Välfärdsbokslut 29 MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Folkhälsorådet
INNEHÅLL Inledning 4 Bakgrundsfakta om Härryda kommun 4 Resultat 4 Hälsosituation 4 Målområde 1: Delaktighet och infl ytande i samhället 5 Målområde 3 - Barns och ungas uppväxtvillkor 6 Målområde 5 - Miljöer och produkter 8 Målområde 8-11 - Hälsofrämjande levnadsvanor 9 Sammanfattning och reflektion 16
VÄLFÄRDSBOKSLUT 29 Så här mår vi i Härryda kommun Välfärdsbokslutet beskriver med några nyckeltal utvecklingen av folkhälsan i kommunen och är ett verktyg för att styra och följa upp kommunal verksamhet. Inledning Lokala välfärdsbokslut är en metod för att följa upp och styra kommunal verksamhet. Genom att visa på utvecklingen av hälsan i befolkningen utgör dokumentet ett stöd för kommunala politiker och tjänstemän i prioriteringar och fördelning av resurserna inom verksamheterna. Välfärdsbokslutet ger en bild av hur befolkningens hälsa utvecklas utifrån de elva nationella målområdena för folkhälsoarbetet. Härryda kommun har valt att fokusera på sju av dessa områden i det lokala folkhälsoarbetet, nämligen: Målområde 1. Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 3. Barns och ungas uppväxtvillkor Målområde 5. Miljöer och produkter Målområde 8-11. Hälsofrämjande levnadsvanor Den sista är en sammanslagning av fyra målområden; sexualitet och reproduktiv hälsa, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel, samt tobak, alkohol, narkotika, doping samt spel. Nyckeltal som beskriver välfärden har valts utifrån de sju områden som prioriterats under 29. Dessutom redovisas självskattad hälsa då det är en bra indikator för framtida sjukdom och för tidig död. Nyckeltalen jämförs över tid och med riket eller med regionen, beroende på vilka uppgifter som finns tillgängliga. De flesta nyckeltal presenteras utifrån ett positivt synsätt som speglar uppnådda resultat. Det bör poängteras att variationer mellan olika år kan bero på slumpmässig variation över tid. Detta är det femte välfärdsbokslutet som genomförs i Härryda kommun. De valda nyckeltalen har utvecklats med åren och en del nya nyckeltal har tillkommit. En viktig notering i detta välfärdsbokslut är att vi inte kunnat uppdatera vissa uppgifter då undersökningen Hälsa på lika villkor (som legat till grund för många uppgifter) från och med 28 endast genomförs vart fjärde år. Det har även varit svårt att få in viss data från olika myndigheter för år 29 eftersom dessa ännu inte varit sammanställda. Bakgrundsfakta om Härryda kommun Härryda kommun ligger mellan Göteborg och Borås. Mölnlycke är den största orten i kommunen där cirka 5 procent av invånarna bor, och Mölnlycke är även centralort. Övriga orter i kommunen är Landvetter, Rävlanda, Hindås, Härryda och Hällingsjö. Den 26 november 29 hade Härryda kommun 34 invånare, ett antal som ständigt växer. Under 28 ökade befolkningen med 1,9 procent och under 29 med cirka 1,3 procent. I tidningen Fokus rankning av Sveriges kommuner Här är det bäst att bo 29, då bedömning görs utifrån faktorer som skola, fritids, barnomsorg, arbete, kommunekonomi och trygghet placerar sig Härryda på 12:e plats vilket är en förbättring från 28 då Härryda kommun placerade sig som nummer 17 av Sveriges 29 kommuner. Resultat Hälsosituation Vetenskapliga studier visar att hur individer själva skattar sitt hälsotillstånd har ett starkt samband med framtida sjukdom och för tidig död. På frågan Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? svarar 73 procent av Härrydaborna i åldrarna 16-84 år att de upplever sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Samma siffra för regionen är 71 procent. År 27 var andelen i Härryda kommun 72 procent och 26 var den 75 procent. 4
VÄLFÄRDSBOKSLUT 29 76 75 74 73 72 71 7 Andel som bedömer sitt hälsotillstånd som "bra" eller "mycket bra"(%) År 26 År 27 År 28 Källa: Hälsa på lika villkor 26, 27 och 28 Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande bland medborgarna är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle och för en god folkhälsa. Delaktigheten kan gälla både allmänna val, kulturell och social delaktighet, liksom delaktighet i samhällsutvecklingen på olika sätt. Sociala relationer ger individen identitet, trygghet och känsla av samhörighet. Delaktighet i samhällslivet skapar förutsättningar för en meningsfull vardag. Valdeltagande I valet till kommunfullmäktige 26 röstade 83,5 procent av de röstberättigade kommuninvånarna jämfört med rikets genomsnitt 79,4 procent. Detta är en ökning i Härryda kommun med 2,5 procentenheter jämfört med föregående val. Även i val till regionfullmäktige och till riksdagen har Härrydaborna ett högt valdeltagande närmare 4 procent högre valdeltagande än rikets genomsnitt. Andel (%) av de röstberättigade som röstat i de olika valen Härryda 22 Riket 22 Härryda 26 Riket 26 Kommunfullmäktige 81 77,9 83,5 79,4 Regionfullmäktige 8,4 77,5 82,6 78,8 Riksdag 83 8,1 85,8 82 Källa: Kommunala basfakta, Folkhälsoinstitutet I EU-parlamentsvalet 29 röstade 5,6 procent av de röstberättigade Härrydaborna. Samma siffra för Västra Götalands län var 46,5 procent. Till kyrkovalet 29 (Härryda kommuns församlingar) var det flest som röstade i Råda församling, 11,6 procent. I Björketorps församling röstade 8 procent, i Landvetter församling 7,9 samt i Härryda församling röstade 5,9 procent. 