Metod och projekterfarenheter

Metod och projekterfarenheter Arbetet med Folkhälsopolitisk rapport 2010

Metod och projekterfarenheter Arbetet med Folkhälsopolitisk rapport 2010

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011, R 2011:22 ISSN 1651-8624 ISBN 978-91-7257-853-1 (pdf) ISBN 978-91-7257-854-8 (print) GRAFISK PRODUKTION: ab typoform TRYCK: Strömberg, Stockholm 2011

Innehåll 5 Förord 6 Sammanfattning 8 Summary 11 1. Inledning 12 1.1. Bakgrund 1.2 Målen för projektet 14 1.3 Syfte 15 1.4 Avgränsningar 16 17 2. Metodval och erfarenheter 2.1 Systemanalytiskt angreppssätt 18 2.2 Tre modeller som beskriver det studerade systemet 19 2.3 Analysens sex olika steg 24 2.4 Metoder och tillvägagångssätt i olika analysens olika steg 25 2.5 Struktur för syntesen i huvudrapporten 29 2.6 Sammanfattande slutsatser metodval och erfarenheter 32 35 3. Erfarenhetsredovisning av projektet 3.1 Projektanalys 36 3.2 Projektets syfte och mål 38 3.3 Projektets roll i organisation och omgivning 40 3.4 Projektstyrning 47 3.5 Kvalitetssäkring 51 3.6 Sammanfattande slutsatser erfarenheter från projektarbetet 54 58 Referenser 59 Bilaga 1. Strategiska områden och samspel mellan målområden Goda livsvillkor 59 Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor 60 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 62 Samband mellan de tre strategiska områdena 62 63 Bilaga 2. Lista över indikatorer för upp följningen i Folkhälsopolitisk rapport 2010

69 Bilaga 3. Avstämningsbrev till myndigheter Avstämning angående folkhälsopolitisk rapport 2010 69 70 Bilaga 4. Inbjudan till konferenser om Folkhälsopolitisk rapport 2010

Förord Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Sveriges riksdag antog den nationella folkhälsopolitiken år 2003 i propositionen Mål för folkhälsan (2002/03:35). År 2008 presenterades sedan propositionen En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110). Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att analysera och följa upp den nationella folkhälsopolitiken och ger därför ut Folkhälsopolitisk rapport, den första gavs ut år 2005 och den andra i november 2010. Det finns två huvudsyften med den folkhälsopolitiska rapporteringen. Det första är att ge regeringen en överblick över folkhälsans utveckling och resultatet av de genomförda åtgärderna. Det andra är att rekommendera framtida satsningar på ett sådant sätt att regeringen lättare kan göra strategiska val och prioritera bland de föreslagna åtgärderna. Underlaget för Folkhälsopolitisk rapport 2010 är omfattande och presenteras i flera olika underlagsrapporter. Dessa rapporter ger bl.a. en fördjupad bild av varje enskilt målområde för folkhälsa. Den här rapporten innehåller en redovisning av metod och projekterfarenheterna från arbetet med Folkhälsopolitisk rapport 2010. Denna rapport har arbetats fram av Anita Linell, expert vid avdelningen för analys och uppföljning. Rapporten har granskats av institutets interna sekretariat för den folkhälsopolitiska rapporten. Vetenskaplig granskare har varit Lisa Hörnsten Friberg, skog. dr och forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Östersund september 2011 Sarah Wamala Generaldirektör M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 5

