AVGIFTER FÖR LÅNGTIDSBOENDE Esbo stad 2016 Stadsstyrelsen 29.2.2016
1 (7) Innehåll 1 ALLMÄNT... 2 2 AVGIFTER... 2 3 FASTSTÄLLANDE AV INKOMSTERNA... 2 4 FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTEN... 3 4.1 Minsta disponibla medel... 3 4.2 Tryggande av försörjningen av hemmaboende partner och barn... 4 4.3 Inkomster som beaktas... 4 4.4 Inkomster som inte beaktas... 5 4.5 Avdrag från inkomsterna... 6 4.5.1 Underhållsskyldighet, verkliga familjeförhållanden och sytning... 6 4.5.2 Beaktande av kostnaderna för bostaden... 6 4.5.3 Intressebevakarens arvode... 7 4.5.4 Beaktande av utmätning... 7 5 FRÅNVARO FRÅN BOENDET... 7 6 BOENDET UPPHÖR... 7 7 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD FÖR DEN LÅNGTIDSBOENDE... 7 8 NEDSÄTTNING AV ELLER BEFRIELSE FRÅN AVGIFTEN... 7
2 (7) 1 ALLMÄNT Enligt socialvårdslagen avser boendeservice service- och stödboende samt tjänster i en servicebostad. Staden ska ordna stödboende för personer som behöver stöd för att bo självständigt eller vid övergången till självständigt boende. Med stödboende avses att boendet stöds genom social handledning och annan socialservice. Staden ska ordna serviceboende för personer som behöver en lämplig bostad samt vård och omsorg. Serviceboende med heldygnsomsorg ordnas för personer som behöver vård och omsorg dygnet runt. Staden kan tillhandahålla boendeservice enligt socialvårdslagen för olika invånargrupper såsom äldre, mentalvårdens och missbruksvårdens rehabiliteringspatienter samt personer med funktionsnedsättning. Staden kan upphandla eller själv producera boendeservicen. Grunderna för öppenvård och institutionsvård bestäms i social- och hälsovårdsministeriets förordning (2007/1507). Folkpensionsanstalten och kommunerna bestämmer med stöd av förordningen vilka enheter som är öppenvård och institutionsvård. Boendeservice är öppenvård. De boende har därför rätt till folkpensionsanstaltens socialförsäkringsförmåner såsom vårdbidrag för pensionstagare, bostadsbidrag, ersättning för resekostnader och läkemedelsersättning. 2 AVGIFTER Lagen (734/92) och förordningen (912/94) om klientavgifter inom social- och hälsovården bestämmer inte de enskilda avgifternas belopp. Stadsstyrelsen beslutar om dessa. Stadens tjänsteinnehavare fattar beslut om avgiften på de grunder som stadsstyrelsen fastställt. I tillämpliga delar används samma principer som vid beslut om avgiften för långvarig anstaltsvård. Avgiften för långtidsboende beror på den boendes nettoinkomster. När staden upphandlar boendeservice inkluderar servicen boendet (hyran ingår i avgiften), måltiderna och den nödvändig vården och omsorgen dygnet runt minst enligt kommunens kvalitetskriterier. Om den långtidsboende bor i ett boende där hyran inte ingår i avgiften (till exempel stadens egna boenden), följs föreliggande avgiftsgrunder i övrigt, men hyran betalas direkt till hyresvärden. Hyran som den långtidsboende betalar beaktas av staden då avgiften räknas ut. 3 FASTSTÄLLANDE AV INKOMSTERNA Uppgifterna om inkomsterna ska i första hand begäras av den långtidsboende eller företrädaren. Uppgifterna kan också begäras av andra myndigheter, samfund eller personer. Förmåner som utbetalas av folkpensionsanstalten kan undersökas via stadens anslutning till folkpensionsanstaltens register.
