MINNESANTECKNINGAR 2002-05-29 L AN TM Ä TE R IE T Styrgruppsmöte, Skan-RTK Tid: 2002-05-21 Plats: Stadsbyggnadskontoret, Malmö Närvarande: Berit Roos, Simrishamns Kommun Bo Jonsson, Lantmäteriverket Bo Nilsson, Perstorps Kommun Daniel Johansson, Lantmäteriverket, minnesanteckningar Hans Ljungström, Malmö Kommun Håkan Erikson, Lm-myndigheten Skåne Län Inge Jonsson, Lm-myndigheten Skåne Län Paul Broddesson, Vägverket Hans Sjökvist, Hässleholms Kommun Lars Kvarnström, Helsingborgs Kommun Lars Ollvik, Lunds Tekniska Högskola, sammankallande Leif Randau, Kristianstads Kommun Magnus Holmqvist, Lunds Kommun Per Cederlund, Geosat AB Ej närvarande: Kopia till Kontaktpersoner, Skan-RTK Projektdeltagare, Skan-RTK 1. Inledning och agenda Lars Ollvik hälsade alla välkomna. Nedanstående agenda för dagens möte fastställdes: 1. Godkännande av mötesagenda 2. Konstitution av styrgruppen DAN IEL JOHANSSON LAN DSKAPS- OCH FASTIGHETSINFORMATION, GEODESI, LAN TM ÄTERIVERKET, 80182 GÄVLE BESÖK: LAN TM ÄTERIGATAN 2, TEL: 026 633000, DIREKT: 026 633686, FAX:026-610676: E-POST: daniel.johansson@ lm.semailto:bo.jonsson@ LM.SE
LANTMÄTERIET 2(14) 3. Fastställande av projektbeskrivning 4. Avstämning av aktivitetslista 5. Nätkonfiguration Rekognosering av projektstationerna Installation av projektstationerna Låneutrustning Utbildning Uppstartsdagar 6. Intressentlista 7. Nästa möte 8. Övriga frågor Planering av aktiviteter i samband med uppstart av nätet (press m.m.) Information om aktiviteter inom Nätverks-RTK i övriga landet. 1. 2. Konstitution av styrgrupp Styrgruppens sammansättning som föreslagits vid Kick-Off mötet 020313 står fast. Dessutom kan ytterligare personer adjungeras vid behov. Styrgruppen kommer överens om att det är lämpligt att styrgruppsmedlemmarna utser varsin suppleant som kan träda in då ordinarie deltagare är förhindrad att närvara. Lars Ollvik fungerar som mötesordförande då styrgruppen sammanträder, Lars Kvarnström är vice ordförande. Daniel Johansson, som är projektledare för SKAN-RTK, utses till sekreterare och Håkan Eriksson som vice sekreterare, En justeringsman utses vid varje möte. För detta möte utses Leif Randau som justeringsman.. 3. Fastställande av projektbeskrivning Ett utkast hade i förväg distribuerats till styrgrupp och kontaktpersoner för projektets intressenter. Vissa mindre förslag till korrigeringar inkom före mötet. En projektbeskrivning med ytterligare några korrigeringar redovisades vid styrgruppsmötet för styrgruppen. En del önskemål om ytterligare mindre korrigeringar framfördes. Styrgruppen var överens. Daniel åtgärdar och distribuerar slutgiltig projektbeskrivning. Projektbeskrivningen distribueras via e-post och publiceras dessutom på http://www.swepos.com
3(14) 4. Avstämning av aktivitetslista Nätkonfiguration: En modifierad nätkonfiguration redovisas för styrgruppen. Denna konfiguration innehåller ytterligare en projektstation vilket innebär en ökad kostnad (ekonomisk täckning finns). Den nya konfigurationen innebär ökad täckningsgrad vid Skånes kuster, en bättre anslutning norrut samt en mycket bra geometri med kortare baslinjer. Frågan om vad som händer med Swepos-stationerna i Malmö och Helsingborg väcks. Bo förklarar att när de nya projektstationerna efter Skånes västra kust är igång kommer utrustningen i Malmö och Helsingborg att flyttas till östra kusten. Gruppen föreslår att stationssymbolerna för Malmö och Helsingborg tas bort från skissen som visar nätkonfigurationen, detta åtgärdas. (Bifogas som bilaga 1.) Rekognosering av projektstationerna: Daniel redovisar läget för rekognoscering av de nya projektstationerna. Rekognoseringen har gått bra, ansvarig har varit Peter Wiklund (Lantmäteriverket). Bo Jonsson passar på att tacka de lokala kontaktpersoner som medverkat vid rekognosering och installation. Installation av projektstationerna: Installationen går i princip enligt tidplan. Det har i vissa fall varit svårt att