Sammanfattning Den här rapporten beskriver metod och projekterfarenheterna från en omfattande myndighetsutredning, Folkhälsopolitisk rapport 2010. Rapporten togs fram på uppdrag av regeringen och handlar om arbetet för att nå folkhälsans övergripande mål och de elva målområdena. Uppdraget var att dels ge en tillbakablickande bedömning av utvecklingen och de genomförda åtgärderna under perioden 2004 2009, dels ge ett underlag för framtida folkhälsopolitiska satsningar. Arbetet med den folkhälsopolitiska rapporten har gett många erfarenheter och de varierar beroende på vem som äger dem. Här redovisas erfarenheterna ur ett projektledarperspektiv. De är till stora delar allmängiltiga och kan användas av den som arbetar med samhällsutredningar och är intresserad av metod och projekterfarenheter. Syftet är att lära för framtiden, både av det som fungerade väl och det som fungerade mindre väl under utredningen. Redovisningen av erfarenheter utgår från nio projektmål (framgångsfaktorer) som sattes upp för projektet. Målen togs fram vid diskussioner med uppdragsgivaren, externa intressenter och olika delar av projektorganisationen. Rapporten behandlar vilka sätt som valdes för att nå målen, hur lösningarna fungerade, om något hade kunnat göras annorlunda och om något behöver förbättras. Några av projektmålen hade betydelse för valet av det angreppssätt, de modeller och metoder som användes för analysen. De behandlas i rapportens första del. En utmaning var att hitta en analysmodell för att hålla ihop analyserna i de 21 underlagsrapporter som sedan skulle sammanfogas till en koncentrerad huvudrapport. Där blev den s.k. DPSIR-modellen ett viktigt hjälpmedel. Modellen hjälpte även till att tydliggöra den politiska spelplanen, dvs. vilka faktorer eller samhälleliga förutsättningar som politiker kan påverka för att nå en önskad förändring inom ett målområde. En annan utmaning var önskemålet om en huvudrapport som gav överblick och helhetssyn. För att nå det målet använde projektet en enkel beslutsstödsmodell som underlättade både avvägningarna mellan olika strategiska områden inom folkhälsopolitiken och prioritering av åtgärderna inom respektive område. Rapportens första del visar också hur tillämpningen av en beslutsfattarorienterad systemanalys blev ett stöd för policyanalysen och hur projektgruppen lade upp konsekvensanalyserna av åtgärdsförslagen och de samhällsekonomiska analyserna. Vidare beskrivs problemen med att utvärdera de genomförda åtgärderna och behovet av en mer omfattande omvärldsbevakning. Inom samtliga av dessa analysområden finns behov av ett utvecklingsarbete för att öka kvaliteten i framtida utredningar. 6 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

I rapportens andra del beskrivs erfarenheterna från projektarbetet utifrån fyra områden: syfte och mål, projektets roll i organisation och omgivning, projektstyrning samt kvalitetssäkring. Där beskrivs projektets organisation och deltagarnas roller, mandat och befogenheter, samt hur det påverkade projektets möjligheter att hålla tidplaner. Där beskrivs också styrgruppens betydelse i ett projekt med flera nya arbetssätt samt hur projektet formades för att involvera många olika intressenter i utredningen och dess förslag. Vidare behandlas projektgruppens arbete, projektets utformning för att samordna utredarna, få in nya arbetssätt och skapa tydlighet i arbetet, samt reflexioner kring vad som kunde ha gjorts annorlunda. Två viktiga saker blev tydliga under projektarbetet: Det behövs en rutin för att kvalitetssäkra uppföljningen av olika projekt, och det behövs en bättre rutin för att kvalitetssäkra rapporterna. M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 7

Summary Method and project experiences from the Public Health Policy Report 2010 This report describes the method and project experiences from a comprehensive agency study, the Public Health Policy Report 2010. The report was prepared on behalf of the Government of Sweden and deals with the work of achieving the overarching public health aim and the 11 public health objective domains. The assignment was to provide a retrospective assessment of developments and the measures implemented during the period 2004 2009, as well as a basis for future public health policy strategies and measures. Work on the public health policy report provided multiple experiences that vary depending on who had them. Here, these experiences are presented from a project management perspective. They are largely general and can be used by those who work with societal studies and are interested in method and project experiences. The objective is to learn for the future, both from what worked well and what worked less well during the study. The presentation of experiences is based on nine project objectives (success factors) that were set for the project. The objectives were developed in discussions with the principal, external stakeholders and various parts of the project organisation. The report addresses the approaches chosen to achieve the objectives, how the solutions worked, if something could have been done differently and if something needs improvement. Some of the project objectives were of significance to the approaches, models and methods used for the analysis. They are discussed in the first section of the report. One challenge was finding an analysis model to coordinate the analyses of the 21 sub-reports that were later compiled into a concentrated main report. There, the Driving forces-pressures-state-impacts-responses (DPSIR) model became an important aid. The model also helped clarify what factors or societal conditions that politicians can influence to achieve a desired change in an objective domain. Another challenge was the desire for a main report that provided an overview and a holistic perspective. In order to achieve this, the project used a simple decisionsupport model that facilitated both considerations between various strategic areas in public health policy and the prioritisation of the proposed measures in each area. The first section of the report also shows how the application of decision-makeroriented systems analysis became an aid in policy analysis and how the project group arranged the impact assessments of the proposed measures and the socioeconomic analyses. In addition, the problems of evaluating the implemented measures and the need for more extensive monitoring of the area are described. In all of these 8 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