14 12 1 8 6 4 2 Råda församling Källa: Svenska kyrkan Andel röstande till kyrkomötet (%) Härryda församling Landvetter församling Björketorps församling Deltagare på kommundelsstämmor Varje vår och höst hålls kommundelsstämmor i olika delar av kommunen. Syftet är att öka demokratin och invånarnas inflytande över kommunala beslut genom att politiker och invånare möts. 5 4 3 2 1 Våren 27 Deltagare kommundelsstämmor (antal) Hösten 27 Våren 28 Hösten 28 Våren 29 Hösten 29 Mölnlycke Landvetter/Harryda Hindås/Hällingsjö/Rävlanda Källa: Kansliet, Härryda kommun Antalet deltagare på kommundelsstämmor har under de senaste tre åren varierat mellan 6 och 45. Vid sam- 5
VÄLFÄRDSBOKSLUT 29 manslagning av antalet deltagare varje enskilt halvår, har antalet stadigt minskat, från 118 våren 27, till 32 hösten 29. Vid sammanslagning av antalet deltagare ortsvis har kommundelsstämmorna i Mölnlycke varit mest välbesökta medan Hindås, Hällingsjö och Rävlanda har haft minst antal deltagare totalt sett. Förvärvsfrekvens Individens ställning på arbetsmarkanden är för många en bas för identitet och självkänsla men även för personens sociala liv med möjlighet till integration och delaktighet, vilket påverkar hälsan. Förvärvsarbetande har generellt sett bättre hälsa än befolkningen i helhet och individer som står utanför arbetsmarknaden en längre tid har högre risk för ohälsa och lågt välbefinnande. 1 8 6 4 2 Andel arbetslösa (%) Härryda Riket Härryda Riket Härryda Riket Härryda Riket År 26 År 27 År 28 År 29 Öppet arbetslösa Öppet arbetslösa inkl. de i program Källa: Arbetsförmedlingen, Statistik för januari månad respektive år. Andelen öppet arbetslösa i Härryda kommun minskade åren 26-28 men ökade något 29. I januari 29 var 2,2 procent öppet arbetslösa i kommunen, jämfört med 1,7 procent år 28, 2,8 procent 27 och 3,2 procent 26. I jämförelse med riket ligger Härryda på betydligt lägre nivå. Elevers möjlighet att påverka skolarbetet Demokratin genomsyrar hela samhället och är viktig inom exempelvis skolan genom elevrådsarbete och elevinflytande. Arbetsmiljölagstiftningen liksom skollagstiftningen anger att eleverna har rätt till inflytande. I läroplanerna betonas betydelsen av elevernas inflytande och ansvar i skolan. När elever fått ökade möjligheter att påverka arbetet i skolan har detta också visat sig främja deras skolprestationer och psykiska hälsa. Årligen genomförs brukarenkäter i kommunens skolor i årskurs 2, 4 och 7 som handlar om trivseln. Tabellen nedan visar medelvärdet på en skala 1-5 (1 motsvarar Aldrig och 5 motsvarar Alltid) hur mycket barnen upplever att de får vara med och bestämma om deras arbete i skolan. Siffrorna har varit relativt konstanta de senaste tre åren. Får du vara med och bestämma hur du ska arbeta i skolan? År 27 28 29 År 4 3,4 3,2 3,5 År 7 3,8 4 3,8 Källa: UTK, Härryda kommun Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barndomen har stor betydelse för hälsan under hela livet. Genom insatser som påverkar familjeförhållanden och skolförhållanden kan barn och ungdomars hälsa främjas, och skillnader i uppväxtvillkor utjämnas. Andel barn i hushåll som fått ekonomiskt bistånd Nästan hälften av all ohälsa bland barn kan härledas till de omständigheter som familjen lever under. De sociala och ekonomiska villkor som föräldrarna lever under blir också barnens villkor. Hälsoproblem är vanligare i ekonomiskt utsatta grupper. Andelen barn och ungdomar -17 år i kommunen, som ingår i hushåll som fått ekonomiskt bistånd uppgår år 28 till 2,4 procent. Andelen har varit i det närmaste konstant sedan 26. År 29 var andelen familjer med ekonomiskt bistånd 2,84 procent vilket visar på en fortsatt ökning. 6
