Etablering av en vindkraftanläggning på Månberget i Nordanstigs kommun

Etablering av en vindkraftanläggning på Månberget i Nordanstigs kommun Inventering och bedömning av naturvärden 2008-12-17

Följande personer har medverkat i projektet: Jan Henriksson inventering, bedömningar och rapportering Karolina Adolphson bedömningar och rapportering Anders Enetjärn granskning och kvalitetssäkring Jan Henriksson är verksam vid Amalina Natur och Miljökonsult och övriga vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Trakthyggesbruk har omvandlat en stor del av den tidigare naturskogen på Månberget till hyggen och ungskogar amtliga foton i rapporten är tagna av Jan Henriksson. 2

Innehåll 0 ammanfattning...4 1 Inledning...5 1.1 yfte 5 2 Metodik...6 3 Landskap och markanvändning...7 4 Riksintressen, Natura 2000-områden, naturreservat och andra kända naturvärden i området...7 5 Naturvärden inom inventeringsområdet...8 5.1 Flora 8 5.2 Fauna 8 5.3 Områdesbeskrivningar 10 6 Bedömningar och rekommendationer...... 13 Referenser... 14 Bilaga 1 Arter intressanta ur naturvårdsperspektiv, med kommentarer... 16 Bilaga 2 Fåglar observerade vid inventeringen... 19 3

0 ammanfattning En naturvärdesinventering av berget Månberget i norra Hälsingland, nära kusten, genomfördes i mitten av september 2008 på uppdrag av Nordex Energy GmbH weden, figur 0.1. Utredningen ingår som en del i miljökonsekvensbeskrivningen, som ska ligga till grund för tillståndsprövningen av en vindkraftanläggning. Inventeringen genomfördes med vedertagen metodik för olika naturmiljöer. Insamling av befintlig information om naturmiljöerna i området skedde genom kontakter med myndigheter och lokala naturvårdsföreningar samt enskilda kontakter i naturvårdskretsar. Månbergsområdet är småkuperat och ligger i sin helhet under högsta kustlinjen. Det utgörs av skogsmark med svackor med mindre våtmarker. tora delar är hällmarker och svallad morän. Området nyttjas för skogsbruk. I det hyggesdominerade landskapet finns enstaka äldre bestånd kvarlämnade och i nord och ost finns större områden som består av äldre tallskog. Delar av dessa bestånd är bara i begränsad utsträckning påverkade av modernt skogsbruk och betraktas därför som naturskogar. Flera små våtmarker, som i stort sett är opåverkade av dikningar, finns också i området. Områdena med höga naturvärden utgörs av ett relativt stort naturskogsartat skogsområde som bara i begränsad del påverkats av sentida skogsbruksåtgärder, två mindre naturskogsobjekt samt mindre opåverkade våtmarker. Bedömningen är att etableringen av vindkraftanläggningen kan genomföras utan att beröra våtmarkerna och de små naturskogsobjekten med höga naturvärden. Det kan dock vara svårt att genomföra etableringen utan att göra intrång i det stora naturskogsartade området. Den sydöstra delen, med de allra högsta naturvärdena, bör dock undvikas helt. Om intrång sker i området bör Nordex, som kompensation för den negativa påverkan intrånget kommer att medföra på naturvärdena, säkerställa att den sydöstra delen undantas från skogsbruk under den tid vindkraftparken är i drift. 0 AMMANFATTNING Figur 0.1 Översiktskarta med utredningsområdet Månberget inramat 4

Figur 0.2 Utredningsområdet består till stora delar av hällmarker 1 Inledning Nordex Energy GmbH weden planerar att uppföra en vindkraftanläggning på Månberget i nordöstra Hälsingland. om en del i miljökonsekvensbeskrivningen, som ska ligga till grund för tillståndsprövningen av anläggningen, har en naturvärdesinventering utförts i september 2008. I denna rapport presenteras resultaten. Rapporten belyser naturvärdena och ger rekommendationer om hur anläggningen kan utformas för att minimera negativa konsekvenser som skulle kunna uppstå i samband med en vindkraftsetablering i området. Genom att göra en naturvärdesinventering i ett tidigt skede i planeringsprocessen kan framtida negativa konsekvenser undvikas, större hänsyn tas och mindre lämpliga etableringar modifieras i den fortsatta planeringsprocessen. Figur 0.3 I svackorna finns mindre våtmarker 1.1 yfte yftet med naturvärdesinventeringen är att lokalisera och redovisa värdefulla och känsliga naturmiljöer inom det, för vindkraftanläggningen, planerade lokaliseringsområdet. Målet är också att göra en bedömning av eventuell påverkan på de värdefullare naturmiljöerna vid en vindkraftetablering inom inventeringsområdet. Figur 0.4 Terrängen är generellt sten- och blockrik 1 INLEDNING 5

