fysiologi 3 av 3 BAS 9

fysiologi 3 av 3 BAS 9

TRAINERS ACADEMY Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk a ämnen eller förbereda dig för fortsatta studier. Väljer du att läsa mera inom ett närliggande, relaterat ämne så gör du det, vill du inte så kan du ta examen inom den delen du läst. Proven är av multiple - choice typ och de sk rivs online. Logga in på trainersacademy.com för mer information. Allt material är skrivet eller granskat av Personal Training School:s lärarkår eller samarbetspartners. När du har den grundläggande förståelsen från BAS9 och har k larat samtliga nivå 3- examina k an du studera vidare till National Strength Training Coach. Och däref ter till International Certified Gym Instructor. Kur s e r Grundkurs. (gratis för alla registrerade elever) BAS9. (Grundläggande kunsk apsmodul / Essential Knowledge Module) NSTC Strength & Conditioning. (Träningsläramodul / Fitness Knowledge Module) ICGI Strength & Conditioning. Bas 9 Den Grundläggande kunsk apsmodulen, BAS9, utgör stommen i din Trainers Academy-utbildning. Inom BAS9 läser du nio delkurser: Nutrition/näringslära 1, 2, 3. Muskelfysiologi 1, 2, 3. Anatomi 1, 2, 3. NSTC Träningsläramodulen, National Strength Training Coach, NSTC, är tillämpning av det du läst i BAS9. Dessa kurser är alltid lärarledda. Mat e r i a l e n i NSTC ä r in d e l a t i: Styrka - NSTC. Kondition - NSTC. Stretch/Skador - NSTC. Efter att du läst och klarat NSTC är du National Strength Training Coach k an du ta din Internationella gyminstruktörslicens. 2008 Trainers Academy/Idrottsakademien NSTC AB Ver. 3:0 M å n g f a l d i g a n d e t a v d e t t a m a t e r i a l, h e l t e l l e r d e l v i s, ä r e n l i g t l a g e n o m u p p h o v s m a n n a rä t t f ö r b j u d e t. Fö r b u d e t g ä l l e r va r j e f o r m a v mångfaldigande genom tryckning, duplicering, stencilering, bandinspelning, video etc. Titel: BAS 9, Fysiologi 3 NSTC AB, box 3448 103 69 Stockholm ISTC I nternational Strength Training Coach. 2 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3

TRAINERS ACADEMY Innehåll HJÄRTAT INLEDNING 04 Uppbyggnad 4 Hjärthalvorna 4 HJÄRTATS UPPBYGGNAD 05 Hjärtats två förmak 5 Fyra klaffar av två typer 5 Muskelns energiomsättning 5 Hjärtslag 5 NERVSYSTEM 06 Kroppens två nervsystem 6 BLODKÄRL 07-11 Puls 7 Tre huvudtyper av blodkärl 7 Artärer 8-9 Vener 10 Kapillärer 11 BLODOMLOPPET 12-13 Stora kretsloppet 12 Lilla kretsloppet 12 Blodtryck 13 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 3

TRAINERS ACADEMY hjärtat inledning Från BAS9, Fysiologi 2 kommer du ihåg att: Hjärtat är ungefär lika stort som en knuten hand. Det ligger medialt i bröstkorgen mellan lungorna, något förskjutet åt vänster. Hjärtat har en speciell sorts tvärstrimmig muskulatur hjär tmuskulatur som inte k an påverk as av viljan. H jär tmuskulaturen är uthållig, den vilar bara mellan hjär tslagen. Hjär tmuskelcellerna fäster i varandra och bildar på så sätt ett nät verk. En impuls i en muskelcell når snabbt alla andra hjär tmuskelceller, och hela hjär tat dras samman. H jär tat vilar på diafragman (se BAS9, Anatomi 2) och skyddas av revbenen (bröstkorgen). Alldeles bakom hjärtat passerar matstrupen på väg ner till magsäcken. Från BAS9, Fysiologi 2 kommer du också ihåg att hjärtmuskeln är uppbyggd runt fyra hålrum. Den högra hjärthalvan tar emot det syrefattiga blodet från k roppens vävnader och pumpar det till lungorna för ny syresättning och avlämnade av koldioxid (lilla kretsloppet). Den vänstra hjärthalvan tar emot det syresatta blodet från lungorna och pumpar ut det i kroppens olika vävnader (stora kretsloppet). Hjärtats egen blodförsörjning sker genom två kransk ärl. Kransk ärlen är små ar tärer som kommer direkt från aor ta (se sid 5), där den lämnar vänster k ammare. K ärlen förgrenas och bildar ett nätverk runt hjärtat. Kranskärlen förser hjärtmuskeln med blod när hjärtat vilar mellan slagen. Blodet leds sedan bor t genom k ransvener, som töms i höger förmak. Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att: Förse kroppens celler med viktig näring Föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen Transportera syre från lungorna till vävnaderna, och koldioxid i andra riktningen Sprida olika hormoner och signalsubstanser som styr olika funktioner i kroppen Vara en del av kroppens immunförsvar Hjälpa till att hålla kroppstemperaturen H j ä r t a t b ö r j a r s l å n ä r f o s t r e t ä r t r e v e c ko r g a m m a l t o c h s l å r sedan ungefär tre miljarder gånger under en människas liv. 4 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3

