Förändring av landstingens/regionernas regelverk rörande hjälpmedel under perioden januari 2009 februari 2011 en kartläggning genomförd våren 2011
Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Anna Lampel, HI Ansvarig handläggare: Anna Lampel, HI Formgivning: Ulla-ne Saxberger, HI URN:NBN:se:hi-2011-11386-pdf (pdf) Artikelnummer: 11386-pdf Publikationen är endast utgiven i elektronisk form och kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, www.hi.se. Den kan också beställas i alternativa format från HI.
Förändring av landstingens/regionernas regelverk rörande hjälpmedel under perioden januari 2009 februari 2011 en kartläggning genomförd våren 2011 Anna Lampel Hjälpmedelsinstitutet
Sammanfattning Under perioden januari 2009 till februari 2011 har inga stora generella förändringar av landstingens/regionernas regelverk rörande hjälpmedel skett. Trenden, som setts i de tidigare undersökningarna, att allt fler landsting och kommuner får ett gemensamt regelverk för hjälpmedel har avstannat. Grupper och undergrupper av hjälpmedel 1 som är möjliga att förskriva är relativt konstanta. Det både tillförs och tas bort hjälpmedel från regelverket i ungefär lika stor omfattning. Det totala antalet grupper av hjälpmedel som tillförs eller tas bort från regelverket har dock minskats under de senaste åren. Fortfarande är det framför allt kognitiva hjälpmedel som tillförs och enklare hjälpmedel som tas bort. Tidigare enkäter har pekat på att antalet olika varianter av hjälpmedel inom en hjälpmedelsgrupp minskar, man har talat om en avsmalning. Denna trend verkar ha avstannat och inga generella tendenser till att produktsortimentet smalnas av kan ses. Avgifterna inom hjälpmedelsområdet har förändrats i flera landsting och kommuner under perioden. Förändringarna gäller nya betalningsmodeller, vissa höjda avgifter samt vissa sänkta avgifter. Inga generella trender kan ses. I flera landsting pågår diskussioner som kan komma att påverka regelverket de kommande åren. Diskussionerna handlar främst om att införa någon form av friare val av hjälpmedel, att göra förändringar rörande avgifterna för hjälpmedel samt nya överenskommelser mellan landstingen och kommunerna. I denna kartläggning ställdes en riktad fråga rörande trehjulig elrullstol/ scooter. I de flesta landsting kan man få en trehjulig elrullstol/ scooter förskriven. Det är endast i två landsting som det inte är möjligt. 1 Definition av Grupper och undergrupper av hjälpmedel enligt Klassificering av hjälpmedel för personer med funktionshinder : Hjälpmedel på gruppnivå beskriver hjälpmedel med en speciell funktion, t.ex. Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna. Undergrupper av hjälpmedel hänvisar till speciella produkter, t.ex. rollator, gåbord. 5
Innehåll Sammanfattning... 8 Inledning... 8 Regelverk... 8 Syfte... 8 Metod... 9 Kartläggning regelverk... 10 Förändringar avseende produktområden Hjälpmedel HMC... 12 Hjälpmedel som tillförts... 13 Hjälpmedel som tagits bort... 14 Mängden varianter inom ett produktområde... 15 Förändringar avseende produktområden Syn... 16 Synjälpmedel som tillförts... 16 Synhjälpmedel som tagits bort...17 Mängden varianter inom en undergrupp av synhjälpmedel...17 Förändringar avseende produktområden Hörsel... 18 Hörseltekniska hjälpmedel som tillförts... 18 Hörseltekniska hjälpmedel som tagits bort... 18 Mängden varianter inom en undergrupp av hörselhjälpmedel... 18 Förändringar avseende produktområden Ortopedtekniska hjälpmedel... 19 Avgifter... 20 Avgifter HMC... 20 Avgifter Syn... 21 Avgifter Hörsel... 21 Avgifter Ortopedtekniska hjälpmedel.... 22 6
