IMPERIALISMEN FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Sammanfattning av mina lektionsanteckningar Katedralskolan Håkan Danielsson Lektionskompendium! 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning! 3 Definition av imperialismen! 3 Imperialismens motiv! 3 Imperialismens geografi! 4 Koloniala ambitioner! 5 Kina och Japan! 6 Orsaker till världskrigets utbrott! 8 Krigsförloppet! 8 Hemmafronten! 9 Krigets slutskede! 9 Fredens förutsättningar! 10 Wilsons 14 punkter! 11 Fredens innehåll! 12 Verdun! 13 Strejker i Tyskland! 15 Dolkstötslegenden! 16 Lektionskompendium! 2
FÖRSTA VÄRLDSKRIGET M.M. Lektionsanteckningar och stenciler Inledning Detta kompendium är att betrakta som ett komplement till dina anteckningar. Bilder med anknytning till arbetsområdet Definition av imperialismen Vi började med att diskutera vad som är imperialism. En definition lyder att imperialism är politisk dominans, ekonomisk dominans och territoriell kontroll. Delar av detta har funnits förut i form av kolonialism. Kolonialismen kan i all enkelhet beskrivas på följande sätt: 1500-talet" Portugal/Spanien är dominerande kolonialmakter. De söker främst efter lättvunna rikedomar och sjukdomar och slaveri är den främsta påverkan 1600-1700-tal "Holland, Frankrike, England är dominerande kolonialmakter. Kolonialmakterna tar över handeln men påverkar främst på ytan t.ex i form av handelsstationer 1800-talet " Frankrike och England är dominerande kolonialmakter. Påverkan är nu genomgripande och kolonierna organiseras som flödesländer där råvaror ska skickas ut och industrivaror ska hämtas in. En bild av imperialismens tidsmässiga utbredning ritade jag på tavlan. Den såg ut så här: Den grå delen ska markera perioden 1880-1914 som är imperialismens höjdpunkt men som har inslag som finns tidigare, och inslag som finns efter 1914. Imperialismens motiv Ni har arbetat med vilka motiv som låg bakom imperialismen framförallt via ett häfte med originaltexter som beskriver imperialismen ur både kolonisatörernas och de koloniserades perspektiv. Detta häfte finns på hakandanielsson.se Lektionskompendium! 3
Om man ska peka ut ett par vanliga motiv så är de (utan särskild ordning): 1. Tillgång till råvaror i kolonin 2. Tillgång till en marknad där man kan sälja hemlandets produkter 3. Vinsterna kan vara större än i hemlandet, bland annat beroende på låga arbetskraftskostnader 4. Den vite mannens börda 5. Religiösa skäl spelar en stor roll, särskilt för många enskilda individer som verkar i kolonierna 6. Kolonier innebär status för moderlandet Ni fick också ett smakprov på en dåtida argumentation i form av ett brev från Henry Stanley. Henry Stanley var en amerikansk journalist som är mest känd för att han påstod (Stanley var närmast mytoman) att han träffat Dr. Livingstone med repliken Dr Livingstone, I presume. Stanleys brev löd så här: Det finns 40 miljoner människor bortom Kongoflodens mynning. Manchesters bomullsspinnare väntar på att få ge dem kläder. Smältugnarna i Birmingham glöder av den röda metall som snart ska göras till järnkonstruktioner åt dem och till grannlåt som ska pryda deras mörka barmar. Vilket av ovanstående motiv som brevet passar in på lekte vi vem vill bli miljonär på med Hannes. " " Henry Stanley Imperialismens geografi Den imperialism som råder under perioden 1880-1914 är mest påtaglig i Afrika. Kolonierna i Sydamerika har i huvudsak blivit självständiga redan efter Napoleonkrigen. Man kan i samband med detta minnas vad Monroedoktrinen är, för sin allmänbildnings skull, men det ingår inte i provet. I Asien finns redan utvecklade och självständiga stater. Imperialismen blir därför inte lika påtaglig här som i Afrika. Vi har på lektionerna talat som hastigast om Japan och Kina. En hel del står i boken så jag nämner bara vissa saker här. Lektionskompendium! 4
