SKATTEHUSET INFORMATION Aktuellt hos Skattehuset Skattedagar 2014/15 Boka en dag fylld av skattenyheter. Våra kunniga föreläsare uppdaterar dig inom alla aktuella och viktiga skatteoch momsnyheter på ett lättbegripligt och intressant sätt. Fördjupningsdagen är ett komplement till Skattedagen. Vi koncentrerar oss på ett fåtal skattefrågor som kan uppstå i din kontakt med kunder. UTSKICK Nr 13 2014-09-10 I en lagrådsremiss lämnas förslag till hur associationsformen konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur ska beskattas i Sverige. Förslaget är en följd av rådets förordning om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, Eric-konsortium. Ett Eric-konsortium ska enligt förordningen ha status som juridisk person. Förslaget innebär att ett Eric-konsortium vid beskattningen i Sverige likställs med en ekonomisk förening. Vi får anledning att återkomma till förslaget i senare utskick. Kammarrätten anser att ett försäkringsbolags återbetalning av premier var att likna vid en återbetalning som inte skall påverka uttaget av löneskatt. Underlaget kvarstår därför oförändrat. Se under Flik 9. Vi analyserar och tittar på lösningar som stärker dig i din roll som rådgivare Bokar ni både en Skattedag och en Fördjupningsdag får ni dessutom 500 kr i rabatt på Fördjupningsdagen. Information och anmälan www.skattehuset.com Tel. 031-7116898 Flik 1 Flik 3 Flik 7 Flik 9 Flik 10 Nr 5 Lån av motionsband m.m. Nr 5 Reducerad månadsavgift skatteeffekt? Nr 14 Beslut om elektroniska tjänster Nr 15 Återbetalning löneskatt Nr 14 Förbättrat förhandsbeskedsinstitut Utbytesblad Flik 11 Sid 19-20 Statslåneräntan 140831 Utbytesblad Flik 11 Sid 20 Basbelopp 2015 Utbytesblad Flik 11 Sid 20 Valutakurser 140831 Utbytesblad Flik 11 Sid 21-22 Valutakurser moms aug-sep SKATTEHUSET i GÖTEBORG AB Box 11092, 404 22 Göteborg Beställning: 031-711 68 98, Support: 031-711 40 90, Fax: 031-711 45 90 www.skattehuset.com info@skattehuset.com
SKATTEHUSET INFORMATION 1 TJÄNST Nr 5 2014-09-10 Sid 1 (2) Lån av motionsband m.m. SAMMANFATTNING KÄLLA Skatterättsnämnden ansåg att hemlån av motionsband ägd av arbetsgivaren, utgör en skattepliktig förmån och faller utanför reglerna om skattefria personalvårdsförmåner. Skatterättsnämnden, 2014-06-25, dnr 118-13/D. Bakgrund A:s arbetsgivare X AB avser att införa ett hälso- och friskvårdsprogram för samtliga anställda. Det innebär i korthet att de anställda dels får tillgång till en webbtjänst, dels får låna hem ett motionsband av enkel karaktär. Webbtjänsten består av en hemsida som är specifik för arbetsgivaren. På hemsidan finns allmän information om friskvård från leverantörens hälsoteam och möjlighet att skapa personliga träningsdagböcker där de anställda kan registrera och följa sina motionsaktiviteter. De anställda får också tillgång till kost- och konditionstabeller av olika slag, dagliga tips om hälsa och motion och möjlighet att ställa frågor till leverantörens hälsoteam. Tjänsten innehåller inga inslag av personlig träning. Parternas inställning A överväger att delta i friskvårdsprogrammet och vill veta om det helt eller delvis är en skattepliktig förmån för honom. Själv anser han att deltagande i programmet utgör en skattefri personalvårdsförmån. Enligt Skatteverkets (SKV) uppfattning är möjligheten för en anställd att i sin bostad placera och utnyttja av arbetsgivaren bekostade motionsredskap och kommersiella webbtjänster en skattepliktig förmån. Om arbetsgivaren mer än tillfälligtvis lånar ut redskap o.d. som kan användas i hemmet av den anställde, men också av familjemedlemmar och vänner, ska det ses som täckande av privata levnadskostnader vilket faller utanför bestämmelsernas tillämpningsområde. Skatterättsnämnden om lånet av motionsbandet Arbetstagaren förbinder sig endast att två gånger om året delta i en enkät rörande hälsa och motion. Webbtjänsten kan också användas för registrering av andra träningsaktiviteter än på motionsbandet.