VÄLFÄRDSBOKSLUT 29 Trivsel i skolan Skolan är en arena där barn och ungdomar vistas en stor del av sin uppväxt. Därför är barnens skolförhållanden viktiga att främja. Hur elever trivs på sin skola är avgörande för hälsan och en förutsättning för inlärning. Trygghet, delaktighet, vuxenstöd och skolans byggnad är en rad faktorer som påverkar trivseln. Trygghet är ett av de starkaste och mest grundläggande behoven. I brukarenkäten som genomförs årligen bland elever i år 2, 4 samt 7 ställs bland annat frågorna Hur trivs du i skolan? och Känner du dig trygg i skolan? Skalan är 1-5, där 1 motsvarar Aldrig och 5 motsvarar Alltid. Nedan visas medelvärdet på frågorna. Hur trivs du i skolan? År 27 28 29 År 4 4,2 4,2 4,3 År 7 4,2 4,2 4,2 Känner du dig trygg i skolan? År 27 28 29 År 4 4,4 4,4 4,4 År 7 4,4 4,4 4,5 Källa: UTK, Härryda kommun. Trivseln är hög för alla årskurser och har det senaste året ökat något. Elevernas upplevelse av trygghet får även det högt betyg. Behörighet till gymnasieskolan Precis som levnadsvillkor har stor inverkan på hälsan, spelar utbildning en avgörande roll, dels för att individen ska kunna hävda sig i ett framtida arbetsliv och dels för den personliga utvecklingen. Barn och ungdomar med goda skolprestationer har i allmänhet bättre hälsa, både under uppväxten och senare i livet. Bristande baskunskaper kan leda till utanförskap vilket gör det angeläget att förebygga skolmisslyckanden. 98 96 94 92 9 88 86 84 Källa: Skolverket Andel behöriga elever till gymnasieskolan (%) År 26 År 27 År 28 År 29 Riket Härryda År 29 var 95,8 procent av eleverna i kommunen behöriga till gymnasieskolan vilket är fler än genomsnittet nationellt (88,8 procent). I Härryda kommun har andelen behöriga elever till gymnasieskolan varit stabil de senaste åren och ökat något 27-29, till skillnad från genomsnittet i övriga riket, där den minskat. Deltagare i föreningslivet Studier visar att ungdomar som föreningsidrottar upplever en bättre hälsa, såväl fysisk som psykisk, jämfört med de ungdomar som hoppat av föreningsidrotten eller aldrig har föreningsidrottat. En mindre andel av dem som föreningsidrottar upplever sig ha en dålig fysisk hälsa, huvudvärk, magont, svårigheter att somna, jämfört med de två andra grupperna. De upplever även en större tillit till de flesta människor samt är mer benägna att rösta i riksdagsval. 25 2 15 1 5 Deltagare i föreningslivet (antal) Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar 26 27 28 7-9 år 1-12 år 13-16 år 17-2 år Källa: Fritid, Härryda kommun 7
VÄLFÄRDSBOKSLUT 29 Flest barn och ungdomar är föreningsaktiva i åldrarna 1-16 år men efter 16-års ålder minskar det avsevärt. År 28 hade Härryda kommun 7 333 föreningsdeltagare. Antalet har ökat med 18 procent från år 26 till år 28. År 26 dominerades alla ålderskategorier av flickor medan åren 27-28 var det majoritet pojkar i alla åldersklasser. Målområde 5: Miljöer och produkter Miljöns påverkan på hälsan är stor. Närhet till grönområden skapar förutsättningar för en god hälsa för alla åldrar, bland annat genom att stimulera till en ökad fysisk aktivitet. Genom skade- och brottsförebyggande åtgärder främjas säkra miljöer och goda arbetsplatser och kostnaderna för olyckor och brott kan minskas. Trygg miljö Tryggheten i närområdet/bostadsområdet har stor betydelse för både trivseln och hälsan. Att känna trygghet i sin närmiljö ger förutsättningar för att själv kunna välja var man vill vistas, till exempel promenera, utan att känna rädsla för brott. Oro och otrygghet kan bland annat handla om risken för att råka ut för olyckor, men även risken att bli utsatt för brott. Det finns ett samband mellan upplevelsen av trygghet i närmiljön och självskattad psykisk och fysisk hälsa. I undersökningen Hälsa på lika villkor ställs frågan Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad?. Siffran har sjunkit de senaste tre åren, från 21 procent år 26, 2 procent år 27 till 18 procent år 28. Anmälda brott Under 28 anmäldes 1 378 brott till polis, tull eller åklagare i hela landet. Det är en ökning med fem procent jämfört med år 27 och det högsta antal som registrerats sedan 195 vilket är det år då vi började föra nationell brottsstatistik i Sverige. I relation till folkmängden anmäls flest brott i storstadsregionerna. I Stockholms län anmäldes under år 29 18 69 brott per 1 invånare. Motsvarande siffra för Västra Götalands län är 12 914. Antalet anmälda brott per län är relativt stabilt över tiden. Vid kommunvisa jämförelser finns storstäderna Stockholm, Malmö och Göteborg bland de kommuner som redovisar högst antal anmälda brott per 1 invånare. Att tänka på vid tolkning av statistiken är att endast en del av alla brott som begås kommer till rättsväsendets kännedom. Statistiken beskriver antalet anmälda brott men mörkertalet är stort. 