Bisamhället Januari Juni

Relevanta dokument
Copyright: Eyvind Johansson, Se

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Enkel Drottningförsörjning

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP /12.

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

Jordbruksinformation Starta eko Biodling

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Äntligen vår!

den svärmförebyggande avläggaren

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Hur få friska bisamhällen?

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Det värdeful a vaxet

Svenska Carnica Gruppen

Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling

Projektet för varroaresistenta bin

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

Surret hörde jag i skuggan; Ofelia sjöng då, kladdig, mild som honung... Ur Bi-dur av Carl Magnus von Seth SVEN-ÅKE NILSSON

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2016

Varroabekämpning med ekologiska metoder

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

En sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Magnus Nadèn

FÖR NYBÖRJAREN. Av Bertil Helmesjö. Hobby eller inriktad odling. Ny utrustning.

Bitidningen. Svärmtid. Snart lanseras nya hemsidan

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva.

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Susanne Skoglund

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

Biodling Biodling 157

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Ekologisk produktion- regelverk

Varroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2017

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012

Min biodling. Arbetsbok för deltagare SVERIGES BIODLARES RIKSFÖRBUND

Insektshotell - guide

NP-konferens 12 mars Nationella Honungsprogrammet - Förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung och andra biodlingsprodukter

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

STYRELSE. Bitillsynsmän utsedda av Länsstyrelsen

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

B I I O O D I P U K T E R. Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta

Protokoll årsmöte

Bitidningen. Avelsarbete och parningsplatser. Avläggare är bra Biväxter Gifter SBR:s statistik

- en ren naturprodukt

Tänk om jag kunde hjälpa er att bjuda varandra på allas erfarenhet och kunskap. Kanske även jag skulle kunna lägga till något.

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Magnus Nadèn

STYRELSE. e-post: Bitillsynsmän utsedda av Länsstyrelsen

!"#$%&'(')*+,*,+--.+*%"/*01123'+*%"3./"-* ('.%*"#.1.)(4#*5(./1(')*

Pollineringsuppdrag.

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2018

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

Bi-cykel-metoden LOGISTIK

Honungsbin och biodling

Drottningen märks med grön färg

Bihälsoplan. 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet

Introduktion och presentation. Syfte med kursen

Hur mycket måste man arbeta exempelvis per vecka när man är biodlare för att få det jobb uträttat som man behöver?

Bitidningen. Ta hand om svärmningen. Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal

Att få. blommor och bin. att trivas

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Bitidningen. Ansvaret för den minskande mångfalden. Snelgrovebrädan i drottningodling Mjöd Vad har NP-medlen använts till? Bigårdens placering

Den senaste informationen finns på vår hemsida:

Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen

Bitidningen. Riksförbundsmöte Föreningen stöttar Kent Törnkvist Svensk studie viktig för framtida EU-beslut

Fodring med pollenersättning. Bildkälla:

Ordlista för biodlare

Bitidningen. Tema: Material, tips och tricks. SBR:s grafiska profil Odla drottningar! SBR:s statistik

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Sundsvalls Biodlareförening SVÄRMBLADET. Föreningens medlemmar inbjuds till ÅRSMÖTE Söndag 20 November kl.13:00 IF STRATEGENS KLUBBSTUGA, TÖVA

Kvalstrets utveckling. Hur fungerar VSH?

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

December kontakt, förfrågningar och beställningar >>>>

Drönaren Våren Redaktör: Rolf Henriksson. Kolibri dricker vatten tillsammans med bin Foto: Nahel-Bee

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Varroa Scanning, (VScan) (arbetsnamn) metod för diagnos av Varroa på bin.

Vi har fått två egna bikupor! Yey! Coolt tycker eleverna och undrar om biet på deras balkong eller innegård kan vara ett av deras bin!

Remissvar angående förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av bisjukdomar, diarienummer /16.

Bitidningen. Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa

Drönaren Våren Foto: John Severns, Wikimedia Commons. Redaktör Rolf Henriksson

TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

LÄTT BIKUPA. Utdrag ur "Lätt bikupa med yttertak av cellplast" av Stig Nordbeck vid Arkitektur I, LTH, Lund.

Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta B I I O O D I P U K T E R.

