Eskilstuna kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-

Kommunstyrelsen 2016-04-11 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2015:579 Anna-Maarit Tirkkonen 1 (2) Kommunstyrelsen Eskilstuna kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-2021 Förslag till beslut Förslag till Eskilstuna kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-2021 remitteras till kommunens samtliga nämnder, styrelser, råd och beredningar för yttrande. Remissvaren ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast 5 september 2016 Ärendebeskrivning kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till Eskilstuna kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-2021. Planen består av två delar: Eskilstuna kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-2021 Anvisning jämlik folkhälsa (Bilaga 1) Plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-2021 är ett huvuddokument som anger Eskilstuna kommuns prioriteringar och strategier för jämlik hälsa och social uthållighet på koncernövergripande nivå under den angivna perioden. Områden inom social uthållighet som samhällsplanering i form av stadsutveckling/ stadselsutveckling, trygghet, tillgänglighet, barnrätt, jämställdhet, integration samt förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, doping och tobak samt brottsförebyggande arbete har stark koppling till jämlik folkhälsa. De handlingsplaner och strategier som finns för respektive område, samt det arbete som görs inom dessa områden stödjer och bidrar direkt eller indirekt till måluppfyllelsen för jämlik folkhälsa och social uthållighet. Anvisning för jämlik folkhälsa ska fungera som stöd till verksamheter i förvaltningar och bolag i kommunkoncernen. Den sätter fokus på att förstå och synliggöra vad i vår verksamhet och i våra processer kan bidra till en mer jämlik folkhälsa. Anvisningen är ett praktiskt verktyg och ger stöd och vägledning för arbetet i vardagen. Den bygger på 3R- metoden som används i kommunen vid kartläggningar och analyser utifrån jämställdhetsperspektivet. Eskilstuna den stolta Fristaden

Eskilstuna kommun 2016-04-11 2 (2) Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Förutsättningar för en god hälsa har på många sätt förbättrats över tid men förutsättningarna är olika för olika grupper och områden i Eskilstuna. Undersökningar visar att det finns skillnader i livsvillkor, hälsa och livslängd i kommunen. Det finns flera skäl till att folkhälsoarbetet bör fokusera på att minska skillnader i hälsa. Hälsan är en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna tillgodogöra sig andra viktiga resurser som exempelvis utbildning och arbete. Hälsan är också i stor utsträckning kopplad till de sociala villkoren som människor lever i och växer upp med. Skillnader i hälsa är också en rättvisefråga. Eftersom orsakerna till de sociala skillnaderna i hälsa har sin grund i de strukturella faktorerna som ligger utanför individens möjlighet att påverka. Det finns en allt större enighet kring uppfattningen att om ett samhälle vill stärka sin ekonomi, arbetskraft och sammanhållning, invånarnas känsla av trygghet och delaktighet samt minska segregationen bör arbetet fokusera på att de sociala skillnaderna i hälsa minskar. Frågan om att minska hälsoklyftorna är därför starkt kopplad till ambitionen om social hållbarhet. Hälsa och social hållbarhet hänger ihop och är till stora delar olika sidor av samma mynt. Många internationella och nationella forskare och offentliga aktörer betonar därför folkhälsan och framförallt den jämlika hälsan som ett viktigt mått på social hållbarhet. Att Eskilstuna kommun arbetar främjande och förebyggande med att minska skillnader i livsvillkor är därför en fråga om social uthållighet. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson Kommundirektör Sara Molander Tf utvecklingsdirektör Beslutet skickas till: Samtliga nämnder och bolag Kommunstyrelsens samrådsorgan Jämställdhetsberedningen Trygga Eskilstuna Eskilstuna den stolta Fristaden

Remissversion Eskilstuna kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-2021 1

Innehållsförteckning Jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-2021 - Ett styrdokument för hela kommunkoncernen... 3 Läsanvisning... 3 Fokus - jämlik folkhälsa och social uthållighet...4 Kommunens kärnuppdrag och kvalitet- grunden för god och jämlik folkhälsa...5 Övergripande mål för Eskilstuna kommuns arbete med jämlik folkhälsa och social uthållighet... 5 Fokusområden för jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-2021...6 En bra start i livet för alla flickor och pojkar...6 Jobb och utbildning...7 Hälsofrämjande och hållbara miljöer...7 Huvudstrategier för jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-2021...8 Styrning och ledning för jämlik folkhälsa...8 Modig och innovativ organisation...10 Medskapande processer och förhållningssätt...11 Nya kunskapsallianser och samverkansformer...11 Ansvar... 12 Uppföljning... 13 Begrepp och definitioner...14 2

Jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-2021 - Ett styrdokument för hela kommunkoncernen Eskilstuna kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-2021 är ett styrdokument för hela kommunkoncernen. Planen ersätter Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012-2015 som antogs av kommunfullmäktige den 24 november 2011. Plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet anger inriktningen för det kommunövergripande folkhälsoarbetet. Grunden till planen och dess inriktning är de resultat som rapporterna Hur mår barn och unga i Eskilstuna en lägesrapport om folkhälsa 2015, samt Eskilstuna kommuns arbete med att förebygga social oro visar om invånarnas levnadsvillkor och hälsa. I rapporterna framgår att det finns skillnader i livsvillkor, hälsa och livslängd i kommunen mellan olika grupper och områden. Skillnaden är ungefär 7 år mellan den kortaste respektive längsta medellivslängden för både kvinnor och män i Eskilstuna. Det finns också tydliga skillnader när det gäller de socioekonomiska villkoren mellan olika områden i staden. I rapporterna pekas ut utvecklingsområden som behöver stärkas i det fortsatta arbetet för att förbättra folkhälsan och minska skillnader i hälsa. Plan för jämlik folkhälsa utgår från det nationella övergripande folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". och de 11 målområden. 1 Det innebär att flickor och pojkar, kvinnor och män som bor och verkar i Eskilstuna ska kunna påverka sina liv och levnadsvillkor. En viktig utgångspunkt till inriktningen och utformningen av planen är också SKL:s rekommendationer och åtgärder för att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnader i hälsa. 2 För en god och jämlik folkhälsa är det viktigt att utgå ifrån helhetperspektivet och livcykelperspektivet. Det innebär att hälsan och livsvillkoren under barndomen har stark inverkan för den framtida hälsan och hur livet kan utvecklas. De socioekonomiska villkoren påverkar också ålderdomen. Därför är barn och ungas livsvillkor en viktig utgångspunkt för att minska skillnader i hälsa. Läsanvisning Arbetet med förnyelsen av den tidigare handlingsplanen för folkhälsa 2012-2015 har resulterat i två separata dokument: Eskilstuna kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-2021 Anvisning jämlik folkhälsa Plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-2021 är ett huvuddokument och anger Eskilstuna kommuns prioriteringar och strategier för jämlik hälsa och social uthållighet på koncernövergripande nivå under den angivna perioden. 1 De elva målområden beskrivs under rubriken Begrepp och definitioner. 2 Eskilstuna kommun har under 2012-2014 deltagit i ett utvecklingsarbete lett av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL): Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa. Utvecklingsarbetet har med brett vetenskapligt stöd resulterat i 5 rekommendationer och 23 åtgärder hur kommuner, landsting och regioner kan arbeta för att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnader i hälsa. 3