hjärtats uppbyggnad TRAINERS ACADEMY HJÄRTATS TVÅ FÖRMAK Höger förmak tar emot blod som kommer tillbaka från kroppen genom den övre och nedre hålvenen (vena cava). Vänster förmak tar emot blod som syresatts i lungorna. FYRA KLAFFAR AV TVÅ OLIKA TYPER: Segelk laffarna har fått sitt namn av att de ser ut som tunna segel. Dessa finns mellan förmak och k ammare i både höger och vänster hjär thalva. Trådar längs seglens k anter fäster i muskelbuntar, som k allas papillarmusk ler. När hjärtat dras samman pressas seglen ihop så att klaffen blir tät för att förhindra bakflöde av blodet. Fickklaffar finns där lungpulsådern lämnar höger kammare, och där aorta lämnar vänster kammare. Klaffarna tillåter bara att blodet pumpas ut ur k amrarna. Klaffarna hindrar på så sätt blodet från rinna tillbaka in i hjärtat. Förmaken tar emot blod Kamrarna pumpar blodet vidare H j ä r t m u s ke l n s e d d u p p i f rå n. N ä r k l a f f a r n a ö p p n a s o c h s t ä n g s uppstår ett ljud som man kan höra på bröstkorgen med hjälp av ett stetoskop. För varje hjärtslag hörs två toner.när klaff a r n a m e l l a n f ö r m a ke n o c h ka m ra r n a s t ä n g s f ö r a t t h i n d ra b l o d e t f rå n a t t r i n n a t i l l b a ka s ka p a s d e n f ö r s t a h j ä r t t o n e n. N ä r ka m ra r n a h a r t ö m t s s t ä n g s k l a f f a r n a m o t b l o d kä r l e n i g e n. D e t hörs som den andra hjärttonen. RETLEDNINGSSYSTEMET H jär tslagen sk apas av specialiserade hjär tmuskelceller i vad som k allas hjär tats retledningssystem. Kranskärl H jär tats r ytmgivare är sinusk nutan (pacemaker celler), den star tar och styr hjär tfrek vensen. Sinusk nutan finns i väggen på höger förmak. Signalen sprids till förmaksceller vilka gör att båda förmak kontraherar och tr ycker ner blodet i k amrarna. När k amrarna kontraherat sprids signalen vidare ner till ytterligare några pacemaker celler, AV-k nutan. Den finns mellan höger förmak och höger kammare. AV-knutan leder impulsen till His sk a bunten (mellan k amrarna) vilken leder impulsen ner och upp längs de yttre väggarna och förmaken kontraheras. Impulsen som startat i sinusknutan når snabbt hela hjärtat och leder till en sammandragning ett hjärtslag. S i n u s k n u t a n, AV- k n u t a n o c h H i s s ka b u n t e n ka l l a s f ö r h j ä r t a t s retledningssystem. Hjärtmuskeln sedd framifrån. Hela hjärtat omges av dubbla b i n d vä v s l a g e r, d e n s å ka l l a d e h j ä r t s ä c ke n. M e l l a n d e b å d a lagren finns lite vätska så att hjärtat kan röra sig. Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 5