2 METODIK 2 Metodik Inventeringen har genomförts i fyra delar: 1. Insamling av befintlig information om naturmiljöerna i området har huvudsakligen skett med hjälp av underlag från Länsstyrelsen i Gävleborg, kogsstyrelsen, Nordanstigs kommun, lokala naturvårdsföreningar och enskilda personer i naturvårdskretsar. 2. 3. 4. Utsök på svartvita flygbilder med 1 meters upplösning (ortofoton) för att mer detaljerat planera inventeringen i fält, för att hitta potentiellt värdefulla objekt och stämma av objekt med tidigare naturvärdesinformation. Fältinventering under v. 38 2008. Redovisning med bedömningar. Det finns olika metoder för bedömning av ett områdes naturvärde. Bl.a. har Naturvårdsverket utarbetat bedömningsgrunder för olika naturtyper och kogsstyrelsen arbetat fram bedömningsgrunder för skog i samband med den riksomfattande nyckelbiotopsinventeringen som genomfördes på 1990-talet. Vid nyckelbiotopinventeringen användes en kombination av värdefulla miljöer och strukturer i skogens sammansättning, med främst rödlistade och sällsynta arter som mått på högt biologiskt värde. Där definieras nyckelbiotoper som miljöer där rödlistade arter förekommer. Vid nyckelbiotopinventeringen redovisades också en lägre naturvärdeskategori, naturvärdesobjekt. Där avgränsades objekt med utvecklingspotential att på kort sikt (10-30 år) utvecklas till nyckelbiotop. I Naturvårdsverkets metodik, som utarbetats under de senaste åren, har fokus flyttats från arter mot värdefulla strukturer som indikerar höga naturvärden och naturskogsstrukturer. I föreliggande inventering har en syntes av de bedömningsgrunder som finns att tillgå använts. I första hand görs bedömningen av olika områdens naturvärden utifrån storskaliga strukturer och graden av orördhet. Viktiga strukturer är storlek, mångformighet i mikromiljöer och objektens komplexitet, flerskiktning i bestånden, trädslagssammansättning, förekomsten av stående och liggande död ved, gamla träd och rikedom på hänglavar. I andra hand har sällsynta eller rödlistade arter vägts in i bedömningen. Inventerade objekt har delats in i sammanhållna naturtyper och värderats i tre olika klasser, vilka är: Klass 1 = Högsta naturvärde Klass 2 = Högt naturvärde Klass 3 = Ordinärt naturvärde De områden som tillhör klass 1 och 2 presenteras närmare i texten under avsnitt 5 Naturvärden inom inventeringsområdet. Inventeringen har varit översiktlig, men i stort sett alla delar inom inventeringsområdet har besökts i fält. Delområden med potential att ha högre naturvärden studerades mer noggrant. Detaljkännedomen om områdets flora och fauna är begränsad. I denna översiktliga inventering var fokus att kartlägga storskaliga naturvärden. Vid behov är det möjligt att i ett senare skede av planeringen gå vidare med en mer detaljerad inventeringsnivå. En samlad bedömning av de konsekvenser som vinkraftsutbyggnad i området kan leda till, specifika och allmänna rekommendationer återfinns i avsnitt 6. Figur 3.1 Tallbevuxen hällmark 6

3 Landskap och markanvändning Nordanstigs kommun ligger mitt i verige vid norra Hälsinglands kust och har 9800 invånare. Utredningsområdet ligger mellan kusten och orten Jättendal, ca två km från kusten och en km från Jättendal med sina knappt 1000 invånare. Det ligger i sprickdalslandskapet inom den sydligt boreala skogsregionen. I utredningsområdet varierar höjden över havet mellan 50 och 95 meter och landskapet utgörs av skogsmark med svackor med mindre våtmarker. På grund av att området tidigare legat under havsytan består det till stora delar av hällmarker och svallad morän. Generellt är området stenigt till blockigt, men inga regelrätta klapperstensfält noterades vid fältinventeringen. I området finns flera mindre höjder och tillsammans bildar flera av dessa det i nordost liggande Månberget. Riktiga branter saknas, men på Månberget finns ett par brantare sluttningar i nord och ost. Området nyttjas för skogsbruk och trakthyggesbruk har omvandlat en stor del av den tidigare naturskogen till hyggen och ungskogar. I det hyggesdominerade landskapet finns enstaka äldre bestånd kvarlämnade och i nord och ost finns större områden som idag består av äldre tallskog. Delar av dessa bestånd är bara i begränsad utsträckning påverkade av modernt skogsbruk och betraktas därför som naturskogar. I utredningsområdet finns det idag begränsad tillgång på gammal död tallved i form av naturliga stubbar, brandstubbar, torrakor och lågor. Detta skulle mycket väl kunna förklaras med att skogen tidigare inte bara nyttjats för virkesproduktion utan även för framställning av tjära och/eller träkol. Hela det inventerade området domineras av näringsfattig berggrund och jordart. Det återspeglar sig i kärlväxtfloran som i större delen av utredningsområdet är artfattig. Enstaka områden i utströmningsområden, längs bäckar och i dråg har en något rikare flora med arter som borsttistel. Flera små våtmarker finns inom utredningsområdet. De är i stort sett opåverkade av dikningar, men träd har däremot avverkats på de flesta. Vegetationen på våtmarkerna studerades inte ingående, men de har huvudsakligen en fattig vegetation. I områdets norra del går en skogsbilväg, med förgrening till ett grustag i den västra delen. 4 Riksintressen, Natura 2000-områden, naturreservat och andra kända naturvärden i området Det finns inga skyddade områden, så som reservat och biotopskyddsområden, inom utredningsområdet. Några riksintressen finns inte heller och inga, av kogsstyrelsen, identifierade nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt. Figur 3.2 Brukad tallskog Figur 3.3 Trakthyggesbruk har omvandlat en stor del av den tidigare naturskogen till hyggen och ungskogar 3 LANDKAP OCH MARKANVÄNDNING 7