Framtida förändringar inom regelverket... 23 Fritt val av hjälpmedel... 24 Förändring av avgifter... 24 Kommun-Landsting... 24 Utökning av hjälpmedelssortimentet... 24 Minskning av hjälpmedelssortimentet... 25 Egenansvar... 25 Beslutsstöd... 25 Revidering av hela regelverket... 25 Nya tjänster... 26 Övrigt... 26 Trehjulig elrullstol/ scooter... 27 Studiens begränsningar.... 28 Diskussion... 29 Bilagor 7
Inledning Hjälpmedelsinstitutet (HI) genomförde år 2005 en kartläggning över förändringar som skett gällande regelverk för hjälpmedel, avgifter samt möjligheten att få hjälpmedel förskrivna under åren 2002 2005. Hösten 2008 genomfördes en ny kartläggning med fokus på tiden 2006 2008. I denna rapport redovisas den tredje kartläggningen. Kartläggningen är gjord för perioden januari 2009 februari 2011. Kartläggningen omfattar de hjälpmedel som hanteras via hjälpmedelscentraler, syncentraler, hörcentraler samt ortopedteknisk verksamhet. Regelverk Landstinget och kommunen ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, erbjuda hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. HSL är en ramlag, vilket innebär att varje landsting och kommun själv kan besluta om avgifter och regler. Regelverket avseende hjälpmedel kan därför skilja sig mellan olika landsting/regioner och även mellan landsting och kommuner. Ansvaret för syn-, hörsel- och ortopedtekniska hjälpmedel ligger i hela Sverige på landstingen/regionerna. För övriga är ansvaret delat mellan landsting/region och kommun. Syfte Syftet med de tidigare studierna har varit att beskriva och följa upp de förändringar som skett under två år av landstingens/regionernas regelverk, policy och möjlighet att förskriva hjälpmedel. Syftet med denna studie är detsamma med tillägg att också identifiera eventuella trender inom området. 8
Metod Fyra olika webbenkäter togs fram, en till hjälpmedelscentralerna (HMC), en till syncentralerna, en till hörcentralerna och en till de ortopedtekniska verksamheterna. Strukturen på frågorna var densamma i alla enkäterna. Frågorna i enkäten baserades på de frågor som ingått i de två tidigare enkäterna. Några frågor ströks eftersom resultatet från de tidigare studierna visade att frågorna var svåra att tolka. Enkäten begränsades även till att inte innehålla så många öppna frågor. I de tidigare kartläggningarna ställdes frågor rörande alla avgifter inom hjälpmedelsområdet. I denna kartläggning ställdes endast frågor rörande förändringar av avgifterna. Enkäten kompletterades även med en fråga rörande högkostnadsskydd inom hjälpmedelsområdet. I den enkät som skickades till representanter för hjälpmedelsverksamheten ställdes även en riktad fråga rörande trehjuliga rullstolar/ scootrar. Två påminnelser om att svara på enkäten skickades ut. Av landstingen/regionerna som svarat på enkäten om hjälpmedelscentralernas regelverk anger tolv stycken att regelverket för hjälpmedel är gemensamt för landsting/regioner och kommuner och fyra landsting anger att regelverket är gemensamt inom vissa delar, se Tabell 1. 9
Kartläggning regelverk Enkäten avseende hjälpmedelscentralernas regelverk besvarades av 21 landsting/regioner. I de fall vi visste att regelverket inte var gemensamt för kommuner och landsting skickades även enkäter till ett antal kommuner. Följande kommuner har svarat på enkäten; Uppsala-, Alvesta-, Växjö-, Lessebo-, Markaryd-, Ljungby-, Älmhult-, Tingsryds kommun samt kommunerna i Skåne, Sörmland och Halland. Av de enkäter som skickades ut till syncentralerna svarade representanter för 16 av 21 landsting/regioner. Enkäten avseende hörcentralernas regelverk besvarades av 19 av 21 landsting/regioner. Enkäten avseende ortopedtekniska hjälpmedel besvarades av 14 av 21 landsting/regioner. Av landstingen/regionerna som svarat på enkäten om hjälpmedelscentralernas regelverk anger tolv stycken att regelverket för hjälpmedel är gemensamt för landsting/regioner och kommuner och fyra landsting anger att