Folkrätten i svensk säkerhets politik

Relevanta dokument
Motivet finns att beställa i följande storlekar

Maktbalans och alliansfrihet

Svensk utrikespolitik efter 1945

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

NEUTRALITETENS UPPGÅNG OCH FALL

Säkerhetspolitik för vem?

Internationella relationer

Skyldighet att skydda

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

Sveriges internationella överenskommelser

Internationell våldsanvändning. Internationell våldsanvändning

Rapport Inställningen till Nato Frivärld

Sverige och folkrätten

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11

Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Kommittédirektiv. Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser. Dir. 2010:125

Skyldighet att skydda

Tillämpning i fråga om Iran av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner

Betänkande från Natoutredningen. Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström

Den svenska nedrustningen och ubåtskränkningarna

SVERIGE UNDER KALLA KRIGET

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Ålands demilitarisering och neutralisering: juridisk beständighet och omgivningens föränderlighet

JÄMFÖRELSETABELLER (*) Fördraget om Europeiska unionen

A. Förpliktelser som ligger i själva suveränitetsbegreppet.

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Till utrikesutskottet

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

Israel - Palestina Konflikten

Supplementary File 3

Juridiska institutionen MILITÄR KRISHANTERING. En analys av den europeiska säkerhets- och försvarspolitikens påverkan på FN-systemet

NATO. En studie av förhållandet mellan NATO:s policy och teorin om rättfärdigat krig. Karolina Henricson

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter

NATO OCH SVERIGE SAMARBETE FÖR FRED ELLER KRIG? KVINNOKAMP MOT NATO 3/3 2012

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands

Världens viktigaste fråga idag är freden.

Det svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik

TRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION

PAX EUROPA. Alliansfri i fred, siktar mot neutralitet i krig Sveriges militärpostiska doktrin

Regeringens proposition 2015/16:122

Ett kärnvapenfritt Sverige

200 år av fred i Sverige

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Preventivt självförsvar- artikel 51 FN-stadgan PDF ladda ner

Historien i politiken

Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert!

BESLUT. RÅDETS BESLUT 2014/125/GUSP av den 10 mars 2014 om ändring av beslut 2013/798/Gusp om restriktiva åtgärder mot Centralafrikanska republiken

HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN?

Regeringens proposition 2015/16:153

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Mänskliga rättigheter

RÖSTAR DU FÖR FRED? IKFF betygsätter partierna

Utredningen av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till Konventionen om förbud mot kärnvapen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

FN:s generalsekreterare

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Erfarenheten visar att små stater gör klokt i att inte lita på stormakter. Det gäller inte bara USA och de övriga västmakterna utan även Ryssland.

Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Försvarsallianser en framtida nödvändighet

De utökade Iransanktionerna och företagens ansvar

Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Förordning 356/2010, Somalia [10291]

Bilaga 3. Riksrevisionens sammanställning av aspekter som bör beaktas i exportkontrollen

FN ett problem? Paper-uppgift. Emma Homanen. FN i världspolitiken. Linköpings Universitet

PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2010

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap

Utrikespolitiken och den svenska valrörelsen

Den svenska neutralitetspolitikens utveckling under

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och Granskningsperiod: oktober juni 2008

Allmänna Försvarsföreningen. Länsavdelningen i Västerbotten. hot i ny tid

Ungdomsförbundens försvarsberednings* syn på säkerhets- och försvarspolitiken

Försvarspolitiska ställningstaganden

ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»

KONVENTIONEN OM FÖRBUD MOT KÄRNVAPEN

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Romanen som vardagsvara

Svenska Atlantkommittén

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR FRED FAKTA FÖR EN KÄRNVAPENFRI VÄRLD.5 FÖRDJUPA ER OM FN:S FREDSARBETE..7 MATERIAL..

FREDLIG LÖSNING. Förpliktelse att lösa tvister på fredlig väg? Vilka folkrättsliga metoder finns för att lösa tvister fredligt?

Hybridhot. Utrikesutskottets yttrande 2016/17:UU1y. Till försvarsutskottet

Stöd till Frankrike med försvarsmateriel

Opinion Tabellversion. Om den svenska allmänhetens syn på samhället, säkerhetspolitiken och försvaret

Ett starkare FN GLOBALT PERSPEKTIV. Vad vill vi att FN ska användas till. av Ulf Bjereld ARTIKLAR, RAPPORTER OCH DOKUMENT OM GLOBALA FRÅGOR

PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET

RP 13/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

L 90/4 Europeiska unionens officiella tidning

Tillgång till TIR-förfarandet Del I Medgivande av rätt till sammanslutningar att utfärda TIR-carneter

Säkerhetsrådet före och efter kalla kriget. av Gustav Stendahl

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155

Transkript:

Per Ahlin Folkrätten i svensk säkerhets politik JURISTFÖRLAGET

Innehåll Förord Innehållsförteckning Förkortningar V VII XIII Del I - Utgångspunkter. Kapitel 1. Inledning 3 1:1 Syfte 3 1:2 Den politiska turbulensen 4 1:3 Avgränsning 6 1:4 Angreppssätt 7 1:5 Källor 10 1:6 Disposition 12 Kapitel 2. Utgångspunkter för studien 17 2:1 Den svenska säkerhetspolitiken 17 2:1:1 Säkerhetspolitisk utgångspunkt 27 2:2 Folkrättens roll i den internationella politiken 27 2:2:1 Folkrättsliga utgångspunkter 40 Del II - Neutraliteten. Kapitel 3. Historik. 45 3:1 Tiden fram till 1918 45 3:2 Anslutningen till Nationernas Förbund 46 3:3 Sverige under andra världskriget 50 3:3:1 Finska vinterkriget 51 3:3:2 Permittenttrafiken 52 3:3:3 Division Engelbrecht 55 VII

