God avfallshantering vid ny- och ombyggnation

Missvisande titel? Låter som att det är själva byggavfallet som avses. God avfallshantering vid ny- och ombyggnation Sundbybergs stads riktlinjer Godkänd av stadsbyggnads- och miljönämnden den 11 november 2013. Gäller från och med den 1 januari 2014. 1

2 Omslagsfoto: Emil Källén Tryckeri: TMG-Sthlm 2014 Layout/originalframställning: Sundbybergs stad, Johanna Westling Kessai

Innehåll Avfallshantering i förändring 6 Kommunens ansvar 6 Fastighetsägarens ansvar 7 Lagstiftning 7 Samarbete inom planprocessen 7 Avfallshantering med fokus på brukaren 7 Tillgänglighet 8 Hygien och miljö 8 Buller 9 Avfallshantering med fokus på arbetsmiljön 9 Transport- och hämtvägar 9 Avfallshantering i flerbostadshus 10 Vid nybyggnation 10 Vid ombyggnation 11 Avfallshanteringen i villa, radhus och parhus 12 Avfallshanteringen hos verksamheter 12 Verksamheter utan livsmedelshantering 12 Verksamheter med livsmedelshantering 12 Vid nybyggnation 13 Vid ombyggnation 13 Bygglov och bygganmälan vid ändring av avfallsutrymmen 14 Uppskattade avfallsmängder 14 Bilaga 1. Anvisningar för sopsug 15 Stationär sopsug 15 Mobil sopsug 16 Bilaga 2. Anvisningar för markbehållare 18 Markbehållare 18 Bilaga 3. Anvisningar för matavfallskvarn med tank 20 Generella kriterier 20 Bygglov 21 Mer information 21 Bilaga 4. Anvisningar för fettavskiljare 22 Placering 22 Dimensionering 22 Mer information 23 Bilaga 5. Anvisningar för kärlhämtning 24 Val av kärl 24 Dimensionering vid kärlhantering 24 3

Behållarens placering 24 Tömningsförfarandet och tömningskriterier 25 Bilaga 6. Anvisningar för övriga avfallsbehållare 26 Container 26 Farligt avfallsskåp 26 Elektronikinsamling 26 Bilaga 7. Anvisningar för avfallsutrymme 27 Avfallsutrymme i eller i anslutning till fastigheten 27 Bilaga 8. Riktlinjer för bygglov och bygganmälan för avfallsbehållare 29 Fastighetsägarens ansvar 29 Placering av avfallsutrymmen 29 Utformning 29 Bilaga 9. Riktlinjer för avfallsutrymmen vid nyanlägging av skola eller förskola 30 Avfallsmängder - brännbart och matavfall 30 Övriga avfallsfraktioner 31 Bilaga 10. Kärlstorlekar 33 Referenser och lästips 34 4

5

Avfallshantering i förändring EU:s direktiv kring avfallsfrågor ger upphov till lagar och föreskrifter på nationell nivå. Varje nation ska utifrån dessa sätta upp egna mål. I Sverige är det kommunen som är ansvarig för planering och genomförande av avfallshanteringen. Varje kommun har som uppgift att översätta de nationella miljökvalitetsmålen och andra mål på avfallsområdet till praktisk handling. I aktuell avfallsplan för Sundbyberg beskrivs de mål som finns för avfallshanteringen i kommunen. Enligt stadens klimat- och hållbarhetspolicy ska staden även skapa förutsättningar för att människor enkelt ska kunna välja att vara klimat- och miljöanpassad samt skapa förutsättningar för giftfria och resurssnåla kretslopp genom miljöeffektiv avfallshantering. För att underlätta för dem som planerar, bygger, förvaltar och använder system för insamling av hushållsavfall har stadsbyggnads- och miljöförvaltningen utarbetat dessa riktlinjer. Vid framtagandet av dessa riktlinjer har förvaltningen särskilt beaktat de boendes miljö, risk för olägenhet, trafiksäkerhet, arbetsmiljö för avfallshämtarna, tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning samt att det ska vara tekniskt och ekonomiskt genomförbart. Avfallshanteringen i Sundbyberg är en viktig del i stadens arbete för en hållbar utveckling. För att uppnå en hållbar avfallshantering krävs fokus på återvinning, återanvändning och avfallsminimering, men även på att avfallets farlighet minskar. Vid nybyggnation ska förutsättningar skapas för en långsiktigt hållbar avfallshantering med människan i fokus. Avfallshanteringen ska ske med bästa möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga miljöpåverkan. För att uppnå miljömålen om en god bebyggd och giftfri miljö och begränsad klimatpåverkan förutsätts att avfallsfrågor behandlas tidigt i planeringen. Ett insamlingssystem som är nära och användarvänligt bidrar till en högre återvinningsnivå. Därför är planering, infrastruktur, lokalisering och tillgänglighet viktiga faktorer. Avfallshanteringens infrastruktur omfattar insamling, transport samt samarbeten. Riktlinjerna ska tillämpas vid nybyggnation av fastigheter och vid ombyggnation eller byte av avfallssystem i befintliga fastigheter. Riktlinjerna ger utryck för Sundbybergs stads målsättning med avfallshanteringen och ska tillämpas så långt det är möjligt. Kontakt bör alltid tas med kommunens avfallsplanerare innan byggnation eller ombyggnation påbörjas för att kunna bedöma vad som är lämpligast i det enskilda fallet. Kommunens ansvar Kommunen ansvarar för insamling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter. Kommunen svarar inte för insamling av förpackningar och returpapper. För insamling av sådant svarar producenterna och de entreprenörer de anlitar. Kommunen verkar dock för att producenternas insamling ska fungera så bra som möjligt. Genom avtal med producenterna samlar staden in el- och elektronikavfall. 6