regelverket är gemensamt inom vissa delar, se Tabell 1. I de tidigare undersökningarna har resultatet pekat på att antalet landsting och kommuner som har ett gemensamt regelverk ökar, från 9 stycken år 2005 till 16 stycken år 2008. I denna kartläggning uppger 16 landsting/regioner att regelverket är gemensamt inom alla eller vissa delar. De landsting som anger att man inte har samma regelverk i landstingen och kommunerna är; Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Östergötland, Landstinget Gävleborg och Norrbottens läns landsting. I tolv landsting/regioner anger man att regelverket är gemensamt för all hjälpmedelsverksamhet (hjälpmedelscentral, syncentral, hörcentral, ortopedteknisk verksamhet). Viss tveksamhet kan dock råda om hur resultatet ska tolkas. När samma fråga ställdes till representanter för hörselhjälpmedel ansåg endast två landsting att regelverket var gemensamt. Även de uppgifter som inkommit från syncentralerna och de ortopedtekniska verksamheterna skiljer sig från de som inkommit från hjälpmedelscentralerna. Av de 16 landsting som svarat på frågor om synhjälpmedel anger 9 att regelverket är gemensamt. Av de 13 landsting som besvarat frågorna om ortopedtekniska hjälpmedel anger 7 att regelverket är gemensamt. Troligtvis har olika tolkningar av frågan gjorts. Att dra några slutsatser från resultatet blir svårt. 10
Gemensamt regelverk för landsting/ region och kommun Kommentar Stockholms läns landsting Kommunerna har litet ansvar för hjälpmedel, endast vissa hjälpmedel i särskilt boende vilket gör att landstinget äger regelverket. Troligtvis följer de flesta kommunerna i stort sätt riktlinjerna. Landstinget i Uppsala län Landstinget Sörmland Landstinget i Östergötland Landstinget i Jönköpings län Landstinget Kronoberg Landstinget i Kalmar län Region Gotland Landstinget Blekinge Region Skåne Region Halland Västra Götalandsregionen Landstinget i Värmland Örebro läns landsting Landstinget Västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Västerbottens läns landsting Norrbottens läns landsting, inom vissa områden, inom vissa områden, inom vissa områden, inom vissa områden För de hjälpmedel som landstinget ansvarar för är regelverket gemensamt. Policy och allmänna riktlinjer är gemensamt. Rekommendationer på produktnivå är olika. Tabell 1. Regelverket för hjälpmedel i landsting/regioner och kommuner. 11
Förändringar avseende produktområden Hjälpmedel HMC Under perioden januari 2009 februari 2011 anger 13 landsting och en kommun att man har tillfört grupper eller undergrupper av hjälpmedel till regelverket. Under samma period har 8 landsting tagit bort grupper eller undergrupper av hjälpmedel från regelverket, 6 av dessa landsting har även tillfört produkter, se Tabell 2. Tillfört Tagit bort Stockholms läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Sörmland Landstinget i Östergötland Landstinget i Jönköpings län Landstinget Kronoberg Landstinget i Kalmar län Region Gotland Landstinget Blekinge Region Skåne Region Halland Västra Götalandsregionen Landstinget i Värmland Örebro läns landsting Landstinget Västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Västerbottens läns landsting Norrbottens läns landsting Tabell 2. Gjorda förändringar avseende hjälpmedelsutbud. I undersökningen 2008 uppgav 16 landsting att man hade tillfört nya produktområden och 11 att man tagit bort produktområden. Då detta jämförs med resultatet från kartläggningen 2005 hade både antalet 12