TJÄNST Nr 5 2014-09-10 Sid 2 (2) Enligt Skatterättsnämndens (SRN) uppfattning har A:s tillgång till webbtjänsten inte en sådan nära koppling till användningen av motionsbandet att dessa två komponenter i friskvårdsprogrammet bör bedömas som en helhet. Enligt SRNs uppfattning får huvudregeln alltjämt anses vara att en personalvårdsförmån ska tillhandahållas på arbetsplatsen. Beträffande bl.a. motion accepteras dock av sedvänja att den utövas även utanför arbetsplatsen på särskilda anläggningar. Skattefriheten för personalvårdsförmåner utgör ett särskilt reglerat undantag. Det talar för en restriktiv tillämpning av bestämmelserna. Med hänsyn till det anförda kan den del av friskvårdsprogrammet som innefattar hemlån av motionsband enligt nämndens mening inte anses som en skattefri personalvårdsförmån. Skatterättsnämnden om webbtjänsten Vad gäller webbtjänsten innebär den, enligt SRN, att A i huvudsak får tillgång till allmän friskvårdsinformation på en hemsida som leverantören upprättat specifikt för arbetsgivaren. A kan också skriva in uppgifter rörande den egna träningen och jämföra med arbetskamraternas träningsresultat och anmäla sig till aktiviteter som arbetsgivaren anordnar. Med hjälp av inloggningsuppgifter har han möjlighet att ta del av hemsidan från vilken plats som helst med internetuppkoppling. Enbart den omständigheten att innehållet är tillgängligt även från A:s bostad medför enligt nämndens mening inte att tillgången till webbtjänsten faller utanför vad som kan anses utgöra personalvårdsförmån. A:s deltagande i det aktuella friskvårdsprogrammet utgör en skattepliktig förmån för honom enligt 11 kap. 1 inkomstskattelagen (IL) (1999:1229) till den del det innefattar hemlån av motionsband. Däremot utgör möjligheten att använda webbtjänsten inte någon skattepliktig förmån. Överklagat Förhandsbeskedet har överklagats till Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD).
SKATTEHUSET INFORMATION 3 FASTIGHET OCH BOSTADSRÄTT Nr 5 2014-09-10 Sid 1 (2) Reducerad månadsavgift skatteeffekt? SAMMANFATTNING Skatteverket har bedömt vad som händer skattemässigt när ett byggbolag betalar månadsavgiften till föreningen istället för att köparen gör det. KÄLLA Skatteverkets ställningstagande, 2014-09-01, dnr 131 229662-14/111 Frågeställning Ett byggbolag säljer en fastighet till en bostadsrättsförening. Föreningen avser att upplåta lägenheter med bostadsrätt i denna fastighet. Byggbolaget åtar sig att förvärva de bostadsrätter som inte någon annan förvärvar. Föreningen är alltså garanterad att alla bostadsrätter blir upplåtna och att den därmed får in samtliga insatser enligt den ekonomiska planen. När byggbolaget riskerar att behöva infria sitt löfte till föreningen, väljer det att i stället för att själv förvärva bostadsrätter göra det mer attraktivt för andra att förvärva dessa. Avgiftsfrihet i två år En rabatt, i form av avgiftsfrihet under två år, adderas till erbjudandet för att få kvarvarande bostadsrätter upplåtna. Det innebär att det kommer att vara byggbolaget som betalar avgiften till föreningen istället för bostadsrättsinnehavaren. Om bostadsrätten överlåts under tvåårsperioden tillfaller rabatten den nye ägaren. Frågan är hur en sådan rabatt ska beskattas hos köparen av bostadsrätten. Bedömning Det är bostadsrättsföreningen som upplåter bostadsrätten men det är byggbolaget som betalar avgiften för den som förvärvar bostadsrätten. Den omständigheten att en del av månadsavgiften betalas av byggbolaget, ska inte jämställas med att föreningen sänkt medlemmens månadsavgift. Föreningen får in sina månadsavgifter. Det är således inte någon överföring av värden från föreningen till medlemmen och det är därför inte fråga om någon skattefri utdelning i form av bostadsförmån.