Sundsvalls Biodlareförening SVÄRMBLADET SOMMARMÖTE. 16 juni kl.14: hos Allstahonung. Studiebesök Medlemsmöte Fika Bi-surr

Min biodling. Arbetsbok för cirkelledare SVERIGES BIODLARES RIKSFÖRBUND

Protokoll styrelsemöte

- en ren naturprodukt

InsemTech - VSH (början av augusti) import av ett original VSH-material (ägg och sperma) från Dr John Harbo, Baton Rouge

FÖRESKRIFT 26/011/2004. Grunder för fristående examen

Transkript:

Bisamhället Januari Juni Bisamhället kan manipuleras av en mänsklig hand för att styra bina till att göra det som önskas av biodlaren. Här nedan följer ett tillvägagångsätt om hur man rent schematiskt sköter sina bisamhällen. Det finns många sätt att sköta bin på. Det nedan är ett bra sätt för att slippa svärmningen och i stället till största delen skatta honung. Det går senare att besluta om förening av bisamhällena med metoden hålat tidningspapper eller behålla alla och invintra dem till nästa år.

Bisamhället i Januari Ge bina vinterro. Besök bigården regelbundet. Det är viktigt att de har fri lufttillförsel. Med en blompinne kan döda bin försiktigt petas ut eller puffa dem mot kupans sidor. Det ger en luftkanal in till bina i kupan.

Bisamhällets bänk Bänken där ett eller två bisamhällen kan placeras. Den består av två lekablock som vardera är ca. 60 cm långa. Uppe på dem ligger två reglar som är 7 cm i fyrkant och som är behandlade mot röta. Dessa ligger direkt på lekablocken och är skråskruvade i dem med norrlandsskruv. Reglarna är sammanbundna på undersidan med två brädor på vardera sidan innanför lekablocken. Brädornas mått är ca 40 cm långa och övriga måtten är 10 cm gånger ca. 2 cm. Brädorna under fyrkantsreglarna är dels till för att hålla avståndet mellan reglarna. Men också till hjälp att förankra bisamhället med en spännrem. Med denna anordning står bisamhället emot hård blåst. Bänkens bredd är 40 cm och ca 2 2,5 m lång.

Bisamhället i Februari Ge bina vinterro. Besök bigården regelbundet. Se till att de har fri tillförsel av luft. Med en blompinne kan döda bin försiktigt petas ut eller puffa dem mot kupans sidor. Det ger en luftkanal in till bina i kupan.

Bisamhället i Mars Ge bina vinterro. Besök bigården regelbundet. Se till att de har fri tillförsel av luft. I denna månad rensar sig bina till en del om lämpligt väder tillåter det. Det är de nödigaste som kommer ut först. Övriga sitter lugnt kvar i sina vinterklot. Med en blompinne kan döda bin försiktigt petas ut eller puffa dem mot kupans sidor. Det ger en luftkanal in till bina i kupan.

Bisamhället i April del 1 Denna månad kommer binas riktigt stora rensningsflykt vid en solig och vindstilla dag samt vid ca + 8 10 gr. Efter rensningen och vid en temperatur av +12 15 gr. i skuggan, soligt och vindstilla. Bibotten görs då ren från döda bin, vaxsmulor och skräp samt eventuellt gasolflammas den. Samtidigt kollas att samhället har tillräckligt med foder, minst 2 ramar, samt att det finns en fungerande drottning. Möjligen riva något i fodret närmast samhällets yngel.

Bisamhället i April del 2 En vecka efter rensningen och bibottnen har gjorts ren. Vid + 12 15 grader säkerställs att samhället är en fungerande bistat genom att det åter kollas. En tom ram i bisamhället bytas ut mot en drönarram, 2 eller 3 delad. Den ramen hängs ned i den bakre delen eller sidan av samhällets låda. Drönarramen ska ha direktkontakt till närmaste ram med yngel i samhället. Möjligen riva något i samhällets foder. Det har den effekten att bina blir mer aktiva och drottningen lägger fler ägg. Yngelrum = A

Bisamhället i April del 3 Samhället öppnas åter vid bra väder i den senare delen av månaden. Efter att tak och alla täckbrädor har avlägsnats. Lite foder har sårats i låda A samtidigt som det kollas efter drottningceller, vilka såras, rivs. Samhället bör som minst ha ca. 5 6 ramar täckt yngel. Då läggs ett spärrgaller uppe på lådan. Bigången uppåt! På gallret ställs en ny låda med helst 5 utbyggda ramar i mitten varav en med honung och mellanväggar på ömse sidor. Har man inte tillgång till utbyggt, då får mellanväggar användas i stället. Sedan åter med täckbrädor och tak. Enligt skissen till vänster. Yngelrum = A. Skattlåda = B