Områden inom social uthållighet som samhällsplanering i form av stadsutveckling/ stadselsutveckling, trygghet, tillgänglighet, barnrätt, jämställdhet, integration samt förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, doping och tobak samt brottsförebyggande arbete har stark koppling till jämlik folkhälsa. Styrdokument och arbetet inom dessa områden stödjer och bidrar direkt eller indirekt till måluppfyllelsen för jämlik folkhälsa och social uthållighet. Anvisning jämlik folkhälsa ska fungera som stöd till verksamheter i förvaltningar och bolag i kommunkoncernen. Den sätter fokus på att förstå och synliggöra vad i vår verksamhet och i våra processer kan bidra till en mer jämlik folkhälsa. Anvisningen är ett praktiskt verktyg och ger stöd och vägledning för arbetet i vardagen. Den bygger på 3R- metoden som används i kommunen när vi gör kartläggningar och analyser utifrån jämställdhetsperspektivet. Fokus - jämlik folkhälsa och social uthållighet Det finns flera skäl till att folkhälsoarbetet bör fokusera på den jämlika hälsan. Hälsan är en av dem viktigaste förutsättningarna för att kunna tillgodogöra sig andra viktiga resurser som exempelvis utbildning och arbete. Hälsa kan i denna mening ses som en nyckel även till andra mänskliga rättigheter samtidigt som det är en egen rättighet. Hälsan är också i stor utsträckning kopplad till de sociala villkoren som vi lever under och växer upp med. Att minska ojämlikhet i hälsa är därför etiskt tvingande, särskilt då systematiska orättvisor som uppstår genom skillnader i livsvillkor, är möjliga att påverka bland annat genom politiska beslut. Att dessa skillnader i psykisk och fysisk hälsa finns beror på flera bakomliggande orsaker som också kallas hälsans bestämningsfaktorer. Det handlar bland annat barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska villkor, utbildningsnivå, möjligheter till delaktighet och inflytande, trygghet samt geografiska faktorer. Ökande klyftor på dessa områden syns i form av ökade hälsoklyftor. Andra faktorer som har samband med skillnader i hälsa är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet och uttryck, ålder samt funktionsnedsättning. Skillnader i hälsa har därför i första hand inte biologiska förklaringar och de beror heller inte på människors individuella val utan har sina orsaker i de levnadsvillkor som kvinnor och män, flickor och pojkar lever under. Forskningen slår också fast att det här är skillnader som är onödiga, de är möjliga att påverka och att de därför är orättvisa. Det finns en allt större enighet kring uppfattningen att om ett samhälle vill stärka sin ekonomi, arbetskraft och sammanhållning, invånarnas känsla av trygghet och delaktighet samt minska segregationen bör arbetet fokusera på att de sociala skillnaderna i hälsa minskar. Frågan om att minska hälsoklyftorna är därför starkt kopplad till ambitionen om social hållbarhet. Hälsa och social hållbarhet hänger ihop och är till stora delar olika sidor av samma mynt. Många internationella och nationella forskare och offentliga aktörer betonar därför folkhälsan och framförallt den jämlika hälsan som ett viktigt mått på social hållbarhet. Att Eskilstuna kommun arbetar främjande och förebyggande med att minska skillnader i livsvillkor är därför en fråga om social uthållighet. 4

Det finns en social gradient i hälsa som innebär att ju lägre en persons sociala position är, desto sämre är hens hälsa. Åtgärder ska rikta in sig på att minska gradienten i hälsa. Att bara rikta in sig på de mest utsatta kommer inte att minska ojämlikheten i hälsa tillräckligt. För att minska den sociala gradienten måste åtgärder vara universella, men med omfattning och intensitet som är proportionell till graden av utsatthet. Detta kallas proportionell universalism Kommunens kärnuppdrag och kvalitet- grunden för god och jämlik folkhälsa Kommunen kan påverka många av de faktorer som bidrar till folkhälsan med sitt utbud av verksamheter, service och tjänster. Grunden i Eskilstunas folkhälsoarbete utförs i det generella välfärdsuppdrag som kommunen ansvarar för. Att de offentliga verksamheterna utför sitt uppdrag (sin kärnverksamhet) med bästa möjliga kvalité och säkrar att det görs rätt insatser på rätt sätt är viktiga grunder för att Eskilstunaborna ska ha en god folkhälsa. För de grupper som har större risk för ohälsa behöver välfärdssystemet göra särskilda insatser för att hälsoutvecklingen ska bli mer jämlikt. Utöver strukturella åtgärder som att förbättra livsvillkoren och levnadsförhållanden (exempelvis utbildning, arbete, inkomst) behöver man kompensera så att bakomliggande orsaker inte ger utslag i sämre hälsa. Arbetet med jämlik folkhälsa behöver ingå som en naturlig del i verksamheternas arbete med kvalitet. Det handlar om att arbeta systematisk och att säkra att våra insatser når alla men i olika former och intensitet utifrån olika behov. Åtgärderna ska vara generella och omfatta breda grupper och samtidigt behöver de anpassas både i omfattning och utformning till de med störst behov. Det betyder i praktiken att man måste göra olika för att det ska bli lika. I detta ryms också att ta i beaktande perspektiv som barns rättigheter, jämställdhet och mångfald, tillgänglighet samt trygghet. Övergripande mål för Eskilstuna kommuns arbete med jämlik folkhälsa och social uthållighet att hälsoläget förbättras och att skillnader i hälsa minskar mellan olika grupper och områden i Eskilstuna 5

