Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar

Relevanta dokument
Bilaga 1. Enkätundersökning om arbetsförmedlingens arbete med varsel

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län oktober månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län februari 2016

riksrevisionen granskar: offentliga finanser Arbetsförmedlingens arbete vid varsel Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län januari 2015

Att välja statistisk metod

Regeringens skrivelse 2014/15:42

1. a) F4 (känsla av meningslöshet) F5 (okontrollerade känlsoyttringar)

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001

Bilaga 2. Sammanställning av enkätsvar

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av oktober månad 2013

Tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA001, 15 hp. Exempeltenta 5. Poäng. Totalt 40. Betygsgränser: G 20 VG 30

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2016

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

Pressmeddelande. juli 2012

Pressmeddelande. augusti 2013

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län februari månad 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

OBS! Vi har nya rutiner.

Laboration 2. Omprovsuppgift MÄLARDALENS HÖGSKOLA. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik

Tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA100, 15 HP. Ten1 9 HP. 19 e augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2016

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj (6,6 %) kvinnor (6,5 %) män (6,7 %) ungdomar år (11,8 %)

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016

Peter Nofors. i Kronobergs län. n dessutom. med förra året. Efterfrågan. procent. ling.

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2017

Multipel Regressionsmodellen

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016

Västra Götalands län Februari 2019

Västra Götalands län December 2018

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, juli (6,4 %) kvinnor (6,3 %) män (6,5 %) ungdomar år (11,3 %)

Medicinsk statistik II

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2016

Bilaga 1. Överensstämmelse mellan ÅR och RS kompletterande statistik

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av februari 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2014

Andreas Mångs, Analysavdelningen. oktober. indikerar. därmed på en. i Jönköpingss län - Arbetsförmedlingens

Repetitionsföreläsning

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015

Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen. Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, mars (7,2 %)

Pressmeddelande. Februari 2016

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2016

11 februari ). i januari 2013) arbete under 2013) Fler sökande. hade e tid året innan. I. personer med

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län januari 2016

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti Sarah Nilsson, Analysavdelningen 12 september 2018

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av april månad 2014

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av mars 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i september 2016

Elevrådet har gjort en undersökning på skolan kring hur lång tid varje elev på skolan dagligen ägnar åt att plugga.

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län januari månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014

Transkript:

bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0722 rir 2014:27 Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar Arbetsförmedlingens arbete vid varsel Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser? (RiR 2014:27)

Bilaga 3 Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar I denna bilaga presenteras statistik över varsel för de lokala arbetsförmedlingskontor som ingått i urvalet för Riksrevisionens enkätundersökning. Statistiken speglar kontorens erfarenheter av varsel och omfattar bland annat antal varsel per kontor, antal varslade kontor och antal uppsagda enligt personlistan i Antal uppsagda personer enligt personlistan per kontor (se tabell B.3.1 nedan). Denna bilaga innehåller även en bortfallsanalys och en redovisning av hur ett antal av de frågor som ställs i enkäten förhåller sig till kontorens erfarenheter av varsel under 2013. Statistik över kontorens erfarenheter av varsel Arbetsförmedlingen har på uppdrag av Riksrevisionen tagit fram varselstatistik för de arbetsförmedlingskontor som under 2013 haft fem eller fler varsel, vilket uppgick till 123 kontor. Riksrevisionens enkät om de lokala arbetsförmedlingskontorens arbete med varsel skickades till dessa 123 kontor. Arbetsförmedlingen statistik har i de fall det varit möjligt kompletterats med information från Statistiska centralbyrån (SCB) om arbetskraftspopulations storlek i kommunen. 1 Denna information har använts för att konstruera mått på kontorens erfarenheter av varsel i relation till s totala storlek i den kommun i vilken kontoret är beläget. I tabell B.3.1 nedan presenteras varselstatistik för samtliga 123 kontor, det vill säga även för de kontor som inte har besvarat enkäten. Den beskrivande statistiken visar bland annat att det finns stor variation i kontorens erfarenheter av varsel. Detta gäller särskilt för antal varsel per kontor, antal varslade kontor och antal uppsagda enligt personlistan per kontor. Antal varslade personer i uppgår som mest till 2,4 procent med ett genomsnitt kring 0,77 procent. 1 För 20 observationer har statistik inte kunnat samlas in. Det kan bero på att arbetsförmedlingskontoret inte går att härleda till en särskild kommun, eller att det finns flera kontor inom samma kommun. Arbetskraftsstatistiken kommer från RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik) och avser befolkning +16 år för år 2012. Måtten som relaterar till s totala storlek har beräknats som kvoten av antal varslade personer och antal förvärvsarbetande + antal ej förvärvsarbetande.