Bisamhället i April del 4 Bisamhället kollas upp efter svärmceller. Det är vanligt att de blir placerade i den två eller tredelade drönarramen. Vaxet i den ramen skärs nu ut för att ge plats till nytt vax. En sektion i drönarramen skärs ut 3 delad var 7:e eller 2 delad var 10:e dag. Men viseceller kan förekomma lite var som i bisamhället, de alla såras, rivs sönder. Starka bisamhällen kan vid den här tiden ha mycket med yngel och bin samt vara på gränsen till att svärma. Via länken nedan kan information om bekämpningen av varroan med ekologiska metoder läsas eller hämtas hem: http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/djur-och-veterinarfragor/trycksaker- 9/biodling/index.html Här finner du de broschyrer som Jordbruksverket ger ut. Dels kan man läsa dem på deras sidan eller skriva ut dem som PDF. I övrigt kan man beställa dem (en del gratis).

Bisamhället i Maj del 1 Samhället öppnas åter vid bra väder i början och mitten av månaden. Efter att tak och alla täckbrädor har avlägsnats. Samhället kollas upp efter eventuella drottningceller i låda A. Alla dessa celler såras, rivs. Drönarramen kollas upp i sina intervaller, om bina har börjat att bygga vax i den ännu. Möjligen att en sektion behöver skäras ut. Det är möjligt att ramen behöver flyttas en eller flera ramar bakåt för att komma i utkanten av yngelklotet. Samhället återställs och slutligen läggs täckbrädor och tak på. Enligt skissen till vänster. Yngelrum = A. Skattlåda = B

Bisamhället i Maj del 2:1 avläggare Bildande av avläggare sista veckan i månaden. Eller när drönare kryper omkring i låda A. De hinner då att bli parningsmogna tills att den nya drottningen i avläggaren, låda C har blivit brunstig. Modersamhället öppnas samt låda B ställs diagonalt på det upp och ned vända taket på bänken. Spärrgallret plockas bort. En ny låda C ställs på bänken. 1 ram med ägg och en del spätt yngel, men ej täckt yngel och utan medföljande bin hängs in i mitten av lådan. Lyft in 1 ram med pollen utan medföljande bin och 2 ramar honung med medföljande bin på ömse sidor av yngelramen och att pollenramen har kontakt med yngelramen. Honungsramarna flyttas från låda B till låda C. Äggramen och pollenramen från låda A. Låda C fylls sedan upp med 6 nya ramar. Nya ramar får ersätta de 4 som är uppflyttade till låda C. Återställ samhället enligt skissen till vänster. Modersamhälle = A. Avläggare = C. Skattlåda = B.

Bisamhället i Maj del 2:2 avläggare Efter att en avläggare bildats i låda C lämnas samhället några timmar med täckning på. Efter 2 3 timmar plockas täckningen bort. Låda B ställs på det upp och ned vända taket och låda C ställs på bänken. Låda A med botten flyttas till andra sidan av bänken. En ny botten ställs där låda A tidigare stod. Låda C placeras på den nya bottnen. Spärrgallret efter att sopats rent på bin placeras på låda C och över det ställs låda B. Man bör se till att det finns 2 honungsramar i låda A. Återställ täckning och tak enligt skissen. Drottningavläggare = A. Skattlåda = B. Dragbiavläggare = C. Ingen av dem kommer att svärma.

Bisamhället i Maj del 3 Det är effektivt att motverka bins svärmning genom att göra avläggare. Senare efter ca. 1,5 2 månader kan de båda enheterna förenas igen. Det ger ett starkt bisamhälle över vintern, men också en årsgammal drottning. De kan också invintras var för sig. Görs sammanslagningen strax före ett begynnande drag, då kan bina hämta hem en riktigt stor honungsskörd. Men det måste förstås finnas förutsättningar för det i naturen. Man kan göra avläggare med den gamla drottningen, drottningavläggare. Avläggare går även att göra utan den gamla drottningen, dragbiavläggare. En sådan avläggare får dra upp en egen drottning från sina egna ägg, larver. Odlas det drottningar då kan en oparad eller parad drottning sättas till i avläggaren. Det ger ett riktigt övervintringsbart bisamhälle. Drottningavläggaren svärmar inte, bina där river upp alla eventuella svärmceller. Efter 3 dagar har alla dragbin lämnat avläggaren. Dragbiavläggaren svärmar inte. Där finns ännu ingen drottning, om det inte har satts till en från drottningodlingen. En sådan svärmar inte heller. 36 dagar efter delningen finns det normalt en drottning i vardera enheten som lägger ägg till individer som ska bli arbetsbin.