TRAINERS ACADEMY nervsystem k r o p p e n s tv å ne r v s y s t e m Två ner vsystem styr aktiviteten i våra inre organ, det sympatisk a och parasympatisk a ner vsystemet som inte kan påverkas av viljan. Det sympatisk a ner vsystemet sätts igång när k roppens krafter behöver mobiliseras, till exempel i stressituationer, och gör bland annat att pulsen ök ar och blodtr ycket höjs. Det parasympatisk a ner vsystemet är mest aktivt vid vila. Det har motsatt effekt på k roppen, exempelvis att pulsen minsk ar och blodtr ycket sjunker. Hjär tat växlar rytmiskt mellan två tillstånd. Det kan antingen dras samman, systole, eller vila, diastole. Höger och vänster hjär thalva arbetar synk roniserat, det vill säga förmak kontraherar och vilar samtidigt, lik aså k amrarna. En sammandragning och en avslappning gör tillsammans ett hjär tslag. Under diastole fylls hjär tat med blod. Klaffarna mellan förmaken och k amrarna är öppna, och blodet rinner ner i k amrarna. Under systole öppnas k laffen till lungpulsådern och blod pumpas från höger kammare ut till lungorna för att syresättas. Samtidigt öppnas k laffen till stora k roppspulsådern (aorta) och blod pumpas från vänster kammare ut i kroppen. Hjär tat fylls och hela förloppet upprepas. Vid vila bruk ar antalet hjär tslag, eller hjär tfrek vensen normalt ligga mellan 60 och 80 slag per minut. Vältränade personer kan ha ännu lägre vilopuls. Om man anstränger sig blir hjär tfrek vensen mycket högre, och k an närma sig 200 slag per minut. Blodvolymen ök ar inte vid ansträngning, utan det är samma blod som pumpas runt. EKG v i s a r h u r h j ä r t a t s l å r M e d h j ä l p a v E KG, s o m ä r e n f ö r ko r t n i n g a v e l e k t r o ka r d i o g ra f i, ka n m a n s e h u r h j ä r t a t s l å r. G e n o m E KG - k u r va n s u t s e e n d e o c h a v s t å n d e n m e l l a n d e o l i ka vå g o r n a g e s v i k t i g i n f o r m a t i o n v i d o l i ka s j u kd o m a r i h j ä r t a t. M a n ka n b l a n d a n n a t s e o m h j ä r t a t slår oregelbundet eller om man har haft en hjärtinfarkt. 6 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3

puls TRAINERS ACADEMY I vila är pulsen vanligen mellan cirka 60-80 slag per minut, hos vältränade i regel lägre. Vid vila pumpar hjär tat fem, sex liter blod per minut. Det är också ungefär den mängd blod som finns i kroppen. Detta k allas hjär tats minutvolym. Hjär tfrek vensen ligger då på vilonivå. Vid ök at muskelarbete k rävs att mer syre pumpas ut i kroppen, vid måttlig ansträngning är hjärtminutvolymen cirka 10 liter. Vid maximalt arbete tas cirkulationsapparaten helt i anspråk och hjärtat pumpar ut 20 30 liter blod i kroppen per minut. Från BAS9, Fysiologi 2 kommer du även ihåg att blodomloppet är kroppens transportsystem. Genom blodomlopp e t, c i r k u l a t i o n e n, ka n s y r e, n ä r i n g s ä m n e n o c h o l i ka h o r m o n e r f ö ra s u t i k r o p p e n. B l o d e t f ö r ä v e n b o r t a v f a l l som bildas vid ämnesomsättningen. t r e hu v u d t y p e r av bl o d k ä r l : Artärer är de blodkärl som leder blodet från hjärtat. Ar tärerna är har de tjock aste väggarna av alla blodk ärl. Det beror på att de innehåller mer glatt muskulatur och ett tjockare lager av elastiskt bindväv. Detta för att de ska kunna töjas, ta emot och föra vidare den ökade blodmängden varje hjärtslag innebär. De stora artärerna delar upp sig i allt mindre förgreningar som når ut i hela kroppen (arterioler). Vener leder blodet till hjär tat. De har tunnare väggar än ar tärerna. Detta gör dem mer tänjbara och k an där för innehålla stora mängder blod. Venerna i de nedre fria ex tremiteterna har invändiga k laffar. Dessa är till för att hindra tyngdkraften från att få blodet att rinna baklänges. Små vener (venoler) förenas till större vener. Slutligen tömmer venerna sig i hjärtat. K apillärer är de minsta k ärlen som förenar ar tärerna med venerna. Kärlen har endast en något större diameter än en röd blodk ropp. K apillärernas väggar är mycket tunna och består bara av ett enda cellager. Där för k an vätska, näringsämnen och avfallsprodukter med lätthet passera till och från vävnaderna. a r t ä r e r r ä r d e b l o d kä r l s o m l e d e r b l o d e t f rå n h j ä r t a t. B l o d e t ä r s y r e r i k t och därför ljusare rött. v e n e r leder blodet till hjärtat. Blodet är syrefattigt och därför mörkare rött. Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 7

