Signaler och självselektion: Några nedslag i migrationen till Sverige efter det andra världskriget CHRISTER LUNDH REVÄST-seminariet Migration och integration igår, idag och imorgon, Handelshögskolan i Göteborg, 28 april 2016
SIGNALER från det potentiella mottagarlandet SJÄLVSELEKTION bland de potentiella migranterna Invandringspolitiken Arbetsmarknaden Välfärdssystem Jämför möjliga destinationer i relation till de egna förutsättningarna Beslut att flytta (eller ej), och i så fall och vart
1946 1949 1952 1955 1958 1961 1964 1967 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 1946-1973 Industriell o ekonomisk tillväxt Liberal invandringspolitik - gemensam nordisk arbetsmarknad - viseringskraven avskaffas - fri arbetskraftsinvandring Migrationsutbytet 1946-2016 140 000 120 000 100 000 80 000 SIGNALER Jobb Högre inkomst än i hemlandet Möjligt och enkelt 60 000 40 000 20 000 MIGRATION Arbetskraft från Norden och Europa 0 Invandrare Utvandrare
1946 1949 1952 1955 1958 1961 1964 1967 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 1973-2016 Lägre ekonomisk tillväxt Sysselsättningen i industrin minskar Reglerad utomnordisk invandring Invandring från Norden, övriga Europa och länder utanför Europa 1946-2016 100% SIGNALER Svårt för utomnordiska medborgare som ville arbeta Undantag för flyktingar och anhöriga Fortfarande möjligt för nordiska medborgare MIGRATION Utomnordisk arbetskraftsinvandring upphör Flyktingar, anhöriga (utomeuropeiska + europeiska) Balanserat migrationsutbyte med de nordiska länderna 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Norden Övriga Europa Utom Europa
1973-2016 Lägre ekonomisk tillväxt Sysselsättningen i industrin minskar Reglerad utomnordisk invandring Andel av den totala invandringen 1990-1997 SIGNALER Svårt för utomnordiska medborgare som ville arbeta Undantag för flyktingar och anhöriga Fortfarande möjligt för nordiska medborgare Arbetskraft 13% Flyktingar 33% Anhöriga 45% Övriga 9% MIGRATION Utomnordisk arbetskraftsinvandring upphör Flyktingar, anhöriga (utomeuropeiska + europeiska) Balanserat migrationsutbyte med de nordiska länderna
1946 1949 1952 1955 1958 1961 1964 1967 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 Erfarenheter från efterkrigstidens invandring Ekonomi: Flyttningsströmmar från fattigare till rikare länder Andra orsaker också Signaler har betydelse Invandring från länder där BNP per capita var mindre än 80 procent av Sveriges BNP per capita (ppp) 100.0 90.0 80.0 70.0 60.0 50.0 40.0 30.0 20.0 10.0 0.0
Hur har SIGNALER skickats? I sändarlandet Svenska rekryteringskontor Bilaterala avtal Svenska ambassader/beskickningar I Sverige Inresa i Sverige - pass, visum Tillstånd att bo och arbeta - UT, AT, PUT Gränskontroll - id Svårigheten att söka UT - visering, transportörsansvar, bilaterala avtal Vilka som kan få asyl - flyktingkategorier Villkoren i Sverige - temporära UT - familjemedlemmar - handläggningstider
Självselektion? Studier av invandrare i ett land i jämförelse med infödda i samma land Flyttare i jämförelse med stannare i samma land Emigranter från ett land som flyttar till olika länder och jämförelse med infödda i dessa länder Haberfeld, Y., & Lundh, C. (2014). Self-Selection and Economic Assimilation of Immigrants: The Case of Iranian Immigrants Arriving to Three Countries During 1979 1985. International Migration Review.
Self-Selection and Economic Assimilation of Immigrants: The Case of Iranian Immigrants Arriving to Three Countries During 1979 1985. DESIGN Emigranter från ett land som utvandrar under samma period till olika länder Islamska revolutionen i Iran 1979-1985 Studiepopulationen: vuxna flyktingar USA Sverige Israel 1990 1990 1983 2000 2000 1995 Dvs. 1) USA 2) Israel 3) Sverige Förväntningar 1) immigrant penalty, closing the native-immigrant earnings gap 2) migranter med högre utbildning väljer ett mottagarland med högre avkastning på utbildning 3) migranter med lägre utbildning väljer ett mottagarland med lägre avkastning på utbildning (sammanpressad lönestruktur) och ett generöst välfärdssystem 4) dito för icke-observerbara attribut Selektivitetshypotesen (B. Chiswick, G. Borjas) 1. Flyttare är positivt självselekterade jämfört med stannare 2. Bland flyttarna sker en selektion utifrån det potentiella mottagarlandets kontext
Resultat 1. Utbildning 1990 (1995) USA Israel Sverige Infödda Invandr. Infödda Invandr. Infödda Invandr. MÄN Antal skolår 13.2 14.8 13.0 12.4 10.9 12.2 Fil.kand.+ 26% 57% 24% 31% 14% 19% KVINNOR Antal skolår 13.2 14.1 13.4 11.6 11.0 11.8 Fil.kand.+ 23% 45% 23% 14% 13% 13%. rött = statistiskt säkerställd skillnad
Resultat 2. Inkomstkvoten (invandrare/infödda) MÄN USA ISRAEL SVERIGE 1990 2000 1983 1995 1990 2000. Alla 0.99 1.38 0.66 0.65 0.55 0.83 Fil.kand.+ 0.79 1.02 0.61 0.62 0.51 0.76. KVINNOR USA ISRAEL SVERIGE 1990 2000 1983 1995 1990 2000. Alla 0.97 1.24 0.78 0.61 0.68 0.99 Fil.kand.+ 0.80 1.05 0.51 0.71 0.66 1.01.
Resultat 3. Inkomstregressioner USA (Israel): Ingen negativ effekt på inkomsten av att vara invandrare, och ingen positiv effekt av ett extra år i landet. Sverige (män): Negativ effekt på inkomsten av att vara invandrare, och en positiv effekt av ett extra år i landet. Assimilationstakten (1,5 % per år) är dock för låg för att de någonsin skall hinna ifatt inföddas lönenivå. USA (Israel): Samma avkastning på ett års extra skolgång som infödda, men ingen extra avkastning på högre studier. Sverige: Lägre avkastning på ett års extra skolgång än infödda, men extra avkastning på högre studier.
Resultat 4. Dekomponering Hur kan detta mönster förstås? - Invandringspolitik och arbetsmarknadens struktur eller - Självselektion bland de iranska emigranterna Dekomponering av skillnaden mellan länder i skillnaden i inkomster mellan invandrare och infödda Individens kännetecken Marknadsstrukturens kännetecken - utbildning - avkastningen på utbildning - - icke observerbara (motivation) - avkastningen på icke-obs. kännetecken Skillader i individens icke observerbara kännetecken - USA-Israel (män och kvinnor) - USA-Sverige (män och män)
Slutsatser Iranska emigranter som flyttade till USA hade högre utbildning än de som flyttade till Sverige och Israel. De uppnådde ganska snart samma lönenivå som infödda i USA och tjänade efter ett tag mer än infödda med motsvarande utbildning. Indikerar positiv självselektion av de iranska emigranter som flyttade till USA (utbildning, motivation.) - USA: hög avkastning på arbetsmarknaden, men sparsam välfärdspolitik - Sverige: ambitiösa sociala välfärdsprogram, men låg avkastning på arbetsmarknaden (små inkomstskillnader)