areas of analysis, development efforts are needed in order to improve the quality of future reports. The second section of the report describes the experiences from the project work based on four areas: purpose and objectives, the project s role in the organisation and its surroundings, project management and quality assurance. Here, the project organisation and the participants roles, mandates and authorisations are described, as well as how this influenced the project s chances of maintaining timetables. The steering group s significance in a project with several new ways of working is also described, as well as how the project was structured to involve many different stakeholders in the study and its proposals. In addition, the project group s work is discussed, as well as the project s structure for coordinating the project group members, obtaining new approaches and creating clarity in the work, and reflections on what could have been done differently. Two important things became clear in the course of the project: A procedure is needed for quality assurance of the follow-up of various projects, and a better procedure is needed to quality assure the reports. M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 9

1 Inledning M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 11

1.1. Bakgrund Lärdomarna från olika projekt tas alltför sällan till vara. Risken finns då att de goda erfarenheterna inte kommer till nytta och att misstagen kan upprepas i nya projekt. Därför är det viktigt att stanna upp och summera erfarenheterna av det genomförda arbetet, speciellt när det gäller projekt som kräver mycket tid, personal och pengar. Den här rapporten handlar om arbetet med Folkhälsopolitisk rapport 2010, som Statens folkhälsoinstitut tog fram på uppdrag av regeringen (Statens folkhälsoinstitut, 2006), se faktaruta 1.1. Projektet gjorde en nystart i januari 2010 på grund av personella och organisatoriska förändringar inom Statens folkhälsoinstitut. Vi var cirka 20 personer som ingick i projektgruppen och som fick möjlighet att medverka i detta viktiga men komplexa uppdrag. I korthet innebar uppdraget att utifrån målen för folkhälsan (se faktaruta 1.2) för år 2004 2009 beskriva utvecklingen för viktiga faktorer som påverkar hälsan de genomförda åtgärderna inom folkhälsopolitiken samt resultatet av dessa rekommendationer till framtida åtgärder. De största utmaningarna som projektledaren identifierade med uppdraget var att hitta ett lämpligt angreppssätt, samt modeller och metoder, dels för att analysera ett komplext och omfattande sakområde, dels för att samordna många olika utredare upprätta en projektprocess där alla de berörda intressenterna kunde vara delaktiga och ge synpunkter och idéer under utredningens gång ge regeringen ett användbart beslutsunderlag inom utsatt tid. Det finns en rad intressenter som på olika sätt kan påverka hur folkhälsan utvecklas i Sverige, men det gäller främst de centrala myndigheterna, länsstyrelserna, landstingen och regionerna, kommunerna, olika ideella organisationer och näringslivet. 12 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

Faktaruta 1.1. uppdraget Här följer en beskrivning av uppdraget enligt regleringsbrevet till Statens folkhälsoinstitut (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Statens folkhälsoinstitut skall ta fram en folkhälsopolitisk rapport. Rapporten skall redovisa indikatorer för folkhälsans viktigaste bestämningsfaktorer som institutet, i samråd med andra aktörer, identifierat. Redovisningen skall ske i form av tidsserier som möjliggör analys av utvecklingstrender. Rapporten skall vidare redovisa vidtagna insatser på nationell, och så långt det är möjligt, på regional och lokal nivå som bedöms väsentligen ha bidragit till eller väsentligen kan komma att bidra till att nå det övergripande nationella folkhälsomålet och målen inom de elva målområdena i propositionen Mål för folkhälsan (Regeringens proposition 2002/03:35). Rapporten skall även redovisa en bedömning av resultaten och de mer långsiktiga effekterna av genomförda insatser samt ge rekommendationer om åtgärder. Utvecklingen av bestämningsfaktorerna skall redovisas efter kön. I analysen skall Statens folkhälsoinstitut särskilt beakta socioekonomisk ställning och etnicitet samt förutsättningarna för barns, äldres, funktionshindrades och homo- och bisexuellas hälsa. Avrapporteringsdatum var satt till 10 november 2010. Faktaruta 1.2. Mål för folkhälsan Riksdagen har tagit beslut om Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:03:35 och prop. 2007/08:110). Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 13