TRAINERS ACADEMY blodkärl ARTÄRER Varje gång hjär tat pumpar ut blod i ar tärerna utvidgas de lite. Detta k an man k änna i pulsen, till exempel vid handleden. Ef tersom ar tärernas väggar innehåller glatt muskulatur kan blodkärlens diameter ändras när muskulaturen dras samman eller slappnar av. Om aktiviteten ök ar i k roppens stressystem, det sympatiska nervsystemet, leder det till att k ärlen blir trängre. Då minsk ar blodflödet ut till vävnaderna. Det k an man k änna genom att till exempel fingrarna blir kalla. Om aktiviteten i det sympatisk a ner vsystemet minsk ar får det motsatt effekt, det vill säga att k ärlen vidgas och blodflödet ök ar, vilket medför att huden blir varmare. Tack vare att blodflödet k an regleras genom ensk ilda k ärl styrs blodet till de organ som för stunden bäst behöver det. Arm-huvudartär Nyckelbensartären Axelartären Inälvsartären n å g r a av de st ö r r e ar t ä r e r n a är : Stora k roppspulsådern, aor ta, är den största ar tären, och utgår direkt från vänster kammare. Aorta har en diameter på ungefär 2,5 centimeter. K ärlet går först uppåt i en båge, och fortsätter sedan ned bakom hjärtat genom bröst- och buk hålan tills den så småningom delar sig i två grenar. En till vardera sidan av den nedre kroppshalvan. Armbågsbensartären S t rå l b e n s a r t ä r e n Lårbensartären Arm-huvudartären utgår från aortabågen och delar relativt omgående upp sig i två ar tärer. Den ena, höger nyckelbensartär, går till höger arm. Den andra, höger gemensamma halsar tär går till höger sida av halsen och huvudet. Vänster gemensamma halsar tär och vänster nyckelbensartär utgår direkt från aortabågen. Axelartären är en direkt fortsättning av nyckelbensartären. Ar tären byter däref ter namn ytterligare en gång till överarmsartären. I armbågen delas den upp till två artärer: strålbensartären som går på underarmens tumsida, och armbågsbensar tären som for tsätter på underarmens lillfingersida. I handen har dessa båda ar tärer kontakt med varandra. De bildar två kärlbågar från vilka fingrarnas artärer utgår. När man tar pulsen är det strålbensartären man känner vid handleden. b l o d k ä r l Utåtledande: från hjärtat- artärer Inåtledande: mot hjärtat - vener 8 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3

blodkärl TRAINERS ACADEMY Den gemensamma halsar tären delar upp sig på varje sida, i höjd med struphuvudet, till inre och yttre halsartären. Pulsen k an lätt k ännas på halsen före det ställe där ar tären delar sig. Den inre halsar tären förser ögat och hjärnan med blod, medan den yttre halsar tären går till halsen och huvudet. Revbensartärerna utgår från den del av aorta som passerar genom brösthålan. Blodk ärlen går mellan revbenen och förser bröstkorgsväggen med blod. I nälvsar tären utgår från den del av aor ta som går genom buk hålan. Ar tären delar upp sig och går till magsäcken, levern och mjälten. Från mjältar tären utgår även små artärer till bukspottkörteln. Övre och nedre tarmkäxartären utgår från bukaorta och förser tolvfinger tarmen, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen med blod. Gemensamma tarmbensar tärerna k allas de två ar tärer som bildas vid bukaortas slut, nära fjärde ländkotan. Blodkärlen delar upp sig i lilla bäckenet till inre tarmbensar tären som förser bäckenorganen med blod, och yttre tarmbensartären som fortsätter ner till benet. Lårbensartären är en direkt fortsättning av den yttre tarmbensartären. På knäets baksida byter artären namn till k nävecksar tären. Den delar sedan upp sig i främre och bakre skenbensartären, som fortsätter ned i underbenet. Från bak re skenbensar tären utgår vadbensar tären till vadens musk ler. De båda skenbensar tärerna möts och bildar en blodk ärlbåge i fotsulan från vilken tårnas artärer utgår. Lungpulsådern utgår direkt från höger kammare. Den delar direkt upp sig till två lungar tärer, en till varje lunga. Blodkärlen leder syrefattigt blod till lungorna där koldioxid avges och syrgas tas upp. Dessa artärer är alltså ett undantag från regeln att artärer leder syrerikt blod. Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 9

