Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2011-05-20 Kommunstyrelsen Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå Kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till tjänsteskrivelsen 2011-05-04 anse motionen besvarad att uppdra till förvaltningen att följa resultat från IVL:s forskningsstudie om viktbaserad taxa och att samla erfarenheter om mer långsiktiga effekter från andra kommuner som arbetar med viktbaserad avfallstaxa för eventuellt framtida införande i Knivsta Kommun. Göran Nilsson G:\Politik\Kommunstyrelse\Kommunstyrelsen\2011\110530\M_viktavfalltaxa_Ordf.doc
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Tomas Colm Datum 2011-05-04 Kommunstyrelsen Förslag till införande av viktbaserad avfallstaxa motion 2011:01 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå Kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad att uppdra till förvaltningen att följa resultat från IVLs forskningsstudie om viktbaserad taxa och att samla erfarenheter om mer långsiktiga effekter från andra kommuner som arbetar med viktbaserad avfallstaxa för eventuellt framtida införande i Knivsta Kommun. Sammanfattning Införande av viktbaseradtaxa kan innebära minskade mängder av avfall och att återvinningen kan öka genom en övergång till vägning av kärlavfallet. Men det finns ännu stor osäkerhet av långsiktiga effekter med införande av vikttaxa som styrmedel för minskad avfallsmängd, varför det behöver utredas närmare. Innan beslut om införande kan fattas behövs mer information och forskningsresultat som väntas komma under 2012. Andra åtgärder som införts i Knivsta Kommuns nyantagna renhållningsordning samt avfallsplan gör att införandet bör vänta. I första hand bör effekten av de åtgärder som avfallsplanen beskriver beaktas och utvärderas innan man inför ytterligare incitament såsom ekonomiska som ett verktyg för att få hushållen att minska sin avfallsmängd. Bakgrund Viktbaserad avfallstaxa innebär att den som hämtar soporna väger kärlet varje gång det töms. Hushållen betalar en fast avgift plus en avgift för varje kilo sopor. Intresset för modellen ökar men någon studie som kan förklara den relativt kraftiga minskningen av avfallet med viktbaserad taxa finns inte eller om det medför en långsiktig effekt av minskade avfallsmängder. I dagsläget är det knappt 10 procent av de svenska kommunerna som har valt en avfallstaxa som är baserad på avfallets vikt. Genomförda studier har gett indikationer på att avfallsmängderna kan minskas och återvinningen öka genom en övergång till vägning av kärlavfallet. Andra nya metoder för att nå samma effekt som används är t ex behovshämtning, vilket betyder att man bara ställer ut sin tunna när man vill ha den hämtad.
IVL Svenska Miljöinstitutet har inlett en studie som närmare syftar till att skapa mer klarhet i var avfallet egentligen tar vägen, och beräknas vara klar under 2012. Parallellt med studien har Avfall Sverige (Sveriges kommuners branschförening) initierat ett tillägg till det pågående projektet där nuvarande kunskaper och resultat av studier om viktbaserad avfallstaxa kommer att sammanställas. Den sammanställda rapporten ska användas som stöd både till de kommuner som redan infört viktbaserad taxa och för de som står inför frågeställningen att införa detta. En av förutsättningarna för systemet med vägning är att samtliga kärl i kommunen förses med ett chip för automatisk identifiering vid vägning samt utrustning av vågar och datorer i sopbilarna, vilket medför ökade kostnader för renhållningskollektivet. Nettokostnaden kan dock påverkas positivt om den påvisbara effekten blir minskade avfallsmängder och därmed minskade behandlingskostnader. Kostnaden för avfallshanteringen är en relativt liten andel av ett hushålls totala kostnader, och det kan vara svårt att få den differentiering som man kan uppnå med viktaxan att vara incitamentet till ett ändrat avfallsbeteende. En viktbaserad taxa kan ge fördelar men man måste också beakta risker för negativa effekter såsom ökad svarttippning, eldning av förpackningsavfallet i öppna spisar, braskaminer och liknande, försämrad kvalité på matavfallet genom oavsiktlig felsortering, ökad av svarttippning i skog och mark samt att vid flerbostadshus med gemensamma kärl är incitamentet lägre I Knivsta planerar vi att under 2012 ha fokus på matavfallet. Med början under hösten 2012 kommer insamlingen att utökas till glesbygden. Matavfallet är den tyngsta fraktionen av avfallet. Hur en taxa, viktbaserad eller fördelad på annat sätt, hanteras i kommuner för att få en god utsortering av matavfall för återvinning är därför en fråga som är intressant att studera vidare. Dessutom är det intressant att se hur vi kan minska matsvinnet. Behovet av att öka återvinningen av hushållens avfall ökar parallellt med befolkningstillväxt och konjunktur vilket ställer högre krav på att kommunernas avfallshantering. Knivsta kommuns nya avfallsplan har på en rad punkter beskrivit handlingsplanen för att förbättra tillgängligheten till att sortera sitt avfall och syftar även till att öka medvetenheten hos kommuninvånarna för att förbättra förståelsen för det merarbete som sopsortering ändå innebär. I första hand bör effekten av de åtgärder som avfallsplanen beskriver beaktas och utvärderas innan man inför ekonomiska incitament som ett verktyg för att få hushållen att minska sin avfallsmängd. Tyra Wikström Teknisk chef