Fastighetsägarens ansvar I eller i anslutning till en fastighet ska det finnas avfallsutrymmen som kan nyttjas av boende och verksamheter i fastigheten. Fastighetsinnehavaren är ansvarig för anordnande, installation och underhåll av inom fastigheten installerade anordningar för avfallshanteringen. Utrymmena ska vara så utformade att olika typer av avfall kan förvaras och hämtas var för sig enligt Boverkets föreskrifter. Fastighetsägaren har även ett informationsansvar till boende och verksamma inom fastigheten. Lagstiftning I nedanstående lagstiftning finns bestämmelser kring avfallshanteringen. Observera att detta endast är ett urval av den lagstiftning som finns. z Miljöbalken z Avfallsförordningen z EU:s avfallsdirektiv z Föreskrifter för avfallshantering z Arbetsmiljöverkets föreskrifter z Boverkets byggregler z Förordningen om batterier z Förordningen om producentansvar z Trafikförordningen Samarbete inom planprocessen Det är av högsta vikt att avfallsfrågorna kommer in på ett tidigt skede i planeringen av ny- och ombyggnation. Detta för att avfallshanteringen påverkar utformningen av vägar, placering av träd och belysningsstolpar, etcetera. Bevakningen av avfallsfrågorna sker därför från olika håll inom kommunen under hela processen. Vid planerande av större bostadsområden ska plats avsättas till återvinningsstationer för insamling av förpackningar och tidningar. Detta bevakas av byggherrarna tillsammans med kommunen som i samråd med förpacknings- och tidningsinsamlingen bestämmer hur många och var de ska ligga. Boende ska enligt avfallsrådets (Naturvårdsverket) riktlinjer ha maximalt 400 meter till en återvinningsstation. Avfallshantering med fokus på brukaren Avfallshanteringen kan lösas på ett flertal olika sätt. Det är dock viktigt att avfallssystemet anpassas efter de förutsättningar som finns i området eller på fastigheten, men även till de boende i huset. Vid planering av system måste hänsyn tas även till framtida lösningar. Enligt förordningarna om producentansvar för förpackningar respektive returpapper är alla skyldiga att sortera ut sina förpackningar och tidningar från hushållsavfall och annat avfall. Även miljöbalkens första kapitel 1 säger att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi ska främjas så att kretslopp uppnås. Förutsättningar för ett resurssnålt och miljöanpassat brukarskede ska planeras och byggas in i fastigheten. I lägenhet ska till exempel finnas ändamålsenligt anordnat utrymme för källsortering av hushållsavfall, exempelvis under diskbänken. Detta för att ge boende 7