1.2 Målen för projektet Nystarten av projektet i januari 2010 började med att projektsekretariatet gjorde en enkel undersökning kring vad som skulle kunna göra Folkhälsopolitisk rapport 2010 framgångsrik. Med framgångsrik menas att resultatet skulle upplevas som trovärdigt samt att det skulle kunna komma till nytta och användas som inspiration till nya satsningar i det svenska arbetet för en bättre folkhälsa. Detta gäller även Statens folkhälsoinstituts arbete i övrigt och vi strävar efter att alltid leva upp till dessa s.k. resultatmål gentemot vår omvärld (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Under det första mötet efter nystarten tog projektgruppen bl.a. fram viktiga projektmål för att utredningen skulle bli framgångsrik. Även andra grupper fick i uppdrag att identifiera framgångsfaktorer (projektmål) för utredningen: uppdragsgivaren dvs. representanter för socialdepartementet, styrgruppen, en extern referensgrupp för projektet samt fyra olika dialoggrupper med representanter för länsstyrelser, kommuner, ideella organisationer, landsting och regioner. I tabell 1.1 följer en sammanställning av projektmålen (framgångsfaktorer) som de olika grupperna lyfte fram. Sammanställningen är en syntes av de projektmål som grupperna angav. I tabellen markeras också projektmålens koppling till nytta, inspiration och trovärdighet dvs. det eller de viktigaste resultat som skulle uppnås med ett projektmål. Tabell 1.1. Projektmålen och deras koppling till resultatmålen Projektmål (framgångsfaktorer) Resultatmål Nytta Inspiration Trovärdighet 1. Ta fasta på det övergripande målet, samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor i befolkningen, och beskriv det i analysen. N T 2. Förslag till åtgärder ska vara konsekvensbedömda. Ange vad det kostar att göra respektive inte göra åtgärder. N I T 3. Presentera resultatet så att det blir överblickbart för beslutsfattarna, och ange prioriteringar. 4. Rekommendationer till åtgärder ska vara politiskt realiserbara. Ta hänsyn till vem som äger frågan och till statsfinansiella kostnader. 5. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund. Graden av vetenskapligt stöd ska anges. 6. Stäm av önskemål och förankra resultaten under utredningens gång med berörda intressenter och målgrupper. N N N T T T T 14 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

Projektmål (framgångsfaktorer) Resultatmål 7. Utredningen behöver stringens, mallar och tydlighet från ledningen och styrgruppen så att projektarbetet blir realistisk och av hög kvalitet (projektgruppens önskemål). N T 8. Använd ett tillgängligt språk som kan förstås även av den som inte har folkhälsobakgrund. 9. Anpassa och paketera information och planera kommunikationsinsatser så att avsedda målgrupper nås. N N I I Med trovärdighet menas att resultatet uppfattas som tillförlitligt. Nytta gäller att de berörda målgrupperna kan använda rapporterna för olika syften i sin verksamhet, att de är relevanta och kommunicerbara. Med inspiration avses att rapporternas innehåll, helt eller delvis, kan bidra till nya initiativ och satsningar eller ett ökat engagemang. Det är inte alltid självklart hur projektmålen ska kopplas till resultatmålen men tabellen visar det som har bedömts vara mest relevant. De fem första målen i tabell 1.1 fick konsekvenser för hur utredningen lades upp, med angreppssätt, modeller och metoder. Vad vi gjorde för att nå dessa mål behandlas i kapitel 2 Metodval och erfarenheter. De fem sista målen fick betydelse för hur processen i projektet planerades och genomfördes, i förhållande till uppdragsgivaren, linjeorganisationen, projektdeltagarna och intressenterna. De behandlas i kapitel 3 Projekterfarenheter. Mål 5 finns med i båda analyserna eftersom det påverkar både metodval och projektarbetet. Erfarenhetsredovisningen från projektarbetet som redovisas längre fram i kapitel 3 följer strukturen för en projektanalys (Naturvårdsverket, 2003). Denna beskrivs närmare i inledningen till kapitel 3. En projektanalys innehåller viktiga perspektiv som bör beaktas vid projektstarten, under genomförandet och efter avslutningen när man ska dra erfarenheter från projektet. Erfarenhetsredovisningen kapitel 3 och 4 innehåller dels beskrivningar, dels värderande inslag med projektledarens bedömningar av t.ex. vad som hade kunnat göras annorlunda och vad som behöver utvecklas. Dessa bedömningar särredovisas under rubriken Kommentar. 1.3 Syfte Syftet är att utifrån projektmålen för utredningen och projektet Folkhälsopolitisk rapport 2010 redovisa vilket angreppssätt, och vilka modeller och metoder som valdes för analysen M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 15

