Stadsdel Enskede-Årsta Då tar pappa ett högtidligt bett på smörgåsen. Han tuggar ordentligt innan han sväljer. Och sedan tar han en klunk choklad, för att det ska bli mera spännande. - Jo, det gjorde han faktiskt, säger pappa efter en evighet. Kan ni gissa vad han sa? - Näe, säger Jan. Vad sa han? - Han sa att han ska komma hit, säger pappa. - Hit till Sverige? undrar mamma. - Hit till Stureby, kära du, säger pappa stolt. Hit till oss på Skönviksvägen. För han ville träffa en äkta sändaramatör från Sverige. Ur Min vän shejken i Stureby av Ulf Stark 83
Fakta 2003 (1 I SDO % I staden % Utdrag från stadsdelens verksamhetsprogram för 2003 De lokala fritidsaktiviteterna ska utformas så att alla barn och ungdomar erbjuds någon form av verksamhet i stadsdelsområdet. En ny mötesplats för ungdomar anordnas i Enskede, som idag saknar en träffpunkt. Mötesplatsen inryms i Enskedeskolans lokaler. Verksamheten utformas i samarbete med ungdomarna själva och med föreningslivet. Möjligheten till en mötesplats för ungdomar i Stureby skall utredas. Naturliga mötesplatser för ungdomar planeras också som ett led i brottsförebyggande rådets arbete. Antal bosatta 46 072 762 72 Därav 0-12 6 483 14 104 435 13 Därav 13-19 2 911 6 50 273 6 Medelinkomst 246 000 261 600 Nettokostnad i stadsdelen för öppen verksamhet per ungdom 13-19 år (2 1 814 1 534 Öppet kvällar per vecka finansierad av stadsdelen för ungdom 13-19 år 12,5 Fritidsgårdar (2 Parklekar Kvartersgårdar Grund skolor Gymnasier Elever i Kulturskola (4 Bibliotek inom SDO 3 2 0 11 4 224 2 1 Källa; USK och stadsdelens egen redovisning 2 Idag bedrivs öppen verksamhet för ungdomar 13-19 år under namn som: fritidsgård, ungdomsgård, ungdomens hus, mötesplatser/träffpunkter, ungdomskafé, kvartersgård osv. Verksamhet bedrivs i egen regi, som intraprenad, som entreprenad av företag eller på uppdrag för stadsdelen av föreningar och organisationer. 3 Fritidsgård är ett samlat historiskt begrepp på öppen verksamhet för i huvudsak tonåringar. Under detta begrepp redovisas i denna rapport öppen fritidsverksamhet för tonåringar 13-19 år. Se not två. 4 Antalet elever 13-19 år i stadsdelen som deltog i Kulturskolans verksamhet VT och HT 2003, exklusive projekt och skolverksamhet. 84
Årstafältet Stadsdelsområdet består av Dalen, Enskedefältet, Enskede Gård, Gamla Enskede, Johanneshov, Stureby, Årsta och Östberga. Det finns knappt 46 000 bosatta inom området och av dem är 2 911 ungdomar mellan 13-19 år. Öppen verksamhet för ungdomar finansierad av stadsdelen erbjuds 12,5 kvällar per vecka. Nettokostnaden för öppen ungdomsverksamhet uppgår till 1 814 kronor per ungdom och år. De mötesplatser och träffpunkter som drivs via staddelsförvaltningen är Dalens ungdomsgård i Dalens Centrum, Årsta Ungdomsgård i Årstaskolan och Östberga fritidsgård på Östbergahöjden. Det finns replokaler för band i fritidsgården i Dalen och Årsta. De är utrustade med instrument och ljudteknik. I Årsta ordnas fortlöpande kurser i instrumentlära och ljud-/studioteknik. Det finns också möjlighet för musikgrupper att spela in demoband. I stadsdelen finns det tre fältförlagda socialsekreterare som arbetar uppsökande och förebyggande med ungdomar i riskzon enligt socialtjänstlagen. 85
Bron mellan Östberga och Stureby. I Enskede- Årsta börjar vi vårt arbete med att träffa stadsdelsdirektören Ulla Thorslund och de berörda tjänstemännen på förvaltningen. Vi får situationen för ungdomarna i stadsdelen beskriven för oss ur förvaltningens perspektiv. I likhet med flertalet stadsdelar har Enskede- Årsta ett starkt socialt fokus på ungdomsfrågor. På väg i bilen från mötet pratar vi om hur vanligt det är att samtal som ska handla om ungdomars fritid istället kommer att behandla sociala frågor. Istället för att prata om de ungas kreativitet, deras drömmar, fantasier och förväntningar hamnar vi ofta i diskussioner om segregation, rasism och drogmissbruk. Vi måste ständigt påminna oss själva om den kraft och idérikedom som faktiskt finns bland unga människor. Enskede-Årsta är en till ytan stor stadsdel. De olika delarna är avgränsade från varandra av trafikleder, grönområden och tunnelbanelinjer. Socialt och ekonomiskt är det stora variationer inom stadsdelen. Fenomenet med trafikleder som skapar gränser mellan områden och människor blir tydligt när vi besöker Östberga. Området ligger omgivet av trafikleder. Något förenklat består det av två delar, Östbergahöjden och Stamgatan. Östbergahöjden består till största delen av hyresrätter och Stamgatan består av bostadsrätter. Många av de som kommer från Stamgatan är noga med att poängtera det. För att ta sig mellan Stamgatan och Östbergahöjden måste man ta sig ut ur Östberga och köra en bit på en större trafikled. Det finns ingen öppen förbindelse inom området. 86