Tabell B.3.1 Beskrivande statistik över kontorens varselerfarenheter. Antal kontor Medelvärde Min Max kontor 123 21,674 5 245 Antal varslade kontor Antal uppsagda personer enligt personlistan per kontor Genomsnittligt antal varslade varsel Genomsnittligt antal uppsagda varsel Antal varslade personer i 2 Antal uppsagda personer enligt personlistan i 123 407,870 33 4813 123 284,431 29 3309 123 18,374 5,5 51,53 123 13,300 4,833 33,19 103 0,77 % 0,03 % 2,4 % 103 0,56 % 0,02 % 2,0 % Diagram B.3.1 B.3.4 nedan visar hur antalet varslade per kontor, antal uppsagda enligt personlistan per kontor, genomsnittligt antal varslade per och genomsnittligt antal varslade per fördelar sig för de 123 kontoren som ingått i Riksrevisionens urval för enkätundersökningen. Diagram B.3.1 Antal varslade arbetsförmedlingskontor under 2013, för kontor med fem eller fler varsel. 30 Antal arbetsförmedlingskontor 25 20 15 10 5 0 Källa: Arbetsförmedlingen och egna beräkningar. Av diagram B.3.1 och B.3.2 framgår att merparten av kontoren hanterat varsel i begränsad omfattning. Endast ett fåtal kontor har under 2013 haft hand om ett stort antal varslade och uppsagda enligt personlistan. 2 (11)

Diagram B.3.2 Antal uppsagda enligt personförteckningar per arbetsförmedlingskontor under 2013, för kontor med fem eller fler varsel. Antal arbetsförmedlingskontor 30 25 20 15 10 5 0 Källa: Arbetsförmedlingen och egna beräkningar. I diagram B.3.3 och B.3.4 kan man också se att det genomsnittliga antalet varslade och uppsagda enligt personlistan per varsel är relativt lågt. Diagram B.3.3 Genomsnittligt antal varslade per varsel under 2013, för kontor med fem eller fler varsel. Antal arbetsförmedlingskontor 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 Källa: Arbetsförmedlingen och egna beräkningar 3 (11)

Diagram B.3.4 Genomsnittligt antal uppsagda enligt personförteckningar per varsel under 2013, för kontor med fem eller fler varsel. 30 Antal arbetsförmedlingskontor 25 20 15 10 5 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 Källa: Arbetsförmedlingen och egna beräkningar. Bortfallsanalys Av de 123 lokala arbetsförmedlingskontor som ingick i urvalet till Riksrevisionens enkätundersökning svarade 103 kontor. Av dessa kontor exkluderades 5 kontor, bland annat på grund av att kontoret inte gick att identifiera eller hade svarat flera gånger på enkäten. Därefter återstod 98 kontor vilket innebär en svarsfrekvens på cirka 80 procent. En bortfallsanalys har genomförts även om bortfallet är begränsat. Detta görs för att undersöka om det finns systematiska er i erfarenheter av varsel mellan kontoren i svars- och bortfallsgruppen som kan ha påverkat resultaten av enkäten. Analysen redovisas i tabell B.3.2 och utgörs av en jämförelse i medelvärde vad avser statistik över erfarenheter av varsel för svars- och bortfallsgruppen och ett t-test som visar om en i medelvärdet är statistiskt. 4 (11)

Tabell B.3.2 Skillnader i medelvärde mellan svars- och bortfallsgrupp när det gäller kontorens erfarenheter av varsel (standardavvikelse i parentes) Genomsnittligt antal varsel per kontor Genomsnittligt antal varslade kontor Genomsnittligt antal uppsagda personer enligt personlistan per kontor Genomsnittligt antal varsel per kontor/s storlek c (n= a ) Genomsnittligt antal varslade per kontor/s storlek c (n= a ) Genomsnittligt antal uppsagda personer enligt personlistan per kontor/s storlek c (n= a ) Svarsgrupp (n=98, n=81 a ) Bortfallsgrupp b (n=24, n=21 a ) Differens Signifikans 20,8 (2,3) 16,0 (2.8) 4,8 (4,9) Ingen 397,2 (44,5) 267,8 (47,3) 129,5 (93,1) 276,9 (28,7) 189,3 (28,0) 87,6 (59,8) 0,04 % 0,03 % 0,01 (0,00) %- enheter 0,81 % 0,60 % 0,21 (0,11) %- enheter* 0,58 % 0,46 % 0,12 (0,01) %- enheter Ingen Ingen Ingen Signifikant Ingen b I bortfallsgruppen är ett extremvärde bortplockat. Extremvärdet hade i annat fall förskjutit medelvärden för gruppen som helhet avsevärt. c Arbetskraftens storlek utgörs av den totala i den kommun i vilken kontoret är beläget i. För ett antal av kontoren har det dock inte varit möjligt att härleda arbetskraftsstorleken. Dessa kontor faller bort då beräkningar görs med mått som inkluderar arbetskraftsstorleken. Av tabellen framgår att de kontor som besvarat enkäten, det vill säga svarsgruppen, vid en första anblick har genomsnittligt större varsel, fler varslade per kontor och fler uppsagda personer enligt personlistan per kontor. Skillnaden mellan de båda grupperna kvarstår när måtten sätts i relation till det totala antalet personer i. Det är dock endast för det genomsnittliga antalet varslade i den totala som en i medelvärde för svars- och bortfallsgruppen är på 10-procentsnivå. För övriga mått går det inte att statistiskt säkerställa att det finns någon mellan svars- och bortfallsgruppen. Det innebär att erna mellan grupperna avseende erfarenheter av varsel bedöms som liten och att behovet av korrigering av enkätsvaren utifrån bortfallet inte är nödvändig. 5 (11)