få besked om möjligheterna till tele-installation. Beträffande tidplanen för installation så tyder allt på att alla stationer kommer att vara igång till datumet för officiell projektstart (1:a juli). Låneutrustning: Upplägg och status för låneutrustning i projektet redovisas. Samtliga stora leverantörer av geodetisk GPS-utrustning stödjer projektet genom att tillhandahålla låneutrustningar under delar av projektåret. Fabrikaten har fördelats på intressenterna genom lottning. Schema med tidsperioder för de intressenter som lånar utrustning redovisas. (Bifogas som bilaga 2.) Utbildning: Läget för den utbildning som kommer att erbjudas fullbetalande intressenter som är nybörjare inom GPS-området redovisas. Utbildningsprogram samt deltagarförteckning redovisas. Utbildningen kommer att hållas i Klippan (Kommunförbundet Skånes lokaler) under vecka 23.(3:e 6:e juni) Kallelse / inbjudan har gått ut till de som berörs. En del intressenter som inte har kunnat erbjudas möjlighet att deltaga i utbildningarna under vecka 23 har uttryckt önskemål om ytterligare utbildningstillfälle under
4(14) sensommaren / hösten. Det finns dessutom ett behov av en fördjupad utbildning senare i projektet för de som redan idag behärskar GPS-tekniken men behöver friska upp kunskaperna. Lantmäteriverket undersöker möjligheterna att tillmötesgå dessa önskemål och lämnar förslag på innehåll, tidpunkter och deltagaravgifter. Frågan tas upp igen vid nästa styrgruppsmöte. Uppstartsdagar: Daniel redovisar läget för uppstartsdagarna; Kallelse / inbjudan har skickats till kontaktpersoner för de intressenter som berörs. Uppstartsdagarna kommer att genomföras fabrikatsvis och syftar till att samtliga utrustningar skall fungera inför projektstarten. Vid dessa träffar ges också instruktioner om hur testmätningarna skall genomföras och redovisas. Inför uppstartsdagarna har intressenterna uppmanats teckna GSM-abonnemang enligt de alternativ som redovisas i bilaga 3. Vid uppstartsträffarna kommer också information on vikten av bra GSM-antenner att behandlas, förslag ges enligt bilaga 4. Dessutom kommer transformationssamband att diskuteras. Bengt andersson på Lantmäteriet arbetar med att ta fram samband för de kommuner som lämnat tillräcklig information för att detta skall vara möjligt. Representant från respektive leverantör, Daniel Johansson samt utsedd stödperson för respektive fabrikat från LMV kommer att medverka vid dessa träffar. Träffarna kommer i huvudsak att äga rum i Klippan (Kommunförbundet Skånes lokaler) under vecka 24, en träff sker i Helsingborg (Öresundskrafts lokaler) den 28:e juni. 5. Intressentlista En uppdaterad intressentlista samt summan av alla intressentbidrag redovisades. (Bifogas som Bilaga 3.) 6. Nästa möte: Nästa styrgruppsmöte äger rum kl. 10:00 den 29:e augusti 2002 i Helsingborg. Preliminärt sammanträder styrgruppen även den 24:e oktober 2002 i Lund. 7. Planering av aktiviteter i samband med uppstart av nätet: Bo redovisar hur press och media hanterades vid invigningen av projektet Position Stockholm Mälaren Del II.. Denna händelse har fått väldigt mycket stor uppmärksamhet i media. Det diskuteras hur invigningen skall hanteras i Skåne. Majoriteten av styrgruppens medlemmar föredrar att inför projektstarten (1:a juli) skicka ut en pressrelease, Lantmäteriverket har underlag för en sådan, se bilaga 4. Man vill sedan informera press och media intensivt under hösten då projektet är igång på allvar, planerna för detta
5(14) diskuteras vidare vid nästa möte. 8. Information om aktiviteter inom Nätverks-RTK i övriga landet: Bo informerar gruppen om hur arbetet framskrider i produktionsprojektet i Mälardalen. En skiss över Väst-RTK visas och Bo presenterar idéer om hur de olika näten skall kunna knytas samman till ett nät. 9. Avslutning: Lars Ollvik förklarat mötet avslutat och tackar mötets deltagare. Ett tack riktas också till Malmö Statsbyggnadskontor för värdskapet.