Koloniala ambitioner England skaffade sig tidigt kontroll över Sydafrika och Egypten. Det föreföll därför naturligt för dem att söka föra samman sina kolonier i en nord-sydlig riktning. Denna ambition brukar ofta kallas Kap- Kairo-linjen, och är starkt förknippad med en man som hette Cecil Rhodes, som gav namn åt både nuvarande Zambia och Zimbabwe (Sydrhodesia och Rhodesia). Det fanns också en text av Rhodes i det textkompendium som jag nämnde på sidan 3. Fransmännen fick tidigt kontroll över Algeriet och Madagaskar. De försökte förena sina kolonier från nordväst till sydöst. De franska och engelska ambitionerna går naturligtvis inte båda att förena. I nuvarande Sudan, vid en liten ort som heter Fashoda, stötte engelsmän och fransmän på varandra. Fransmännen kom dit först och en konflikt var under uppsegling mellan Frankrike och England. Frankrike backade emellertid och gav området till England. Effekten av denna incident, som nästan orsakat krig, blev efter fransmännens eftergift, att alliansen mellan Frankrike och England stärktes. Tyskland kom sent i den koloniala kapplöpningen. Innan 1870-1871 fanns ju faktiskt inget enat Tyskland. Effekten blev att man trots sin relativa makt blev en kolonial mygga med endast ett fåtal kolonier. Följden blev rangobalans 1 som sedan kan ha haft en inverkan på första världskrigets utbrott. Värt att notera är det motstånd som beskrivs både i boken och i häftet med imperialismtexter. Också de folkmord européerna bedriver nämns i boken. I boken beskrivs att befolkningen i Kongo minskar med 50 %. Liknande minskningar finns i flera av regnskogsländerna. Ett annat exempel är hererofolket i Tyska Sydvästafrika (nuv. Namibia) vars nume- 1 Rangobalans är, lite förenklat, när en aktör på vissa statusområden har en hög rankning (är en topdog) men på andra har en lägre rankning (är en underdog) Lektionskompendium! 5
rär minskas med 75%, framför allt p.g.a. att de drivs ut i öknen utan vatten. Kina och Japan Jag nämner som sagt bara lite grann här. Resten får man läsa i boken. Bakgrunden till Kinas svaghet under 1800-talet- man hade ju bara några hundra år tidigare varit världens mest utvecklade stat- kan finnas i flera omständigheter. En viktig faktor är en enorm folkökning. Befolkningen är svårmätt men det fanns kanske 180 miljoner kineser år 1750. Denna siffra ökar sedan till 430 milj omkring år 1850. Folkökningen leder till flera saker: Utvandring. Många kineser utvandrar från 1700-talets mitt och fram till 1900-talets början, framför allt till sydöstra Asien. Ägosplittring. När familjerna får mer än en vuxen son är en lösning att dela upp jorden så att varje son får varsin del. Det leder till att ägorna splittras och att bönderna blir allt fattigare Jordbruksproletariat 2. Allt fler kineser saknar egen jord att bruka. De tvingas försörja sig som daglönare och lever i stort armod. Bilder på celldelning i form av Mitos - ej att förväxla med ägosplittring Ett svar på frågan varför Kina inte omvandlas till en industristat har lämnats av den berömde tyske sociologen Max Weber. Han menar att det främst beror på två saker: 1. I Kina fanns ej statliga garantier för lag och frihet 2. Den konfucianska 3 moralen syftade till personlig fulländning snarare än yttre egenskaper eller samhällelig förändring Kina prövar olika strategier för att möta de europeiska staterna. Ingen är särskilt framgångsrik. försvara den konfucianska civilisationen men med moderna vapen. Prövas av kejsare Gong 65-74 2 Proletariat betyder egendomslös 3 Konfucianism är en kinesisk religion som, förutom strävan efter personlig fulländning, betonar lydnad i hierarkiska relationer såsom föräldrar-barn, man-hustru, herre-tjänare Lektionskompendium! 6
låtsas som om det regnar. Änkekejsarinnan Cixi, som fanns i kulisserna stora delar av 1800-talet, är en representant för denna stockkonservativa strategi. " " " " " " " " " " Vi pratade om inköpet av marmorbåten till hennes sommarpalats istället för att köpa en pansarbåt som ett fint exempel på detta. Reformer för att efterlikna Europa. Prövas av kejsare Guangxu men han avsattes efter bara 100 dagar. Marmorbåten " Om uppror och riksupplösning kan man läsa i boken. Den amerikanske amiralen Perry tvingar Japan att öppna sina hamnar 1853 För Japans del har jag nämnt olika element i hur Japan moderniseras och försöker efterlikna Väst. Detta kan med fördel läsas i boken. Man bör särskilt notera att Japan blir en förebild för andra länder som försöker moderniseras. Lektionskompendium! 7