Kvartersgården i Dalen. Ungdomsgården ligger på Östbergahöjden i nya och fräscha lokaler, som nyligen genomgått en stor renovering. Det finns även en parklek som hör till gården. Den verksamheten bedrivs till största delen utomhus. Vi besöker gården vid flera tillfällen och det är alltid många besökare. En förklaring är att det finns mycket att göra där. En annan förklaring är den goda stämningen mellan besökare och personal. Personalen på Östbergagården arbetar långsiktigt och medvetet med att bygga relationer. Gården har ett stort förtroende bland de boende. Navet i personalgruppen är Yvonne (Vompan). Hon har arbetat här i över 20 år. Långt innan vårt första besök hörde vi hennes namn nämnas med respekt av äldre ungdomar. Årsta är det största området i stadsdelen, om man räknar befolkningen. Det går snabbt att ta sig härifrån till innerstaden, närmast Södermalm. De senaste åren har Årsta blivit ett allt populärare område. Många unga och barnfamiljer från innerstaden väljer att flytta hit. När vi rör oss i skolorna i Årsta och pratar med eleverna är det inget av det de säger som visar att de bor i samma stadsdel som ungdomarna i Östberga, Stureby, Enskede och Dalen. Årstaungdomarna berättar att de främst håller till i sitt eget område eller på Södermalm. De är påfallande ofta medlemmar i föreningar och verkar ha relativt gott om pengar. Ungdomsgården i Årsta ligger i tillfälliga lokaler vid Valla torg, eftersom de ordinarie lokalerna i Årstaskolan för närvarande renoveras. De flesta ungdomar som vi träffar säger att de Den öppna fritidsverksamheten för Stockholms tonåringar hade 2002 en budget som var 65% mindre än 1981. 87
är rätt nöjda med gården, men att de gärna skulle vilja se fler och nya aktiviteter. Några säger att det borde finnas ytterligare en lokal samlingsplats för ungdomar, gärna i Folkets Hus i Årsta centrum. Besöket i Enskede inleder vi på Enskedeskolan. Vi träffar en kvinna som berättar att hon och några andra föräldrar vill starta ett café i skolan. Hon säger att det finns ett stort behov av en mötesplats för de unga i området. Det gör oss förbryllade. Det ligger en fritidsgård bara 500-600 meter härifrån, på andra sidan Nynäsvägen - kan de inte gå dit? undrar vi. Det går inte, säger kvinnan. Barnen är rädda. När vi pratar med ungdomar i skolans uppehållsrum berättar några att de tycker det är obehagligt på andra sidan Nynäsvägen. I Dalen blir man nedslagen av invandrare, säger de och får medhåll av ett par vuxna som lyssnar på vårt samtal. Men det finns även elever som säger det motsatta: Det är inte farligt att gå till Dalen, det handlar om fördomar. Varifrån kommer fördomarna? undrar vi. Från föräldrarna, svarar de. Fritidsgården i Dalen är välbesökt. Det är en bra atmosfär på gården. Här vi möter även ungdomar från andra sidan av Nynäsvägen, det vill säga från Enskede. Vi frågar personalen vad de anser om de påstådda motsättningarna. De berättar om en enkätundersökning, som nyligen genomförts på skolorna i Enskede och Årsta. Den har gjorts på initiativ av det lokala brottsförebyggande rådet. Undersökningen visar att det finns en rädsla, men att flertalet av eleverna inte är särskilt oroliga för att röra sig mellan olika områden. Det är möjligt att en del av ungdomarnas rädsla är befogad (det har alltid funnits motsättningar mellan tonåringar i olika bostadsområden), men det som oroar oss är när föräldrar spär på och förstärker ungdomarnas rädsla och fördomar. Ännu allvarligare är det när personalen på skolor talar om andra skolor och deras ungdomar som problem. I stället för att öka klyftorna borde de vuxna försöka samarbeta och skapa förutsättningar för positiva möten mellan ungdomar. Många av de ungdomar vi möter i stadsdelen säger också att de skulle vilja ha sådana möten. Särskilt ungdomarna från Östberga uttrycker att det är roligt att lära känna ungdomar från andra områden. Det gör de idag främst i skolan. Många av dem är elever i Sjöängsskolan som ligger i Älvsjö. Skolan har elever från flera stadsdelar, främst Enskede-Årsta, Vantör och Älvsjö. Skolledningen har medvetet blandat klasserna med elever som har olika geografiska, etniska och sociala bakgrunder. Sjöängsskolan anstränger sig för att bygga broar mellan eleverna. Självklart är det inte helt problemfritt, konflikter uppstår regelbundet, men man löser det mesta och kämpar på. En tjej som vi möter på skolgården berättar att hela hennes liv förändrades när hon flyttade till Sjöängsskolan i sjuan. Hon fick svenska kompisar och besökte för första gången i livet ett hem i ett svenskt villaområde. Sand- och grusupplaget i Stureby. 88
89
Ungas röster: Det borde finnas ungdomskaféer. Vi vill ha aktiviteter för ungdomar i Årsta Folkets hus. Det vore skoj att träffa ungdomar från olika områden. Det saknas lokaler för dans. (säger främst tjejer) Vi saknar några ton sand och grus och en plats att bygga en trickbana. 90