FASTIGHET OCH BOSTADSRÄTT Nr 5 2014-09-10 Sid 2 (2) Om en ersättning kompletterar eller korrigerar ersättningen från avtalsparten ska den enligt Skatteverket (SKV) beskattas som den inkomst eller utgift den avser att komplettera eller korrigera. Detta gäller även om det är någon annan än avtalsparten som lämnar ersättningen. SKV anser att motsvarande synsätt som gäller fastighetsmäklares försäkringsbolag, som ibland kan kompensera parter i en fastighetsaffär, kan anläggas även när det gäller rabatt i form av avgiftsfrihet. Där kan köpeskillingen påverkas av en tredje part men det påverkar ändå beskattningen enligt praxis. Skall reducera anskaffningsvärdet Ersättningen, i form av lägre månadsavgift, från byggbolaget har ett direkt samband med förvärvet av bostadsrätten och avser att komplettera bostadsrättsföreningens erbjudande. Det ligger därför närmast till hands att den skattemässigt ska ses som en inkomst med anledning av förvärvet. En sådan inkomst ska behandlas som en minskning av anskaffningsutgiften, trots att det inte är bostadsrättsföreningen som lämnar rabatten. Om bostadsrätten överlåts medan byggbolagets åtagande fortfarande gäller övergår rätten till rabatt till den nye ägaren. Med tanke på att rabattens storlek även beror på innehavstidens längd, anser SKV att anskaffningsutgiften ska sättas ned med faktiskt erhållen rabatt. Om rabatten övergår till en ny bostadsrättsinnehavare ska denne minska sin anskaffningsutgift med erhållen rabatt på motsvarande sätt. Sammanfattning Den som erbjuds fria eller rabatterade månadsavgifter i samband med förvärv av en nybyggd bostadsrätt ska således minska sin anskaffningsutgift med faktiskt erhållen rabatt. När bostadsrätten säljs kommer därför rabatten att påverka beräkningen av kapitalvinstens storlek.
SKATTEHUSET INFORMATION 7 MOMS Nr 14 2014-09-10 Sid 1 (2) Beslut om elektroniska tjänster SAMMANFATTNING KÄLLA Riksdagen har beslutat om omvänd skattskyldighet för svenska företag som säljer appar, spel m.m. till privatpersoner i andra EU-länder. Reglerna träder ikraft den 1 januari 2015. Skatteutskottets betänkande 2013/14:SkU31 Beslut Riksdagen har beslutat att svenska företag som säljer appar, spel m.m. till privatpersoner i andra EU-länder, ska redovisa och betala moms i köparnas länder. Vi har redovisat förslaget i Moms Nr 5. Elektroniska tjänster Regeringen presenterade hösten 2013 ett förslag som innebar att nya regler skulle införas i mervärdesskattelagen om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster. Enligt beslutet ska telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster anses omsatta i det land där köparen är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas, om köparen är någon som inte är en beskattningsbar person (i regel en privatperson). Säljaren ska därmed ta ut mervärdesskatt i enlighet med den skattesats som gäller i köparens land och betala skatten till det landet. Exempel på produkter som man ska tillämpa de nya reglerna på är försäljning av s.k. appar (applikationer), spel och liknande till datorer och smartphones. Skatteverket (SKV) hanterar den särskilda ordningen som innebär att ett svenskt företag som tillhandahåller privatpersoner i andra EU-länder telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster, kan redovisa och betala skatten för omsättningarna i de andra länderna till SKV. Verket vidarebefordrar sedan deklarationsuppgifter och betalning till den behöriga myndigheten i beskattningslandet. Även för företag utanför EU Den befintliga särskilda ordningen för beskattningsbara personer som är etablerade utanför EU och som tillhandahåller privatpersoner i Sverige elektroniska tjänster, utvidgas till att även omfatta telekommunikationstjänster och radio- och tv-sändningar.