5 Naturvärden inom inventeringsområdet Vid fältinventeringen noterades ett flertal delområden med höga naturvärden, av vilka vart och ett presenteras mer utförligt nedan under Områdesbeskrivningar. Huvudparten av dessa utgörs av mindre våtmarker som inte verkar vara berörda av dikningar. Två av de övriga områdena utgörs av mindre naturskogsobjekt som troligen lämnats som naturvårdshänsyn vid tidigare avverkningar. Det största området, Månberget, utgörs av ett relativt stort naturskogsartat skogsområde som bara i begränsad del påverkats av sentida skogsbruksåtgärder. I de aktuella naturskogarna påträffades ett flertal signalarter. Dessa presenteras med lite utförligare information om ekologi och var de påträffades i bilaga 1. 5 NATURVÄRDEN INOM INVENTERINGOMRÅDET 5.1 Flora Floran är fattig. I hällmarkstallskogen är marken täckt av renlavsmattor och i tallskogen bildar tallvitmossa stora kuddar på marken. På hyggen och i de mer produktiva skogsmiljöerna dominerar ris som blåbär, lingon och kråkbär. Området har en tydlig brandprägel och spridda brandstubbar finns i skogen liksom spår efter brand på de äldsta tallågorna. Den kvarvarande tallskogen är relativt gammal med enstaka tallöverståndare. Tillgången på död ved är generellt dålig, men i vissa partier är tillgången bättre. Kärlväxtfloran gavs ingen direkt uppmärksamhet. törre uppmärksamhet fick emellertid lavoch svamparter som kan användas som signalarter för skyddsvärda miljöer. I bilaga 1 finns en kommenterad lista över de arter som utifrån ett naturvårdsperspektiv bedöms som mest intressanta. Mitten av september visade sig vara en mycket lämplig tidpunkt att inventera detta område, då svamprikedomen är som störst under hösten och ett flertal svampar som indikerar höga naturvärden i tallskog hittades. Bitvis finns gott om hänglavar i skogen, inte minst i de granar som står under de äldre tallarna. Bland hänglavarna dominerar skägglavar och tagellavar. Figur 5.1 Gammal tall på hällmark 5.2 Fauna Fältinventeringen genomfördes för sent på året (i mitten av september) för att en riktig beskrivning av fågelfaunan ska kunna göras utifrån observerade fåglar. Dels sjunger de inte längre och är därför mer svårupptäckta, dels har vissa arter redan hunnit lämna området för vintern. Till exempel noterades inte rödstjärt och lövsångare, vilka antagligen hade varit allmänna i området vid ett juni-besök. De arter som noterades vid inventeringen presenteras i bilaga 2. Lokal ornitologisk expertis har meddelat att berguv häckade i området för ca 50 år sedan. Berguv har också setts i närheten av området under senare år, men vid kontroll har inga spår efter häckning inom utredningsområdet påträffats. Tjäderspel har funnits söder om utredningsområdet, men har antagligen försvunnit då skogen på denna plats avverkats. En omfattande databas, valan, över fågelobservationer finns på Internet. Dit kan man rapportera vilka fåglar man sett inom ett specifikt område, men vid en kontroll fanns det inga observationer 8

