rapport breddad rekrytering vid Umeå universitet 1
Inledning...3 Uppdraget...3 Definitioner...3 Kapitel 1 universitetens rekryteringsbas...5 Våra presumtiva studenter, vilka är de?...5 Kapitel 2 hur väljer ungdomar?...7 Kapitel 3 våra studenter...8 Vilka studerar på universitet och högskola i Sverige?...8 Vilka studerar vid Umeå universitet?...9 2
Inledning Denna del klargör uppdraget samt behandlar definitioner av begrepp. Uppdraget Den 30 september 2005 fastställde universitetsstyrelsen för Umeå Universitet en handlingsplan för breddad rekrytering. I denna handlingsplan finns en punkt som handlar om att sammanställa utbildningsstatistik av den sociala och etniska bakgrunden hos Umeå universitets studenter. (Punkt 4.1) Denna skrivelse är ett försök att göra en sådan sammanställning. Förutom sammanställning av vilka våra studenter är har jag valt att göra en kortare överblick över vilka våra presumtiva studenter kan vara. Tiden för den delen av kartläggningen har dock varit knapp och jag har helt enkelt sammanställt lättillgänglig existerande statistik vilket tyvärr fick fokus på ungdomar/gymnasieelever. Även om det är en viktig grupp så finns det även många fler potentiella studentgrupper, exempelvis äldre studenter. Definitioner Akademiker Person som studerar eller har utbildats vid högskola eller universitet. (www.ne.se) Arbetarbakgrund De som kommer från arbetarhem enligt den socioekonomiska indelning som SCB använder ("arbetare" som hushålls SEI, enligt FoB90). Uppgifterna avser högskolenybörjare upp till och med 34 års ålder och det bortfall som förekommer är ungefär tio procent. Skillnader mellan lärosäten kan vara betydande, vilket sammanhänger både med utbildningsutbud och social struktur i det område som är lärosätets huvudsakliga rekryteringsområde. Uppgiften redovisas i procent och endast om bortfallet < 30 procent. Jämförelsetal, arbetarbakgrund i statistiken För varje lärosäte anges ett jämförelsetal som visar andelen med arbetarbakgrund ("arbetare" som hushålls SEI, enligt FoB90) bland högskolenybörjarna (upp till och med 34 års ålder) det senaste läsåret vid lärosätet dividerat med motsvarande tal för ett genomsnitt av individer från samma kommuner och i samma åldrar, dvs. ett tal som visar hur hög andelen med arbetarbakgrund skulle ha varit om den sociala bakgrunden inte spelade någon roll för sannolikheten att börja studera. Jämförelsetalet 0,50 visar till exempel att andelen med arbetarbakgrund bland högskolenybörjarna bara är hälften så stor som den skulle ha varit om arbetarbarnen hade varit representerade bland högskolenybörjarna i samma utsträckning som i ett genomsnitt av befolkningen i samma åldrar och från samma kommuner. Förtydligande: År 2004 avser läsåret 2003/04. Breddad rekrytering Med breddad rekrytering menar vi planerade och systematiska åtgärder för att rekrytera studenter från underrepresenterade grupper i syfte att öka deras andel, men också planerade och systematiska åtgärder för att ta emot, introducera och stödja nya studenter i deras studier. Fokus i 3
Umeå universitets arbete med breddad rekrytering ligger på åtgärder för att minska den sociala och etniska snedrekryteringen. (Handlingsplan för breddad rekrytering, UmU) Föräldrar med högre utbildning Andel högskolenybörjare det senaste läsåret som kommer från en hemmiljö där minst en av föräldrarna har utbildning på högskolenivå ("minst treårig eftergymnasial utbildning" som hushålls- SUN, enligt FoB90). Uppgiften avser högskolenybörjare i åldrar upp till och med 34 år. Uppgiften avser andel i procent och redovisas om bortfallet < 30 procent. Förtydligande: År 2004 avser läsåret 2003/04. Jämförelsetal, andel med högutbildade föräldrar För varje lärosäte anges ett jämförelsetal som visar andelen med