MOMS Nr 14 2014-09-10 Sid 2 (2) Rätt att använda den särskilda ordningen har beskattningsbara personer som saknar säte för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i något EU-land och som inte är skyldig att registreras till moms i något EU-land av någon annan anledning än tillhandahållandet av ovan nämnda tjänster. Denne kan då välja Sverige som identifieringsstat för att redovisa och betala moms för all försäljning av nämnda tjänster. Redovisnings- och betalningstidpunkt Den som tillämpar särskild ordning och har Sverige som identifieringsstat ska för varje redovisningsperiod lämna en momsdeklaration på elektronisk väg. Denna ska ha kommit in till SKV senast den 20 i månaden efter redovisningsperiodens utgång. Vid samma datum ska också betalningen ha kommit in till SKV. Euro De belopp som ska redovisas i denna momsdeklaration ska anges i euro. Ingen avdragsrätt för ingående moms Inom de särskilda ordningarna finns det inte någon avdragsrätt för ingående mervärdesskatt. Istället ska exempelvis beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU begära återbetalning av moms enligt de särskilda reglerna för återbetalning. Ikraftträdande De nya reglerna träder ikraft den 1 januari 2015.
SKATTEHUSET INFORMATION 9 SKATTETIPS Nr 15 2014-09-10 Sid 1 (2) Återbetalning av premier SAMMANFATTNING Kammarrätten anser att ett försäkringsbolags återbetalning av premier var att likna vid en återbetalning som inte skall påverka uttaget av löneskatt. Underlaget kvarstår därför oförändrat. KÄLLA Kammarrätten i Göteborg, 2014-07-03, mål nr 6354 6355-13 Förutsättningar Hörby kommun yrkar att underlaget för löneskatt de aktuella åren ska sättas ner med belopp motsvarande de återbetalda försäkringspremierna. Kommunen anför att AFA sjukförsäkringsaktiebolag sänkte premierna för 2007 och 2008 retroaktivt till noll och att den retroaktiva premiesänkningen verkställdes genom återbetalning till arbetsgivarna. Den verkliga innebörden av återbetalningen är således att premierna for 2007 och 2008 har återbetalats. Skatteverket Skatteverket (SKV) gör en s.k. genomsyn och bortser från det beslut som AFA har fattat. Man anser att det är en återbäring och att det därmed inte skall påverka underlaget för löneskatten. Förvaltningsrätten Förvaltningsrätten (FR) gör följande bedömning. Utredningen visar att den av försäkringsbolaget gjorda återbetalningen har sin grund i ett i efterhand konstaterat överskott i försäkringsrörelsen. Det är sålunda fråga om återbäring, vilket belopp därmed inte ska påverka underlaget för den särskilda löneskatten. SKV har haft fog för sitt beslut och överklagandet ska därför avslås. Kammarrätten AFA beslutade i juni 2012 att betala ut 17,3 miljarder kronor till arbetsgivare anslutna till försäkringen, däribland Hörby kommun. Utbetalningen benämndes som en retroaktiv sänkning av premierna för 2007 och 2008 och motsvarade, såvitt framgår, de premier som respektive arbetsgivare betalat in de aktuella åren. Frågan i målet är om utbetalningen ska påverka Hörby kommuns underlag för särskild löneskatt for taxeringsåren 2008 och 2009.