Figur 5.2 ignalarten Dropptaggsvamp finns i de flesta bestånden med äldre tallskog inom utredningsområdet Figur 5.3 ignalarten Mo-taggsvamp återfinns i samtliga bestånd med äldre tallar inom utredningsområdet inlagda från utredningsområdet. Från lokalen Lilltjärnen som ligger alldeles söder om utredningsområdet finns en inrapporterad art; svarthakedopping som är rödlistad. Utredningsområdet har sannolikt en relativt ordinär fågelfauna med arter knutna till tallskog. Om man ska försöka göra en någorlunda trolig beskrivning av områdets fågelfauna kan man använda sig av observationerna från fältinventeringen och till den lägga en analys av vilka biotoper som förekommer i området och vilka fågelarter som normalt trivs i sådan miljö. om framgår ovan består vegetationen i området huvudsakligen av tallskog med inslag av mindre våtmarker. Typiska arter i sådan miljö och som också noterades vid fältinventeringen är de tre skogshönsen tjäder, orre och järpe tillsammans med hackspettarna större hackspett och spillkråka. pillkråkan behöver mer naturskogsartad skog och talrika spår efter födosök liksom bohål noterades. Bland småfåglarna är antagligen trädpiplärka, dubbeltrast, rödvingetrast, talgoxe, talltita, tofsmes, kungsfågel och bofink allmänna och de observerades också alla vid fältinventeringen. Andra arter är nötskrika, grönsiska, kråka. Till andra vanliga fåglar i området, som inte noterades vid fältbesöket, torde höra skogssnäppa, morkulla, rödstjärt, grå flugsnappare, svartvit flugsnappare, lövsångare och förutsättningar bör finnas för nattskärra, grönbena och större korsnäbb. Förutsättningar finns antagligen även för ugglor som sparvuggla och pärluggla liksom för rovfåglar som sparvhök, duvhök och ormvråk. Från lokal ornitologisk expertis finns uppgifter om att havsörn regelbundet ses längs denna sträcka av Hälsingekusten. Det finns gamla tallar i utredningsområdet som är kraftiga nog att hysa stora rovfågelbon, t.o.m. av havsörn. Vid inventeringen hittades dock inga bon och det finns heller inga uppgifter om att havsörn häckar i området. De fladdermusarter som förekommer i denna del av landet är Brandts fladdermus, mustaschfladdermus, vattenfladdermus, stor fladdermus, långörad fladdermus och nordisk fladdermus. Alla tillhör gruppen av de mest allmänna fladdermusarterna i verige. De behöver hålträd, byggnader och/eller grottor för sitt sommarrespektive vintertillhåll (uppfödning av ungar och övervintring). De är insektsätare och flera av arterna är knutna till skog. Lämpliga platser för uppfödning av ungar och övervintring finns inte att tillgå inom de brukade skogsmiljöer där vindkraftverk och vägar ska förläggas. Vidare är den relativt blåsiga och torra miljön inte särskilt attraktiv för insekter. Därför är bedömningen att området inte utgör någon värdefull fladdermusbiotop. Vid fältbesöket noterades spillning efter älg, skogshare och rödräv. 5 NATURVÄRDEN INOM INVENTERINGOMRÅDET 9

5 NATURVÄRDEN INOM INVENTERINGOMRÅDET 5.3 Områdesbeskrivningar Här presenteras områdena med högre naturvärden, figur 5.5. A Lilltjärnen klass 2 Lilltjärnen är en liten sjö som omges av gungflyartade stränder. Området ligger utanför det egentliga utredningsområdet och besöktes endast flyktigt i ena kanten vid fältinventeringen. Området bör ha relativt höga naturvärden för faunan och hydrologin i närområdet. Det finns uppgift om att svarthakedopping, som är rödlistad, är noterad i sjön. B Mindre tallskog i söder klass 2 Detta delområde består av en rest av tallnaturskog på hällmark. Troligen har området lämnats som naturvårdshänsyn vid en tidigare avverkning. I området finns flera gamla, senvuxna tallar som bedöms vara drygt 150 år gamla och dit naturvärdet i huvudsak är knutet. Området har en begränsad yta och naturvärdet påverkas antagligen negativt av kanteffekterna från det angränsande hygget. C Liten myr i sydost klass 2 Denna våtmark har låg påverkansgrad. Den sluttar åt sydost och bedöms kunna hysa en del lite intressantare växter. Naturvärdet är knutet till den låga påverkansgraden, att den har betydelse för faunan och att den är av hydrologisk betydelse. Figur 5.4 Liten myr i sydost, område C D Månberget klass 1 och 2 Detta delområde är det i särklass största och består av äldre naturskogsartade skogsbestånd. Trädskiktet domineras i stort sett helt av tall. Inom några mindre partier blir inslaget av gran större medan förekomsten av lövträd är låg i hela det avgränsade området. Enstaka senvuxna björkar och aspar noterades dock. Gamla avverkningsspår finns spridda inom hela området, men påverkansgraden från sentida skogsbruksåtgärder är generellt låg. Området är brandpräglat, men spåren från den senaste skogsbranden i form av brandljud i gamla tallar, brandstubbar och svedda lågor, är begränsad. Troligen ligger denna brand drygt 100, eller kanske till och med 150-200 år tillbaka i tiden. Generellt är det ont om död ved, men i de mest opåverkade partierna finns både lågor och enstaka torrträd och torrakor. I ett par mindre delar finns ansamlingar av granlågor. Enstaka gamla tallar finns och i sydost noterades en tall som säkert är betydligt äldre än 250 år. Olika signalarter finns spridda i hela området och alla signalarter som påträffats under fältinventeringen, utom reliktbock och lunglav, finns representerade i detta bestånd. Flest fyndplatser har taggsvamparna mo-taggsvamp och dropptaggsvamp, som finns spridda över hela området. Områdets naturvärde är varierande. De mest opåverkade delarna uppfyller kriterierna för att klassas som nyckelbiotopen barrnaturskog. Andra delar når knappast upp till att klassas som objekt med naturvärde. Området bildar dock som helhet ett större sammanhängande naturskogsobjekt, där huvudparten skulle klassas som värdekärna enligt Naturvårdsverkets klassning av reservatsobjekt. Naturvärdet är till stora delar knutet till lång kontinuitet i mark- och trädskiktet, vilket indikeras av flera signalarter bland marksvamparna. Avsaknaden av död ved i stora delar av området drar ner naturvärdet liksom att gamla träd, tallar äldre än 150 år, bara förekommer glest spridda inom området. Området i sydost torde dock även ha kontinuitet av tallågor. 10