Fokusområden för jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-2021 En bra start i livet för alla flickor och pojkar Jobb och utbildning Hälsofrämjande och hållbara miljöer En bra start i livet för alla flickor och pojkar Tidiga hälsofrämjande insatser är viktiga för att de ger mer genomgripande effekter i det långa perspektivet. Att investera i flickors och pojkars utveckling är en av de viktigaste vägarna till jämlik folkhälsa och social uthållighet. Rikta fokus på tidig utveckling av fysisk och emotionell hälsa och på att höja den kognitiva, språkliga och sociala förmågan hos barn och unga. Barn och deras föräldrar och anhöriga ska vara i centrum när det gäller organisering av verksamheter som berör barn. Barnrättsperspektivet ska vara väl integrerat i dessa verksamheter. Fortsätt utveckla arbetet med att säkerställa barnrättsperspektivet i kommunen. Fokusera på flickor och pojkars möjlighet till delaktighet och inflytande, gör barnkonsekvensanalyser av kommunala beslut samt arbeta aktivt mot diskriminering av barn och unga. Utveckla arbetssätt för att möta behovet av nyanlända och deras familjer samt behoven hos elever som behöver extra anpassningar och särskilt stöd. Jämlikt kultur- och fritidsutbud för alla barn och ungdomar är grundläggande för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Erbjud aktiviteter för att stärka hälsan hos barn via organiserade mötesplatser. Säkra kompetensen och kunskapen om de ojämlika villkoren samt att ta fram handlingsstrategier för barn och unga i ekonomiskt utsatta hushåll. Säkerställ likvärdigheten mellan skolor. Stärk elevhälsoarbetet som har en viktig roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det gäller både den psykiska och fysiska hälsan/ohälsan. 6

Forum för gränsöverskridande samverkan är viktigt för att uppnå en helhetssyn kring gemensamma individer/målgrupper av barn och unga. Jobb och utbildning Människors deltagande i arbetslivet är viktigt av flera anledningar. Det främjar i de flesta fall hälsan, det är en förutsättning för egen försörjning och det också viktigt för känslan av delaktighet i samhället. Flickor och pojkar som fullföljer grund- och gymnasieskola löper mindre risk för psykosociala problem. Att gå ut skolan med godkända betyg är en stark skyddsfaktor. Förutsättningar för godkända betyg Barn och unga ska fullgöra grundskola och gymnasieskola med godkända betyg. Viktigt är bland annat att förskola och skola (med vårdnadshavarens delaktighet) anpassas efter barnens behov. I övergången mellan grund- och gymnasieskola är det viktigt att elever med särskilda behov får fortsatt stöd och att överlämning av information sker oavsett huvudman. Risken för skolmisslyckanden minskas genom ett aktivt hälsofrämjande arbete. Arbetet bör utgå från hälsans bestämningsfaktorer och där fokus ligger på arbete mot mobbning och diskriminering och för integration. Samverkan för ingång till arbetsmarknaden Ökad samordning, samorganisation och anpassning av stöd, där individens olika behov och förutsättningar ligger som grund är nödvändigt för att möta de krav som samhället, arbetslivet och vardagen ställer på enskilda individer. Uppmuntra socialt företagande, vilket också är ett sätt att uppmuntra företagande i allmänhet. Hälsofrämjande och hållbara miljöer Flickor och pojkar, kvinnor och män i Eskilstuna har en trygg bostads-, boende- och närmiljö som bidrar till minskade skillnader i hälsa. Samhällsplanering Använd samhällsplanering för att skapa trygga fysiska miljöer med god tillgänglighet för att alla ska kunna delta på lika villkor. Planera närmiljöer som kan påverka människors hälsorelaterade levnadsvanor till exempel genom att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Planera med utgångspunkt i barns behov av rörelse, spontanlek, spontanidrott, kontakt med naturmiljöer och möjlighet att på egen hand utforska hela närmiljön. 7

Samhällsplanering ska ske i samverkan med invånarna och särskilt viktiga är insatser som främjar barns och ungas delaktighet. Mötesplatser kan skapa delaktighet, samverkan, fånga upp behov samt nå grupper som är svåra att nå. Skapa förutsättningar för hälsosamma val via organiserade mötesplatser genom att erbjuda hälsofrämjande aktiviteter, för olika målgrupper, utifrån behov. Tillgodose behovet av bostäder av god kvalitet och till rimligt pris, utifrån kuskapen om invånarnas socioekonomiska läge. En mångfald av upplåtelseformer i stadsdelar skapar variation och förutsättningar för social integration. Blanda bostäder och arbetsplatser för att befolka staden under större del av dygnet, vilket skapar mötesplatser och ger trygghet. Skapa olika stödfunktioner såsom hyresgarantier och ha ett vräkningsförebyggande arbete. Huvudstrategier för jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-2021 Styrning och ledning för jämlik folkhälsa Modig och innovativ organisation Nya kunskapsallianser och samverkansformer Medskapande processer och förhållningsätt Styrning och ledning för jämlik folkhälsa Det behövs strukturer, verktyg och arbetssätt som skapar långsiktiga förutsättningar för jämlik hälsa. Arbetet för jämlikhet i hälsa ska ingå som en naturlig del i det ordinarie styrnings- och ledningssystemet i kommunen. Tydliga mål för att minska skillnader i hälsa. Kortsiktiga och långsiktiga mål behöver formuleras i våra styrdokument så att de bidrar till att minska skillnader i hälsa. 8