14 12 1 8 6 4 2 Våldsbrott Anmälda brott (antal per1 invånare) Västra Götalands län Hot- kränknings- och frihetsbrott Källa: Brottsförebyggande rådet Våldsbrott År 27 År 28 År 29 jan-nov Härryda kommun Hot- kränknings- och frihetsbrott År 29 (statistik för december saknas) anmäldes 477 våldsbrott och 681 hot-, kränknings- och frihetsbrott i Härryda kommun. Både antalet anmälda våldsbrott och hot-, kränknings- och frihetsbrott har minskat i jämförelse med 28. Det är svårt att säga om det är antalet brott som har minskat eller om det är benägenheten att anmäla brott som har minskat. Våldsbrott: I denna brottskategori ingår mord, dråp, barnadråp och misshandel med och utan dödlig utgång, våldtäkt inklusive grov våldtäkt, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, våld mot tjänsteman samt rån inklusive grovt rån. Hot-, kränknings- och frihetsbrott: Här ingår samtliga brott enligt BrB 4-5 kap samt hot eller förgripelse mot tjänsteman, olaga diskriminering, hets mot folkgrupp, överträdelse av besöksförbud, våldsamt motstånd, egenmäktighet med barn, utpressning och ocker. 8
VÄLFÄRDSBOKSLUT 29 Simkunnighet i åk 5 Bland barn och unga är drunkning den tredje vanligaste dödsorsaken efter trafikolyckor och självtillfogad skada. Det sker såväl inomhus som utomhus under alla årstider i både grunt och djupt vatten. Att öka simkunnigheten är, tillsammans med ökad vattensäkerhet och övervakning av små barn de viktigaste åtgärderna för att förhindra drunkningsolyckor bland barn. Kommunen genomför årligen obligatoriska simtester samt erbjuder simundervisning till dem som inte uppfyller kraven för simtestet. Till och med år 26 var kravet att eleverna i år 5 skulle kunna simma 25 meter. Från och med 27 är kravet 2 m på djupt vatten. 98 96 94 92 9 88 86 Andel simkunniga i år 5 (%) År 26 År 27 År 28 År 29 Källa: Sektorn för utbildning och kultur, Härryda kommun Andelen simkunniga elever i årskurs 5 har kontinuerligt minskat med några procentenheter mellan 26 och 28 vilket dels beror på att kraven har förändrats. År 29 gick 429 elever ut årskurs fem och av dessa var 41 simkunniga. Simkunnigheten ökade med fem procentenheter sedan år 28 och uppgick år 29 till 95 procent. Målområde 8-11: Hälsofrämjande levnadsvanor Våra levnadsvanor påverkar hälsan i stor utsträckning. Det är väl känt att fysisk aktivitet och bra kost motverkar många välfärdssjukdomar. Ett minskat tobaksbruk skulle leda till en minskning av våra idag största folkhälsoproblem. Genom ett minskat alkoholbruk minskas fysiska och psykiska hälsorisker i samhället. Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. På ungdomsmottagningen i Härryda kommun arbetar barnmorska, kurator och gynekolog för att stötta ungdomar och ge svar på frågor kring hur det är att vara ung. I uppdraget ligger exempelvis att förebygga fysisk och psykisk ohälsa, att få ungdomar och unga vuxna att ta ett större ansvar för sin sexualitet genom ökad kunskap och självkänsla samt att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar samt oönskade graviditeter. År 29 besökte totalt 312 (2717 flickor och 385 pojkar) personer ungdomsmottagningen hos barnmorska, kurator eller gynekolog. I jämförelse med år 28 har besöken ökat med 7 procent. År 28 genomfördes 913 klamydiatester varav 63 var positiva. Klamydiatester har ökat något i jämförelse med föregående år, totalt 168, likaså antalet positiva svar som år 29 uppgick till 71 (4 flickor och 31 pojkar). Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet påverkar hälsan bland annat genom att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, depression, oro, ångest och ängslan samt övervikt och fetma. Vuxna bör röra sig minst 3 minuter per dag för att behålla sin hälsa. Enligt enkätundersökningen Hälsa på lika villkor år 28, framkom att 68 procent av invånarna 16-84 år rör på sig 3 minuter eller mer varje dag. Motsvarande siffra för år 27 var 7 procent och för 26, 66 procent. År 28 var andelen fysiskt aktiva i Västra Götalandsregionen 66 procent. I Fritidsvaneundersökningen 27 uppger 84 procent av eleverna i åk 6-9 att de motionerar minst två gånger i veckan. Detta är en ökning med en procentenhet jämfört med mätningen år 24. Motsvarande andel 9
VÄLFÄRDSBOKSLUT 29 Måltidsservice uppskattar att eleverna, i genomsnitt, äter cirka 7 procent av den portionsstorlek som de, utifrån sin ålder och sitt behov, borde äta. Foto: Emelie Guner, fototävlingen 29 bland ungdomar 16-2 år är 7 procent, vilket är oförändrat jämfört med Fritidsvaneundersökningen 24. FaR (fysisk aktivitet på recept) förskrivning inom sjukvården Syftet med FaR är att långsiktigt öka patienters fysiska aktivitet och därigenom förebygga eller behandla en rad olika sjukdomar. De vanligaste diagnoserna bland patienterna i Härryda som fått fysisk aktivitet på recept är övervikt, hypertoni (förhöjt blodtryck) och diabetes. 