F H G J E I D C A Naturvärdesklass 1 Naturvärdesklass 2 Naturvärdesklass 1 och 2 Föreslag till skyddat område 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 km Figur 5.5 Naturvärden på Månberget. Naturvärdet inom delområde D är varierande, men området som helhet bildar dock ett större sammanhängande naturskogsobjekt. Allra högst är naturvärdet i den sydöstra delen av delområdet. Om vindkraftetableringen medför intrång i delområdet bör Nordex, som kompensation för negativ påverkan på naturvärdena, säkerställa att den sydöstra delen undantas från skogsbruk under den tid vindkraftparken är i drift. 11 5 NATURVÄRDEN INOM INVENTERINGOMRÅDET B K

E Naturskogsrest i nordost klass 2 I det nordöstra hörnet av utredningsområdet finns ett mindre naturskogsartat hällmarksområde. Utifrån skogsstyrelsens nyckelbiotopsmetodik borde hela området åtminstone klassas som ett objekt med naturvärde. I området finns flera tallar i 250-årsåldern och en gammal, senvuxen björk. Bristen på död ved drar ned naturvärdet något. En signalart i form av mo-taggsvamp noterades i området. J Naturskogshöjd i nordväst klass 2 Detta område utgörs av en brandpräglad naturskogsartad tallskog. Här finns gott om äldre träd och området är i stort sett opåverkat av sentida skogsbruksåtgärder. Det bör troligen klassas som barrnaturskog, hällmarksskog eller barrskog eller åtminstone som ett objekt med naturvärde, tallskog. I den nordöstra delen står en gammal sälg som det växer lunglav och korallblylav på. I övrigt finns åtminstone tre signalarter bland taggsvamparna inom området. 5 NATURVÄRDEN INOM INVENTERINGOMRÅDET F Liten myr i nordost klass 2 Denna lilla myr ligger i nordöstra hörnet av utredningsområdet. Inga spår efter dikningar noterades vid fältbesöket. Naturvärdet är knutet till den låga påverkansgraden, att den har betydelse för faunan och att den är av hydrologisk betydelse. G Myr på norra Månberget klass 2 Denna myr ligger i delområde D Månberget. Den ligger norr om och nedanför själva berget. Inga spår efter dikningar noterades vid fältbesöket. Naturvärdet är knutet till den låga påverkansgraden, att den har betydelse för faunan och att den är av hydrologisk betydelse. H Myr nordväst om Månberget klass 2 Denna lilla myr ligger i utredningsområdets norra del. Myren är relativt blöt, troligen det blötaste av de avgränsade objekten. Inga spår efter dikningar noterades vid fältbesöket. Naturvärdet är knutet till den låga påverkansgraden, att den har betydelse för faunan och att den är av hydrologisk betydelse. I kanten av myren håller en skogskoja på att uppföras. I Våtmarkskomplex med bäckdråg klass 1 I närheten av den skogsbilväg som går in i utredningsområdet finns ett system av flera mindre våtmarker. Dessa sammanlänkas av ett bäckdråg. Vegetationen är bitvis något rikare i detta område än i utredningsområdet i övrigt. En mindre del av objektet, i anslutning till skogsbilvägen, är påverkad av en begränsad dikning. Området har ett högt naturvärde då det är av stor hydrologisk betydelse för omgivande marker och det torde även vara av stort värde för flora och fauna. K Naturskogsrest i sydväst klass 2 Detta lilla skogsområde ligger på en höjd och utgörs av en äldre tallnaturskog på hällmark. Den bör enligt kogsstyrelsens nyckelbiotopsdefinition klassas som nyckelbiotopen barrnaturskog eller hällmarkstallskog. Här finns flera gamla, senvuxna tallar och en del död ved i form av gamla, klenare tallågor, naturliga stubbar, torrakor och torrträd. Bland signalarterna noterades två taggsvampar och förutsättningar finns även för arter knutna till död ved. Figur 5.6 Granlågor på Månberget, område D Figur 5.7 Gamla tallar på Månberget, område D 12