produktområden som tillförts och tagits bort från regelverken minskats. Även resultatet från denna kartläggning pekar på att antalet förändringarna inom produktområden blir färre. Hjälpmedel som tillförts Fem landsting och en kommun anger att hjälpmedel inom kognitionsområdet har tillförts regelverket. Det hjälpmedel som flest tar upp är tyngdtäcken, vilket har tillförts regelverket i två landsting och en kommun samt är under utvärdering i ett landsting. Två landsting tar, som exempel på kognitiva hjälpmedel, upp medicinpåminnare, ett landsting tar upp mobiltelefonbaserade hjälpmedel, se Tabell 3 och Bilaga 1 2. Andra vanligt förekommande hjälpmedel som har tillförts regelverket är läshjälpmedel (tre landsting), hjälpmedel för medicinsk behandling t.ex. behandlande madrasser och stimulatorer (tre landsting och en kommun) samt stamningshjälpmedel (tre landsting). Skyddshandskar för rullstolsburna samt stamningshjälpmedel har tillförts i två landsting. Kognitiva hjälpmedel Kognitiva hjälpmedel Tyngdtäcken Medicinpåminnare Mobiltelefonbaserade hjälpmedel Läshjälpmedel Med. behandling Skyddshandskar Stamning Hjälpmedel för lagring vid behandling Daisy-spelare Övrigt Uppsala kommun x x x Stockholms läns landsting x x x Landstinget Sörmland x Landstinget i Jönköpings län x Landstinget Kronoberg x Landstinget Blekinge x Region Halland x Västra Götalandsregionen x x x Landstinget i Värmland x Landstinget Västmanland x x x Landstinget Västernorrland x x Västerbottens läns landsting x x Tabell 3. Hjälpmedel som tillförts regelverket under perioden. 13
Resultatet stämmer väl överens med de tidigare kartläggningarna. De produktområden som tillkommit vid de tidigare kartläggningarna var framför allt hjälpmedel för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Denna kartläggning pekar på att, det fortfarande, främst är möjligheten att förskriva kognitiva hjälpmedel som ökar. Hjälpmedel som tagits bort I åtta landsting och två kommuner anger man att grupper eller undergrupper av hjälpmedel tagits bort från regelverket, Tabell 4. Det är framför allt enklare hjälpmedel såsom t.ex. bestick och griptänger som tagits bort. Två landsting uppger att de har tagit bort trehjuliga cyklar. Hjälpmedel som endast ett landsting eller en kommun tagit bort är t.ex. läsbord, träningscyklar, badkarslyft, elektriskt höj/sänkbart skötbord, stödhjul, studsmatta, elrullstol av scootermodell, förhöjningsdyna, sittring, ståstol, sängbord på hjul, elektroniskt tangentbord, gymnastikmatta och gymnastikboll samt medicindosett med tidspåminnare. Av dessa hjälpmedel har de flesta övergått till att bli egenansvarsprodukter, se Tabell 4 och Bilaga 1 2. Landstinget i Uppsala län Landstinget Sörmland x Enkla hjälpmedel Trehjulingscykel Träningsoch behandlingshjälpmedel Övrigt Uppsala kommun x x Läsbord Dator Landstinget i Östergötland x x x Ståstol, sittring Landstinget i Jönköpings län x Landstinget Kronoberg x Lessebo kommun x Västra Götalandsregionen Landstinget Västmanland Norrbottens läns landsting x x Badkarslyft, el-skötbord Tabell 4. Grupper/undergrupper av hjälpmedel som tagits bort från regelverket. 14
För några hjälpmedel har förskrivningsanvisningarna förändrats. I Östergötlands läns landsting kan portabla ramper endast förskrivas för tillfälligt behov under en rehabperiod eller i väntan på bostadsanpassning. Rollator kan inte längre förskrivas till vuxna brukare som har behov av rollator endast för utomhusförflyttning. I Västra Götaland kan parcyklar och tandemcyklar inte längre förskrivas till personer med kognitiva funktionsnedsättningar, det är dock möjligt att förskriva dem till barn/ungdomar med nedsatt rörelseförmåga. I Västerbottens läns landsting är det inte längre möjligt att förskriva tre rollatorer. Även i Västerbottens läns landsting har även möjligheten att förskriva fler rullstolar begränsats till två stycken. De produktområden som tagits bort i de tidigare undersökningarna var framför allt enklare hjälpmedel som kan köpas i öppna handeln. Mängden varianter inom ett produktområde Resultatet från de två tidigare studierna pekade på en