2010-11-08 1 (6) Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011 Bakgrund Från och med kalenderåret 2010 gäller nya bestämmelser om kommunens bidrag för elever vid fristående skolor. I korthet innebär bestämmelserna att bidraget ska grundas på kommunens budget för den egna gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Kommunen ska för varje gymnasieprogram (i två fall även inriktning) som kommunen erbjuder fastställa bidraget per elev som består av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. På samma sätt ska kommunen för utbildning i gymnasiesärskolan som kommunen erbjuder fastställa ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp per elev. Av propositionen Offentliga bidrag på lika villkor (2008/09:171) framgår att en kommun ska kunna redovisa hur bidraget har räknats ut med avseende på de kostnadsposter som regeringen föreslår. När grundbeloppet fastställs ska det framgå att och hur alla de nämnda kostnadsslagen är inkluderade. Avsikten är emellertid inte att kommunen ska vara skyldig att utforma sin egen budget så att den är uppdelad på samtliga de kostnadsslag som ska ingå i grundbeloppet. Den föreslagna uppdelningen på olika kostnadsposter kan emellertid fylla en viktig funktion som riktlinje eller checklista för kommunen. Detaljeringsgraden i kommunens eget resursfördelningssystem är en fråga som kommunen själv förfogar över. Med program eller utbildning som kommunen erbjuder avses utbildning i egen regi alternativt genom samverkansavtal, samverkan genom gemensam nämnd (motsvarande) eller samverkan genom kommunalförbund. Om kommunen inte erbjuder programmet eller utbildningen ska den fristående skolan ersättas enligt riksprislistan. Riksprislistan fastställs av Skolverket i december varje år. Bidrag lämnas av hemkommunen Grundbelopp Tilläggsbelopp Bidraget ska Kommunen fastställer bidragsbelopp per gymnasieprogram/utbildning och kalenderår Av Skollagen 9 kap. 8 a och 8 c framgår bland annat att: För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses i 8 resp. 8 b lämnas bidrag av hemkommunen. I samma paragraf, andra fjärde styckena, står att Bidraget (grundbelopp) ska avse ersättning för undervisning, läromedel och utrustning, elevvård och hälsovård, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader. Därutöver ska kommunen lämna bidrag (tilläggsbelopp) för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag för elever som är i behov av särskilt stöd, om betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter uppstår för kommunen. Om utbildningen i bidragshänseende har hänförts till ett nationellt program med samma inriktning som elevens hemkommun erbjuder, ska bidraget bestämmas efter samma grunder som kommunen
2 (6) bestämmas efter samma grunder tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet. Bidrag enligt andra stycket ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till utbildning i gymnasiesärskola som kommunen erbjuder. Fastställas per kalenderår Grundas på kommunens budget Av Förordning (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet 4 kap. 1, framgår bland annat följande: Ett bidrag enligt 9 kap. 8 a och 8 c skollagen ska fastställas per kalenderår. Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början. För barn och elever som börjar i verksamheten under kalenderåret ska kommunen besluta bidraget omgående. Regeringen har i 4 10 preciserat vilka kostnader som avses ingå i de olika kostnadsslagen samt särskilt angivit vad som gäller om ersättning för måltider, lokalkostnader och kapitalkostnader. Bidraget ska innefatta ersättning för skolmåltider, om kommunen erbjuder kostnadsfria skolmåltider. Regeringen har även preciserat vad som avses med tilläggsbelopp och särskilt om ersättning till modersmålsundervisning. Riksprislistan Skyldighet att lämna uppgifter Skolverket fastställer riksprislistan Av Förordning (1996:1206) 4 kap. 12 framgår bland annat följande: Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka belopp som en kommun ska betala till en skola per elev, program och, i förekommande fall, inriktning, när det gäller bidrag som avses i 9 kap. 8 a femte stycket och 8 c femte stycket skollagen (1985:1100) (riksprislistan). Skolverkets föreskrifter om kommuners uppgiftsskyldighet för underlag till riksprislistan avseende gymnasieskolan och gymnasiesärskolan; (SKOLFS 2010:6) Skolverket kommer i särskilda föreskrifter i december varje år fastställa en riksprislista. Listan ska tillämpas om kommunen inte erbjuder programmet eller utbildningen. Kommunens budget för 2011 ska utgöra underlag för riksprislistan för 2011. Uppgifter om kommunens budget och bidragsbelopp för bidragsåret 2011 ska lämnas via webb-enkät senast 2010-12-02. Riksprislistan kommer att publiceras på Skolverkets hemsida. Se http://www.skolverket.se. System för redovisning av kommunernas uppgifter Skolverket har enligt uppdrag av regeringen, 2002-07-04, utarbetat ett system för sammanställning av relevanta kostnadsuppgifter som kan bilda underlag för kommunernas bidrag till fristående skolor. Driften av systemet sköts av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Skolverket. Skolverket har tolkat uppdraget som att verket från år 2011 ska sammanställa budgetuppgifter på liknande sätt som kostnadsuppgifter hittills har sammanställts.