SKATTETIPS Nr 15 2014-09-10 Sid 2 (2) Som SKV har angivit finns det ingen negativ post som avser återbetalning av premier. Om en premie retroaktivt sänks och återbetalas innebär dock detta enligt KRs mening att den positiva posten "avgift för tjänstepensionsförsäkring" minskas i motsvarande mån. Om utbetalningen ses som återbetalning av en premie som sänkts retroaktivt, ska därför underlaget minskas, Allmänt gäller att beskattning ska ske på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd, snarare än den beteckning parterna har gett handlingen. Av utredningen framgår att utbetalningen, förutom beloppet som utbetalas, inte har någon direkt koppling till premierna 2007 och 2008. Det är inte att premierna för dessa år har beräknats felaktigt som har lett till utbetalningen, utan att AFA har haft en god ekonomi på grund av senare inträffade förhållanden. Återbäring Att antaganden om framtida utveckling i efterhand visar sig vara felaktiga är inte ovanligt och leder normalt inte till att försäkringspremier justeras retroaktivt för att bättre spegla den verkliga utvecklingen. Utbetalningen har, oavsett benämning, betydligt mer gemensamt med en återbäring än en återbetalning av premier på grund av en retroaktiv avgiftssänkning. Dom Mot denna bakgrund anser KR att utbetalningen inte ska påverka beräkningen av underlaget för särskild löneskatt taxeringsåren 2008 och 2009. Överklagandet ska därmed avslås. Av det ovan sagda följer att underlaget för löneskatt inte kommer att reduceras.
SKATTEHUSET INFORMATION 10 ÖVRIGT Nr 14 2014-09-10 Sid 1 (2) Förbättrat förhandsbeskedsinstitut SAMMANFATTNING En utredning har lämnat sitt slutbetänkande med förslag om ändringar i det s.k. förhandsbeskedsinstitutet. Det innebär bl.a. en utvidgning av skatter som omfattas av förhandsbesked. KÄLLA SOU 2014:62 Utredning Regeringen beslutade den 22 augusti 2013 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att bl.a. göra en översyn av förhandsbeskedsinstitutet. Uppdraget Av direktiven framgick bl.a. följande. Utredningen skulle utvärdera förhandsbeskedsinstitutet och med utgångspunkt i att stärka rättssäkerheten ytterligare för enskilda föreslå förbättringar av förhandsbeskedsinstitutet. Det kan t.ex. tänkas att fler skatter eller avgifter bör omfattas av tillämpningsområdet. Möjligheterna att förtydliga och eventuellt utvidga förutsättningarna för att lämna förhandsbesked skulle också undersökas. Utredningen skulle vidare analysera om det utöver möjligheten att ansöka om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden (SRN) finns behov av en kompletterande form av bindande besked i förväg i enskilda fall på skatteområdet. Mot bakgrund av Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) avgörande RÅ 2009 ref. 92 skulle utredningen också föreslå på vilket sätt en ändamålsenlig reglering kan utformas som hindrar att samma fråga prövas av två olika instanser samtidigt vid allmänna ombudet hos Skatteverkets (SKV) ansökan om förhandsbesked vid överklagande. Utredningens förslag Utredningen har nu lämnat sitt slutbetänkande som i sammanfattning innebär följande. Möjligheten att ansöka om förhandsbesked utökas till att även omfatta skatter och avgifter som debiteras med stöd av 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980), lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1991:591)om särskild inkomst-
ÖVRIGT Nr 14 2014-09-10 Sid 2 (2) skatt för utomlands bosatta artister och kupongskattelagen (1970:624). Möjligheten för SRN och HFD att godta av sökanden angivna förutsättningar kodifieras. Möjligheten för allmänna ombudet hos SKV, AO, att ansöka om förhandsbesked rörande tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt utvidgas. AO får också möjlighet att ansöka efter att tidsfristen för den ordinarie beskattningen löpt ut och innan det fattats något beskattningsbeslut. AO ska inhämta medgivande från den enskilde innan ansökan om förhandsbesked. SKV ska i årsredovisningen redogöra för hur många ansökningar om förhandsbesked som AO gjort. SRNs organisation och handläggning förändras med bl.a. stärkta möjligheter för ordförande och vice ordförande att ensamma avgöra vissa frågor. Regelverket som styr organisationen flyttas huvudsakligen över till förordning. Ansökningsavgiften delas upp i två delar, dels en grundavgift som alltid utgår dels en tilläggsavgift som debiteras om förhandsbesked meddelas. Tilläggsavgiften beslutas av ordföranden eller vice ordföranden och bestäms enligt en i förordning reglerad schablon. Innan grundavgiften betalats påbörjas inte handläggningen i SRN. Ansökningar rörande mervärdesskatt och punktskatter avgiftsbeläggs på samma sätt som övriga ansökningar. Sekretessbestämmelsen avseende sekretessen för uppgifter i förhandsbeskedsärenden hos kommuner och landsting tas bort. Ikraftträdande Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.