3 (7) Enligt 14 a i i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården är statlig och kommunal myndighet samt annat offentligrättsligt samfund, folkpensionsanstalten, pensionsskyddscentralen, pensionsstiftelse och annan pensionsanstalt, försäkringsanstalt, penninginstitut, arbetsgivare, arbetslöshetskassa samt samfund eller verksamhetsenhet som bedriver vårdverksamhet eller hälso- och sjukvårdsverksamhet skyldiga att på hälso- och sjukvårdsmyndighetens begäran avgiftsfritt och utan hinder av sekretessbestämmelserna lämna alla de i dess besittning varande upplysningar och utredningar om klientens ekonomiska ställning som behövs för att klientavgiften ska kunna fastställas, om den kommun eller samkommun som fastställer avgiften inte av klienten eller hans eller hennes lagliga företrädare har fått tillräckliga och tillförlitliga uppgifter för fastställande av avgiften. Då avgiften bestäms utifrån makarnas sammanräknade inkomster tillämpas detta lagrum också på makan/maken. Endast sådana uppgifter begärs som har betydelse när avgiften fastslås. I lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) stadgas om klientens och företrädarens skyldighet att lämna uppgifter (12 ) och om socialvårdsmyndighetens rätt till sekretessbelagda uppgifter (20 22 ). Ifall inkomsterna ändras ska den långtidsboende eller företrädaren meddela om dessa till den myndighet som beslutar om avgiften. Avgiften kan ändras retroaktivt ett år tillbaka. 4 FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTEN Den långtidsboendes inkomster beaktas enligt punkterna 4.3 och 4.4, varefter avdrag beaktas enligt anvisningarna. En långtidsboende som är ensamstående eller den av makarna/samborna som har de mindre inkomsterna ska enligt stadsstyrelsens beslut betala 85 procent av sina nettoinkomster. Den långtidsboende ska ha kvar minst 15 procent av sina nettoinkomster, men allra minst ett belopp som motsvarar utkomststödets grunddel för en ensamboende minus matkostnaderna. Minimibeloppet per månad är 247,60 euro år 2016. Detta gäller också då den långtidsboende strax innan ankomsten till serviceboendet levt i äktenskap eller samboförhållande och har mindre månadsinkomster av de två. Om den långtidsboende strax innan ankomsten till serviceboendet levt i äktenskap eller samboförhållande och har större månadsinkomster av de två, är avgiften högst 42,5 procent av de sammanräknade nettomånadsinkomsterna. Den långtidsboende ska dock ha kvar minst 247,60 euro per månad. 4.1 Minsta disponibla medel En långtidsboende ska ha kvar minst 15 procent av sina nettoinkomster, men minst ett belopp som motsvarar utkomststödets grunddel för en ensamboende minus matkostnaderna. Minimibeloppet per månad är 247,60 euro år 2016. Den långtidsboende svarar för alla personliga utgifter, till exempel läkemedel, hälso- och sjukvård, glasögon, hygien, hårklippning, fysioterapi, fotvård, resor, prenumerationer, telefonräkning, kläder och hobbyer.