högutbildade föräldrar bland högskolenybörjarna (upp till och med 34 års ålder) det senaste läsåret vid lärosätet dividerat med motsvarande tal för ett genomsnitt av individer från samma kommuner och i samma åldrar, dvs. ett tal som visar hur hög andelen med högutbildade föräldrar skulle ha varit om föräldrars utbildning inte spelade någon roll för sannolikheten att börja studera. Jämförelsetalet 0,50 visar till exempel att andelen med högutbildade föräldrar bland högskolenybörjarna bara är hälften så stor som den skulle ha varit om antalet med högutbildade föräldrar hade varit representerade bland högskolenybörjarna i samma utsträckning som i ett genomsnitt av befolkningen i samma åldrar och från samma kommuner. Icke-traditionella studenter För att räknas som icke-traditionell student ska den studerande uppfylla minst ett av följande tre kriterier: att ha börjat studierna vid 25 års ålder eller senare, studera på deltid, ha gjort ett sammanhängande uppehåll i studierna vid universitet och högskolor som omfattar minst tre terminer. Uppgiften avser andelen icke-traditionella studenter av alla som var registrerade som studerande höstterminen under det valda kalenderåret, procent. Snedrekrytering Snedrekrytering innebär att personer med förutsättningar att klara av högskolestudier ändå medvetet eller omedvetet väljer bort denna möjlighet på grund av sociala, ekonomiska, etniska eller kulturella faktorer. Snedrekrytering föreligger när en viss grupp har andelsmässigt lägre representation vid universitet och högskolor än de har i samhället i övrigt. (Handlingsplan för breddad rekrytering, UmU) Social bakgrund Social bakgrund definieras som föräldrarnas samhällsklass. Det vanligaste måttet är SEI (socioekonomisk grupp) som huvudsakligen bygger på yrke. Studentens (högskolenybörjarens) sociala bakgrund beskrivs som den högsta av faders/moders socioekonomiska grupp (SEI) enligt en fastställd ordning. Uppgifterna om föräldrarnas SEI har hittills hämtats från folk- och bostadsräkningarna. SUN (svensk utbildnings- nomenklatur) i form av föräldrarnas utbildningsbakgrund kan användas som mått på social bakgrund. (www.hsv.se) Tjänsteman Person som är anställd för att utföra uppgifter som mera har anknytning till administration än till direkt produktion och som därför vanl. har inrutat skrivbordsarbete; i mots. dels till arbetare, dels till högre chefer, dels äv. till fria yrkesutövare. (www.ne.se) 4
Utländsk bakgrund Personer som själva är utrikes födda eller som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. I SCB:s rapporter om studenter med utländsk bakgrund (UF 19) räknas inte adoptivbarn som utrikes födda. För personer som är adopterade har adoptivföräldern prioriterats före den biologiska föräldern. Riktlinjer för hur personer med utländsk bakgrund bör redovisas i statistiken återfinns i Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik, Personer med utländsk bakgrund (MIS 2002:3). (www.hsv.se) Jämförelsetal, utländsk bakgrund i statistiken För varje lärosäte anges ett jämförelsetal som visar andelen med utländsk bakgrund bland högskolenybörjarna (i ålder < 65 år) vid lärosätet dividerat med motsvarande tal för ett genomsnitt av individer från samma kommuner och i samma åldrar, dvs. ett tal som visar hur hög andelen med utländsk bakgrund skulle ha varit om utländsk bakgrund inte spelade någon roll för sannolikheten att börja studera. Jämförelsetalet 0,50 visar till exempel att andelen med utländsk bakgrund bland högskolenybörjarna bara är hälften så stor som den skulle ha varit om antalet med utländsk bakgrund hade varit representerade bland högskolenybörjarna i samma utsträckning som i ett genomsnitt av befolkningen i samma åldrar och från samma kommuner. Kapitel 1 universitetens