TRAINERS ACADEMY blodkärl VENER Venerna samlar upp blodet ute i k roppen och leder det tillbak a till hjär tat. Vid muskelsammandragningar i armarna och benen tr ycks venerna ihop. Blodet pressas i rätt riktning tack vare k laffarna. Detta bruk ar man k alla för muskelpump. Venerna är antingen djupa eller ytliga. O f ta går två djupa vener bredvid varje ar tär. Blodk ärlen har som regel samma namn, men undantag finns. De ytliga venerna motsvaras inte av artärer. Vener har ofta kontakt med varandra och bildar nätverk i kroppen. n å g r a av de st ö r r e ve n e r n a är : Lungvenerna. De transpor terar det syrerik a blodet från lungorna till vänster förmak. Två lungvener kommer från varje lunga. Dessa kärl följer inte regeln att vener transporterar syrefattigt blod. Ytliga vener på armar och ben som går alldeles under huden. Blodk ärlen tömmer sig i djupare belägna vener i skulder- och ljumskregionen. Det finns inga artärer som följer dessa vener. De ytliga venerna hjälper till att reglera k roppstemperaturen genom att blodet avger överskottsvärme när blodkärlen passerar nära huden. Portådern. Den har inte heller någon artär som följer den. Portådern samlar upp blod från magsäcken, bukspottkör teln, mjälten och tarmarna, och för det vidare till levern där ämnen i blodet tas omhand. Fingrarnas vener. De töms i underarmens vener, som for tsätter i form av överarmens vener, axelvenen och nyckelbensvenen. Inre halsvenen, som samlar upp blod från huvudet och halsen, och tömmer blodet i övre hålvenen. Yttre halsvenen. Den tar emot blod från bland annat nacken och halsens ytliga delar, och tömmer blodet i nyckelbensvenen. Arm-halsvenen, som tar emot blod från nyckelbensvenen och inre halsvenen på varje sida. De båda sidornas armhalsvener går ihop till övre hålvenen. 10 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3

blodkärl TRAINERS ACADEMY Övre hålvenen. Den samlar upp blod från hela övre kroppshalvan, det vill säga huvud, hals, arm och bröstkorg. Venen tömmer blodet i hjärtats högra förmak. Tårnas vener, som tömmer blodet i vadens vener. De fortsätter som lårvenen och inre tarmbensvenen. Yttre tarmbensvenen. Den tar emot blod från bäckenorganen. Inre och yttre tarmbensvenen, som förenas till gemensamma tarmbensvenen. De båda gemensamma tarmbensvenerna går ihop och bildar nedre hålvenen. Nedre hålvenen. Den tar emot blod från nedre kroppshalvan, det vill säga ben, bäcken och buk. Venen tömmer blodet i hjärtats högra förmak. KAPILLÄRER I k apillärerna sker ett ständigt utbyte av näringsämnen och slaggprodukter. Totalt finns det cirka 100 000 kilometer kapillärer i kroppen. Genom kapillärernas tunna väggar avger blodet syre och näringsämnen till vävnaderna. Samtidigt gör sig vävnaderna av med koldioxid och andra avfallsprodukter från ämnesomsättningen. Även en hel del vätsk a lämnar k apillärerna och blandas med vävnadsvätsk an. Det mesta av vätsk an sugs upp igen i slutet av k apillärerna. Den överskottsvätsk a som blir k var i vävnaderna sugs istället upp av lymfk apillärer och förs tillbaka till blodomloppet. Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 11