Mät, analysera och bedöm effekterna av åtgärder För att kunna följa upp och bedöma skillnader i hälsa är det grundläggande att befolkningsdata finns tillgänglig som synliggör utvecklingen av hälsan och den sociala hållbarheten för olika grupper i kommunen. Tillgänglig statistik behöver samlas och uppdateras och arbetet bör samordnas. Komplettera med undersökningar som på olika sätt, och helst på bostadsområdesnivå, mäter invånarnas livsvillkor och olika socioekonomiska variabler. Modellerna för områdesanalyser och för välfärdsbeskrivning används som faktabaserad stöd i kommunens arbete med det strategiska målet för social uthållighet men även för målområden fler jobb och höjd utbildningsnivå samt attraktiv stad och landsbygd. Data för barns utveckling är i dagsläget eftersatt och bör därför prioriteras. Möjligheten till så kallad Barnhälsoindex bör undersökas för att bättre kunna följa även de yngre barnens hälsa och livsvillkor. Arbetet bör göras i samverkan och inkludera andra aktörer, exempelvis högskolan och landstinget. Budget som styrmedel för jämlik folkhälsa Ett av kommunens viktigaste redskap för styrning är fördelningen av budgeten. För att minska skillnader i hälsa handlar det om att fördela budgeten utifrån en socioekonomisk analys, d v s utifrån de grupper som har de största behoven. För detta krävs bland annat att data om befolkningens hälsa och livsvillkor finns tillgängliga. Kommunens områdesanalyser och välfärdsbeskrivningar kan användas för detta. Med utgångspunkt i behovsanalyser kan budgeten bli ett viktigt styrmedel för att minska skillnader i hälsa. Socioekonomiska beräkningar och analyser Utveckla det arbetet som finns inom Eskilstuna kommun om sociala investeringar. Sociala investeringar möjliggör för en större långsiktighet i beslutsfattandet för att uppnå hälsovinster i framtiden. Att agera tidigt innan problem uppstår kommer att skapa långsiktiga vinster för såväl invånare som för samhället i stort. Här ingår också att göra samhällsekonomiska analyser och se hur kostnader fördelar sig mellan olika aktörer och över tid. Det handlar också om att ha medborgarnyttan i fokus och tänka längre än den egna verksamhetens uppdrag och budget. Kortsiktiga besparingar behöver konsekvensbelysas; hur drabbar det olika invånargrupper? Hur påverkar det våra samverkansparter? Använd konsekvensbeskrivningar På övergripande nivå innebär det att använda sig av olika verktyg för att i beslutsfattande få in ett jämlikhetsperspektiv. Det kan innebära att det ska göras konsekvensbedömningar 9

inför politiska beslut som belyser vilka konsekvenser ett beslut kan få för olika målgrupper i kommunen och hur skillnader i hälsa påverkas. Använd upphandlings som styrmedel Genom sociala krav i upphandling kan kommunen påverka skillnader i hälsa på lokal nivå. Det är viktigt att ställa rätt krav men också att det finns rutiner för uppföljning som säkerställer att anbudstagaren arbetar i linje med de sociala krav som ställts. Kraven kan handla om att företag ska följa diskrimineringslagen, tillhandahålla tjänster som är tillgängliga för alla oavsett funktionsförmåga, att jämställdhetsperspektivet är integrerat i verksamhetens alla led eller att företaget arbetar aktivt för att anställa ett visst antal personer som är underrepresenterade i företaget. Jämlikhets- och jämställdhetsanalyser Ojämlikhet likväl som ojämställdhet uppstår och återskapas i det dagliga arbetet när vi fattar beslut och fördelar resurser samt när vi planerar och följer upp vår verksamhet/processer. När vi inkluderar jämlikhet och jämställdhet i beslutsfattande på olika nivåer, kan vi också bli medvetna om skillnader vi själva kan ha skapat i verksamheten, det vill säga för de vi är till för. Det är därför arbetet för att skapa jämlika och jämställda förutsättningar måste bedrivas i hela organisationen varje dag. Säkra kunskapsnivån i organisationen om normkritik, interkulturalitet och folkhälsa Det behövs ett normkritiskt och interkulturellt förhållningssätt för att synliggöra hur ojämlikheter skapas och upprätthålls och hur det påverkar hälsan. Ett sådant förhållningssätt bidrar också till att motverka diskriminering. För att förstå problemet och bedöma effekterna av åtgärderna är det dessutom bra med kunskap i folkhälsovetenskap. Särskilda utbildningsinsatser bör vidtas för detta ändamål. Modig och innovativ organisation Nya behov, förväntningar och krav i en ständigt föränderlig omvärld utmanar oss och för att klara framtida behov krävs ibland omfattande förändringar genom att bryta invanda mönster, hitta helt nya lösningar, arbetssätt, tjänster och produkter. Sociala innovationer är ett sätt att stärka innovationskraften inom offentlig sektor för att möta de växande behoven i samhället. Innovationsförmågan inom offentlig sektor har en viktig betydelse för kvalitén i välfärden och innovationer ses idag som centralt för att utveckla hälsoområdet. Kommunen som en stor samhällsaktör kan bli en viktig drivkraft för utveckling och användning av innovationer som kan gynna tillväxt och mer jämlik folkhälsa. 10

Arbetet med att minska skillnader i hälsa ska vara en naturlig del i Eskilstuna kommuns kvalitetsarbete och Modiga idéer. För att klara framtida utmaningar och vårt kommunala uppdrag ska alla arbeta systematiskt för förnyelse genom Modiga idéer som stödjer ett klimat och en kultur som uppmuntrar kreativitet och innovation. Modiga Idéer har också en struktur och systematik för att ta vara på våra idéer, förslag och innovationer. Vi vet att i idérika organisationer där medarbetare, kunder och brukare bär fram många idéer och förslag når bra resultat. Dessutom upplevs arbetsmiljön som mer stimulerande. Medskapande processer och förhållningssätt Medskapande som utgångspunkt och tillvägagångssätt kan användas på flera olika sätt och nivåer, såväl i samverkansprocesser som i det dagliga arbetet i en kommun. Det handlar om att involvera och tillvarata kunskapen hos olika aktörer som berörs av en fråga. Man arbetar tillsammans, formulerar behov och utforskar möjliga lösningar via dialogbaserade samtal och diskussioner. Det kan till exempel handla om att ta fram nya produkter, processer, tjänster, samverkansformer, synsätt och metoder som resulterar i förbättringar av kvalitet, effektivitet eller ändamålsenlighet. Att använda sig av ett medskapande förhållningssätt är också är ett sätt att arbeta som tar tillvara den fulla potentialen i en organisation eller grupp och som samtidigt har inbyggda aspekter av kvalitetssäkring och implementering. Ett annat resultat är stärkta individer och grupper som känner såväl delaktighet som möjlighet att påverka. Att arbeta medskapande i ett utvecklingsarbete/ förändringsarbete är inte bara hälsofrämjande utan öppnar också upp för nya lösningar och hållbara resultat. Nya kunskapsallianser och samverkansformer Det finns behov av nytänkande kring samverkans betydelse för en hållbar hälsoutveckling. Ett problem är att samhället är sektorsindelat och att välfärdstjänsterna har olika enhets-, huvudmanna- och professionsgränser. Ingen av samhällets sektorer kan på egen hand lösa en samhällsutmaning, som ojämlikhet i hälsa. För att åstadkomma en förändring förutsätts agerande över alla samhällssektorer och alla politikområden. Nya kunskapsallianser behöver skapas inom Eskilstuna, mellan och inom nämnder, förvaltningar och bolag men också mellan Eskilstuna kommun och andra aktörer, både andra samhällsaktörer och aktörer så som förenings-, och näringsliv och med medborgare. Men för att uppnå jämlikhet i hälsa krävs det att detta arbete kombineras med ett mer deltagarorienterat perspektiv i samverkansprocesserna, där människors egna behov kommer tydligare i fokus. Detta är viktigt ur en demokratisk synvinkel, för att stärka personers egenmakt och på så sätt skapa en framtidstro för de människors som berörs. 11