rekryteringsbas Att veta vilka våra presumtiva studenter är utgör en viktig del när man utformar informationsmaterial, en form av statistisk målgruppsanalys. Denna del ger en inblick i vilka våra presumtiva studenter är och bygger till stor del på en intern skrivelse av Lars Lustig på StudentCentrum. Våra presumtiva studenter, vilka är de? Inledning Presumtiva studenter kan vara alla i hela världen med någon möjlighet att skaffa behörighet att läsa på ett svenskt universitet. Den statistik som finns sammanställd här handlar dock främst om ungdomar och elever som kommer från det svenska gymnasiet. Anledningen till detta är att gymnasieskolan utgör en relativt avgränsad och uppenbar målgrupp. Kartläggningar av samtliga presumtiva studenter blir så stora att de knappast görs. Närmare 63 000 elever lämnade gymnasieskolan våren 2005 med slutbetyg. 56 200 av gymnasieskolans samtliga elever med slutbetyg uppfyller kraven på grundläggande behörighet. Eleverna vid Naturvetarprogrammet och Samhällsvetarprogrammet utgör tillsammans ca 40 procent av alla elever inom gymnasieskolan. Det betyder att de övriga 15 programmen hyser 60 procent av gymnasieskolans elever. Från vilka gymnasieprogram kommer studenterna? Övergång till högskolan inom tre år för elever som avslutat gymnasieskolan läsåret 2000/01. 5
Program Totalt antal Antal i högskoleutbildning Andel i högskoleutbildning (%) Barn- och fritid (BF) 2 675 561 21,0 Bygg (BP) 1 139 16 1,4 El (EC) 2 878 331 11,5 Energi (EN) 482 67 13,9 Estetiska (ES) 2 986 1 072 35,9 Fordon (FP) 2 093 28 1,3 Handels- och adm. (HP) 2 533 357 14,1 Hantverk (HV) 840 73 8,7 Hotell- och restaurang (HR) 3 180 258 8,1 Industri (IP) 1 214 38 3,1 Livsmedel (LP) 358 11 3,1 Medie (MP) 2 478 681 27,5 Naturbruk (NP) 1 509 167 11,1 Naturvetenskap (NV) 14 321 11 507 80,4 Omvårdnad (OP) 1 953 490 25,1 Samhällsvetenskap (SP) 17 467 9 913 56,8 Specialutformat progr. (SM) 10 640 5 579 52,4 Alla nationella program 58 106 25 570 44,0 Källa: Skolverket, Beskrivande data 2005 44 procent av alla elever som lämnade gymnasieskolan läsåret 2001 med ett slutbetyg har påbörjat högskoleutbildning senast vårterminen 2004. Men andelen varierar kraftigt mellan programmen från 1,3% på bygg programmet till 80,4% på det naturvetenskapliga programmet. Hur mycket skiljer sig slutbetygen mellan olika gymnasieprogram? Elever som slutfört gymnasieskolan läsåret 2004/05 med slutbetyg. Andel av dessa med grundläggande behörighet till högskola samt genomsnittlig betygspoäng Program Antal elever Grundläggande behörighet % Genomsnittlig betygspoäng Barn- och fritid (BF) 2 995 83,3 12,5 Bygg (BP) 2 589 91,7 12,3 El (EC) 3 290 90,5 12,4 Energi (EN) 482 88,8 12,0 Estetiska (ES) 3 932 90,5 14,8 Fordon (FP) 2 573 82,3 11,5 Handels- och adm. (HP) 3 090 81,8 12,7 Hantverk (HV) 1 406 93,7 14,1 Hotell- och restaurang (HR) 3 455 86,0 12,8 Industri (IP) 880 81,3 11,9 Livsmedel (LP) 370 81,9 12,6 Medie (MP) 2 970 88,4 13,9 6
Naturbruk (NP) 1 953 81,1 13,3 Naturvetenskap (NV) 9 545 95,3 16,1 Omvårdnad (OP) 2 247 86,0 13,1 Samhällsvetenskap (SP) 16 483 92,1 14,7 Teknik (TE) 4 578 88,1 13,8 Specialutformat progr. (SM) 11 202 89,9 14,3 Alla nationella program 62 838 89,5 14,0 Källa: Skolverket, Beskrivande data 2005 Slutbetygen skiljer sig inte så mycket som man kan tro. Det genomsnittliga betygspoängen för fordons är lägst på 11,5 medan det är högst på naturvetenskapliga programmet, 16,1. Problemet här är att gymnasieskolan endast producerar drygt 9 000 personer med NV-utbildning varje år. Detta ska då jämföras med att närmare 15 600 av högskolans nybörjarplatser kräver NVbehörighet1 (dvs. utbildningar inom naturvetenskap, teknik, medicin, farmaci och odontologi). Så även om alla naturvetare från gymnasieskolan skulle söka sig