6 Bedömningar och rekommendationer Områden med naturvärden Områdena som pekats ut med högre naturvärden utgörs alla, utom Månberget (D), av mindre våtmarker och skogspartier. Våtmarkerna är opåverkade och att deras hydrologiska förhållanden bibehålls är viktigt för naturvärdet. Ingrepp i våtmarkerna skulle påverka hydrologin negativt. kogspartiernas värden ligger framför allt i trädskiktet och de är således känsliga för avverkning. Körning, anläggningsytor för vindkraftverken samt vägnätet till verken bör utan större problem kunna förläggas inom utredningsområdet utan att beröra dessa småområden. Vindkraftetableringen kommer inte att medföra större barriäreffekter än vad skogsbruket, genom t.ex. upptagandet av nya hyggen och skogsbilvägar, gör idag. Byggtiden törningen under anläggningsskedet kommer att vara som störst när anläggningsytorna för vindkraftverken och det nya vägsystemet byggs. Tiden mellan den 1 maj och 15 juli bör om möjligt undvikas för byggnation av dessa ytor för att minimera störningen på djurlivet i närområdet. Från början av maj till mitten av juli har de flesta större djur och fåglar ungar eller bon och är under den perioden särskilt känsliga. Månberget Delområdet Månberget (D) utgör en större del av utredningsområdet. Naturvärdet varierar inom området och är som allra störst i sydost. Området är idag inte skyddat på något sätt, utan här bedrivs ett aktivt skogsbruk. Bedömningen är att skogsbruket är ett större hot mot naturvärdena än en vindkraftsetablering. De vägar som en etablering medför skulle dock öppna upp och ytterligare tillgängliggöra området för skogsbruk. Då delområdet är stort är det svårt att genomföra en vindkraftetablering utan att göra intrång i området. Den sydöstra delen bör dock undvikas helt. Om intrång sker i delområdet är bedömningen att den sydöstra delen, som en kompensation för den negativa påverkan intrånget kommer att medföra på naturvärdena, bör undantas från skogsbruk under den tid vindkraftparken är i drift genom ett avtal mellan Nordex och markägaren. Hydrologi Inom området finns inga sjöar och vattendrag. Däremot finns fem mindre våtmarker samt ett större våtmarkskomplex, bestående av flera mindre våtmarker sammanlänkade av ett bäckdråg. Alla våtmarkerna är klassade som naturvärden i denna inventering. Bedömningen är att hydrologin i våtmarkerna inte kommer att påverkas negativt om körning och etableringen av vindkraftverken med tillhörande infrastruktur sker utanför de i inventeringen avgränsade områdena. Barriäreffekter I dagsläget finns inga inskränkningar mot att bedriva skogsbruk inom utredningsområdet. 6 BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER 13

Referenser Personliga kontakter Axbrink, Mats, ornitolog samt miljöskyddsinspektör på Norrhälsinge miljökontor Jäderholm, Ann-Christin, ornitolog samt styrelsemedlem i Naturskyddsföreningen i Nordanstig Norman, ven, ordförande i Naturskyddsföreningen i Nordanstig Ågren, Åke, botanist och ansvarig för Hälsinglands flora Nitare, J. (red.) 2000. ignalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. kogsstyrelsen, Jönköping. vensson,., vensson, M. & Tjernberg, M. 1999. vensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, supplement nr 31. Ekologiska institutionen Lunds universitet, ArtDatabanken LU & veriges Ornitologiska Förening. tockholm. Terstad, J. (red.). 1998. Planera för natur: råd för naturvårdsplanering och naturvårds program. Naturvårdsverket rapport 4911. Naturvårdsverket, tockholm. Wahlberg, T. 1993: Kunskapen om fåglar. Alla häckande arter i verige. Rabén & jögren. Websidor Uppgifter om nyckelbiotoper och andra skogliga värden har hämtats från www.skogsstyrelsen.se Uppgifter om fågelförekomster har hämtats från www.artportalen.se Uppgifter om rödlistade arter har hämtats från www.artdatabanken.slu.se/rodlista/ Information om Nordanstigs kommun har inhämtats på www.nordanstig.se Information om vegetationszoner och terrängtyper har inhämtats på www.sna.se Litteratur REFERENER Ahlén, I. 2004. Fladdermusfaunan i verige - Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2004. Fauna och Flora 99 (2): 2-11. Anon. 2003. Planering av naturreservat avgränsning och funktionsindelning. Rapport 5295. Naturvårdsverket, tockholm. Cederberg, B., & Löfroth, M. 2000: venska djur och växter i det Europeiska nätverket Natura 2000. ArtDatabanken, veriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. Larsson, A. (red.) 2005. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. 2:a upplagan. kogsstyrelsen, Jönköping. Niemelä, T. 2005. Käävät, puiden sienet. Kasvimuseo Luonnontieteellinen keskusmuseo Helsingin yliopisto och Ympäristöministeriö. Helsingfors. 14