bra förutsättning för att sortera sitt avfall. Fokus ska också läggas på att de boende i fastigheten ska ha nära till avlämningsplats för utsorterat avfall. Exempelvis i ett avfallsutrymme i fastigheten. Tillgänglighet Avfallshanteringssystem ska enligt Boverkets byggregler vara tillgängliga för alla, även personer med funktionsnedsättning. Kraven nedan är stadens tolkning av Boverkets byggregler. Krav: z Avståndet från ytterdörr till inkast för hushållssopor får vara maximalt 50 meter. Kortare avstånd bör eftersträvas. z Vägen mellan bostaden och inkast ska vara framkomlig året runt. z Trappsteg, trösklar, tunga dörrar eller trånga passager ska undvikas. z Om inkastet sitter utomhus ska vägen dit vara plan, hårdgjord och jämn. z Gemensamma avfalls- och återvinningsrum ska vara tillgängliga med rullstol. z Strömbrytare, dörrar, handtag, lås, lock, med mer, ska kunna manövreras från rullstol. z Information ska finnas vid inkasten om vad man ska kasta i respektive inkast/ behållare. Rekommendationer: z Ur tillgänglighetssynpunkt är det lämpligt med sopnedkast i flerbostadshus. z Inkast utomhus, eller i fristående sophus, bör ligga inom 10 meter från husets entré och vägen dit ska vara anpassad för rullstol. z Placering av inkast/lucka/öppning för att slänga sitt avfall, ska ta hänsyn till räckvidden hos personer i rullstol. Det vill säga, ett inkast med centrum cirka 0,8-1,0 meter över mark. Inga tröga, tunga luckor. Manövrering med en hand ska vara möjlig. z Kärl, som står fritt, bör inte vara högre än cirka 110 cm. z Skyltar bör ha stor, tydlig text kompletterad med symboler som visar vad som ska slängas i respektive behållare. Text och symboler bör kontrastera i ljushet mot bakgrunden så att de tydligt syns. Punktskrift ökar tillgängligheten. Punktskriften placeras i så fall alltid på samma plats vid inkast på behållaren och bör sitta 1,3 1,4 meter över mark eller ovanpå behållare. z Inkast behöver också vara markerade och utformade för att underlätta för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Kärl kan vara markerade med olika färg och gärna ha lock med olika form, samt alltid placeras i samma ordning så att de blir lättare att hitta. (Bygg ikapp, Svensk Byggtjänst 2012) z Naturliga gångstråk bör beaktas. Krav och rekommendationer för de olika systemen finns i bilagorna under respektive system. Hygien och miljö Enligt miljöbalken ska människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter. Hänsyn ska tas till riskerna för lukt i fastigheten eller i närliggande fastighet vid planering av avfallssystem. Utrymme eller behållare ska vara skadedjurssäkra och ska kunna rengöras på tillfreds- 8

ställande sätt, så vida det inte rör sig om helt slutna system. Vid separat insamling av matavfall i kärl är det extra viktigt att möjlighet för rengöring av kärl finns. Soprum bör utrustas med spolanordning och golvbrunn. I enlighet med miljöbalken ska bästa möjliga teknik användas. Buller Vid utformning och placering av insamlingssystem ska hänsyn tas till riktvärden för buller i bostäder enligt socialstyrelsens SOSFS 2005:6. Bestämmelser om bullerskydd finns även i Boverkets byggregler. För bostäder nära uppsamlingsplats för maskinell hämtning rekommenderas fönster med bättre ljudvärden än normalt. Kontakta stadsbyggnads- och miljöförvaltningen för mer information. Avfallshantering med fokus på arbetsmiljön Hur man löser avfallshanteringen i en fastighet påverkar renhållningsarbetarens arbetsmiljö. Därför är det viktigt att se till så att en god arbetsmiljö kan uppnås. Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets föreskrifter ligger till grund för de krav och rekommendationer som anges i de här riktlinjerna och återfinns under anvisningarna för respektive insamlingssystem, bilaga 1-6. Ur arbetsmiljösynpunkt är maskinella system att föredra. Dessutom är detta ett krav vid ny- och ombyggnation för flerbostadshus. Arbetsmiljöverket förordar maskinella system främst för tunga fraktioner. Med sådana system menar man att behållare med avfall inte behöver skjutas, dras eller lyftas manuellt vid hämtning. De maskinella system som finns idag är: z Sopsug (mobil och stationär) z Behållare ovan eller under jord som töms med kranbil z Konventionell container z Matavfallskvarn kopplat till tank för verksamheter med livsmedelshantering z Matavfallskvarn kopplat till tank för flerbostadshus Se bilaga 1-6 för mer information om maskinella och manuella system. I bilaga 7 finns anvisningar för avfallsutrymmen. Manuell hantering bör undvikas vid insamling av tunga fraktioner såsom tidningar och glas. Transport- och hämtvägar Hämtvägen är sträckan mellan avfallsbehållaren och hämtfordonet samt området kring fordonets uppställningsplats. Vilka krav som ställs på hämtvägar är beroende av vilket avfallssystem och tillhörande hämtfordon man väljer. Specifika krav finns i bilagorna 1-6 för respektive system. Följande krav gäller samtliga system. z Backning med hämtfordon får inte förekomma, på grund av olycksrisken. Denna aspekt ska tas med i planeringen av hämtstället. Storlek på återvändsgators vändplaner ska passa det hämtfordon som ska trafikera platsen. z Hämtfordon får inte trafikera gång- och cykelväg eller bilfritt bostadsområde. 9