till naturvetarutbildningar inom högskolan så skulle de inte ens täcka upp hälften av högskolans utlysta platser. Kapitel 2 hur väljer ungdomar? Denna del utgör en mer kvalitativ målgruppsanalys. Social samt etnisk bakgrund påverkar motiven till att studera vidare och det är viktigt att ha en bild av vilka som motiveras av vad. En hel del forskning har gjorts på området och detta är ett försök att sammanställa vissa övergripande linjer. Avsnittet utgör en inblick i forskningen snarare än en sammanställning och är långt ifrån komplett. Inledning Ungdomars val är inte så olika de vuxnas som man ofta tror, ett antal undersökningar har visat att de flesta unga har sina föräldrar som förebilder och vill ha ett fast jobb (Skolverkets rapport 04:852 s. 58). Vid val till gymnasiet visade det sig att elevernas viktigaste motiv för att söka en särskilt utbildning var dess kvalité, innehåll samt värde för kommande arbete och studier (Skolverkets rapport 04:852 s. 62). 2001 genomförde Britta Jonsson en enkätundersökning av 20-åringar gällande vad de ansåg var viktigt i livet och hon delade in deras svar i tre grupper av livsprojekt. (1) Socialt orienterade projekt, att stå familjen nära etcetera, (2) Traditionella livsprojekt, att tjäna mycket pengar etcetera och (3) Individualiserade livsprojekt, att bli respekterad etcetera. Majoriteten av svenska 20- åringar väljer olika individualiserade livsprojekt medan man i länder med mindre välfärd tenderar att välja sociala och traditionella livsprojekt. (Skolverkets rapport 04:852 s. 65) Man kan också konstatera att de som tänkt sig arbetaryrken värderar traditionella livsprojekt, de som tänkt sig tjänstemannayrken värderar socialt orienterade projekt och de som tänker sig egenarbete av olika slag prioriterar individualiserade livsprojekt. Studien visar också att ungdomar med mindre social trygghet i ryggen spelar säkrare och tvekar att ta projektjobb och liknande. (Skolverkets rapport 04:852 s. 66) 7
Social bakgrund Val av studieinriktning och utbildningsnivå skiljer sig mellan ungdomar som vuxit upp med olika socionomiska förhållanden. Elever från högre socialgrupper väljer i högre utsträckning teoretiska alternativ trots lika betyg med andra elever. (Skolverkets rapport 04:852 s. 43-44) Allan Svensson vid Göteborgsuniversitet skrev 2002 en rapport (IPD rapport nr. 2002:10) om den sociala snedrekryteringen och när den uppstår. Han bygger sin undersökning på uppgifter från ett UGUprojekt (Utvärdering Genom Uppföljning) där man följer elever födda 1982 från klass tre till 25 års åldern. Projektet använder olika former av begåvningstester, intervjuer och betygsuppföljning för att se vilka studenter som väljer att läsa vidare och varför. Det man konstaterar är att även om man bortser från studiebegåvning så väljer elever från högre socialgrupper i betydligt högre utsträckning (16% oftare) att läsa vidare än elever från lägre social grupper. Skillnader i utbildningsnivå på grundval av kön finns knappt idag även om man väljer olika inriktning beroende på kön (SOU 1997:137). Utländsk bakgrund Elever med utländsk bakgrund har generellt ett lägre medelbetyg är svenska ungdomar, detta beror dock i mångt och mycket på att socialbakgrund spelar en så stor roll och gruppen utländska studenter utgör en mycket heterogen målgrupp. Exempelvis kan påpekas att av de elever som läste på det individuella programmet 2002 hade 37% utländsk bakgrund vilket kan jämföras med 15% på samtliga program. Flickor med utländsk bakgrund hade också högre betyg än svenska pojkar. Kapitel 3 våra studenter Denna del innehåller en sammanställning av vilka våra studenter är utifrån faktorer som utländsk bakgrund, socialbakgrund samt vilka gymnasieprogram de läst. Informationen finns på lite