8 7 6 5 4 3 2 1 Antal registrerade FaR per månad 26-29 26 27 28 29 Källa: FaR-utvecklaren i HSN7 Härryda Mölndal Partille Från en låg nivå år 26 har förskrivningen av FaR ökat fram till år 29. Inledningsvis gick förskrivandet ner något från år 26-27 i Härryda kommun men ökade stadigt år 27-28. Åren 26-27 förskrevs cirka 2-4 recept per månad i Härryda. År 29 förskrevs 21,1 recept per månad vilket är en ökning med 13 procent från föregående år. Sammanlagt i Härryda, Mölndal och Partille förskrevs 1 36 recept under de tre första kvartalen 29, vilket översteg siffran för hela 28. Matvanor och livsmedel Mat och måltider är centrala i våra liv och har stor betydelse för vår hälsa. Hälsosamma matvanor och ett fysiskt aktivt liv bidrar till ett friskt och långt liv. Mat är avgörande för barns hälsa, utveckling och välbefinnande. Skolan har bra möjligheter att på ett naturligt och positivt sätt främja bra matvanor som en del av en hälsosam livsstil hos våra barn. Bra mat i skolan smakar gott, är näringsrik, motsvarar elevernas behov och äts i en trevlig miljö. Lunchen bör motsvara 3-35 procent av det dagliga näringsintaget, medan måltiderna i förskolan (frukost, lunch, mellanmål) bör motsvara 7 procent av det dagliga näringsintaget. Skollunchen Ätarfrekvensen när det gäller skollunchen är hög i samtliga kommunens skolor. Bland tidigaredelens skolor ligger ätarfrekvensen på cirka 95 procent. På senaredelens skolor ligger det på cirka 85 procent. De allra flesta äter alltså sin skollunch men väldigt många äter för små portioner. Måltidsservice uppskattar att eleverna i genomsnitt äter cirka 7 procent av den portionsstorlek som de utifrån sin ålder och behov borde äta. En viktig faktor till detta kan vara den stressituation som många gånger råder i matsalarna. Andel nittonåringar utan skadade tänder Tandhälsa är en viktig indikator i folkhälsosammanhang då det visar hur kosthållningen är, men även hur individen sköter sina tänder. Dålig tandhälsa är ofta en viktig signal om en negativ hälsoutveckling bland barn och ungdomar. Tandhälsan speglar den socioekonomiska situationen i samhället och redan i unga år går det att utläsa skillnader. Målet för tandvården är att se till att så många nittonåringar som möjligt går ut i vuxenlivet med friska tänder. 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Mölnlycke Antal 19 åringar i % utan skadade permanenta tänder Landvetter Hindås Södra Bohuslän 26 27 28 Källa: Folktandvården södra Bohuslän Västra Götalandsregionen 1
VÄLFÄRDSBOKSLUT 29 Tandstatusen på de tre folktandvårdsklinikerna i kommunen visar att andelen nittonåringar utan stora skador eller fyllningar år 28 låg på 33 procent vilket kan jämföras med år 26 och 27 då andelen var 29 procent. Mellan 26 och 28 har således andelen nittonåringar med stora skador eller fyllningar minskat i samtliga kommundelar och i regionen som helhet. För år 29 saknas fortfarande viss data och sammanställningen är inte klar. Uppgifter för kommunen har inkommit men uppgifter för regionen saknas varför inte diagrammet är uppdaterat. Totalt i Härryda kommun har andelen med skador eller fyllningar ökat något år 29 och statistiken visar att 31,6 procent av nittonåringarna var utan skadade permanenta tänder. Det innebär dock inte att dessa barn har helt friska tänder för de kan fortfarande ha ytliga kariesangrepp. Andel i befolkningen med normalvikt I hela västvärlden har barn och ungdomars BMI (värde som beskriver förhållande mellan längd och vikt) ökat de senaste decennierna. Det finns flera orsaker till ökningen, framför allt en minskad fysisk aktivitet kombinerat med felaktiga kostvanor. Det är viktigt att främja en normal viktutveckling redan tidigt hos barn då fetma bland annat belastar de system i kroppen som reglerar exempelvis blodtryck, blodsocker, och blodfetter, vilket kan leda till en mängd följdsjukdomar. 96 94 92 9 88 86 84 82 Andel normalviktiga 4-åringar (%) År 27 År 28 År 29 Andelen normalviktiga fyraåringar i kommunen har totalt sett ökat de senaste åren. Från år 27 till 29 har ökningen varit 5 procent. Vid jämförelse mellan könen framkommer att andelen normalviktiga pojkar ökat från cirka 91 till 94 procent (27-29), medan andelen normalviktiga flickor minskade något mellan 27-28 men ökade från cirka 86 procent år 28 till cirka 93 procent år 29. I undersökningen Hälsa på lika villkor 28, framkommer att 54 procent av kommuninvånarna i åldrarna 16 till 84 år är normalviktiga. Det kan jämföras med samma undersökning 27, då 57 procent var normalviktiga samt med 26 då 55 procent var normalviktiga vilket tyder på en nedåtgående trend i vuxenbefolkningen. Tobak Tobaksbruk är det enskilt största folkhälsoproblemet som går att förebygga och behandla. Det är vetenskapligt belagt att rökning har ett samband med ett 4-tal olika sjukdomar, bland annat lungcancer, hjärt- och kärlsjukdomar och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Det är dessutom