z Transportvägar måste uppfylla de krav som ställs för fordon med en vikt på mellan 26,5 och 36 ton. I områden där sådan trafik inte är möjlig ska hämtställe placeras i direkt anslutning till av kommunen godkänd transportväg. z Parkerade fordon får inte hindra framkomligheten. Avfallshantering i flerbostadshus De system som finns för insamling av hushållsavfall är kärl, container, matavfallskvarn kopplad till tank, sopsug och markbehållare. Container ses inte som en permanent lösning så vida den inte är kopplad till en sopsug. Vid nybyggnation Vid nybyggnation av flerbostadshus ska mekaniska system som sopsug och markbehållare användas. Dessa system är bättre ur arbetsmiljösynpunkt, de kräver mindre transporter till och från, samt inom området. Sopsug möjliggör även att ha sopnedkast i fastigheten. Oavsett vilket system som väljs ska möjlighet till sortering i minst två fraktioner finnas, gärna fler. De fraktioner kommunen kräver är matavfall och brännbart restavfall hushållsavfall. Kommunen ser gärna att hänsyn tas till miljöbalkens 1 kap 1 punkt 5 om att återvinning och återanvändning ska främjas. I bostadslägenheter ska det finnas plats för källsortering av avfall, enligt plan- och byggförordningen. Att redan vid nybyggnation se till så att det finns plats för sortering under diskbänken ger de boende bra förutsättningar för att sortera sina sopor. Mekaniska system, såsom sopsug och markbehållare, ska installeras vid nybyggnation. San Sac: markbehållare. Ilab: Container (lastväxlarcontainer). Envac: Sopsug med inkast på gården och terminal. PWS: Avfallskärl i plast. 10

Särskild utrustning för matavfall behövs Staden levererar särskild utrustning till alla hushåll som ansluts till insamlingssystemet. Utrustningen består av papperspåsar och en speciell hållare till dessa, eller korg, att placera exempelvis under diskbänken. När kök installeras, är det därför viktigt att ta hänsyn till följande: z Vid val av kök, säkra att tillräckligt utrymme för matavfallshållare finns så att den kan användas korrekt. Med fördel placeras hållaren under diskbänk. z Hållaren och påsen är konstruerad så att luft ska kunna ventilera påsen och låta fukten avdunsta. z Täta behållare för källsortering fungerar inte för matavfall, då ventilation förhindras. Hållaren har måtten (bredd x djup x höjd) 255 x 200 x 200 mm och kan hängas upp eller stå fristående. Matavfallet samlas in i papperspåsar för att sedan rötas och bli biogas. Källsortering Till fastigheten ska också finnas ett avfallsutrymme för sortering av grovsopor, elektronik och farligt avfall. Utrymmet kan med fördel även användas för fastighetsnära sortering av förpackningar och tidningar. Utrymmet rekommenderas även ha hyllor för de matavfallspåsar som hushållen behöver för sin matavfallsutsortering. Observera att grovsopor samlas in i kärl med fyra hjul. Sopsugssystem och markbehållare kan anpassas till källsortering. Förutom brännbart restavfall och matavfall, går det bra att samla in ett flertal andra avfallsslag. Varje fraktion behöver egen behållare. Om butiker, kontor eller andra verksamheter ska finnas i fastigheten läs mer om deras sophantering under verksamheter. Vid ombyggnation Vid ombyggnation av soprum kan mekaniska system med fördel användas, men även kärl är ett alternativ. z Utrymme ska finnas för utsortering av minst två fraktioner; matavfall och brännbart restavfall. z Ett avfallsutrymme för sortering av grovsopor, elektronik och farligt avfall bör anordnas. Detta utrymme kan med fördel även användas för fastighetsnära sortering av förpackningar och tidningar. Vid större ändring av fastighetens användning betraktas det som en nybyggnation, se krav för nybyggnation. 11