Orsaker till världskrigets utbrott Vi har pysslat en hel del med orsakerna till världskrigets utbrott. Ni har dels läst i boken, dels arbetat med kort där ni gruppvis strukturerat korten. Dessa strukturer har sett olika ut. Jag tror att tankestrukturer kan vara till hjälp för att kunna besvara frågan vad som orsakade krigsutbrottet. Gemensamt för alla dessa förklaringar är att man kan gruppera dem i olika motsatspar; bakomliggande orsaker utlösande orsaker, materialistiska förklaringar idealistiska förklaringar, tillräckliga förklaringar nödvändiga förklaringar osv. Man får ta med sig det papper man gjorde kring orsakerna till provet, om man tror att det är till hjälp. Man bör under alla omständigheter vara beredd att svara på en fråga som handlar om orsakerna till världskrigets utbrott. I detta svar måste man kunna värdera olika orsaksförklaringar, vilka som är viktiga respektive oviktiga, vilka orsaksförklaringar som kan beskrivas som utlösande, materialistiska osv Krigsförloppet På våra lektioner har krigsförloppet behandlats i form av Schlieffenplanen, och de båda slagen vid Somme respektive Verdun. Man får här i övrigt klara sig med anteckningar och boken. Orsaksbild hämtad ur en lärobok Lektionskompendium! 8
Schlieffenplanen Hemmafronten I bästa fall har jag hunnit nämna lite av de förändringar som kriget medförde på hemmafronten. Krigets slutskede Krigets slutskede ska vi gå igenom under tre lektioner. Jag bifogar nedan de tre Keynotebilder som ni ska få se under den lektionen. Notera att det finns en skillnad mellan fredens innehåll och president Wilsons 14 punkter. Ni ska också få spela ett rollspel om nationalitetsprincipen. Lektionskompendium! 9
Fredens förutsättningar Blockad- skapade varubrist och svält Spanska sjukan- många dog Revolutionära stämningar-strejker, revolter Tyskland accepterar fred på Wilsons punkter-stillestånd Tyskland bryter samman de sista 100 dagarna Olika mål hos segrarmakterna Bilden föreställer matroser i Kiel som gör myteri och vägrar anfalla den engelska flottan i krigets slutskede Lektionskompendium! 10
Wilsons 14 punkter Ingen hemlig diplomati Avrustning Havens frihet Lösning av kolonifrågan Nationalitetsprincip för flera nya stater Nationernas Förbund Inga ekonomiska hinder för handel GB: haven ej fria i krig Fra: Krigsskadestånd Lloyd George, Georges Clemenceau och Woodrow Wilson Lektionskompendium! 11
Fredens innehåll Krigsskuld på förlorarna Ö-U upplöstes Turkiet krymptes (och blev modernt) Nya stater enligt nationalitetsprincipen Tyskland: stort skadestånd- svag armé (kader) Nationernas Förbund (NF): utan förlorarna, utan USA En engelsk tidning tolkar Versaillesfreden... Lektionskompendium! 12
Verdun Slaget vid Verdun har kommit att bli en symbol för krigets meningslöshet. På Katte har vi också en temadag på stilleståndsdagen den 11 november vart femte år med namnet Aldrig mer Verdun. Vi bör ha tittat på ett bildspel. Några av bilderna från detta bildspel finns nedan. Lektionskompendium! 13
Lektionskompendium! 14
Strejker i Tyskland 1500000 ANTAL STREJKANDE I TYSKLAND 1125000 750000 375000 0 -juli1914 aug-dec1914 1915 1916 1917 1918 Lektionskompendium! 15
Dolkstötslegenden Omedelbart efter kriget spreds en myt om att den tyska armén hade kunnat vinna kriget och att det var de civila politikerna som svek armén- gav den en dolkstöt i ryggen. Detta var en myt. Den tyska armén var förlorad, oavsett om det skulle ha varit politiker eller militärer som skrev på vapenstillestånd och fredsavtal. Men... dolkstötslegenden kom att användas i den högernationalistiska propagandan efter kriget och hjälpte till att bana väg för nazisterna att ta makten. Denna bild kommer från den österrikiska tidningen Arbeiter Zeitung och publicerades redan 1919. Redan här är judarna utmålade som dem som var förrädare. Lektionskompendium! 16