en av de stora orsakerna till skillnad i ohälsa mellan olika socioekonomiska grupper. Snus påverkar hälsan genom att det, precis som cigaretter, innehåller flera cancerframkallande ämnen. Snus bidrar även till dödlig utgång vid hjärt- och kärlsjukdomar, och till skador i munnen. Rökning och snusning under graviditet utsätter både mamman och barnet för allvarliga risker. I den lokala Fritidsvaneundersökningen 24 uppgav 21 procent av eleverna i åk 6-9 att de tycker att det är ok att använda tobak, det vill säga att röka eller snusa. Bland ungdomar 16-2 år var motsvarande siffra 5 procent. Vid 27 års undersökning är attityderna oförändrade bland ungdomarna i åldrarna 16-2 år medan andelen som anser att det är ok att röka eller snusa har ökat med 5 procent bland eleverna i åk 6-9. Källa: BVC Totalt Flickor Pojkar 11
VÄLFÄRDSBOKSLUT 29 År 23 och år 27 genomfördes lokala drogvaneundersökningar i Härryda kommun. Nedanstående diagram visar på hur stor andel av eleverna i årskurs nio samt andel elever som går sitt andra år på gymnasiet röker dagligen eller nästan varje dag. 2 15 1 5 Andel elever som röker dagligen eller nästan varje dag År 23 År 27 År 9 grundskolan År 2 gymnasiet Källa: Drogvaneundersökningen 23 och 27 Andelen elever som röker har minskat över tid. År 27 uppgav 7 procent av eleverna i år 9 att de röker varje eller nästan varje dag vilket har minskat med fem procentenheter sedan 23. I motsvarande undersökning år 27 för elever i år 2 på gymnasiet uppgav 8 procent att de röker dagligen vilket visar på en nedåtgående trend även i det åldersintervallet. 2 15 1 5 Andel dagligrökare i Härryda kommun (16-84 år) År 26 År 27 År 28 Källa: Hälsa på lika villkor 26, 27 och 28 I Hälsa på lika villkor 28 uppgav 9 procent av befolkningen i Härryda att de är dagligrökare vilket är lägre än snittet i Västra Götaland (13procent). Motsvarande siffra för år 27 var 17 procent och för år 26 13 procent. Detta visar på att rökning, även i detta åldersintervall, är en nedåtgående trend. De lokala Drogvaneundersökningarna visar att andelen elever i åk 9 som snusar dagligen har varit oförändrad sedan 23 fram till 27. Bland elever i åk 2 på gymnasiet har andelen som snusar varje dag eller nästan varje dag sjunkit från 19 procent år 23 till 6 procent 27. Enligt Hälsa på lika villkor har även andelen dagligsnusare 16-84 år minskat mellan åren 26-28. 2 1 Andel dagligsnusare i Härryda kommun (16-84 år) År 26 År 27 År 28 Källa: Hälsa på lika villkor 26, 27 och 28. År 26 var andelen dagligsnusare i kommunen 16 procent vilket minskade till 12 procent år 27. År 28 minskade andelen dagligsnusare ytterligare till 11 procent vilket är en minskning med fem procentenheter i jämförelse med år 27. Gällande andelen dagligsnusare ligger Härryda kommun i linje med snittet i Västra Götaland. Föräldrars rökvanor Studier har visat att det finns ett samband mellan tobaksrök i miljön och utveckling av luftvägssjukdomar hos barn. Barn som utsätts för tobaksrök får fler luftvägsinfektioner, fler öroninflammationer och behöver oftare sjukhusvård än barn som inte exponeras. Statistik om föräldrars rökvanor under barnets första levnadsår ger ett kunskapsunderlag som stöd för åtgärder för att minska rökningen i denna grupp. Epidemiologiska studier har visat att risken för plötslig spädbarnsdöd ökar om mamman röker under graviditeten och/eller om någon av föräldrarna röker sedan barnet fötts. 12
VÄLFÄRDSBOKSLUT 29 Av de barn som föddes i Sverige 27 hade 13,2 procent minst en familjemedlem som rökte i hemmet under barnets första levnadsmånad. Av mammorna rökte 5,5 procent, av papporna 11,3 procent. Det är minskningar med 3,5 respektive 3 procentenheter jämfört med barn födda år 2. 15 1 5 Andel rökande blivande mödrar (%) År 22 År 23 År 24 År 25 År 26 År 27 År 28 Härryda kommun Västra Götalands län Källa: Socialstyrelsen (vid inskrivning på mödravårdcentralen, graviditetsvecka 8-12.) Andelen föräldrar som röker under barnets första år minskar stadigt i Härryda kommun och efter en liten topp år 26 har det minskat från 7,1 procent till 4,4 procent. Härryda kommun har konstant legat lägre än genomsnittet i Västra Götalands län. Alkohol Alkohol är ett av de allvarligaste hoten mot folkhälsan och orsakar många sjukdomar, våld, olyckor, social utslagning, funktionsnedsättning och för tidig död. Sedan Sveriges inträde i EU har alkoholkonsumtionen ökat. Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen i Sverige var under 26 cirka 1 liter ren alkohol per person som är 15 år och äldre. Detta motsvarade en ökning med cirka 3 procent jämfört med 1995. Alkoholkonsumtionen är mycket ojämnt fördelad mellan konsumenterna. Den högsta konsumtionen finns i åldersgruppen 2-25 år. I januari 21 överlämnade regeringen en remiss om En ny alkohollag till lagrådet. Remissen antogs i mitten på januari och handlar om att göra en total översyn av alkohollagen. Utgångspunkten har varit en restriktiv alkoholpolitik till skydd för folkhälsan. De flesta av utredningens förslag på förändringar handlar om serveringstillstånd. Kommunerna får en lagstadgad skyldighet att utfärda riktlinjer för vad som gäller för serveringstillstånd inom den egna kommunen. Serveringstillstånd Det finns ett tydligt samband mellan ökat antal serverings- och försäljningsställen och ökade alkoholrelaterade problem. Antalet permanenta serveringstillstånd i Sverige har ökat kraftigt sedan mitten av 9-talet. Vid utgången av 28 fanns det 1 745 serveringstillstånd till allmänheten. Det är en viss ökning jämfört med tidigare år. Den senaste tioårsperioden har antal serveringstillstånd till allmänheten ökat med cirka 17 procent. 4 2 8 6 4 2 Antal serveringstillstånd per 1 inv 15+ År 21 År 22 År 23 År 24 År 25 År 26 År 27 År 28 Västra Götalands län Källa: Statens folkhälsoinstitut Härryda kommun Antalet serveringstillstånd har under de tre senaste åren varit konstant i Västra Götalandsregionen. I Härryda kommun har de ökat från 7,7 år 21 till 9,1 år 28. År 29 frångår Härryda kommun den genomsnittliga nationella trenden och drar in på antal serveringstilstånd. Antalet serveringstillstånd gick år 29 ner till 8,8 per 1 invånare. (Källa: Kommunens tillsynsansvarig) Riskbruk Riskbruk av alkohol innebär ett bruk som är eller kan bli skadligt, men där beroende inte föreligger. Mer än var fjärde ung kvinna och nästan var tredje ung man 13
VÄLFÄRDSBOKSLUT 29 dricker alkohol på ett sätt som kan ge ohälsa eller sociala problem. Men riskdrickandet kan i många fall åtgärdas om det uppmärksammas. Tio procent av kvinnorna och 18 procent av männen i landet har en riskabel alkoholkonsumtion. Det visar statistik ur Nationella folkhälsoenkäten som Statens folkhälsoinstitut genomför årligen. Men konsumtionen varierar mellan åldrarna och tycks även påverkas av livssituationen. Exempelvis har var tredje arbetslös man i landet riskabla alkoholvanor. 5 5 Andel riskkonsumenter av alkohol (%) (16-84 år) i Härryda kommun År 26 År 27 År 28 Källa: Hälsa på lika villkor 26, 27 och 28. Andelen riskkonsumenter har minskat med några procentenheter sedan 26 (14 procent). År 28 betecknades 11 procent av kommuninvånarna som riskkonsumenter av alkohol. Härryda kommun ligger något lägre än genomsnittet i Västra Götalands län (14 procent år 28). Rattfylleribrott Ökad alkoholkonsumtion i samhället har en stark koppling till ökad andel misstänkt alkoholpåverkade förare i trafikolyckor som slutar i personskador. Sedan Sveriges inträde i EU har alkoholkonsumtionen ökat, vilket kan ses som ett hinder för att komma närmare nollvisionen. Rattfylleri bör inte betraktas isolerat som ett trafiksäkerhetsproblem, utan kräver en bred och långsiktig samhällsinsats. Rattfylleribrott upptäcks främst genom polisens kontroller. Mörkertalet är stort; rattfylleribrotten är betydligt fler än vad brottsstatistiken visar. Antalet som framgår av statistiken beror således på hur många kontroller som genomförts det aktuella året av polisen. 25 2 15 1 5 Anmälda rattfylleribrott per 1 invånare År 21 År 22 År 23 År 24 År 25 År 26 År 27 År 28 Vä stra G öta la nd s lä n Hä rry d a ko m m u n Källa: Brottsförebyggande rådet. I Västra Götalands län har antalet anmälda rattfylleribrott ökat från 162 till 186 per 1 invånare från 21 till 28, en ökning med cirka 15 procent. Ökningen har varit betydligt kraftigare i Härryda kommun; antalet anmälda rattfylleribrott per 1 invånare har ökat från 53 till 219 åren 21-28. Alkoholförsäljning Systembolaget är Sveriges viktigaste redskap för att upprätthålla en kontrollerad och ansvarsfull alkoholförsäljning genom att inte sälja till personer som är berusade, strikt följa åldersgränser samt avsaknaden av vinstintresse. Systembolaget har även ett ansvar att informera allmänheten om riskerna med alkohol. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Försäljning systembolaget Mölnlycke (totalt antal liter ren alkohol) År 21 År 22 År 23 År 24 År 25 År 26 År 27 År 28 Källa: Statens folkhälsoinstitut 14