Ansvar Vem? Vad? Kommunfullmäktige Har det yttersta ansvaret för att skapa förutsättningar för jämlik folkhälsoutveckling i kommunen. Antar mål och inriktning. Kommunstyrelsen Styr utifrån sitt övergripande uppsiktsplikt. Efterfrågar resultat, följer upp hur arbetet går. Kommunledningskontoret Leder det övergripande arbetet med planen. Ger stöd i form av omvärldsbevakning och utbildning. Nämnderna Formulerar åtaganden i verksamhetsplaner. Varje nämnd formulerar hur de ska arbeta utifrån planen. Redovisas i delår och årsredovisningar. Förvaltningar och bolag Verksamhetsnivå Ansvarar för genomförandet inom sina respektive verksamhetsområden och att uppföljning årligen sker med delårs- och helårsrapporter. Verksamhetsvisa åtaganden som formuleras i den lokal verksamhetsplan. Vilka når man med sin verksamhet? Varför/varför inte? Vad gör man åt saken? gör olika för att det ska bli lika Enhetsnivå Formulerar aktiviteter 12

Uppföljning Uppföljning av arbetet med jämlik folkhälsa och social uthållighet sker på flera sätt: Nämndernas delårs och årsredovisningar samt verksamhetsberättelser. Indikatorer som mäter social uthållighet i Eskilstuna kommuns strategiska inriktning. Områdesanalyser för att följa utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer på områdesnivå och skillnader i hälsa. Välfärdsrapporter som tas fram var tredje år. Öppna jämförelser folkhälsa för att följa upp, analysera och arbeta med resultaten som en del av förbättringsarbetet i verksamheterna. 13

Begrepp och definitioner Bestämningsfaktorer för hälsa Bestämningsfaktorer är faktorer som påverkar hälsotillståndet. Bilden illustrerar hur hälsan påverkas av olika samhällsfaktorer, människors livsvillkor i de olika vardagsmiljöerna, levnadsvanor och sociala sammanhang. Bestämningsfaktorerna är ofta möjliga att påverka på politisk väg. Bestämningsfaktorerna kan påverka hälsan positivt eller negativt, de är nära kopplade till begreppen skyddsfaktorer och riskfaktorer. Skyddsfaktorer och friskfaktorer främjar hälsa och förebygger ohälsa. Exempel på friskfaktorer är fysisk aktivitet och trivsel i skolan, medan god ekonomi och nära relationer är exempel på skyddsfaktorer. Friskfaktorer och skyddsfaktorer är utgångspunkterna för det hälsofrämjande perspektivet. Egenskap eller förhållande som indikerar ökad risk för att en person ska få en eller flera sjukdomar. Det kan också uttryckas som ett visst mått av sannolikhet för att en sjukdom ska utvecklas. Exempel på riskfaktorer är rökning och arbetslöshet. Bilden är lånad från Östgötamodellen för jämlik hälsa ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Modellen är baserad på hälsans bestämningsfaktorer av Dahlgren och Whitehead, 1991 De mänskliga rättigheterna Förenta Nationernas (FN) allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna vilar på övertygelsen att alla människor är "födda fria och lika i värde och rättigheter" och att alla människor utan undantag har rätt att ta del av dessa rättigheter. Förklaringen om de mänskliga rättigheterna beskriver vad som inte får göras mot någon människa och vad som måste göras 14

för varje människa. FN har slagit fast att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna är lika viktiga som de medborgerliga och politiska rättigheterna och att rättigheterna är odelbara. Hälsa och folkhälsa Hälsa är en resurs för den enskilde individen medan folkhälsa är hela befolkningens hälsa och ett gemensamt mål för det lokala arbetet i kommunen. Hälsofrämjande WHO, Världshälsoorganisationen definierar begreppet hälsofrämjande som en process som genom stödjande miljöer och empowerment kan möjliggöra för individen att ta kontroll över de faktorer som påverkar hälsan. Hälsofrämjande arena Arenaperspektivet används ofta i beskrivningar av modernt hälsoarbete. Begreppet kommer från den s.k. Ottawadeklarationen, som skrevs vid ett WHO möte 1985. I Ottawadeklarationen introducerades begreppet stödjande miljöer. Utgångspunkten var att stärka de hälsofrämjande effekterna, genom att påverka livsvillkoren i de närmiljöer, eller arenor där människor lever eller vistas. I dag ser man allt mera betydelsen av olika organisationers arenor, då dessa skapar en stor del av människors levnadsförutsättningar: barnomsorgen, skolan, arbetsplatsen och sjukvården. Jämlikhet Avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår från alla människors lika värde. Jämställdhet Handlar om förhållandet mellan kvinnor och män. Mötesplats Mötesplatser eller träffpunkter med ett hälsofrämjande fokus utgör en stödjande miljö för hälsa. En mötesplats kan exempelvis erbjuda social gemenskap, meningsfull sysselsättning, att människor känner sig behövda, fysisk aktivitet och goda matvanor. En mötesplats kan vara ett sätt att utöka sitt sociala nätverk. Närhet till mötesplatsen samt ett varierat innehåll ökar deltagandet. Mötesplatsen kan vara en lokal inomhus men även en samlingsplats utomhus eller IT-baserade. 15