olika nivåer, lärosätesnivå, institutionsnivå samt programnivå. Ytterligare statistik är beställt från SCB och kommer att föras in i rapporten så snart som möjligt. Vilka studerar på universitet och högskola i Sverige? gällande grundutbildningen, 2005 Riket Linköping Lunds Malmö Stockholm Umeå Uppsala Arbetarbakgrund 24 22 16 27 16 27 18 Utländsk bakgrund 16 12 15 23 22 8 17 Högutbildade föräldrar 30 31 43 23 42 29 42 Registrerade män 40 47 46 33 39 38 41 Icke-traditionella studenter 50 39 38 59 52 50 42 Jämförelsetal, grundutbildningen, 2005 Riket Linköping Lunds Malmö Stockholm Umeå Uppsala Arbetarbakgrund 0,71 0,6 0,49 0,78 0,65 0,74 0,58 Utländsk bakgrund 0,95 0,89 0,84 1,01 0,93 0,81 1,03 Föräldrar med högre 1,48 1,71 1,88 1,15 1,49 1,53 1,72 8
utbildning Generell information, grundutbildningen, 2005 Riket Linköping Lunds Malmö Stockholm Umeå Uppsala Antal helårsstudenter 295172 18041 26884 10241 23126 16904 21873 Nybörjare vid lärosätet 142401 6705 11576 5711 11796 7891 10174 Antal helårsprestationer 243538 15387 22273 8572 17344 14001 17286 Prestationsgrad (%) 83 85 83 84 75 83 79 Antal avlagda examina 57099 3433 4283 2150 3465 3792 3757 Examenslängd (antal år) 3,7 3,9 4 3,3 3,7 3,6 4,1 Inresande studenter 12648 910 1565 183 721 553 1221 Utresande studenter 7007 362 998 169 309 268 710 Källa: Högskoleverket Vilka studerar vid Umeå universitet? Generellt En sak som är oerhört intressant att titta på i statistiken ovan är jämförelsetalen som tar hänsyn till hur universitetens upptagningsområde ser ut. Om vi exempelvis tittar på arbetarbakgrunden hos studenterna vid Umeå universitet kan vi konstatera att trots att vi har fler studenter med arbetarbakgrund än de andra universiteten (27%) och ligger över riksgenomsnittet (24%) så får vi inte ett särskilt bra jämförelsetal. Om den sociala bakgrunden inte spelat någon roll och alla individer börjat studera vidare i samma utsträckning i olika samhällsklasser så skulle 30% fler (än idag) med arbetarbakgrund läsa vidare här i Umeå. Om man ser på jämförelsetalet gällande utländsk bakgrund så ser det annorlunda ut. Umeå universitet har ett lägre antal studenter med utländsk bakgrund (8%) än de andra universiteten där snittet ligger på 16%. Om man ser på jämförelsetalen kan man dock konstatera att vi inte är 50% sämre utan i relation till vårt upptagningsområde så är det ungefär 20% fler (än idag) med utländsk bakgrund som borde läsa vidare för att återge hur det ser ut i befolkningen. Alla de stora universiteten har dock betydligt bättre jämförelsetal än Umeå universitet och i landet så återspeglar studenter med utländsk bakgrund till 95% befolkningen i det upptagningsområdet. Kort sagt så är vi inte särskilt bra på att attrahera studenter från arbetarbakgrund och vi är oerhört dåliga på att attrahera studenter med utländsk bakgrund. Detta är om man tar ställning till vårt upptagningsområde. Från vilka gymnasieprogram kommer studenterna? Vilka gymnasieprogram våra studenter kommer från är intressant eftersom att studenter med arbetarbakgrund i högre utsträckning än andra läser på praktiska program. Antal registrerade studenter vid UmU under 2006 Om samma student har flera gymnasieutbildningar kan han/hon återkomma i statistiken. GYMNASIEUTBILDNING Totalt % GYMNASIEUTBILDNING Totalt % BARN- O FRITIDSPROGRAMMET 776 1,82% LIVSMEDELSTEKNISK LINJE 126 0,30% BYGGPROGRAMMET 129 0,30% MEDIEPROGRAMMET 645 1,51% EKONOMISK LINJE 930 2,18% MUSIKLINJE 52 0,12% ELPROGRAMMET 535 1,26% NATURBRUKSPROGRAMMET 302 0,71% 9