Avfallshanteringen i villa, radhus och parhus Vid nybyggnation av villor och radhus kan kärl användas under förutsättning att det finns en av kommunen godkänd transportväg till fastighetsgräns. Finns, eller byggs, sopsug i närheten ska nya villor och radhus kopplas på detta system. Kärl vid en- och tvåbostadsfastigheter ska placeras på lämplig plats vid fastighetens tomtgräns så nära hämtningsfordonets angöringsplats som möjligt. System där de boende drar sitt kärl till en uppsamlingsplats är inte att rekommendera. Däremot kan en gemensam avfallshantering lösas med miljöhus, markbehållare eller dylikt. Till varje fastighet ska det finnas möjlighet till utsortering av matavfall. Yta för två kärl behövs därför för varje hushåll. Byggs spaljéer eller liknande runt kärlen ska detta beaktas. Avfallshanteringen hos verksamheter Kommunen ansvarar för insamling av verksamheters avfall som är jämförligt med hushållsavfall. Fastighetsägaren är dock ytterst ansvarig för att det finns ett utrymme som fungerar för aktuell verksamhet. Planeras lokaler för verksamheter i delar av en flerbostadshus ska god avfallshantering säkerställas för aktuell verksamhet. Detta gäller även där hela fastigheten är för verksamheter. När det gäller livsmedelsverksamhet och verksamhet som hanterar farligt avfall ska avfallshanteringen vara godkänd ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt enligt gällande lagstiftning. Verksamheter utan livsmedelshantering Vid nybyggnation och ombyggnation Butiker, frisörer, kontor och liknande utan livsmedelshantering har oftast små mängder hushållsavfall. Kärlhämtning från eget soprum är att föredra. Utöver hushållsavfall finns oftast wellpapp, då varor kommer i kartonger. Beroende på vilken typ av verksamhet det rör sig om kan det även finnas behov för ytterligare någon sortering. Diskussion bör föras med verksamheten och kommunen om vilket utrymme som kan behövas. Sophantering sker i kärl eller i andra godkända system. Verksamheter med livsmedelshantering Verksamheter med livsmedelshantering har ytterligare krav när det gäller sophanteringen. Stadsbyggnads- och miljöförvaltningens tillsynsmyndighet har följande krav på hushållsavfall från livsmedelslokaler: z Matavfall från livsmedelsverksamhet ska placeras i behållare som går att stänga, såvida inte livsmedelsföretagarna kan visa kontrollmyndigheten att andra typer av behållare som används är lämpliga. Dessa behållare ska ha en lämplig konstruktion, hållas i gott skick, vara lätta att rengöra och lätta att desinficera. z Det ska finnas adekvata möjligheter för förvaring och hämtning av matavfall från livsmedelsverksamhet. Utrymmen för avfallsförvaring ska utformas och skötas på ett sådant sätt att det möjliggör att hålla dem rena och fria från skadedjur. Matavfall från livsmedelsverksamhet ska förvaras och avlämnas på ett hygieniskt och miljövänligt sätt. För att lättare uppfylla ovanstående krav, rekommenderar tillsynsmyndighe- 12