VÄLFÄRDSBOKSLUT 29 Mellan 21 och 28 har försäljningen av alkohol på Systembolaget i Mölnlycke ökat från 45 877 liter till 88 2 liter. Mellan 23 och 24 minskade försäljningen något, för att sedan öka de senaste fyra åren. Ungdomars alkoholvanor Den lokala Fritidsvaneundersökningen 24 visade att 46 procent av eleverna i åk 6-9 år ansåg att det är ok att använda alkohol samtidigt som 84 procent av ungdomarna, 16-2 år, ansåg att det är ok. Vid en jämförelse tre år senare visar det sig att siffrorna är oförändrade. 23 procent av ungdomarna i år 9 anser att det är mycket lätt att få tag på alkohol, vilket är en minskning från 23 med fyra procentenheter. Andelen ungdomar som anser att det är mycket svårt att få tag på alkohol har ökat, från 13 procent år 23 till 22 procent år 27. I drogvaneundersökningen för 27 ställdes frågan om debutålder för berusning till elever i år 9. Det framkom att 5 procent aldrig varit berusade. Samma siffra för 23 var 42 procent. Debutåldern har således senarelagts. 4 35 3 25 2 15 1 5 Andel elever som inte dricker alkohol År 23 År 27 Spelvanor För en del personer kan spelande gå till överdrift, vilket kan leda till ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser. Spelande kan även leda till beroende, vilket har många likheter med andra former av beroende, exempelvis av alkohol. Förutom spelaren själv, drabbas även personer i spelarens omgivning av ett eventuellt beroende. År 9 grundskolan År 2 gymnasiet Andel med riskabla spelvanor (%) Källa: Drogvaneundersökningen 23 och 27 År 23 uppgav 23 procent av eleverna i åk 9 att de inte dricker alkohol. År 27 är denna grupp 35 procent. Det är något fler pojkar än flickor som svarat att de inte dricker alkohol. Bland gymnasieeleverna i åk 2 uppger 16 procent i 27 års enkätundersökning att de inte dricker alkohol. Detta är en ökning jämfört med 23 års svar, då 8 procent uppgav att de ej dricker alkohol. I Drogvaneundersökningen 23 och 27 undersöks även tillgängligheten av alkohol bland ungdomar. Hur lätt ungdomar tycker det är att få tag på alkohol (%) 6 4 2 År 26 År 27 År 28 Källa: Hälsa på lika villkor 26, 27, 28. I undersökningen Hälsa på lika villkor framkom att 2 procent av kommuninvånarna hade riskabla spelvanor år 28, vilket är en minskning från de två föregående åren. Andelen med riskabla spelvanor i Västra Götalands län var 4 procent år 28. 3 25 2 15 1 5 Mycket svårt Ganska svårt Varken lätt eller svårt Ganska lätt Mycket lätt År 23 År 27 Källa: Drogvaneundersökningen 23, 27 15
VÄLFÄRDSBOKSLUT 29 Sammanfattning och reflektion I välfärdsbokslutet framkommer å ena sidan att den självskattade hälsan har ökat upplevelsen av trygghet har ökat andelen behöriga till gymnasiet har ökat andelen nittonåringar med stora skador eller fyllningar i tänderna har minskat andelen normalviktiga fyraåringar har ökat simkunnigheten har ökat antalet förskrivna FaR har ökat valdeltagandet har ökat antalet anmälda brott har minskat andelen rökande vuxna har minskat andelen snusande vuxna har minskat andelen riskkonsumenter av alkohol bland vuxna har minskat andel vuxna med riskabla spelvanor har minskat Å andra sidan har andelen öppet arbetslösa ökat andelen normalviktiga vuxna minskat andelen fysiskt aktiva vuxna minskat antalet rattfylleribrott ökat försäljningen av alkohol ökat Ovanstående sammanfattning säger ingenting om vilka nyckeltal som bör prioriteras. Faktum är att situationen inom vissa områden har blivit bättre och inom andra områden förvärrats. Det är viktigt att framhålla att även om folkhälsan förbättrats i många avseenden i Härryda kommun jämfört med föregående år så kan vi inte lägga arbetet inom de förbättrade områdena åt sidan. För att nå det vi eftersträvar ett långsiktigt och strategiskt arbete krävs att vi upprätthåller uppnådda resultat. Många av nyckeltalen presenteras som ett genomsnittligt värde för hela kommunen vilket innebär att vi inte kan utläsa hur jämlikt eller ojämlikt hälsan är fördelad bland våra invånare. De presenterade nyckeltalen visar på att välfärden ökar i Härryda kommun. Vid tolkning av resultaten bör det framhållas att variationer från år till år även kan bero på slumpmässiga variationer. Resultaten i välfärdsbokslutet är en följd av många skilda faktorer. Kommunala verksamheter, insatser från frivilligsektorn samt individuella och samhälleliga förutsättningar påverkar folkhälsan och välfärden. Även insatser inom folkhälsoområdet har en del i förklaringen. För att uppnå en ännu bättre och jämställd folkhälsa krävs ett fortsatt långsiktigt och målmedvetet arbete. Frågor att fundera över: Stämmer resultaten i välfärdsbokslutet med din bild av välfärden i kommunen? Vilka folkhälsoområden anser du är viktigast? Vilka faktorer kan du och din verksamhet vara med och påverka? På vilka arenor är det viktigt för kommunen att bedriva folkhälsoarbete? Hur kan du bidra till att välfärdsbokslutet sprids och används som ett underlag för kommunala beslut? Arbetar kommunen generellt främjande och förebyggande, eller gör vi ofta för sena insatser? 16
VÄLFÄRDSBOKSLUT 29 17
Copyright Härryda kommun\ K:\\\_UTK/Fritid/Folkhälsobokslut 29 Foto: Magnus Nordin 435 8 Mölnlycke Telefon 31 724 61 Fax 31 724 61 75 harryda.se/folkhalsa