4 (7) 4.2 Tryggande av försörjningen av hemmaboende partner och barn Innan avgiften fastställs ska det utredas om den långtidsboende före ankomsten till anstaltsvården levt i ett gemensamt hushåll med en partner i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden och om den långtidsboende har minderåriga barn vars försörjning har varit helt eller delvis beroende av den långtidsboendes inkomster. På grundval av utredningen ska 7 c 2 mom. om bestämmande av avgiften på basis av makarnas sammanräknade inkomster (se punkt 4) samt 10 c om avdrag från inkomsterna i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården beaktas så att försörjningen av personer som levt i samma hushåll som den långtidsboende samt av minderåriga barn till den långtidsboende tryggas. I utredningen ska också vad som stadgas i 3 2 mom. i lagen om underhåll för barn om föräldrarnas ansvar för kostnaderna för utbildningen av myndiga barn. 4.3 Inkomster som beaktas Som inkomster räknas nettoinkomsterna. Med nettoinkomster avses inkomsterna efter regelmässig förskottsinnehållning och förskottsbetalning, samt skattefria inkomster. Förutom löneinkomster beaktas pensioner och med dem jämförbara fortlöpande förmåner, livräntor samt förmån som ska betalas i pengar och som i samband med överlåtelse av en fastighet har förbehållits för viss tid eller på livstid (sytning) samt andra fortlöpande personliga inkomster samt nettoinkomster av kapital och annan egendom, såsom ränte-, dividend- och hyresinkomster. Som inkomster beaktas även kapitalinkomst- och förvärvsinkomstandelar av jordbruk och näringsverksamhet som har fastställts vid den senast verkställda beskattningen samt en skattskyldigs andel av en sammanslutnings inkomst. Som inkomst av skog beaktas den enligt 7 3 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (20059/1142) fastställda genomsnittliga årliga avkastningen för skog per hektar multiplicerad med arealen skogsmark. Från detta belopp dras av 10 procent och räntorna från skogsbruket. Inkomsten av skog ska dessutom nedsättas på klientens yrkande, om nettopenningvärdet av den lägenhetsbestämda årliga avverkningsmöjligheten enligt skogsvårdsföreningens eller skogscentralens utlåtande är minst 10 procent lägre än inkomsten av skog. Nedsättningen motsvarar skillnaden mellan inkomsten av skog och nettopenningvärdet av den möjliga avverkningen. Nämnda inkomster kan, i jämförelse med den inkomst som den senast verkställda beskattningen visar, justeras med de procenttal som skattestyrelsen årligen fastställer i sitt beslut om den inkomst som ska läggas till grund för förskott. Som inkomster beaktas folkpensionsanstaltens bostadsbidrag för hyran i boendet och handikappbidrag (inklusive vårdbidrag för pensionstagare) När avgiften bestäms på grundval av makarnas sammanräknade inkomster beaktas inte bostadsbidraget till den hemmaboende partnern som inkomst. Om de månatliga inkomsterna varierar, beaktas som månadsinkomst den genomsnittliga månadsinkomsten under det föregående året.
5 (7) NETTOINKOMSTER SOM BEAKTAS: Lön Pension Sjukförsäkringsdagpenning Rehabiliteringsstöd Handikappbidrag (inkl. vårdbidrag för pensionstagare) Bostadsbidrag Livränta Sytning Underhållsbidrag Extra fronttillägg, veterantillägg Ränta Utdelning Vinstandelar i placeringsfonder Avkastning av sparlivförsäkring Inkomst från dödsbo Avkastning av jord- och skogsbruk Arrendeinkomster Andra personliga inkomster 4.4 Inkomster som inte beaktas INKOMSTER SOM INTE BEAKTAS Barnbidrag Specialvårdspenning, handikappbidrag för barn Stöd för hemvård av barn Ersättning för sjukvård som betalats på basis av olycksfallsförsäkring Militärbidrag Fronttillägg Studiepenning Vuxenstudiepenning Studiestödets bostadstillägg Stipendier som betalas på grund av studier och andra motsvarande understöd Ersättning för familjevård Underhållsbidrag/underhållsstöd I pensioner och därmed jämförbara inkomster ingående förhöjningar som beror på försörjningsplikt