avsmalning, eller att mängden olika varianter av hjälpmedel inom en undergrupp minskar. Resultatet från denna undersökning pekar på att mängden varianter av olika hjälpmedel inom en eller flera undergrupper av hjälpmedel är i de flesta landsting och kommuner är oförändrade, se Bilaga 1 2. Endast tre landsting/regioner och en kommun anger att en minskning eller ökning har skett inom något produktområde som Hjälpmedelscentralerna ansvarar för. Förändringarna har främst skett inom rörelsehinderområdet. Landstinget i Uppsala län har minskat antalet varianter av rullstolar, rollatorer och gåstolar medan Landstinget i Östergötland har ökat antalet olika varianter av manuella rullstolar och tillbehör. Även Uppsala kommun har ökat antalet modeller på rollatorer. I Östergötland har man även ökat mängden varianter av olika barnhjälpmedel, t.ex. rollatorer, gåstolar och barnstolar. Dessutom har flera hjälpmedel för tunga brukare tillkommit inom olika hjälpmedelsgrupper. 15
Förändringar avseende produktområden Syn Av 16 landsting anger fem att de tillfört grupper eller undergrupper av synhjälpmedel. Lika många landsting anger att man, under perioden, tagit bort grupper eller undergrupper av synhjälpmedel, se Bilaga 3. Förändringarna under denna period liknar de under åren 2006 2008 då fyra landsting tog in nya produkter och fem landsting tog bort grupper eller undergrupper av synhjälpmedel. Synhjälpmedel som tillförts I Landstingen i Kalmar och Västernorrland har GPS-hjälpmedel tillförts regelverket. I Skåne och Västra Götaland har regelverket utökats med speciella programvaror för presentation för att även möjliggöra förskrivning av scannerprogram för mobiltelefon, se Tabell 5. I Västra Götalandsregionen har märkningsmateriel och märkningsverktyg tillkommit. Landstinget i Sörmland anger att regelverket utökats med vissa synhjälpmedel men preciserar inte med vilka. För detaljerad information om vilka produkter som tillförts, se Bilaga 3. GPS Speciella programvaror för presentation för mobiltelefon Märkningsmateriel och märkningsverktyg Landstinget Sörmland Landstinget i Kalmar län x Region Skåne x Västra Götalandsregionen x x Landstinget Västernorrland x Tabell 5. Synhjälpmedel som tillförts regelverket under perioden. 16
Synhjälpmedel som tagits bort Det är framför allt enkla synhjälpmedel och hjälpmedel som mäter och visar tid som har tagits bort, se Tabell 6. Dessa har övergått till att bli egenansvarsprodukter. Landstinget i Jönköpings län Landstinget Kronoberg Landstinget i Kalmar län Region Halland Hjälpmedel som talar om vad klockan är Landstinget Västernorrland x x x x Enkla hjälpmedel Dataskärm x Glasögon för avstånd x Tabell 6. Synhjälpmedel som tagits bort från regelverket under perioden. I Jönköpings läns landsting anger man att man infört en ny policy för 2011 som tydliggör att brukaren har ett större ansvar. Detta innebär att landstinget främst förskriver artiklar som kräver kompetens för att prova ut. De hjälpmedel som man själv kan förstå att man behöver får man köpa själv, t.ex. nålpåträdare, läslampa, talande våg. I Landstinget Sörmland har hushållshjälpmedel, arbetsbelysning och mätinstrument övergått till att bli egensansvarsprodukter. För detaljerad information om vilka produkter som tagits bort, se Bilaga 3. Mängden varianter inom en undergrupp av synhjälpmedel Inom synhjälpmedelsverksamheten anger sex landsting att varianterna har ökats inom vissa undergrupper och minskats inom andra. Norrbottens läns landsting anger att mängden olika varianter av talande klockor, fickminnen och digitala Daisy-spelare har minskats. Region Halland har minskat utbudet av förstoringsglas och slutna TV-system (CCTV). Kalmar läns landsting har minskat varianten av talboksspelare och käppar, se Bilaga 3. 17