ten i Sundbyberg kylt soprum alternativt kylskåp för kärl. Sundbybergs stad kräver att alla verksamheter med livsmedelshantering sorterar ut sitt matavfall. De insamlingssystem för matavfall som finns i Sundbyberg stad är: z Kärl z Matavfallskvarn kopplat till tank z Kombinerat system för fett- och matavfall z Pall (förpackat livsmedel) z Container Alla verksamheter med livsmedelshantering ska ha fettavskiljare installerad. Denna skyldighet regleras i stadens ABVA. z Fettavskiljare ska vara lätt tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka ska kunna öppnas av en person och får inte vara övertäckt när tömning ska ske. Anordning för slanganslutning ska finnas. Överenskommelse om placering av tömningspunkt görs med avfallsansvarig nämnd. z Vid nyanläggning av fettavskiljare ska avstånd mellan uppställningsplats för slamsugbil och tömningspunkt inte överstiga 10 meter såvida inte särskilda skäl föreligger. z Installation av fettavskiljare är bygganmälningspliktiga. z Kontakta VA-ansvarig nämnd för dimensionering. Envac: Matavfallskvarn i kök Mer information om de krav som finns vid installation av fettavskiljare finns i bilaga 4. Vid nybyggnation Utsortering av matavfall i kärl eller i avfallskvarn med tank ska vara möjligt från samtliga av följande verksamheter. Skolor och förskolor med fler än 70 barn ska ha en matavfallskvarn med tank. Detta gäller även restauranger och storkök med fler än 200 tillagade portioner per dag. För mer information om avfallsutrymmens utformning för skolor och förskolor se bilaga 9. För mer information om matavfallskvarnar med tank, se bilaga 3. När det gäller övrig sortering bör diskussion föras med verksamheten och eventuellt kommunen om vilka fraktioner som ska sorteras ut och vilket utrymme som kan behövas. Sortering sker i kärl eller i andra godkända system. Vid ombyggnation Vid ombyggnation ska möjlighet att sortera ut matavfall i kärl eller tank finnas. Vid stora mängder matavfall i kombination med svåra hämtförhållanden ska kvarnsystem med tank utredas. När det gäller övrig sortering bör diskussion föras med verksamheten och eventuellt kommunen om vilka fraktioner som ska sorteras ut och vilket utrymme som kan behövas. Sortering sker i kärl eller i andra system. 13

Bygglov och bygganmälan vid ändring av avfallsutrymmen Ändrar man en lokals användning till exempel från förråd till soprum krävs en bygglovsansökan. Detta gäller även om man gör en fasadändring, exempelvis en ny dörr i fasaden. Bygganmälan behövs om man väsentligt ändrar planlösningen eller väsentligt ändrar anordningar för vattenförsörjning, avlopp och ventilation. Ansökan om bygglov och bygganmälan görs på blankett från stadsbyggnads- och miljöförvaltningen. Ansökan lämnas tillsammans med situationsplan och fasadritningar. Mer om bygglov och bygganmälan kan du läsa i bilaga 8. Uppskattade avfallsmängder Mängder i detta avsnitt baseras på erfarenheter som sammanställts av Avfall Sverige i rapporten: Hushållsavfall, RVF Utveckling 02:12. Observera att mängderna är ungefärliga värden. Tabellen nedan kan användas för beräkning av storlek på avfallsbehållare för osorterat hushållsavfall (undantaget producentansvarsavfall). Finns befintliga flöden, till exempel vid ombyggnation, ska dessa beaktas i första hand. Byggnad Flerbostadshus Äldreboende Skolor Förskolor Kontor Butiker Volym per vecka 90 liter per lägenhet 120 liter per boende 10 liter per elev 15 liter per barn 2 liter per kvadratmeter Beror på verksamhet Observera att i dessa värden ingår en viss källsorteringsgrad. Mängderna ovan påverkas av om avfallet källsorteras i fastigheten. De påverkas även av vilka som bor i fastigheten. Barnfamiljer alstrar mer avfall än ett singelhushåll. Det är bättre att överdimensionera än att underdimensionera. Om avfallet delas upp kan volymen per lägenhet i flerbostadshus beräknas enligt följande riktvärden: Material Volym Biologiskt avfall 10 liter per vecka och hushåll Brännbart restavfall 90 liter per vecka och hushåll Grovavfall 2 kubikmeter per år och hushåll Avfall med producentansvar sorteras ut från hushållsavfallet i varierande grad. Önskat hämtintervall för källsorterat avfall från markbehållare är varannan vecka. För information om dimensionering, kontakta valfri entreprenör. 14

Bilaga 1. Anvisningar för sopsug Stationär sopsug En stationär sopsug är ett helt slutet vakuumsystem som kan försörja flera byggnader. Systemet lämpar sig både för mindre och större bostadsområden. I ett stationärt system sugs avfallet till en terminal i eller utanför bostadsområdet där de hamnar i en container för vidare transport. Inkast Avfallet lämnas i ett nedkast som kan vara placerat inomhus eller utomhus. För placering av inkast i befintlig bebyggelse kan systemet exempelvis anslutas till ett befintligt nedkastschakt. Vid nybyggnation kan inkasten placeras på varje våningsplan via genomgående nedkastschakt eller enbart i entréplanet. Vid placering utomhus ska hänsyn tas till de boendes gångavstånd. Lagring och vidaretransport Avfallet lagras tillfälligt i schaktet nedanför inkasten. Vid tömning öppnas schaktet nedtill och avfallet sugs med hjälp av vakuum till en container i en terminal som kan vara placerad i ett bergrum eller i en byggnad. Tömning av schaktet sker med jämna mellanrum och styrs automatiskt från terminalen. Containern hämtas med containertömmande fordon. Mer information Kontakta en leverantör för mer information och dimensionering av systemet. Eleiko: Principskiss, stationär sopsug Envac: Principskiss, stationär sopsug 15