ENERGIPROGRAMMET 30 0,07% NATURVETENSKAPLIG LINJE 11298 26,53% ESTETISKA PROGRAMMET 995 2,34% OMVÅRDNADSPROGRAMMET 522 1,23% FACKSKOLA 33 0,08% PROCESSTEKNISK LINJE 17 0,04% FOLKHÖGSKOLA 1010 2,37% REALLINJEN 48 0,11% FORDONSPROGRAMMET 102 0,24% REKLAM OCH DEKORATION 16 0,04% FRISKOLEPROGRAM 271 0,64% RESTAURANGLINJE 23 0,05% SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FRISÖR 48 0,11% LINJE 9511 22,33% GYMNASIEUTBILDNING/MOTSV 26 0,06% SAMLAT BETYGSDOKUMENT 301 0,71% HANDELS- O ADMINISTRATIONSPROGRAMMET 324 0,76% SOCIAL LINJE 1046 2,46% HANTVERKSPROGRAMMET 66 0,15% SPECIALUTFORMAT PROGRAM 4370 10,26% HOTELL- OCH RESTAURANG 388 0,91% STUDENTEXAMEN 106 0,25% HUMANISTISK LINJE 523 1,23% TANDSKÖTERSKEUTBILDNING 38 0,09% INDUSTRIPROGRAMMET 76 0,18% TEKNISK LINJE 1706 4,01% INTERNATIONELL BACCALAUREAT 171 0,40% UNDERSKÖTARE 11 0,03% JORDBRUKSLINJE 43 0,10% UTLÄNDSK GYMNASIEUTBILDNING 1862 4,37% KOMVUX 2113 4,96% VUXENUTBILDNING 7 0,02% KONSUMTIONSLINJE 349 0,82% VÅRDLINJEN 872 2,05% KONTORSLINJE 381 0,89% ÖVRIGT 395 0,93% Totalt 42593 Källa: Ladok 30/11 2006 Samiska studenter Hur många samiska studenter som finns vid Umeå universitet är ingen lätt fråga att besvara. Mig veterligen finns ingen egentlig statistik där man kartlagt antal samiska studenter, vem som räknas som same är inte heller uppenbart. Åsa Nordin vid centrum för samisk forskning (CESAM) skrev 2004 en skrift med titeln Samiska studenters inställning till högre utbildning vid Umeå universitet. För att hitta informanter så kontaktade hon personer som antogs ha god kännedom om vilka samiska studenter som fanns och fick fram namn på drygt 60 studenter som var samer eller behandlade samisk tematik under sin utbildning. En enkät skickades ut till 50 personer och 26 svarade, av dem ansåg sig 23 vara samer. Vid val till sametinget 2006 var 7179 samer registrerade för att rösta (SCB). Arbetarbakgrund på programnivå, 2004/2005 Högskolan hade totalt 23% med arbetarbakgrund läsåret 2004/2005. Ovanstående siffror mäter året 2005 och då är siffran 27%. Vad detta beror på är svårt att besvara. Studier mot yrkesexamen Arbetarbakgrund Övrig bakgrund Arbetarbakgrund andel Studier mot yrkesexamen - totalt 1845 5459 0,25 Humaniora och teologi 6 29 0,17 Teologie kandidatexamen 6 29 0,17 Juridik och samhällsvetenskap 382 1042 0,27 Juris kandidatexamen 63 258 0,20 Psykologexamen 48 234 0,17 Socionomexamen 271 550 0,33 10
Undervisning 604 1370 0,31 Lärarexamen 560 1290 0,30 Specialpedagogexamen 7 31 0,18 Studie- och yrkesvägledarexamen 37 49 0,43 Naturvetenskap 35 64 0,35 Receptarieexamen 35 64 0,35 Teknik 278 1077 0,21 Civilingenjörsexamen 161 809 0,17 Högskoleingenjörsexamen 117 268 0,30 Medicin och odontologi 98 849 0,10 Läkarexamen 68 707 0,09 Psykoterapeutexamen 0 0 Tandläkarexamen 30 142 0,17 Vård och omsorg 406 928 0,30 Arbetsterapeutexamen 50 95 0,34 Barnmorskeexamen 7 10 0,41 Biomedicinsk analytikerexamen 19 47 0,29 Dietistexamen 25 62 0,29 Logopedexamen 15 39 0,28 Sjukgymnastexamen 43 148 0,23 Sjuksköterskeexamen 195 427 0,31 Specialistsjuksköterskeexamen 25 60 0,29 Tandhygienistexamen 16 18 0,47 Tandteknikerexamen 11 22 0,33 Konstnärligt område 9 39 0,19 Konstnärlig högskoleexamen 9 39 0,19 Övrigt område 27 61 0,31 Yrkeshögskoleexamen 27 61 0,31 Studier mot generell examen Arbetarbakgrund Övrig bakgrund Arbetarbakgrund andel Program - totalt 661 2480 0,21 Humaniora och teologi 42 169 0,20 Juridik och samhällsvetenskap 463 1740 0,21 Naturvetenskap 105 403 0,21 Teknik.. 6 Medicin och odontologi 30 70 0,30 Vård och omsorg 4 16 0,20 Konstnärligt område 12 60 0,17 Övrigt område 3 16 0,16 Kurser 1023 3904 0,21 Humaniora och teologi 310 1146 0,21 Juridik och samhällsvetenskap 467 1744 0,21 Naturvetenskap 78 359 0,18 Teknik 36 101 0,26 Medicin och odontologi 63 256 0,20 Vård och omsorg 35 136 0,20 11
Konstnärligt område 17 104 0,14 Övrigt område 17 58 0,23 Utländskbakgrund på ämnesområdets nivå, 2004/2005 Denna information är beställd från SCB och kommer att uppdateras inom kort. 12