SKATTEHUSET INFORMATION 11 TABELLER 2014-09-10 Sid 19 (22) 15. RÄNTOR Basränta På skattekontot beräknas intäktsränta och kostnadsränta. Basräntan baseras på sexmånaders statsskuldsväxlar. Räntan räknas dag för dag på aktuellt saldo, från och med dagen efter den dag då ett överskott eller ett underskott har uppkommit på kontot. Intäktsräntan är skattefri och kostnadsräntan är inte avdragsgill. Tidsperiod 130101-111001- 121231 110201-110930 Basränta 1,25 % 1 % 2 % Intäktsränta (45 % av basräntan) 0,5625 % 0,45 % 0,90 % Lägsta kostnadsräntan (samma som basräntan) betalas på anståndsbelopp och för obetald kvarskatt den 4 maj upp till 20 000 kr samt på belopp mellan 20 000-30 000 fr.o.m. den 14 feb. 1,25 % 1 % 2 % Mellanräntan (125 % av basräntan) betalas på kvarskatt överstigande 30 000 kr som inte betalats före 14 feb. Högsta kostnadsräntan (basränta plus 15%) beräknas på kvarskatt som överstiger 10 000 kr och som inte har betalats före skattens förfallodag. Referensränta (ersatte diskontot fr.o.m. 020701) 0 % 1,25 % 2,5 % 16,25 % 16 % 17 % 130101-120701- 120101-110701- 110101-100701- 100101-121231 120630 111231 110630 101231 100630 1,0 % 1,5 % 2,0 % 2,0 % 1,5 % 0,5 % 0,5 % Statslåneränta Statslåneräntan (SLR) fastställs av Riksgäldskontoret och motsvarar marknadsräntan på statens tioåriga obligationslån. SLR som fastställs den 30 november har bl.a. betydelse vid beräkning av fördelningsunderlag för räntefördelning, bilförmån samt för gränsbeloppet i fåmansföretag under beskattningsår 2014. Den 30 november 2013 var SLR 2,09% vilket ger följande procentsatser att använda under 2014: Gränsbelopp i fåmansföretag 2014, SLR + 9 % = 11,09 %. Uppräkningsränta på sparad utdelning i fåmansföretag, SLR + 3 % = 5,09 %. Den ränterelaterade delen vid beräkning av bilförmån, 75 % av SLR = 1,5675 %. Underlag för positiv räntefördelning, SLR + 5,5 % = 7,59 %. Underlag för negativ räntefördelning, SLR + 1 % = 3,09 %. Beräkning av ränteförmån med rörlig ränta, SLR + 1 % = 3,09 % som ska jämföras med betald ränta. Beräkning av schablonintäkt på avsatta periodiseringsfonder, 72 % av SLR = 1,50458 %. Datum SLR Datum SLR Datum SLR 141231 131231 2,25 121231 1,58 141130 131130 2,09 121130 1,49 140830 1,34 130831 2,37 120831 1,39 140630 1,76 130630 2,11 120630 1,40 140430 2,04 130430 1,49 120430 1,69