Förändringar avseende produktområden Hörsel Två landsting anger att man har tillfört nya hörselhjälpmedel under perioden och fyra landsting anger att man har tagit bort grupper eller undergrupper, Bilaga 4. Detta skiljer sig något från undersökningen 2008 då fem landsting hade infört nya produkter och endast två landsting angav att det hade skett begränsningar. År 2005 var de endast två landsting som hade infört nya produkter medan flera angav att hjälpmedel hade tagits bort. Hörseltekniska hjälpmedel som tillförts Landstinget i Dalarna anger att man har infört flermikrofonsystem som hjälpmedel i skolan. Landstinget Västernorrland anger att man har tillfört tillbehör till en viss hörapparat. Landstinget Gävleborg anger att alla som hör sämre än 60dB på fyra frekvenser får hörselhjälpmedel samt att alla patienter som får hörapparat tillfrågas om de vill ha en hörselslinga. Hörseltekniska hjälpmedel som tagits bort I Västernorrland har man tagit bort halsslinga, i Jönköping har man tagit bort väckarklocka, i Sörmland har man tagit bort hörlurar och akustisk signal. Produkterna har övergått till att bli egenansvarsprodukter. Mängden varianter inom en undergrupp av hörselhjälpmedel Inom hörselhjälpmedel anger att Region Halland att antalet varianter har minskats inom några undergrupper av hörselhjälpmedel och ökat inom andra. I Östergötland anger man att varianten av kommunikationshjälpmedel har minskats. 18
Förändringar avseende produktområden Ortopedtekniska hjälpmedel Endast Landstinget i Jönköpings län anger att man har tillfört några ortopedtekniska hjälpmedel till regelverket. De produkter som tillförts är värmehandskar och värmesulor. I Stockholms läns landsting har man förtydligat att prefabricerade mjuka handledsortoser är egenansvar. I Landstinget Sörmland har skor och inlägg fått nya kriterier och högre krav för att landstingsbidrag skall utgå. Inom ortopedtekniska hjälpmedel anger endast Västra Götaland att mängden varianter av hjälpmedel i någon eller flera undergrupper har minskats. 19
Avgifter Avgifter HMC Inom nio landsting och en kommun anger man att en förändring rörande avgifter har skett under perioden. Inga generella trender rörande förändringarna kan ses. De förändringar som genomförts gäller: Förändrad betalningsmodell, t.ex. hyra istället för att köpa (Sörmland) Vissa hjälpmedel har på förts en utprovningsavgift, t.ex. för hörapparat (Gävleborg) Hjälpmedlen har delats in i två huvudgrupper: fritt för brukare samt viss egenavgift (Jämtland) Tidigare undantagna hjälpmedel för hjälpmedelsavgift har tagits bort (Gävleborg) Höjning av vissa egenavgifter (Jönköping, Västmanland) Höjning av vissa avgifter (Västerbotten, Norrbotten) En sänkning av vissa egenavgifter (Kalmar, Västmanland) Taket för några hjälpmedel har höjts eller tagits bort (Jönköping) Avgift på tidigare kostnadsfria hjälpmedel har införts (Östergötland) En utförlig beskrivning av de förändringar som skett finns i Bilaga 5. Högkostnadsskydd för hjälpmedel finns i Stockholms läns landsting, Örebro läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Landstinget i Uppsala samt i region Halland och i Hallands och Tingsryds kommuner, se Tabell 7. I kartläggningen 2005 angav endast två landsting att det fanns högkostnadsskydd för hjälpmedel. Högkostnadsskydd Stockholms läns landsting Örebro läns landsting Region Halland (inkl. de sex kommunerna) Landstinget Västernorrland Landstinget i Uppsala län Tingsryds kommun 2000 kr inkontinensområdet; 170+80=250 kr samt ytterligare 50 kr för varje förnyat recept 900 kr 1800 kr (gäller för alla hjälpmedel, även hörsel-, syn- och ortopediska hjälpmedel 900 kr (hjälpmedel syn, hörsel) max 500 kr/mån Tabell 7. Nivåerna på högkostnadsskydd för hjälpmedel. 20