6 (7) 4.5 Avdrag från inkomsterna 4.5.1 Underhållsskyldighet, verkliga familjeförhållanden och sytning Innan avgiften bestäms ska från månadsinkomsterna avdras de fastställda underhållsbidrag som ska betalas av den långtidsboende, andra motsvarande kostnader som följer av den långtidsboendes faktiska familjeförhållanden samt sytning som ska betalas i pengar. Makarnas avtal om underhållsbidrag beaktas endast om makarna levde åtskilt redan innan anstaltsvården inleddes. Om avgiften bestäms på grundval av makarnas sammanräknade inkomster, beaktas makarnas avtal om underhållsbidrag inte. Som avdrag beaktas ett fastställt (avtal eller dom) underhållsbidrag för barn. När avgiften bestäms kan även andra än ovan nämnda omständigheter som följer av den långtidsboendes faktiska familjeförhållanden beaktas (till exempel att den långtidsboende levt i gemensamt hushåll med sin förälder eller att ett barn har behov av försörjning av den långtidsboende). Som avdrag beaktas förmån som ska betalas i pengar och som i samband med överlåtelse av en fastighet har förbehållits för viss tid eller livstid (sytning). 4.5.2 Beaktande av kostnaderna för bostaden När serviceboendet inleds får den långtidsboende tid att ordna sitt boende enligt följande: Kostnaderna för en hyresbostad beaktas månaden ut samt därpå följande månad i överensstämmelse med uppsägningstiden enligt 52 3 mom. i lagen om hyra av bostadslägenhet. (52 3 mom. i lagen om hyra av bostadslägenhet). Kostnaderna för en bostadsrättsbostad beaktas månaden ut samt därpå följande tre månader. Kostnaderna för en ägarbostad beaktas månaden ut samt högst därpå följande sex månader. Kostnader för andra bostäder än den stadigvarande beaktas inte. Som avdrag kan följande utgifter för den förra bostaden beaktas: hyran för en hyresbostad skötselvederlaget för en aktiebostad kostnaderna för skötsel och uppvärmning av fastigheten fastighetsskatt sotningskostnader brandfösäkringsavgift
7 (7) 4.5.3 Intressebevakarens arvode Justitieministeriet har anvisningar om hur intressebevakarens arvode bestäms (2012/696). Arvodet består av en årlig grundavgift och en tilläggsavgift. Som avdrag från den långtidsboendes inkomster beaktas grundavgiften och magistratens revisionsavgift per månad. Dessutom beaktas enligt 4 1 mom. i förordningen tilläggsavgiften 200 euro för åtgärder när intressebevakningen inleds. Klienten eller intressebevakaren ska meddela tjänsteinnehavaren som beslutar om avgiften om kostnader för intressebevakning. 4.5.4 Beaktande av utmätning Som avdrag beaktas i regel inte återkommande utmätning hos vårdtagaren. I undantagsfall kan utmätning beaktas som avdrag om det annars uppstår utmätningsbar skuld på grund av obetald avgift för anstaltsvård. 5 FRÅNVARO FRÅN BOENDET När den långtidsboende är frånvarande från boendet uppbärs avgiften på ett sätt som anges i beslutet om avgiften. Om avgiften som uppbärs överskrider hyran och de allmänna kostnaderna sänks den till denna nivå vid den långtidsboendes frånvaro, annars förblir den oförändrad. 6 BOENDET UPPHÖR När den långtidsboendes flyttar eller avlider, deltar staden i vårdkostnaderna och tar ut avgiften till uppsägningsdagen. Den långtidsboende och vårdhemmet ska avtala i vårdavtalet om eventuell avgift för tiden efter uppsägningsdagen (tid att tömma bostadsrummet). 7 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD FÖR DEN LÅNGTIDSBOENDE Den långtidsboende har rätt till offentlig sjuk- och hälsovård på samma grunder som personer som bor hemma. Den långtidsboendes kostnader för offentlig hälso- och sjukvård räknas med under hälso- och sjukvårdens avgiftstak. 8 NEDSÄTTNING AV ELLER BEFRIELSE FRÅN AVGIFTEN Enligt 11 i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården ska en avgift som bestämts enligt betalningsförmågan nedsättas eller efterskänkas om avgiften äventyrar klientens eller familjens försörjning eller klientens försörjningsplikt. Nedsättning och efterskänkning är primära i förhållande till utkomststöd.