Motion till Knivsta fullmäktige 2011-02-10 Viktbaserad avfallstaxa De senaste åren har mängden sopor i Sverige ökat. Trots att den frivilliga sopsorteringen betytt att mycket avfall sorteras ut för återvinning. Den ökande sopförbränningen påverkar Sveriges möjlighet att nå nationella och internationella klimatmål. T.ex så måste sophanteringsbolaget köpa utsläppsrätter i det europeiska systemet för utsläppsrätter, ETS, för den plast som lämnas till förbränning eftersom plast tillverkas av fossil olja som påverkar klimatet. Mängden utsläppsrätter minskas nu stegvis i EU och blir således dyrare. Även papper, glas och metall genererar klimatpåverkande utsläpp indirekt i och med att det åtgår mycket energi i tillverkningen. 2010 pågick ett stort projekt i hela EU, Europa minskar avfallet med syfte att minska avfallsmängderna. I flera kommuner arbetar man nu aktivt med att bidra till en ökad återvinning och minskade avfallsmängder. Vid årsskiftet skulle riksdagens miljömål att 35 procent av matavfallet ska insamlas vara nått. Men endast 20 % samlas in idag, visar en granskning som Sveriges Radio gjort. I Knivsta kommuns nyligen antagna avfallsplan presenteras resultatet från en plockanalys från 2009 där det framgår att endast 16,9 procent (på viktsbasis) av det som återfanns i hushållssoporna var "brännbart" och nära hälften utgjordes av komposterbart material. Den största delen av hushållssoporna skulle alltså kunna sorteras ut för materialåtervinning och rötning till biogas. I avfallsplanen finns en handlingsplan som tar upp vikten av information, fler återvinningsstationer och förenklad insamling. Vi anser att dessa åtgärder i avfallsplanen är bra men att skrivningarna inte är tillräckligt förpliktigande och att det behövs kompletterade politiska initiativ. Idag betalar förpackningsföretagen för att deras förpackningar ska återvinnas men när våra innevånare väljer att inte sortera sina förpackningar utan istället slänger dem i soptunnan blir det kommunen som får betala. En bedömning som kommunens tjänstemän gjort är att kommunen skulle kunna spara en halv miljon kronor årligen om invånarna källsorterade rätt. Det starkaste redskapet för att åstadkomma en större motivering för källsortering är givetvis ekonomiska styrmedel. Därför har teknik tagits fram för att väga och rapportera vikten av det osorterade brännbara avfallet direkt vid hushållen. På så sätt kan hushållen betala för exakt så mycket sopor i den brännbara fraktionen som de lämnar. Och får således ett direkt ekonomiskt incitament att sopsortera och på andra sätt minska avfallsmängden. Ett 20-tal kommunen har nu infört en viktbaserad avfallstaxa. Erfarenheten från dessa kommuner är att avfallet minskat med 20 procent. Problemen med olaglig dumpning av sopar har inte ökat i dessa kommuner. Inom kort ska IVL presentera en studie som gjorts i Askim, där försök med viktbaserad avfallstaxa genomfördes förra året, som ska visa vilka beteendeförändringar som ligger bakom minskningen. Exempel på kommuner som infört system är Bjuv, Linköping och Umeå. I Göteborg fick halva kommunen systemet från 1 januari 2011. I de kommuner som genomfört systemet betalar hushållen en fast avgift plus en avgift för varje kilo sopor de lämnar. Normalpris är mellan en krona och tre kronor per kilo.
Tekniken innebär att sopkärlet märks med en unik bricka som läses av maskinellt av sopbilen vid varje tömning. Kärlet vägs både före och efter tömningen. Skillnaden är den vikt som hushållet måste betala. Vikten rapporteras in automatiskt via ett elektroniskt system. Det innebär också att avgiften för olika storlek på kärl försvinner. Hushåll som har en mer ojämn sopmängd, t.ex. fritidshus, behöver då inte betala samma taxa kontinuerligt utan betalar för exakt den mängd sopor de levererar. Många hushåll upplever således den viktbaserade taxan som mer rättvis. Man betalar för den mängd sopor som lämnas. Vi föreslår således: att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett förslag på kraftfulla informationsinsatser i syfte att förbättrade insamling och som förbereder en övergång till en avfallstaxa som i högre grad premierar hushåll som minskat sina avfallsmängder att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda och ta fram ett förslag på system med viktbaserad avfallstaxa för privata hushåll Anders Grönvall (S) Catharina Hedqvist (S)