Mobil sopsug Systemet med mobil sopsug lämpar sig både vid nybyggnation och i befintlig bebyggelse. I ett mobilt sopsugsystem lagras avfallet i förvaringstankar som regelbundet töms genom att en sopbil utrustad med vakuumsug kopplas till en så kallad dockningspunkt. Envac: Principskiss, mobil sopsug Inkast Avfallet läggs i ett nedkast som kan vara placerat inomhus eller utomhus. För placering av inkast i befintlig bebyggelse kan systemet exempelvis anslutas till befintligt nedkastschakt. Vid nybyggnation kan inkasten placeras på varje våningsplan via genomgående nedkastschakt eller enbart i entréplanet. Vid placering utomhus ska hänsyn tas till de boendes gångavstånd. Tank och dockningspunkt Avfallet lagras i en sluten tank placerad under jord i anslutning till inkast på gården eller i byggnadens källarplan. Storlek på och antal tankar anpassas efter avfallsmängden i fastigheten och efter hur många utsorterade avfallsfraktioner som systemet ska omfatta. Varje fraktion behöver egen tank. Avfallet vakuumsugs till bilen efter att den kopplats till en dockningspunkt som ansluts till en eller flera tankar via rörledningar under jord. På detta sätt kan avfallet från flera byggnader hämtas från en och samma plats. Det ska vara möjligt att på platsen parkera en sopbil à 2,5 x 10 meter under minst fem och maximalt 15 minuter. Tömningstiden beror av storlek på tank och hur många tankar som är kopplade till punkten, eftersom tankarna töms en i taget. Tömning sker med en sopsugbil. Tömningsfordonets ungefärliga dimensioner: z bredd: 2,5 m z längd: 10 m z höjd: 4 m Tömningskriterier z Tömningsfordonets angöringsplats* får inte vara placerad vid utfarter eller placeras vid en korsning. z Inga hinder för tömningsröret mellan dockningspunkt och angöringsplats*. z Tömningsröret kan dras över parkerade bilar. Observera dock att tömningsfordonet inte får stoppa upp övrig trafik. z Angöringsplats* får inte placeras så att backning måste utföras. 16

z Dockningspunkt får inte ligga på allmän mark. z Dockningspunkt får inte ligga i marknivå. z Avstånd mellan fordonets centrum och behållarens centrum får vara maximalt 5 meter. z Angöringsplats* bör inte placeras utmed huvudgator om det inte finns lastzon eller parkeringsficka avsedd för tömningsfordon. *Med angöringsplats menas den plats varifrån bilen kan tömma behållarna. Rita ut denna plats på ritningarna. Mer information Kontakta en leverantör för mer information och dimensionering av systemet. 17

Bilaga 2. Anvisningar för markbehållare Markbehållare En markbehållare är en nedgrävd behållare med inkast ovan jord. Att behållaren till största delen är under mark sparar en hel del utrymme. Detta gör det möjligt att ha en större behållare och längre tömningsintervall. Förvaring under jord ger även en lägre temperatur vilket minskar risken för lukt. Val av markbehållare Vid nybyggnation ska minst två behållare läggas ned. En för matavfall och en för brännbart restavfall. PWS Nordic AB: UWS-behållare I Sundbyberg går insamlat matavfall till rötning och blir biogas och biogödsel vilket innebär att man i dagsläget bara kan använda papperspåsar för insamling av detta avfall. Alla behållartyper är inte lämpliga för insamling av matavfall på detta sätt. Har systemet ingen innersäck som byts vid varje tömning krävs rengöring av behållare med spol- och sugbil oftare än för system med innersäck. Det kan dessutom påverka behållarens livslängd. Dimensionering av markbehållare Markbehållare finns med olika tankstorlekar. Vid val av storlek ska hänsyn tas till att tömning av brännbart restavfall ska ske varannan vecka. Tömning av behållare med matavfall sker varje vecka. Tömningsförfarandet Utrymmeskrav för krantömmande sopbil. Efter Avfall Sveriges förlaga. Frihöjd: 6 meter Minst 3,5 meter 5,5 meter Det finns två olika varianter av markbehållare den ena är en underjordisk container och den andra en underjordisk säck. Väljs markbehållare utan innersäck kommer behållarna att behöva rengöras oftare än de med innersäck, speciellt om de förvarar matavfall. Båda kräver lyft på cirka 6 meter med en kranbil och töms underifrån ner i sopbilen. En tömning tar mellan fem minuter och en kvart beroende på modell och tömningsfordon. Då det är höga lyft med tunga behållare är det extra viktigt att tömning kan ske på ett säkert sätt, vilket är anledningen till några av kriterierna nedan. Vid tömning spärras området mellan behållare och tömningsfordon av med hjälp av band och koner. 18

