5.6. 171. Grå flugsnappare Muscicapa striata neumanni Noterad under fyra dagar med totalt >20 ex. 172. Taigaflugsnappare Ficedula albicilla 1 ex Talgoj 29.5, 1 Beloozersk 30.5, 1 ex Zjeltura 31.5, 5 ex Beloozersk 1.6, 3 ex Posolskoje 2 4.6, 1 ex Alimasovo 3.6 samt ca 10 ex. Teplyje Ozera 4 5.6. 173. Mugimakiflugsnappare Ficedula mugimaki 1 Beloozersk 30.5. Vid Teplyje Ozera noterades totalt 20 ex 4 6.6. 174. Skäggmes Panurus biarmicus russicus 4 ex Ozero Stepnoje, Orongoj 2.6 och 3 ex Ozero Beloje, Orongoj 2.6. 175. Stjärtmes Aegithalos caudatus sibiricus 4 ex Zjeltura 31.5, 2 ex Teplyje Ozera 5.6. 176. Talltita Poecile montanus baicalensis Tämligen allmän i regionens skogsområden. Sågs under åtta dagar. 177. Entita Poecile palustris brevirostris 2 ex Zjeltura 31.5. 178. Svartmes Parus ater ater Enstaka individer noterades vid Teplyje Ozera. 24