Nationella folkhälsomål Det övergripande målet för folkhälsan i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De elva målområdena är de mest centrala bestämningsfaktorerna för hälsa. Eskilstuna kommuns arbete för jämlik folkhälsa och social uthållighet grundar sig på de11 nationella målområden. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Ojämlik hälsa och skillnader i hälsa Enligt WHO finns det ojämlikhet i hälsa när vi har systematiska skillnader i hälsa som bedöms vara åtgärdbara genom rimliga åtgärder globalt eller inom samhället. Skillnader i hälsa är de skillnader som utifrån vad vi vet i dag är påverkbara och som kan finnas i en eller flera av hälsans aspekter mellan kvinnor, män, flickor och pojkar eller har samband med sociala och ekonomiska faktorer som utbildningsnivå, inkomstnivå, social status, geografiska faktorer och andra faktorer. Dessa är etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet och uttryck, ålder samt funktionsnedsättning. Proportionell universalism Det finns en social gradient i hälsa ju lägre en persons sociala position är, ju sämre är hennes/hans hälsa. Åtgärder skall rikta in sig mot att reducera gradienten i hälsa. Att bara rikta in sig på de mest utsatta kommer inte att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. För att 16

reducera den sociala gradienten, måste åtgärder vara universella, men med en omfattning och intensitet som är proportionell till graden av utsatthet. Social hållbarhet Det finns ännu ingen entydig definition för social hållbarhet. Det vanligaste sättet att definiera begreppet i praktiskt arbete är att lista olika aspekter av samhällslivet. SKL (Sverige kommuner och landsting) har definierat begreppet följande: Förutom folkhälsa rymmer begreppet bland annat frågor som urban utveckling, jämställdhet och mångfald, mänskliga rättigheter, kultur, delaktighet och inflytande samt brottsförebyggande arbete. Begreppet är också vanligt förekommande i arbetet för att uppnå en hållbar utveckling inte minst i regionala utvecklingsplaner. Inom folkhälsoarbetet har begreppet fått en tydlig koppling till insatser för minskad ojämlikhet i hälsa. En ojämlik hälsa antas spegla ett samhälle med sociala klyftor, och ett sådant samhälle antas i sin tur stå i vägen för social hållbarhet. (Social hållbarhet en definition utifrån Malmös perspektiv. En textanalys av Malmö stads definition av social hållbarhet. Lunds universitet: Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi). Sociala innovationer Begreppet brukar förklaras som innovativa tjänster, produkter, processer och metoder som strävar efter att möta samhällets utmaningar. Det kan vara alltifrån klimathot till finanskris, segregation, arbetslöshet, åldrande befolkning och utanförskap. Sociala innovationer kan delas in i tre kategorier: Gräsrotsinitiativ som på nya sätt kan möta sociala behov som inte tillgodoses av marknaden eller den offentliga sektorn. Samhälleliga innovationer där gränsen mellan olika samhällssektorer suddats ut och där innovationer riktar sig till hela samhället. Systemförändrande sociala innovationer som vill förändra värderingar, kulturer, strategier och politik. Social investering Begreppet social investering innebär bland annat följande: Samhällets insatser för barn och unga bör ses som en investering och inte bara betraktas som en kostnad och en utgiftspost. Samhällets insatser för barn och unga är investeringar med långsiktiga effekter för både individ och samhälle. En god investering innebär rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt. Ett investeringstänkande i ekonomiska termer hos berörda verksamheter inom kommuner, landsting och stat ger incitament till långsiktighet och tidiga insatser. 17

Ett investeringstänkande kräver och stimulerar god utvärdering av metoder och en aktiv styrning och ledning. Ett investeringstänkande tydliggör behovet av synkronisering mellan aktörer då kostnader och vinster fördelas olika mellan och inom dessa aktörer. 18

Remissversion Anvisning - jämlik folkhälsa

Innehållsförteckning Anvisning jämlik folkhälsa...2 Faktorer som påverkar jämlikhet i hälsa...3 Att göra olika och människosyn fundament i att göra skillnad!...3 Att få till en jämlik organisation arbeta normkritiskt...4 Handledningen steg för steg...6 Förutsättningar för att genomföra processen...7 Börja med de här grundläggande delarna...7 1. Bakgrund, behov, mål och uppdrag...7 2. Kartläggningsfas - av nuläge (Representation R1)...9 3. Kartläggningsfas av det vi gör (Resurser R2)...10 4. Analysfas (Realia R3)...11 Stödfrågor för analys och reflektion...11 5. Handlingsfas - så här kan vi utveckla! (Realisera)...12 1

Anvisning jämlik folkhälsa Detta material är tänkt att utgöra stöd för verksamheter 1 i förvaltningar och bolag i Eskilstuna kommun. Det handlar om att få syn på vad i vår verksamhet, våra processer som kan bidra till att skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsoutveckling. Arbetet med jämlik hälsa är ett kvalitetsarbete och en del av arbetet med ständiga förbättringar enligt PUFFsnurran (Planera-Utför-Följ upp-förbättra). Ojämlikhet likväl som ojämställdhet uppstår och återskapas i det dagliga arbetet när vi fattar beslut och fördelar resurser samt när vi planerar och följer upp vår verksamhet/processer. När vi inkluderar jämlikhet och jämställdhet i beslutsfattande på olika nivåer, kan vi också bli medvetna om skillnader vi själva kan ha skapat i verksamheten, det vill säga för de vi är till för. Det är därför arbetet för att skapa jämlika och jämställda förutsättningar måste bedrivas i hela organisationen varje dag. Vem du är ska inte ha någon betydelse för vilken service du får. Trots det ser det inte alltid ut så idag. Detta beror på att de normer och maktstrukturer som finns i samhället gynnar vissa grupper och missgynnar andra. Vissa grupper har därmed mer makt än andra. 1 Med verksamhet menas en avdelning/enhet som finns närmast invånarna/brukarna/kunderna. Det kan exempelvis vara förskolan, skolan, elevhälsan, verksamheter med stöd och omsorg för äldre och personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. 2