Kapitel 4. Neutralitet och neutralitetspolitik 59 4:1 Neutralitetsrätten 59 4:2 Neutralitetspolitiken 67 4:2:1 Neutralitetspolitiken på prov 1 - Vietnamkriget 80 4:2:2 Neutralitetspolitiken på prov 2 - Vapenexporten till Indien 84 Del III - Medlemskapet i FN. Kapitel 5. Anslutningen till FN 95 5:1 Bakgrund 95 5:1:2 Svensk inställning till Dumbarton Oaks Proposals 97 5:1:3 Den svenska kommentaren till FN-stadgan 99 5:1:4 Regeringens proposition 103 5:1:5 Utrikesutskottets yttrande 106 5:1:6 Den efterföljande riksdagsdebatten 106 5:1:7 Undéns inledningsanförande inför generalförsamlingen 111 5:2 Neutralitet och medlemskap 111 5:2:1 Ett problem? 112 5:3 Inställningen till FN 118 5:3:1 Catalina-affären 122 Kapitel 6. Värnandet om FNs auktoritet 125 6:1 Libanonkrisen - 1958 125 6:1:1 Kuwaitkrisen 128 6:2 FNs finansiella kris 128 6:2:1 Artikel 17 och 19 i FN-stadgan 129 6:2:2 Finanserna och den fredsbevarande verksamheten 131 VIII

Kapitel 7. Fredlig lösning av tvister 135 7:1 Fredlig lösning enligt FN-stadgan 135 7:1:2 Svensk inställning till fredlig lösning av tvister 138 7:2 Medverkan i FNs fredsbevarande verksamhet 142 7:2:1 De fredsbevarande styrkorna 143 7:2:2 Kort juridisk bakgrund. 144 7:2:2:1 Den legala grunden för styrkornas upprättande 146 7:2:3 FN-styrkan på Cypern 150 7:2:3:1 Historisk återblick 150 7:2:3:2 UNFICYP 1964-1974 151 7:2:3:3 UNFICYP 1974-152 7:2:4 Svensk inställning till fredsbevarande styrkor 154 Kapitel 8. Icke-militära sanktioner 157 8:1 Artikel 41 157 8:1:1 Vetorätten 158 8:1:2 Svensk inställning till sanktioner 162 8:2 Sanktioner mot Sydafrika.., 164 8:2:1 Sydafrikafrågans behandling i FN 1987 165 8:2:2 Sveriges reaktion på det uteblivna sanktionsbeslutet 166 8:3 Sveriges ensidiga bojkott 167 8:3:1 Sveriges tidigare åtgärder mot Sydafrika 168 8:3:2 Proposition 1986/87:110 169 8:3:3 Utrikesutskottets yttrande 173 8:3:4 Riksdagsdebatten 174 Kapitel 9. Väpnade sanktioner 177 9:1 FN-stadgans regler 177 9:2 Koreakriget 178 9:2:1 Säkerhetsrådets inledande resolutioner 180 9:2:2 Uniting for Peace Resolutionen 186 IX

Kapitel 10. Kuwaitkrisen 191 10:1 Bakgrund 191 10:2 Invasionen och säkerhetsrådets inledande handläggning 192 10:2:1 De ekonomiska sanktionerna 193 10:2:2 Ogiltigförklarandet av Iraks annektion 195 10:2:3 Resolution 665 (1990) 196 10:2:4 Resolution 678 (1990) 200 10:2:5 De allierades motangrepp 204 10:3 Var det rätt, vad som skedde? 206 10:3:1 Vilka blev konsekvenserna i Irak? 206 10:3:2 Vad sade man i debatten i Sverige? 207 10:3:3 Vad sade juristerna? 209 10:3:4 En ny världsordning? 214 Del IV - Skyddet av det egna territoriet. Kapitel 11. Det svenska försvaret 223 11:1 Svenska hotbilder 223 11:2 Försvarspolitiken 229 11:2:1 Det försvunna försvarsbeslutet 234 11:3 Försvarssamverkan 237 11:3:1 Det nordiska försvarsförbundet 238 11:3:1:1 Problem för neutralitetspolitiken? 240 11:3:1:2 Frågan om vapenleveranser 242 Kapitel 12. Statens rätt att värna sitt territorium 247 12:1 Självförsvarsrätten i FN-stadgan 247 12:1:1 "Väpnat angrepp" 249 12:1:2 Preventivt självförsvar 253 12:1:3 Artikel 51 i världspolitiken 254 12:2 Svensk självförsvarsargumentation 259 12:3 Ubåtskränkningarna 262 12:3:1 Svenska regler angående kränkningar 264 12:3:2 Svensk argumentation 267 X

Del V - Reduktion av yttre hot. Kapitel 13. Nedrustning 273 13:1 Nedrustningspolitiken 273 13:2 Nedrustning, stormakter och FN 275 13:3 Svenska kärnvapen? 278 13:4 Svenska nedrustningsinitiativ 287 13:4:1 Ett fullständigt provstopp 288 13:4:2 Icke-spridning av kärnvapen 293 13:4:3 En kärnvapenfri zon i Norden 301 13:4:4 Ett förbud mot kärnvapenanvändning 310 Kapitel 14. Den europeiska säkerhetskonferensen 315 14:1 ESK-processen 316 14:1:1 Förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder 318 Del VI - Neutralitetspolitiken överges. Kapitel 15. Sveriges EG-anslutning 325 15:1 Neutralitetens krav 325 15:2 Sveriges väg till ansökan 329 15:3 Politiken överges? 331 Kapitel 16. Framtiden 335 16:1 Några korta anmärkningar 335 16:2 Exempel på förändring - erkännande 337 XI