Bisamhälle Juni 1 En vecka efter att låda A flyttades till andra sidan av bänken. Drönarramen ersätts nu av en normalram från förrådet. Då helst utbyggd, en mellanvägg går också bra. Ett spärrgaller läggs på låda A och därefter ställs skattlåda D där på. Det är bra om låda D har en ram i mitten med lite honung och i övrigt med mellanväggar. Yngelramen i låda C kan nu bytas ut mot en äggram från bästa samhället i bigården. Alla drottningceller på de båda ramarna såras samt att de båda ramarna ska vara fria från bin vid skiftningen. Återställ enligt skissen till vänster. Drottningavläggare = A. Skattlåda = B, D. Dragbiavläggare = C.

Bisamhälle Juni 2 I andra veckan av månaden är det dags med utökning med låda E under låda B i dragbiavläggaren. Drottningavläggare = A. Skattlåda = D, E, B. Dragbiavläggare = C.

Bisamhälle Juni 3 Omkring midsommar är det dags för första skattningen. Låda B skattas nu bort om den innehåller mogen honung. Består honungen till största delen från höstrapsblom. Den behöver då skattas bort från bisamhället senast en vecka efter att växten har börjat att skifta över till grönt. Vad kan hända? Jo, honungen kristalliserar i ramarna och är omöjlig att slunga ut. En ny låda F med 50 / 50 ramar ställs på spärrgallret och över den kommer låda E. Drottningavläggare = A. Dragbiavläggare = C. Skattlådor D, F, E.

Bisamhälle Juni 4 Efter att låda B har skattats och slungats återställs den och utgör utökning av yngelrummet, låda C. Innan låda B ställs på kollas i låda C om där finns en fungerande drottning. Den halvfyllda låda E har flyttats upp och låda F har placerats under den. Drottningavläggare = A. Dragbiavläggare = C, B. Skattlådor = D, E, F. De båda avläggarna har normalt nu en drottning som lägger ägg.

Bisamhället Januari - Juni Biodlaren har bildat om bisamhället till en drottningavläggare och en dragbiavläggare. Det här är den enklaste metoden för att slippa ifrån att bina svärmar. Vad odlaren faktiskt har gjort, det är att denne har delat upp bisamhället i två delar. Den ena delen låda A är en drottningavläggare. Den kommer att sakna dragbin efter 2 3 dagar och kommer det att bli i ytterligare 7-8 dagar. I takt med att dragbina lämnar kupan tappar den här avläggarens alla bin tanken på att svärma varför alla drottningceller rivs av bina. Den andra delen låda C är en dragbiavläggare. Det är hit alla dragbin från låda A kommer. Det är deras ordinarie plats. Låda C har ingen drottning och endast 1 yngelram vars innehåll är ägg och larver till arbetsbin. Dragbina kommer att bygga nöddrottningceller över de ägg och späda larver som finns på yngelramen. När den första drottningen är kläckt kommer bina att riva upp de övriga. Avläggaren kommer 36 dygn efter att låda C bildades ha en drottning som normalt lägger ägg till arbetsbin.

Bisamhället Januari - Juni Studiecirkelns deltagare har sedan den 1 november 2012 läst och skrivit om biodlingens olika mysterier. Men visst, det kan verka svårt i början. Efter en tid tillsammans med bina blir det lättare. Det är viktigt att lära in binas livscykel och att denna lärdom sitter fast i minnet. Biodlingen blir mycket enklare när man har lite kännedom om binas liv och varför de gör olika saker vid olika tillfällen. Det är en önskan att vi cirkeldeltagare diskuterar, ställer frågor på upplägget av att göra en avläggare samt det övriga som sker i bisamhället under ovan nämnda tid. Vid den 10:e omgången kommer andra halvan av biåret från början av juli till och med December. Vi hörs i studiecirkeln och välkomna med frågor! Vänliga hälsningar Eyvind Johansson Leg. Cirkelledare