TRAINERS ACADEMY blodomloppet B l o d o m l o p p e t b e s t å r a v e t t s a m m a n h ä n g a n d e s y s t e m a v b l o d kä r l, m e n b r u ka r d e l a s u p p i t vå d e l a r : s t o ra o c h l i l l a k r e t s l o p p e t. V i d va r j e h j ä r t s a m m a n d ra g n i n g p u m p a s l i ka mycket blod ut i stora och lilla kretsloppet. STORA KRETSLOPPET Det stora kretsloppet når hela kroppen, förutom lungorna. Blodet som pumpas ut från hjärtats vänstra kammare, genom aor ta och ar tärerna, når k apillärnätet ute i k roppen. Däref ter går blodet tillbak a till hjär tats högra förmak genom venerna. Hålvenen Lungvenen Aorta LILLA KRETSLOPPET Lilla k retsloppet k allas även lungk retsloppet. Hjär tats högra k ammare pumpar blodet till lungorna genom lungartärerna. I lungorna tar blodet upp syre och gör sig samtidigt av med koldioxid. Det syresatta blodet går tillbak a till hjär tats vänstra förmak genom lungvenerna och fortsätter sedan till vänster kammare. Blodet går alltså genom hjärtat två gånger. En gång genom vänster hjär thalva på väg ut i k roppen genom stora k retsloppet, och en gång genom höger hjär thalva på väg till lungorna i lilla kretsloppet. Höger förmak Höger kammare Vänster förmak Vänster kammare BLODTRYCK Med blodtr yck menas det tr yck som uppstår i k ärlen när hjär tat pumpar ut blodet. När man får sitt blodtr yck mätt bruk ar man få höra två värden, till exempel 120/70 mmhg. Värdet 120 k allas det systolisk a tr ycket. Det är trycket som uppstår i kärlen när hjärtat dras samman, och vänster k ammare pumpar ut blodet i aor ta. Värdet 70 är det diastolisk a tr ycket och visar vilket tr yck det är i kärlen när hjärtat vilar. När man säger blodtrycket menar man som regel trycket i artärerna i stora kretsloppet. Tr ycket i ar tärerna i lilla k retsloppet är betydligt lägre. I venerna är trycket så lågt som 5 10 mmhg. I d e t l i l l a k r e t s l o p p e t t ra n s p o r t e ra s b l o d e t f rå n h j ä r t a t t i l l l u n g o r n a f ö r a t t s y r e s ä t t a s. B l o d e t l e d s s e d a n t i l l b a ka t i l l hjärtat igen. I d e t s t o ra k r e t s l o p p e t p u m p a s d e t s y r e r i ka b l o d e t f rå n h j ä r t a t v i d a r e u t g e n o m a r t ä r e r n a. I kapillärerna lämnar blodet syre och näringsämnen till vävn a d e r n a u t e i k r o p p e n. S e d a n l e d s b l o d e t t i l l b a ka t i l l h j ä r t a t genom venerna. 12 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3

blodomloppet TRAINERS ACADEMY Kroppen styr blodtrycket Flera olika saker påverkar blodtrycket: I aor tabågen, där den gemensamma halsar tären delar sig, finns små områden som k änner av blodtr ycket. Dessa skickar sedan informationen till en del i hjärnans förlängda märg som styr blodtr ycket. Resultatet blir antingen att blodtr ycket ök ar eller minsk ar, beroende på vilket tryck som dessa områden fått information om. I halspulsådern finns mottagare, receptorer, som registrerar hur mycket koldioxid och syrgas blodet innehåller. När det finns mycket koldioxid i blodet ök ar blodtr ycket för att mer blod sk a nå lungorna, och där kunna göra sig av med koldioxiden. I njurarna bildas hormonet renin när blodtr ycket är så lågt att njurarna får för lite blod. Hormonet aktiverar ett annat ämne som stimulerar binjuremärgen till att bilda hormonet aldosteron. Resultatet blir att blodtr ycket och blodflödet ökar. I binjurarna bildas substanserna adrenalin och noradrenalin. Ämnena frisätts när det sympatisk a ner vsystemet stimuleras. Det leder till att blodtr ycket stiger. Blodtr ycket varierar med åldern. Barn har lägre blodtr yck än vuxna. Ett blodtryck som är högt hos en ung person k an vara lagom för en lite äldre person. Det är framför allt det diastolisk a tr ycket, när hjär tat vilar, som är viktigt när blodtr ycket bedöms Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 13

A l l t m a t e r i a l ä r u p p h o v s r ä t t s s k y d d a t www.trainersacademy.com Box 3448 103 69 Stockholm