15 REFERENER

BILAGA 1 Bilaga 1 Arter intressanta ur naturvårdsperspektiv, med kommentarer NT - Klassad som missgynnad enligt ArtDatabanken - ignalart enlig kogsstyrelsen () - ignalart som enligt kogsstyrelsen har ett relativt lågt indikatorvärde i den aktuella delen av verige Insekter Reliktbock Nothorhina punctata NT Gnagspår efter reliktbock hittar man oftast i pansarbarken av gamla tallar. I en av de äldsta tallarna sågs sådana spår. Denna tall står inte i ett av de avgränsade delområdena med höga naturvärden, utan i närheten av skogsbilvägen som går in i områdets norra delar. Lavar Garnlav Alectoria sarmentosa Garnlav är en relativt allmän hänglav i naturskogar i norra verige. Inom utredningsområdet noterades bitvis gott om hänglavar. Bland de mer allmänna bålarna av tagellavar (Bryoria) och skägglavar (Usnea) sågs även spridda garnlavsbålar och detta i de flesta äldre bestånd. Arten anges av kogsstyrelsen som en god signalart i södra verige, men att signalvärdet är lägre i norr. Nästlav Bryoria furcellata () Vid inventeringen sågs gott om olika busklavar/ hänglavar. Någon noggrannare studie gjordes inte av dessa men nästlav sågs på ett flertal träd, huvudsakligen inom delområdet Månberget. Nästlav anges av kogsstyrelsen som en god signalart i södra verige, men att arten saknar signalvärde lägre norrut. Violettgrå tagellav Bryoria nadvornikiana NT Vid inventeringen noterades att det fanns relativt många bestånd med äldre skog. I dessa fanns bitvis gott om hänglavar. Dessa studerades generellt inte speciellt noggrant men på en gammal gran i delområdet Månberget sågs minst en bål med violettgrå tagellav. Arten anges av kogsstyrelsen som en utmärkt signalart för skog med höga naturvärden. Blanksvart spiklav Calicium denigratum Blanksvart spiklav växer normalt på gammal tallved och är en relativt väl fungerande signalart för tallnaturskog. Den sågs på minst en torraka inom delområdet Månberget. Vitgrynig nållav Chaenotheca subroscida Vitgrynig nållav är en knappnålslav som i stort sätt uteslutande växer på gamla granar i naturskogar. Arten eftersöktes knappt men noterades på en äldre gran. Den stod inom en del av delområdet Månberget där det finns relativt gott om senvuxna, rikt hänglavsbeklädda granar i den talldominerade skogen. Dvärgbägarlav Cladonia parasitica NT Dvärgbägarlav växer i norra verige på gamla tallågor, vilka arten kräver kontinuerlig tillgång till. Den fungerar enligt kogsstyrelsen särskilt bra som signalart i norra veriges tallnaturskogar. Inom det nu inventerade området noterades en låga med dvärgbägarlav i den mest urskogsartade delen av Månberget, delen i sydost. Vedskivlav Lecidea botryosa Vedskivlav eftersöktes inte i utredningsområdet men noterades på ett par gamla tallstubbar med brandspår. Arten anges av kogsstyrelsen som en medelgod signalart i norra verige. Dvärgtufs 16

Leptogium teretiusculum Dvärgtufs är en relativt liten bladlav som vanligen växer på lövträd, i norr främst på asp och sälg. Inom utredningsområdet noterades en asp med dvärgtufs. Arten anges av kogsstyrelsen som en god signalart och växer ofta tillsammans med andra, mer sällsynta lavar. Lunglav Lobaria pulmonaria NT Lunglav anges av kogsstyrelsen som en av vårt lands främsta signalarter. kogsstyrelsen menar vidare att artens samtliga förekomster bör uppmärksammas från naturvårdssynpunkt, då många lokaler även hyser andra ovanliga och rödlistade arter. Lunglav är sällsynt inom utredningsområdet då lämpligt substrat, d.v.s. gamla aspar, sälgar och rönnar är mycket ovanliga. En sälg med lunglav noterades i nordväst, i området Naturskogshöjd i nordväst. Norrlandslav Nephroma arcticum Norrlandslav är en bladlav som huvudsakligen växer på marken i äldre skogsmiljöer. Arten anges av kogsstyrelsen ha ett medelgott signalartsvärde inom den aktuella delen av Norrlandskusten. Arten sågs i ett par olika bestånd inom utredningsområdet. skogsstyrelsen har mo-taggsvamp ett medelgott signalvärde. Inom utredningsområdet sågs arten spridd i samtliga bestånd med äldre tallar t.ex. i delområdena Månberget, Naturskogshöjd i nordväst och Naturskogsrest i sydväst. Orange taggsvamp Hydnellum aurantiacum Orange taggsvamp noterades i områdets nordvästra del, i delområdet Naturskogshöjd i nordväst och inom delområdet Månberget. Båda växtplatserna utgörs av naturskogsartad tallskog och där växer den orange taggsvampen tillsammans med två andra signalarter bland taggsvamparna; mo-taggsvamp och dropptaggsvamp. Orange taggsvamp är en av flera arter som kallas korktaggsvampar. Dessa arter anges av kogsstyrelsen nästan alltid signalera skogar med höga naturvärden. Blå taggsvamp Hydnellum caeruleum Blå taggsvamp tillhör de så kallade korktaggsvamparna och som enligt skogsstyrelsen alla är goda signalarter. Den blå taggsvampen uppges växa i fattigare tallskogar. Enstaka fruktkroppar av blå taggsvamp noterades i områdets östra del, i delområdet Månberget. Biotopen var naturskogsartad tallskog. Korallblylav Parmeliella triptophylla Korallblylav är en skorpformig bladlav som vanligtvis växer på gamla lövträd. kogsstyrelsen anger att arten är en viktig och bra signalart i hela landet. I den nu aktuella studien växte den tillsammans med lunglav på en gammal sälg i delområdet Naturskogshöjd i nordväst. vampar Mo-taggsvamp arcodon squamosus Motaggsvamp är en relativt stor taggsvamp med fjäll på ovansidan. Den växer tillsammans med tall, huvudsakligen i lavrika skogar. Enligt Dropptagsvamp Hydnellum ferrugineum Dropptaggsvamp hör precis som de två arterna ovan till de så kallade korktaggsvamparna. Dessa anges av skogsstyrelsen som goda signalarter inte minst när flera av arterna växer tillsammans. Vid fältinventeringen noterades dropptaggsvamp spridd i de flesta bestånd med äldre tallskog och utgör tillsammans med mo-taggsvampen områdets i särklass mest allmänna taggsvamp. Dropptaggsvamp noterades som allmän i delområdet Månberget och sågs även i Naturskogshöjd i nordväst och i Naturskogsrest i sydväst men även utanför de avgränsade delarna i mer skött äldre tallskog. Fläckporing Antrodia albobrunnea BILAGA 1 17