TABELLER 2014-09-10 Sid 20 (22) År Genomsnittlig SLR 2014 1,87 hittills i år 2013 2,01 2012 1,52 16. BASBELOPP Prisbasbeloppet styr t.ex. deklarationspliktsgränsen, grundavdraget vid inkomsttaxeringen och våra schablontraktamenten. Det förhöjda basbeloppet används för beräkning av intjänade pensionspoäng, när det gäller tilläggspension. Inkomstbasbeloppet styr bl.a. taket för den allmänna pensionsavgiften och pensionsgrundande inkomst. Inkomstbasbeloppet används också bl.a. för beräkning av gränsbelopp för kvalificerade andelar i fåmansföretag. År Prisbasbelopp Förhöjt- Inkomst- År Prisbasbelopp Förhöjt- Inkomst- 2015 44 500 45 400 58 100 2012 44 000 44 900 54 600 2014 44 400 45 300 56 900 2011 42 800 43 700 52 100 2013 44 500 45 400 56 600 2010 42 400 43 300 51 100 17. VALUTAKURSER Som huvudregel ska fordringar och skulder i utländsk valuta i bokslutet värderas till balansdagens valutakurs. Fodringar värderas till bankens köpkurs och skulder till säljkurs. Land Stk Förk 131231 140430 140630 140831 141231 Köp Sälj Köp Sälj Köp Sälj Köp Sälj Köp Sälj Australien 1 AUD 5,746 5,752 6,149 6,157 6,345 6,362 6,463 6,973 Canada 1 CAD 6,054 6,061 6,025 6,034 6,312 6,322 6,269 6,785 Danmark 1 DKK 1,195 1,196 1,211 1,211 1,232 1,233 1,119 1,274 EUR 1 EUR* 8,922 8,929 9,039 9,046 9,183 9,194 8,828 9,590 Hongkong 1 HKD 0,835 0,835 0,847 0,848 0,869 0,869 0,853 0,966 Indien 100 INR 0,104 0,104 0,109 0,110 0,112 0,112 0,112 0,112 Island 100 ISK 0,055 0,056 0,058 0,058 0,059 0,059 0,055 0,620 Japan 100 JPY 0,061 0,061 0,064 0,064 0,066 0,066 0,065 0,078 Norge 1 NOK 1,057 1,059 1,091 1,092 1,098 1,101 1,089 1,154 Nya Zeeland 1 NZD 5,286 5,294 5,587 5,592 5,902 5,932 5,694 6,253 Polen 1 PLN 2,148 2,152 2,155 2,158 2,208 2,216 2,099 2,347 Ryssland 100 RUB 1,974 1,978 1,831 1,831 1,996 1,998 1,842 2,029 Schweiz 1 CHF 7,272 7,281 7,427 7,433 7,555 7,569 7,368 7,881 Singapore 1 SGD 5,104 5,111 5,210 5,215 5,386 5,396 5,502 6,012 Storbritannien 1 GBP 10,67 10,67 11,00 11,01 11,47 11,49 11,06 11,96 Sydafrika 1 ZAR 0,616 0,618 0,617 0,618 0,635 0,637 0,613 0,697 USA 1 USD 6,476 6,482 6,546 6,550 6,736 6,740 6,854 7,406 * Andorra, Belgien, Cypern, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kosovo, Luxemburg, Malta, Monaco, Montenegro, Nederländerna, Portugal, San Marino, Slovenien, Spanien, Tyskland, Vatikanstaten och Österrike.