Avgifter Syn Endast två landsting, Sörmland och Västernorrland, anger att avgifterna inom synhjälpmedelsområdet har förändrats under perioden, se Bilaga 6. De förändringar som genomförts gäller: Årlig avgift för brukare gällande klockor (Sörmland) Infört egenavgift (Västernorrland) Utprovningsavgift har ersatts av besöksavgift (Västernorrland) Landstinget Västernorrland har ett högkostnadsskydd som gäller alla typer av hjälpmedel på 1800 kr. Landstinget i Uppsala har ett högkostnadsskydd på 900 kr. Avgifter Hörsel Sex landsting/regioner anger att avgifterna för hörseltekniska hjälpmedel har förändrats, se Bilaga 6. De förändringar som genomförts gäller: Minskad avgift vid hörapparatutprovning (Östergötland) Egenavgift för utprovning har tillkommit (Blekinge) Hjälpmedelsavgift har införts (Dalarna) Infört egenavgift (Västernorrland och Västerbotten) Höjd besöksavgift (Norrbotten) Landstinget Västernorrland har ett högkostnadsskydd som gäller alla typer av hjälpmedel på 1800 kr. Landstinget i Uppsala har ett högkostnadsskydd på 900 kr. I Skåne äger brukaren, efter förskrivning, sina hörapparater och hörseltekniska hjälpmedel. Brukaren är därmed själv kostnadsansvarig för tillbehör, förbrukningsartiklar, reparationer och reservdelar. Några produkter är dock undantagna från dessa riktlinjer. 21
Avgifter Ortopedtekniska hjälpmedel Nio landsting anger att avgifterna för ortopedtekniska hjälpmedel har förändrats, se Bilaga 6. De förändringar som genomförts gäller: Vissa egenavgifter har höjts (Sörmland, Östergötland, Jönköping, Kalmar, Skåne, Gävleborg, Norrbotten) Hjälpmedelsavgift har införts (Dalarna) Höjd besöksavgift (Jämtland) Norrbottens läns landsting har ett högkostnadsskydd för ortos på max. 750 kr. 22
Framtida förändringar inom regelverket Det pågår politiska diskussioner i majoriteten av de tillfrågade landstingen/regionerna och kommunerna som kan komma att påverka hjälpmedelsverksamheten under det kommande året. De områden som man anger är; Fritt val av hjälpmedel, avgifter, ansvar mellan kommun/ landsting, förändringar av hjälpmedelssortimentet, beslutsstöd samt större revideringar av regelverket, se Tabell 8. Fritt val av hjälpmedel Förändring av avgifter Kommun/landsting Utökning av hjälpmedelssortiment Minskning av hjälpmedelssortiment Egenansvar Beslutsstöd Revidering av hela sortimentet Nya tjänster Övrigt Landstinget i Uppsala län x x x Landstinget i Östergötland x x Landstinget i Jönköpings län x x Landstinget Kronoberg x Alvesta kommun x Lessebo kommun Ljungby kommun x Markaryds kommun x Tingsryds kommun x x Uppvidinge kommun x Landstinget i Kalmar län x x Landstinget Blekinge x Region Skåne x Skånes kommuner x x x Region Halland x x Västmanlands läns landsting Landstinget Gävleborg x Jämtlands läns landsting x Västerbottens läns landsting x Tabell 8. De områden som diskuteras som kan komma att innebära förändringar för regelverket. 23
Fritt val av hjälpmedel Landstinget i Kalmar, Jönköpings läns landsting och Region Halland (inklusive kommunerna i Halland) för diskussioner om Fritt val av hjälpmedel. Detta gör även Markaryds kommun, Uppvidinge kommun samt kommunerna i Skåne. I Landstinget i Uppsala län finns ett politiskt beslut om att införa friare val av hjälpmedel, det är inte klart inom vilka hjälpmedelsgrupper. Förändring av avgifter I Region Skåne anger man att det förs diskussioner om att utprovning av hjälpmedel eventuellt kommer att beläggas med patientavgift som i så fall ska täckas av högkostnadsskyddet. I Alvesta kommun diskuterar man att förändra avgifterna, utprovningsavgiften för hjälpmedel kanske kommer att ersättas med hembesöks/besöksavgift. I Ljungby kommun finns ett förslag på att ta ut en hjälpmedelsavgift på hjälpmedel över 10 000 kr. Förslaget kan bli aktuellt om besparingsåtgärder krävs. Landstinget Dalarna har tagit fram en