3 (6) Ett nytt system som är anpassat till de nya bestämmelserna har utarbetats. Inrapporteringen till systemet ska som förut ske via en webb-enkät som ni kommer åt via det lösenord som skickas via e-post. Bidragsbelopp som anges ska vara fastställda av kommunen innan de skickas till SCB och publiceras på Skolverkets hemsida. De uppgifter som lämnas kommer att utgöra underlag för Skolverkets sammanställning av budgetuppgifter för publicering på Skolverkets hemsida samt för beräkning av riksprislistan. Ny skollag Den nya skollagen beslutades av riksdagen den 22 juni 2010. Den träder i kraft 1 augusti 2010 och ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2011. Lagen innebär att nya nationella program i gymnasieskolan kommer att finnas från och med hösten 2011. De gamla nationella programmen ska finnas kvar tills de som startade i årskurs 1 hösten 2009 ska har fullföljt utbildningen d.v.s. till och med våren 2012. Det innebär att kommunerna ska fastställa bidragsbelopp per elev, program och år för alla program som kommunen erbjuder. De nationella programmen framgår av bilaga 2 i skollagen. Nationella program Yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet
4 (6) Anvisning Uppgifter som ska lämnas Uppgift om grundbelopp ska lämnas för varje program i gymnasieskolan, exklusive individuella program, samt utbildning i gymnasiesärskolan som kommunen erbjuder. Med grundbelopp avses punkterna 1 och 2 nedan. För Estetiska programmet ska kommunen ange budgeterade kostnader dels för programmet med undantag av inriktningen musik, dels för inriktningen musik. För Fordonsprogrammet ska kommunen ange budgeterade kostnader dels för programmet med undantag av inriktningen transport, dels för inriktningen transport. Specialutformade program som har anknytning till ett nationellt program ska vid uppgiftslämningen hänföras till det nationella programmet. Specialutformade program som inte kan hänföras till ett nationellt program ska särredovisas. Budgeterat belopp för skolmåltider ska särredovisas om sådan ersättning lämnas till kommunens gymnasieutbildning. Totalt budgeterat grundbelopp (obligatorisk uppgift) 1. Budgeterat belopp per elev för undervisning, läromedel och utrustning, elevvård och hälsovård samt lokalkostnader (d.v.s. exklusive måltider, administration och moms). 2. Budgeterat belopp per elev för måltider, exklusive administration och moms. 3. Budgeterat belopp för administration. 4. Budgeterat belopp för mervärdesskatt. Tilläggsbelopp (frivillig uppgift) 5. Uppgift om totalt budgeterat tilläggsbelopp lämnas på raden Totalt samtliga program. Om möjligt bör beloppet fördelas per program och elev (årselevplats). Tilläggsbelopp per elev (årselevplats) för modersmålsundervisning kan lämnas på raden för kommentarer. Grundbelopp (1996:1206, 4 kap, 3 ) Observera att de kostnadsposter som ingår i grundbeloppet inte definieras på samma sätt som kostnadsslagen enligt räkenskapssammandraget. De kostnadsposter som ingår i grundbeloppet definieras enligt följande: 1. Med undervisning avses kostnader för skolans undervisande personal, stödåtgärder till barn och elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader.
5 (6) 2. Med läromedel och utrustning avses kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader. 3. Med elevvård och hälsovård avses kostnader för sådan elev- och hälsovård som inte tillhandahålls av undervisande personal utan t.ex. av kurator och sjuksköterska. 4. Med måltider avses kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader. Bidraget till en fristående gymnasieskola ska innefatta ersättning för skolmåltider, om kommunen erbjuder kostnadsfria skolmåltider. 5. Med administration avses administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet. Beräkningen sker automatiskt i blanketten. 6. Med mervärdesskatt avses ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av grundbeloppet samt budget för administration. Beräkningen sker automatiskt i blanketten. 7. Med lokalkostnader avses kostnader för hyra, driftskostnader, inventarier som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering. Tilläggsbelopp (1996:1206, 4 kap, 9 ) Med tilläggsbelopp enligt 9 kap. 8 a och 8 c skollagen (1985:1100) avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av skollokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen samt ersättning för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning. Mervärdesskatt ska uppgå till ett schablonbelopp motsvarande sex procent av det totala tilläggsbeloppet. Beräkningen sker automatiskt i blanketten. Enkäter För redovisning av uppgifterna ska SCB:s webb-enkät användas. Enkäterna blir tillgängliga med hjälp av det lösenord som SCB skickar över till kommunens kontaktperson. Blanketten ska besvaras av samtliga kommuner, även de kommuner som inte bedriver gymnasieutbildning i egen regi. Undantaget är kommuner som ingår i ett gymnasieförbund, där besvaras blanketten istället av gymnasieförbundet via en blankett som skickas direkt till förbundet. Om kommunen ingår i ett samarbetsavtal (samverkansavtal eller gemensam nämnd) ska kommunen rapportera budget för samtliga program inom samarbetsavtalet.
6 (6) Eventuella frågor Eventuella frågor kring insamlingen och enkäterna besvaras av SCB Uppgiftslämnarservice: 019-17 60 65 José Luis Berrospi, Skolverket, 08-527 333 56.