6(14) Bilaga 1. Uppdaterad nätskiss:
7(14) Bilaga 2. Schema för låneutrustningar:
8(14) Bilaga 4. Information om GSM-antenner: GSM-antenn vid dåliga mottagningsförhållanden Användningen av GSM-modem som datalänk vid mätning med GPS-RTK har ökat dramatiskt den senaste tiden. Tyvärr är täckningsområdet för GSM inte fullgott i hela landet. För att få en uppfattning om hur bra GSM-signal man har kan man titta på sin mobiltelefon. Vissa mottagarfabrikat har implementerat liknande funktioner i sin fältdatormjukvara. Första åtgärd vid dålig kontakt är att höja antennen genom att dra ut teleskop-masten i ryggsäcken. Antennhöjden betyder mer än vad man i allmänhet tror. I vissa fall kan mottagningen förbättras genom att man använder en bättre GSM-antenn, en så kallad hi-gain antenn. En sådan antenn förstärker signalen och ökar chansen för att man skall få kontakt med någon GSM-basstation. Tyvärr förstärks också bruset, detta gör att man under vissa förhållanden kan få problem med hi-gain antenner. Om man befinner sig väldigt nära en basstation kan hi-gain antennen nämligen snappa upp en signal från en basstation längre bort, detta är ovanligt men kan inträffa. Om detta problem skulle uppstå så kan man använda sin originalantenn istället, ha därför alltid denna i ryggsäcken. Antenn och tillbehör kan köpas från: Malux Elektro AB Box 221 891 25 ÖRNSKÖLDSVIK Tel: 0660-559 00 Fax: 0660-850 85 E-mail: elektro@malux.se Följande behövs om du har TNC-anslutning för ditt GSM-modem (normalfallet). Art.Nr. Beskrivning Pris/st MG692S Jordplansantenn. Kolinjär 900 MHz, 3 db 360 sek A-8147.0001 Antennkabel LL58 1,3 m 45 sek A-46041 TNC roterande FME 17 sek Priser är exklusive moms & frakt, för beställningar som understiger 500:- tillkommer 35:- i exp.avg. Observera att detta är endast ett exempel på en produkt från en leverantör, jag har inte möjlighet att scanna av hela utbudet. Har ni andra alternativ som ni tycker är likvärdiga eller bättre så får ni gärna höra av er till mig. Hör i första hand med er leverantör om de kan erbjuda en bra antenn, kanske har ni redan idag en higain antenn. Bilder på montage bifogas. / Daniel Johansson, LF-Geodesi
9(14) Dragavlastare
10(14) Bilaga 5. Intressentlista: 1 Banverket 2 Bjuvs Kommun 3 Bromölla Kommun 4 ComCarta 5 ENTEK, Helsingborgs Kommun 6 Geodetica AB 7 GEOSAT AB 8 Geosurvey Mätteknik AB 9 Helsingborg, Tekniska Förvaltningen 10 Helsingborgs Kommun, Stadsbyggnadskontoret 11 Hässleholms Kommun 12 Höganäs Kommun 13 Hörby Kommun 14 Klippans Kommun 15 Kristianstad Kommun 16 Kävlinge Kommun 17 Laholms Kommun 18 Landskrona Kommun 19 Lantmäterimyndigheten Skåne Län 20 Lantmäterimyndigheten Blekinge Län 21 Lomma Kommun 22 Lunds Energi, Lunds Kommun 23 Lunds Kommun 24 Malmö Kommun 25 Markaryds Kommun 26 Metria 27 Onsala Rymdobservatorium 28 Osby Kommun 29 Perstorps Kommun 30 Scandiakonsult, RST 31 Simrishamns Kommun 32 Sjöbo Kommun 33 Skurups Kommun 34 Svalövs Kommun 35 Tyrens Infrakonsult AB 36 Vägverket, Region Skåne 37 Åstorps Kommun 38 Älmhults Kommun 39 Ängelholms Kommun 40 Öresundskraft, Helsingborgs Kommun 41 Örkelljunga Kommun 42 Östra Göinge Kommun
11(14) Bilaga 6. Underlag för pressrelease: Lantmäteriet startar en positionstjänst i Stockholmsområdet för positionering och navigering med GPS med centimeternoggrannhet. Invigning och Presskonferens torsdagen den 7 februari kl 09.30-10.30 i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4, Stockholm, anmälan i receptionen 1.1 Program för invigningen 09.00 Kaffe och ostfralla 09.30 Inledning, Joakim Ollén, Generaldirektör, Lantmäteriet, Gävle 09.35 Kort presentation av positionstjänsten, Bo Jonsson, Lantmäteriet, Gävle 09.40 Kommunala tillämpningar, Per Johansson, Västerås kommun 09.50 Tillämpningar inom Banverket, Sven G Johansson, Banverket, Stockholm 10.00 Tillämpningar inom Vägverket, Per Isaksson, Vägverket, Borlänge 10.10 Invigning av Positionstjänsten av Generaldirektör Joakim Ollén, samt demonstration och möjlighet att ställa frågor 1.2 Kortfattad beskrivning av positionstjänsten Ur GPS-mätningar på ett antal stationer med kända positioner (fasta referensstationer) beräknas korrektioner för positionering och navigering med GPS med centimeternoggrannhet. Dessa korrektioner distribueras till användaren via GSM eller FM-radionätet. Principen kallas Nätverks-RTK. Tillämpningar som kan utnyttja den aktuella korrektionstjänsten är t. ex. inmätning av fastigheter, dokumentation av va- och avloppsledningar, uppbyggnad