Faktorer som påverkar jämlikhet i hälsa Hälsan påverkas av en rad olika faktorer och i ett samspel mellan individ, miljö och samhälle, vilket illustreras i de olika lagren i bilden nedan. För att minska skillnader i hälsa behöver man identifiera såväl faktorer som har en mer direkt koppling till en individs hälsa, till exempel rökning, som faktorer som har en mer indirekt koppling. Det kan till exempel vara delaktighet, en faktor som har stor påverkan för hälsan hos en individ, men som initialt kanske inte är det mest uppenbara. Bilden nedan kan vara ett stöd för er i att identifiera de olika faktorer (såväl direkta som indirekta) som finns inom verksamhetens ansvarsområde, som kan påverka jämlikhet i hälsa. Bilden är lånad från Östgötamodellen för jämlik hälsa ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Modellen är baserad på hälsans bestämningsfaktorer av Dahlgren och Whitehead, 1991 Att göra olika och människosyn fundament i att göra skillnad! Två grundläggande utgångspunkter är viktiga att ha med sig i ett arbete för jämlik folkhälsa, det är proportionell universalism och människosyn. Det första begreppet proportionell universalism handlar om att alla ska kunna nås av insatser men i olika former och intensitet utifrån sina behov. Det innebär i praktiken att man behöver göra olika för att det ska bli lika, ett konkret exempel är t.ex. hjälpmedel i skolundervisningen för de elever som har särskilda behov. 3

Den andra utgångspunkten är människosyn. Det handlar här om att ha tilltro till sin egen förmåga men även tillit till andra. Likaså är hopp och framtidstro grundläggande för människors hälsa. Den som lever i en utsatt socioekonomisk situation har ofta lägre tillgång till dessa psykologiska resurser. Genom vårt sätt att möta andra människor kan vi som verkar inom samhälls- och välfärdssystemet inge tilltro, tillit, hopp och framtidstro. Att bli sedd, lyssnad på, bli behandlad med respekt och att känna sig trygg och få vara delaktig är centrala delar i detta i arbetet för en jämlik hälsa. Vi som arbetar inom kommunal verksamhet har makt att påverka brukarens/ kundens/invånarens vardag. Detta innebär att vi ständigt måste granska oss själva och vårt bemötande. Att få till en jämlik organisation arbeta normkritiskt En utgångspunkt för att förändra ojämlikhet är att synliggöra hur ojämlikhet skapas och upprätthålls. Vi behöver titta på de normer som ligger till grund för den egna verksamheten och undersöka vilka villkor det skapar för våra brukare/kunder och invånare. Ett väldigt konkret sätt att arbeta med jämlikhet är att säkerställa att alla som möter en verksamhet behandlas på ett likvärdigt sätt. Alla, oavsett vem man är utifrån diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet, sexualitet religion, funktionsförmåga, ålder samt könsidentitet eller uttryck ska behandlas likvärdigt. Var individen bor eller var hen har för socioekonomiska förutsättningar ska heller inte spela någon roll för vilken service eller vilket bemötande hen får. Andra viktiga delar i organisationens arbete för jämlikhet handlar om att ha med sig ett jämlikhetsperspektiv i hela PUFF arbetet (planera, utföra, följa upp och förbättra) i verksamhetens olika processer för att ta hänsyn till olika gruppers olika villkor. Normer är oskrivna regler eller uppfattningar om vad som är normalt. Till exempel är heterosexualitet och att fira jul normer i Sverige. Att tillhöra normen medför vissa fördelar. Normkritiskt förhållningssätt innebär att tydliggöra och ifrågasätta de normer som påverkar människors möjlighet att leva som hen önskar. Normkritiskt arbete börjar med att du granskar din egen position i förhållande till olika normer. Intersektionalitet synliggör hur ojämlikheten kan se ut och komma till uttryck. Ofta använder man de sju diskrimineringsgrunderna för att analysera hur en eller flera normer påverkar en individs livsmöjligheter och position. 4

Om vi agerar oreflekterat riskerar vi alltid att gynna vissa grupper, normgrupperna, och missgynna andra, de som inte passar in i normerna. Vi måste synliggöra normer för att se till att vi skapar lika villkor för alla som vår verksamhet/process vänder sig till. Bilden nedan beskriver diskrimineringsgrunderna och ytterligare två maktordningar som trots att de inte är diskrimineringsgrunder riskerar att skapa olika villkor för olika personer. Bilden kan hjälpa oss att synliggöra om och hur ojämlikhet syns och skapas 5

Handledningen steg för steg Handledningen har likheter med de steg som sker i 3R-metoden som används i Eskilstuna kommun för att arbeta med jämställställdhet. Detta ser du genom att vi lagt till 3R metodens delar i parentesen vid de aktuella stegen. Vi har också lagt till steget Realisera ( formulera nya mål och åtgärder), vilket ligger i linje med jämställdhetsindikatorn i Strategisk inriktning. 2 5. Handlingsfas Formulera nya mål och åtgärder (Realisera) 1. Bakgrund, behov, mål och uppdrag. 4. Analysfas (Realia) 2. Kartlägningsfas - nuläge (Representation ) 3. Kartläggningsfas - av det vi gör (Resurser) 2 Andel av verksamheterna i förvaltningar och bolag som har en enkel handlingsplan för hur verksamheten ska utvecklas genom kartläggning och analys ur ett jämställdhetsperspektiv. 6