SKATTEHUSET INFORMATION 11 TABELLER 2014-09-10 Sid 21 (22) 18. MOMS VALUTAKURSER Valutakurs När du gör en valutaomräkning för moms, får du använda en genomsnittlig kurs under månaden. Riksbanken och Tullverket lämnar uppgifterna och Skatteverket rekommenderar att du använder någon av de två. Riksbanken Riksbankens valutakurser är ett medelvärde av mittkurserna under den månad som har gått. Landkod/Land Valuta Jan Feb Mars April Maj Juni DK Danmark 100 kronor, DKK 118,39 118,8915 118,7907 120,9886 121,0014 121,8305 EU 1 euro EUR 8,8338 8,8716 8,8657 9,0319 9,0311 9,0867 IS Island 100 kronor, ISK 5,4978 5,6899 5,6817 5,8222 5,8311 5,8801 JP Japan 100 yen, JPY 6,2378 6,3687 6,2703 6,378 6,4542 6,5507 CA Kanada 1 dollar, CAD 5,9224 5,8775 5,774 5,2492 6,0332 6,1732 NO Norge 100 kronor, NOK 102,573 106,0367 106,8638 109,3964 110,6517 110,7908 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,115 2,1247 2,111 2,1589 2,16 2,1974 CH Schweiz 100 franc, CHF 717,2333 726,4394 728,1275 740,90 740,0285 745,8516 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,6816 10,7567 10,6606 10,9466 11,0759 11,2984 US USA 1 dollar, USD 6,4838 6,4977 6,414 6,5399 6,5697 6,6845 Landkod/Land Valuta Juli Aug Sep Okt Nov -13 Dec -13 DK Danmark 100 kronor, DKK 123,8406 123,2801 119,05 120,10 EU 1 euro EUR 9,2337 9,1904 8,884 8,959 IS Island 100 kronor, ISK 5,9669 5,9515 5,2403 5,0539 JP Japan 100 yen, JPY 6,7019 6,703 6,5858 6,3329 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,3547 6,3153 6,279 6,146 NO Norge 100 kronor, NOK 109,9695 111,2434 108,2286 106,5471 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,228 2,193 2,120 2,1438 CH Schweiz 100 franc, CHF 754,9416 758,3302 721,21 731,48 GB Storbritannien 1 pund, GBP 11,6416 11,5308 10,5995 10,714 US USA 1 dollar, USD 6,816 6,899 6,58 6,541
TABELLER 2014-09-10 Sid 22 (22) Tullverket Tullverkets valutakurser är växelkursen den näst sista onsdagen i varje månad, och gäller för den kommande månaden. Landkod/Land Valuta Jan Feb Mars April Maj Juni DK Danmark 100 kronor, DKK 120,97 118,55 1,2043 1,1908 1,2266 1,2189 EU 1 euro EUR 9,03 8,84 8,9865 8,8879 9,1579 9,0988 IS Island 100 kronor, ISK 5,5400 Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas ej längre ej längre ej längre ej längre ej längre JP Japan 100 yen, JPY 6,3763 6,2560 6,3970 6,2784 6,4650 6,5729 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,1874 5,9558 5,9762 5,7313 6,0127 6,0867 NO Norge 100 kronor, NOK 1,0746 1,0588 1,0805 1,0715 1,1063 1,1132 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,1676 2,1248 2,1609 2,1148 2,1854 2,1725 CH Schweiz 100 franc, CHF 740,23 716,52 735,72 730,29 749,55 745,08 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,6808 10,7523 10,9209 10,5980 11,1512 11,1762 US USA 1 dollar, USD 6,5842 6,5309 6,5314 6,3815 6,6323 6,6340 Landkod/Land Valuta Juli Aug Sep Okt Nov Dec -13 DK Danmark 100 kronor, DKK 121,470 124,59 123,68 120,58 EU 1 euro EUR 9,0571 9,2908 9,2216 8,998 IS Island 100 kronor, ISK Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas 5,5400 ej längre ej längre ej längre ej längre ej längre JP Japan 100 yen, JPY 6,5386 6,8052 6,7190 6,649 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,1523 6,4319 6,3310 6,356 NO Norge 100 kronor, NOK 111,23 111,43 112,15 109,17 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,1847 2,2478 2,2037 2,1585 CH Schweiz 100 franc, CHF 743,21 764,58 761,62 730,14 GB Storbritannien 1 pund, GBP 11,3494 11,7759 11,5186 10,7262 US USA 1 dollar, USD 6,6862 6,9012 6,9303 6,6745 19. KONSUMENTPRISINDEX Månad Basår 1980 2014 2013 2012 Januari 311,39 312,00 311,85 Februari 312,70 313,39 313,94 Mars 312,68 314,65 314,80 April 313,89 314,03 315,49 Maj 314,05 314,54 315,23 Juni 314,70 313,99 314,45 Juli 313,67 313,55 313,23 Augusti 313,84 313,55 September 315,05 314,81 Oktober 314,40 314,59 November 314,20 313,82 December 315,04 314,61