Det finns även ett partiellt bortfall på vissa frågor, det vill säga ett kontor har inte lämnat något svar på en fråga som de borde besvarat. I dessa fall har det gjorts enskilda bedömningar av om svarsfrekvensen är tillfredsställande för att kunna utföra analyser och dra slutsatser. Någon korrigering har inte genomförts. Påverkar kontorens erfarenheter av varsel kontorens svar på vissa frågor? I detta avsnitt presenteras en analys av hur ett antal av kontorens enkätsvar förhåller sig till kontorens erfarenheter av varsel. Frågorna presenteras i den ordning som de förekommer i enkäten. Varje fråga har undersökts utifrån tre variabler: antal varsel per kontor, genomsnittligt antal varslade samt antal varslade kontor i den totala i den kommun där kontoret är beläget. Vissa variabler är utelämnade eftersom korrelationen mellan dem är hög. Exempelvis är antal varslade kontor och antal uppsagda personer enligt personlistan per kontor till 90 procent korrelerad med antal varsel per kontor. Beroende på vilken typ av fråga som undersöks har olika typer av analyser genomförts. I de fall svarsalternativen kan anges som ja eller nej har ett t-test använts för att jämföra hur medelvärdet för kontorens statistik över erfarenheter av varsel skiljer sig åt beroende på kontorets svar. Multipel linjär regression har undvikits då korrelationen mellan måtten för kontorens varselerfarenheter är hög. För de frågor där kontoren har lämnat svar i olika rangordnade kategorier undersöks en med hjälp av Spearmans rankade korrelationskoefficient 3. Fråga 8 Arbetsförmedlingskontorens informationsaktivitet till de varslade I tabell B.3.3 och B.3.4 beräknas et mellan kontorens svar på fråga 8 och kontorens statistik över erfarenheter av varsel med hjälp av Spearmans rangordnade korrelationskoefficient. I analysen är den beroende variabeln kontorens enkätsvar, det vill säga om informationsaktivitet genomförs för samtliga varslade eller varslade på personlistan. Svaren anges i en skala med 7 alternativ (aldrig (<5 %), sällan (<25 %), ganska sällan (<50 %), i ungefär hälften av fallen (~50 %), ganska ofta (>50 %), ofta (>75 %) samt alltid (>95 %)). 3 Spearman rangkorrelation lämpar sig väl eftersom svarsalternativen är kategoriskt rangordnade i ordinal skala. 6 (11)

Tabell B.3.3 Information om Arbetsförmedlingens tjänster (alla varslade) kontor Spearmans rangkorrelationskoefficient, fråga 8 Samband och signifikans 0,1132 Inget 0,1998* Positivt Antal varslade per kontor i 0,040 Inget Tabell B.3.4 Information om Arbetsförmedlingens tjänster (varslade på personlistorna) kontor Spearmans rangkorrelationskoefficient, fråga 8 Samband och signifikans 0,092 Inget 0,207* Positivt Antal varslade per kontor i 0,080 Inget Resultatet av Spearmans rangkorrelation är i stort sett detsamma oavsett om testet avser samtliga varslade eller varslade på personlistorna. Av rangkorrelationskoefficienterna framgår det att genomsnittligt antal personer per varsel har ett positivt med hur vanligt förekommande en informationsaktivitet är. Skillnaden är på 10- procentsnivån och bör därmed tolkas med viss försiktighet. I tabell B.3.5 har Spearmans rangkorrelationstest använts för att undersöka om det finns ett mellan kontorens svar på frågan om hur ofta de genomför informationsinsatser och hur ofta varslade skrivs in som ombytessökande vid Arbetsförmedlingen. Analysen visar att det finns ett positivt, det vill säga omfattningen av kontorens 7 (11)