Glöm inte brukaren/invånaren! Medskapande, brukar/kund- invånarmedverkan är några av de begrepp som används för att beskriva en växande ambition om att ge större inflytande till brukare/kunder/invånare i planering och genomförande av en offentlig tjänst. Den erfarenhet och kunskap som brukare/ invånare har är ofta en underutnyttjad resurs. Genom att involvera er målgrupp i planering, uppföljning eller utförandet av välfärdstjänster kan det bli bättre kvalitet och högre träffsäkerhet. Helt enkelt ett bättre slutresultat! Ett annat resultat är stärkta individer och grupper. Medskapande processer gör det också lättare att kunna möta krav på större inflytande och vilja till eget ansvarstagande från brukare/kund och invånargrupper. Förutsättningar för att genomföra processen Till stöd för att genomföra arbetet kan man samla en grupp, gärna med olika kompetens och uppdrag. Detta bidrar till en helhetsbild och gemensamma lärdomar och reflektioner i analysfasen. Utse gärna en processledare som kan hålla ihop och samordna arbetet från början till slut. Processledarens roll är att hålla samman och leda arbetet men också att se till att alla kommer till tals och görs delaktiga i arbetet. Inte minst handlar det om att skapa förutsättningar för diskussion och reflektion kring det som framkommer under arbetets gång. Börja med de här grundläggande delarna Inledningsvis, ta en stund och rekapitulera några grundläggande delar som handlar om att tydliggöra bakgrund (varför gör vi det här), behov (för vem finns vi till) och mål för vårt uppdrag (vad ska uppnås). Att förtydliga och beskriva dessa delar ger ett fundament att bygga vidare på i den fortsatta processen. Det är också bra för att få syn på om det finns en gemensam bild i arbetsgruppen om dessa delar. 1. Bakgrund, behov, mål och uppdrag Här handlar det om att tänka igenom bakgrund och behoven för vårt arbete. Varför finns vi? Vilket behov svarar vi på/mot? Det handlar också om att få syn på våra mål, uppdrag och önskade resultat. I denna fas kan det vara värdefullt att titta på befintliga styrdokument eller policydokument. Låt gärna var och en tänka igenom frågorna nedan och diskutera sedan tillsammans. Stödfrågor för denna diskussion är: 7

Vilket är behovet/bakgrunden till vår verksamhets/våra processers uppkomst? Vilka är vi till för vilka är vår målgrupp? För vilka; individer, grupper eller strukturer är de avsedda? Vilka resultat är tänkt att uppnås? Här kan det också vara bra att fundera på vilka mål som är ledande för vårt arbete, detta kan med fördel göras i två nivåer: Övergripande mål Exempel: medverka till att skapa trygga och goda uppväxtvillkor i Eskilstuna. Verksamhetens mål Exempel: erbjuda en föräldrautbildning med hög kvalitet för föräldrar i vårt upptagningsområde. Finns en gemensam bild i gruppen kring mål och uppdrag? Låt tankar och resonemang ta plats och avsluta med en gemensam sammanfattning och slutsats av bakgrund, behov, mål och uppdrag. Den beskrivning ni nu gjort blir användbar när ni ska analysera era kartläggningsfaser och i fasen som handlar om att utveckla ert arbete med jämlikhet. 8

Nu kommer vi till de mer utforskande faserna. Genom att först objektivt beskriva nuläget och sedan tillsammans värdera och reflektera kring resultatet. Vad betyder resultatet och hur väl stämmer det mot våra mål och motiv? 2. Kartläggningsfas - av nuläge (Representation R1) I den här fasen handlar det om att få syn få en bild av nuläget. Använd bilden med diskrimineringsgrunderna på sid 6 som stöd i era diskussioner. När vi gör vår nulägesanalys fördjupar vi granskningen av vad vi gör och vem vi är till för genom att titta på vilka normer som styr vår verksamhet. Normer är ofta osynliga och måste synliggöras för att säkerställa att vi erbjuder såväl en jämställd som jämlik service till alla. Stödfrågor Hur ser den service vi tillhandahåller ut? Vilka grupper gynnas och vilka missgynnas? Finns det grupper som inte nås av vår verksamhet idag? Kan olika grupper av brukare och medborgare ha skilda förutsättningar och erfarenheter som gör att de har olika behov? Tillgodoser vi alla/olika gruppers behov i samma utsträckning? Vilka grupper utgör norm i vår verksamhet/eller i våra processer? Vilka fördelar har de personer eller grupper som passar in i normerna utifrån diskrimineringsgrunderna? Hur riskerar vi att missgynna de som inte följer normerna? Vem är processen utformad för? Vem är den tänkte brukaren eller den mest typiske brukaren som verksamheten är bäst anpassad för? Hur ser fördelningen ut bland de grupper som fattar beslut om det vi kartlägger utifrån diskrimineringsgrunderna? (tänk politisk nämnd eller förvaltningsledning osv.) Vilka grupper av brukare och medborgare berörs av era utvecklingsfrågor? Att tänka på! Det kan behövas flera olika kunskapsunderlag och statistik som hjälp att få syn på nuläget. Könuppdelad statistik är en början men den kan behöva kompletteras med andra mått, som till exempel statistik eller kunskap utifrån flera diskrimineringsgrunder. Mätning säger dock inte allt, er egen samlade erfarenhet och kunskap som finns i gruppen är lika viktig. Dokumentera er bild av nuläget, men spara analysen till fas 4. 9

3. Kartläggningsfas av det vi gör (Resurser R2) I denna fas handlar det om att sätta fokus på vad som styr resursfördelningen. Resurser kan handla om ekonomiska resurser, men även andra former av resurser så som tid, uppmärksamhet, stöd, engagemang, lokaler, utrymme och information. Kom ihåg att även nu handlar det om att kartlägga och beskriva hur det faktiskt ser ut, analysen görs i näsa steg! Stödfrågor Vilka olika typer av resurser använder vi i vår verksamhet? Vilka risker finns för att dessa ska fördelas ojämlikt mellan olika grupper av brukare? Tänk speciellt på diskrimineringsgrunderna. Hur fördelas resurser inom målgruppen? Hur ser vårt skriftliga material ut som skickas ut/används bland våra målgrupper? Hur är informationen anpassa på webben? Är det genomgånget med normkritiska ögon? Lokaler hur är våra lokaler utformade? Passar de alla? Har olika grupper likvärdig tillgång till de lokaler som är avsedda för målgruppen? Vilka normer och värderingar råder hos oss i personalgruppen? Hur ofta pratar vi om de normer och värderingar som finns hos oss? Vad är ok eller inte ok? Utifrån vilka verksamheten vänder sig till och målgruppens behov, har det någon betydelse hur personalgruppens sammansättning ser ut (kön, ålder, mångfald)? Vilka normer utgår vår planering ifrån? Har vi ett jämlikhetsperspektiv i våra målformuleringar? Hur följer vi upp vår verksamhet/insatser/processer? Finns tid avsatt för reflektion om hur vi arbetar och varför? Vad tycker målgruppen? Hur nöjda är de? Tycker de att ni gör rätt saker? Hur arbetar vi med delaktighet med vår målgrupp, hur kommer de till tals? Dokumentera resultat, i nästa fas är det dags att fördjupa sig mer i själva analysen av kartläggningar. 10