av databaser med geografisk information som har hög lägesnoggrannhet, angöring av fartyg till kaj, precisionsnavigering, styrning av maskiner vid anläggningsarbeten, positionering inom lantbruk och skogsbruk. Positionstjänsten kommer att innebära effektiviseringar för dessa tillämpningar, dvs lägre kostnader. En annan effekt av Positionstjänsten är att det krävs ett betydligt glesare nät av utgångspunkter (referenspunkter) på marken för GPS-mätning, dvs en besparing för de organisationer som tillhandahåller sådana nät av referenspunkter. På nationell nivå tillhandahåller t. ex. Lantmäteriet, Vägverket och Banverket referenspunkter för GPS-mätning och på lokal nivå är det ofta kommunerna som tillhandahåller sådana punkter De fasta referensstationerna i Stockholmsområdet för positionstjänsten, se figur 1 nedan, ingår i den rikstäckande infrastrukturen SWEPOS, som drivs och vidareutvecklas av Lantmäteriet, se www.swepos.com. GPSmätningar på de fasta referensstationerna överförs varje sekund till en driftsledningscentral i Gävle, där korrektioner beräknas och idag sänds ut via GSM, i framtiden kommer det att vara möjligt att använda även FMradionätet och radiomodem som distributionskanaler. Positionstjänsten kan betraktas som en prototyptjänst under 2002 och är ett samarbetsprojekt mellan Lantmäteriet, kommuner, statliga verk och konsultfirmor. En vidareutveckling av den mjukvara som används för korrektionsberäkningen förväntas under 2002. Positionstjänsten är nästa steg i den yrkesmässiga användningen av satellitbaserad navigering/positionering där kravet på positionsnoggrannheten ligger på centimeternivå. De idag operationella positionstjänsterna Epos, Mobipos och Sjöfartsverkets DGPS-tjänst ger meternoggrannhet
12(14) Baserat på erfarenheterna under 2002 kommer en operationell positionstjänst med regional täckning att utvecklas, se vidare utredningen Geodesi 2000. 1.3 Vad händer i framtiden? Det finns ett stort intresse för denna typ av positionstjänst även i södra och västra Sverige och det finns långt framskridna planer för motsvarande typ av samarbetsprojekt i dessa delar av Sverige, se vidare figur 2. Utredningen Geodesi 2000, se www.lantmateriet.se som är ett förslag till en tioårsplan för Geodesiområdet, föreslår att en positionstjänst som ger centimeternoggrannhet etableras i södra Sverige och längs Norrlandskusten. För att få en bred användning av en positionstjänst krävs att den påbörjade implementeringen av GPS-tekniken inom olika tillämpningsområden fortsätter och att GPS-mognaden i användarledet ökar. 1.4 Vad är Nätverks-RTK? För att erhålla positionsnoggrannheter bättre än några meter vid användning av GPS krävs att man gör samtidiga mätningar på en punkt med känd position för att få korrektionsdata för den aktuella tillämpningen. Ur mätningarna på den kända punkten kan man beräkna en korrektion till den erhållna positionen för inverkan av fel som uppstår när signalerna från GPS-satelliterna går igenom atmosfären, samt för fel som uppstår på grund av fel i satellitens position. Punkterna med kända positioner kan antingen vara markerade punkter i terrängen som användaren själv sätter upp en GPS-mottagare på och som sänder korrektioner i den aktuella tillämpningen. En annan möjlighet är att det finns ett antal fasta stationer med kända positioner som levererar korrektionsdata till alla användare inom resp. stations täckningsområde. SWEPOS är ett nationellt nät av ca 40 fasta referensstationer, där data varje sekund sänds till en beräkningsserver på Lantmäteriverket i Gävle, där korrektionsdata för GPS beräknas och distribueras till användarna, se vidare www.sepos.com. Den GPS-teknik som i realtid ger en positionsnoggrannhet på centimeternivå brukar betecknas RTK och om de korrektioner som sänds ut beräknas ur mätningar på flera stationer, benämns tekniken Nätverks-RTK. Det sker för närvarande en omfattande utveckling av Nätverks-RTK tekniken beträffande t. ex. mjukvara för beräkning av korrektionsdata som skall skickas ut till användaren, standardisering av dataformat för dessa korrektionsdata, etablering av distributionskanaler för korrektionsdata. Parallellt med denna utveckling bedrivs en kompetensutveckling i användarledet.
L AN TM Ä TE R IV E R K E T 13 (14) Figur 1. Täckningsområde för positionstjänsten med centimeternoggrannhet i Stockholms-området
LANTMÄTERIV ERKET 14 Figur 2. Idéskisser för positionstjänster med centimeternoggrannhet i västra och södra Sverige