informationsinsatser ökar omfattningen av varslade som skriver in sig som ombytessökande. Tabell B.3.5 Informationsinsatser och inskrivning som ombytessökande (alla varslade) n=70 Spearmans rangkorrelationskoefficient, Fråga 8 Samband och signifikans Fråga 9 0,364*** Positivt Fråga 13, 14, 15, 16, 17 och 18 Arbetsförmedlingskontorens samverkan med andra aktörer I detta avsnitt används t-test för att se om det finns a er avseende kontorens erfarenheter av varsel mellan de kontor som svarat ja respektive nej på samverkansfrågorna. Resultaten av analyserna redovisas i tabell B.3.6 B.3.11. Tabell B.3.6 Har arbetsförmedlingskontoret under 2013 samverkat med andra lokala arbetsförmedlingskontor med anledning av varsel? Fråga 13 Nej (n=63, n=55) Ja (n=35, n=26) Differens Signifikant i t-test kontor (n=98) 15,873 29,629 13,756 Ja*** (n=98) 19,692 16,780 2,912 Ja* Antal varslade per kontor i (n=81) 0,780 % 0,888 0,107 %- enheter Nej Av tabell B.3.6 framgår att antalet varsel är större för de kontor som har svarat ja, att de samverkat med andra lokala arbetsförmedlingskontor. Även den genomsnittliga varselstorleken skiljer sig mellan de kontor som svarat nej och ja, en är dock endast på 10-procentsnivån och bör därmed tolkas med försiktighet. 8 (11)

Tabell B.3.7 Har arbetsförmedlingskontoret under 2013 samverkat med marknadsområdeschefen med anledning av varsel? Fråga 14 Nej (n=79, n=62) Ja Differens kontor (n=97) (n=18, n=18) 19,456 23,722 4,267 Nej Signifikant (n=97) Antal varslade per kontor i (n=80) 17,685 22,606 4,921 Ja** 0,727 % 0,108 % 0,351 % - enheter Ja*** I tabell B.3.7 kan man utläsa att den genomsnittliga varselstorleken och antalet varslade i är större för de kontor som svarat att de samverkar med marknadsområdeschefen. Dessa er är a på 5-procentsnivån respektive 10-procentsnivån. Tabell B.3.8 Har arbetsförmedlingskontoret under 2013 samverkat med en eller flera arbetsgivare som har varslat om uppsägning? Fråga 15 Nej (n=22, n=15) Ja (n=74, n=64) Differens Signifikant kontor (n=96) 17,955 21,780 3,843 Nej (n=96) Antal varslade per kontor i (n=79) 15,841 19,198 3,357 Ja* 0,595 % 0,861 % 0,267 Ja* Av tabell B.3.8 framgår att den genomsnittliga varselstorleken samt antalet varslade i är större för de kontor som har svarat ja, att de samverkat med arbetsgivaren som varslar. Skillnaden är dock 9 (11)

endast på 10-procentsnivån och en bör därmed tolkas med försiktighet. Tabell B.3.9 Har arbetsförmedlingskontoret under 2013 samverkat med en trygghetsorganisation med anledning av varsel? Fråga 16 kontor (n=96) Nej (n=45, n=34) Ja (n=51, n=45) Differens Signifikant 14,000 27,098 13,098 Ja*** (n=96) Antal varslade per kontor i (n=79) 15,680 21,030 5,350 Ja*** 0,530 % 1,032 % 0,502 %- enheter Ja*** Tabell B.3.9 visar att medelvärdet för samtliga tre variabler är högre för den grupp som svarat ja på frågan om de samverkat med trygghetsorganisationerna. Skillnaderna är också a på 1- procentsnivå. Tabell B.3.10 Har arbetsförmedlingskontoret under 2013 samverkat med omställningsföretag med anledning av varsel? Fråga 17 Nej (n=51, n=38) Ja Differens kontor (n=94) (n=43, n=39) Signifikant 14,059 29,023 14,964 Ja*** (n=94) Antal varslade per kontor i (n=77) 16,683 20,551 3,868 Ja** 0,590 % 1,018 % 0,428 %- enheter Ja*** 10 (11)

Av tabell B.3.10 framgår att kontor som samverkat med omställningsföretag i genomsnitt har fler varsel, större varsel och fler varslade i. Skillnaden är för samtliga variabler. Tabell B.3.11 Har arbetsförmedlingskontoret under 2013 samverkat med en eller flera kommuner med anledning av varsel Fråga 18 Nej (n=69, n=53) Ja (n=27, n=26) Differens Signifikant kontor (n=96) 21,275 20,370 0,905 Nej (n=96) Antal varslade per kontor i (n=79) 17,734 21,120 3,385 Ja* 0,704 1,075 0,370 Ja*** Tabell B.3.11 visar att kontor som samverkat med kommunen i genomsnitt har fler varslade i. Denna är på 1-procentsnivån. Kontor som samverkat med kommunen har också i genomsnitt fler varslade personer, men en är endast på 10-procentsnivå. 11 (11)