Tömningsfordonet har en bredd på 2,5 meter, inklusive stödben cirka 4,2 meter. Längden är 10,5 meter. Höjden 4 meter. Tömningskriterier z Tömning av behållare får inte ske över allmän gångbana. z Tömning av behållare får inte ske över cykelbana. z Om tömning görs över ett så kallat naturligt gångstråk ska det finnas en säker alternativ gångväg runt och förbi markbehållaren. z Bilens angöringsplats* får inte vara placerad vid utfarter eller placeras vid en korsning. z Inga hinder i höjdled får begränsa lyftarmen eller själva behållaren. z Angöringsplats* får inte placeras så att backning måste utföras. z Angöringsplats* får inte ligga så att parkerade bilar finns mellan tömningsfordon och behållare. z Avstånd mellan fordonets centrum och behållarens centrum får vara maximalt 6 meter. z Angöringsplats* bör inte placeras utmed huvudgator. 28 m R = 12,5 m Figuren visar vilken storlek på vändplan som krävs för tömningsfordonet. Vändzonens köryta behöver vara minst 25 meter i diameter, och ha en fri remsa runtomkring på 1,5 meter för lastbilens överhäng. *Med angöringsplats menas den plats varifrån bilen kan tömma behållarna. Rita ut denna plats på ritningarna. 1,5 m 6 m 1,5 m Behållarens placering Kontakta kommunen innan behållare placeras ut. Bedömning av platsens lämplighet görs utifrån varje enskilt fall. z Behållare ska stå på kvartersmark. z Inkast ska vara vänt mot kvartersmark. z Hänsyn ska tas till riskerna för lukt, exempelvis om behållare står för nära bostäder eller luftintag till byggnader. Detta system är inte helt luktfritt. z Behållare ska placeras på ett trafiksäkert sätt. z Behållare ska vara placerad så att ytvattenavrinning möjliggörs. Mer information Kontakta en leverantör för mer information och dimensionering av systemet. 19

Bilaga 3. Anvisningar för matavfallskvarn med tank Kvarnsystem med tank eller uppsamlingsbehållare kan vara en bra lösning vid framförallt ny- och ombyggnation och är att föredra ur arbetsmiljö och livsmedelshygienisk synpunkt, särskilt i verksamheter med stora mängder matavfall. I en matavfallskvarn finfördelas matavfallet först i en avfallskvarn och transporteras i rör till en tank som en slamsugbil sedan tömmer. Kombinerade system, där matavfallstank har kopplats samman med fettavskiljare fungerar på samma sätt. I de system där kvarnen finns installerad i köket så förbättras arbetsmiljön både för kökspersonal samt insamlingspersonal. Vid ombyggnation gäller detta särskilt i verksamheter med avfallsutrymme som är svårtillgängliga för kökspersonalen eller har svåra hämtförhållanden. Det finns även mindre enklare kvarnsystem där kvarn och tank sitter ihop i en enhet för placering i avfallsutrymme. Envac: MicroVac-tank Generella kriterier Vid installation av matavfallskvarnar gäller följande förutsättningar. Större enhet z Det måste finnas plats för matavfallskvarnen i köket. z Hänsyn till placering av tank måste tas till den maximala sträcka som pumpen klarar av att pumpa matavfallet. z Det måste finnas möjlighet till avluftning av tank. z Det måste finnas en lämplig angöringsplats att ställa sugfordonet som tömmer tanken, så nära tömningspunkt som möjligt och där det är lastzon. Exempelvis vid varuintaget. 20