åtgärdsplan för ekonomi i balans. Ett förslag i den är ökade patient- och egenavgifter. Kommun Landsting Jämtlands läns landsting anger att överenskommelsen mellan kommuner och landsting ska revideras under 2011. I Blekinge läns landsting har en samverkansnämnd med kommuner och landsting bildats som kan komma att påverka regelverket för hjälpmedel. Utökning av hjälpmedelssortimentet Skånes kommuner anger att man planerar att satsa på kognitiva hjälpmedel. Landstinget i Östergötland anger att man avsatt medel för en 3-årig försöksperiod med förskrivning av ögonstyrning till dator för en utökad grupp brukare, samt även för hjälpmedel för talflyt (stamningshjälpmedel). Landstinget i Östergötland planerar även en utökning av 24
landstingets ansvar och hjälpmedelssortiment, främst på kognitionsområdet, troligtvis kommer tyngdtäcke, medicindosett med tidspåminnare, Handifon, dag- och nattkalender m.m. tas in i hjälpmedelssortimentet. Minskning av hjälpmedelssortimentet Västerbottens läns landsting anger att diskussioner förs om att eventuellt ta bort möjligheten att förskriva trehjuliga eldrivna rullstolar. Egenansvar Tingsryds kommun diskuterar om att vissa produkter ska övergå till att bli egenansvarsprodukter, t.ex. basmadrasser till vårdsäng och små hjälpmedel. I landstinget i Jönköpings län pågår en översyn av regelverket för ortopedtekniska hjälpmedel och några produkter kan komma att övergå till egenansvarsprodukter under våren 2011, dock ej hela produktgrupper. I Västmanlands län förs diskussioner om att vissa hörseltekniska hjälpmedel övergår till att bli egenansvarsprodukter efter 31 december 2011. Beslutsstöd Skånes kommuner samt Landstinget i Uppsala län anger att man arbetar med beslutsstöd för hjälpmedelsförskrivning. I Uppsala ska man ta fram riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning gemensamt för hjälpmedelsverksamheterna syn, hörsel, rörelse, kognition och kommunikation. Revidering av hela regelverket Landstinget i Kalmar avser revidera hela hjälpmedelsregelverket under 2011. Landstinget i Kronoberg arbetar med att skapa ett gemensamt regelverk för all hjälpmedelsverksamhet i landstinget. I Landstinget Dalarna ska besparingar göras vilket troligtvis kommer att påverka regelverket. 25
Nya tjänster Landstinget i Östergötland har infört reparation av hjälpmedel på jourtid. Region Halland anger att införandet av ett friare val av hjälpmedel kan komma att påverka situationen genom att den delvis konkurrensutsätts. Detta kan t.ex. leda till en utökning av tjänster inom teknisk service. Förändringar i regelverket kommer inom vissa områden att ge större möjlighet till flerförskrivning för barn. Övrigt I Uppsala läns landsting finns ett politiskt beslut om att den primära hörselrehabiliteringen ska konkurrensutsättas enligt LOV. 26
Trehjulig elrullstol/ scooter I denna enkät ställdes en riktad fråga om en speciell typ av hjälpmedel för att kartlägga om det råder skillnader i landet i möjligheten att få en viss produkt förskriven. Vi valde att ställa en fråga om trehjulig elrullstol/ scooter, se Tabell 9. Stockholms läns landsting Landstinget i Uppsala län Uppsala kommun Landstinget Sörmland Landstinget i Östergötland Landstinget i Jönköpings län Landstinget Kronoberg Alvesta kommun Lessebo kommun Ljungby kommun Markaryds kommun Tingsryds kommun Uppvidinge kommun Växjö kommun Älmhults kommun Landstinget i Kalmar län Region Gotland Landstinget Blekinge Region Skåne Skånes kommuner Region Halland Västra Götalansdsregionen Landstinget i Värmland Örebro läns landsting Landstinget Västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Västerbottens läns landsting Norrbottens läns landsting Trehjulig elrullstol/scooter Vet ej Tabell 9. Möjligheten att förskriva trehjulig ellrullstol/scooter. 27