NT Enligt skogsstyrelsen är fläckporing en mycket bra signalart som visar tallskogar med höga naturvärden. Arten växer huvudsakligen på relativt nedbrutna tallågor vilket också var fallet i denna studie. En låga med arten påträffades i det mest urskogsartade partiet i sydost inom delområdet Månberget. ilkesporing Oligoporus sericeomollis ilkesporing är en ticka som bildar ettåriga fruktkroppar på gamla tallågor. Arten har ett gott signalvärde då det vanligtvis förekommer flera ovanliga arter på växtplatserna. I det undersökta området noterades silkesporing på flera gamla tallågor i områdets östra del, i delområdet Månbergets östra delar liksom på en höjd längre västerut. Tallticka växer på äldre/gamla tallar. Arten är enligt kogsstyrelsen en god signalart för tallskogar med höga naturvärden då den växer i naturskog. Ett par gamla tallar med tallticka noterades i en tallnaturskog i områdets östra del. Vedticka Phellinus viticola () Vedticka anges av kogsstyrelsen som en mindre god signalart i Norrland. Vid inventeringen sågs några lågor med vedticka i olika delar av området. älgticka Phellinus conchatus älgticka växer vanligen på gamla sälgar och sågs på ett par träd inom utredningsområdet. Granticka Phellinus chrysoloma () Granticka är en relativt allmän gammelskogsart som ibland även förekommer i mer produktionsartad skog. Arten anges av skogsstyrelsen som en mindre god signalart i huvuddelen av Norrland men har ett medelgott signalvärde utmed kusten. Inom utredningsområdet noterades den på ett par döda granar/granlågor i skogar med begränsad påverkan av sentida skogsbruk bland annat i delområdet Månberget. BILAGA 1 Ullticka Phellinus ferrugineofuscus Ullticka är en art som lever på granlågor. Den anges av kogsstyrelsen som en mycket bra signalart inom hela sitt utbredningsområde. Den noterades på några lågor i områdets nordöstra del, alla inom delområdet Månberget. Tallticka Phellinus pini 18

Bilaga 2 Fåglar observerade vid inventeringen Grågås Kanadagås Bivråk Tjäder Orre Järpe pillkråka törre hackspett Ängspiplärka Trädpiplärka Rödhake Dubbeltrast Björktrast Rödvingetrast Taltrast Kungsfågel Talltita Tofsmes Talgoxe Korp Nötskrika Gråsiska Grönsiska Domherre Mindre korsnäbb Bofink träckande Hörd på avstånd Troliga spår i marken, näringssök i gaddstekelbo Två observationer, samt spillning En observation edd vid ett par tillfällen Hackmärken i flera bestånd, hörd vid ett tillfälle Hörd och sedd vid flera tillfällen En observation Hörd vid ett tillfälle Hörd vid ett par tillfällen En observation av två fåglar Enstaka observationer Enstaka observationer Enstaka observationer pridda observationer Hörd vid flera tillfällen pridd Enstaka observationer Hörd på avstånd Noterad vid ett tillfälle Åtminstone en överflygande flock Några enstaka observationer Några enstaka observationer Ett par sett vid ett tillfälle, hörd på avstånd Ett par observationer BILAGA 2 19