beskriva projektprocessen med de berörda deltagarna i projekt- och linjeorganisationen samt delaktighetsprocessen med de externa intressenterna och avstämningarna med uppdragsgivaren summera erfarenheterna från projektet och visa vilka utvecklingsbehov som finns. Rapporten vänder sig till utredare, forskare och andra som är intresserade av utredningsmetoder och erfarenheter från projektprocesser. Detta projekt genomfördes inom en myndighet, men metod och projekterfarenheterna är mer allmängiltiga och kan användas i andra typer av organisationer. 1.4 Avgränsningar Redovisningen i denna rapport är främst avgränsad till tiden för projektets sista del och omfattar cirka ett och ett halvt år med start i januari 2010. Ett omfattande projekt som Folkhälsopolitisk rapport 2010 ger många erfarenheter och de kan vara olika beroende på vem som äger dem. Här redovisas erfarenheterna ur projektledarens perspektiv. Vidare är denna rapport avgränsad till att beskriva hur projektet genomfördes för att nå de mål som sattes för projektet, dvs. vilket angreppssätt och vilka metoder och modeller som valdes, samt hur projektarbetet formades. Det finns också en extern rapport som innehåller en fullständig utvärdering av processen med en bedömning av hur väl målen nåddes och varför, sett ur flera olika berörda aktörers perspektiv. Erfarenhetsredovisningen från projektarbetet i kapitel 3 avgränsas till att beskriva hur projektarbetet formades, i första hand för att nå mål 5 9 i tabell 1.1 kommentera om valda lösningar fungerade, om något hade kunnat göras annorlunda samt om det behövs något utvecklingsarbete. 16 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

2 Metodval och erfarenheter M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 17

Det här kapitlet handlar om valet av angreppssätt, modeller och struktur för analysen, utredningens olika steg och metoderna som användes i arbetet med underlagsrapporterna och huvudrapporten. Syftet med huvudrapporten var att ge en helhetsbild av innehållet i de många underlagsrapporterna. En av utmaningarna var att skapa en struktur för huvudrapporten så att den blev ett användbart underlag med bra överblick över resultatet av den genomförda politiken och rekommendationerna för framtidens folkhälsopolitik. 2.1 Systemanalytiskt angreppssätt Det här avsnittet handlar om vilket angreppssätt som valdes för policyanalysen för att nå projektmålen 1 5 i tabell 1.1. Policyanalys är en verksamhet där vi i problemlösande syfte studerar offentliga handlingslinjer och program genom att sönderdela dem och betrakta delarna och därefter sammanfoga dem till en ny och annorlunda (och förhoppningsvis) bättre helhet (Premfors, 1989). Enligt Premfors utförs policyanalyser vanligtvis med stöd av operationsanalys, systemanalys, kostnadsnyttoanalyser, framtidsstudier och prognoser. Uppdraget i Folkhälsopolitisk rapport 2010 var omfattande och komplext, och vi valde därför att utgå från den särskilda metodik som används inom den beslutsfattarorienterade systemanalysen (Molander, 1981; Olsson & Sjöstedt, 2004). Metodiken inom systemanalysen är speciellt anpassad för utredningar som bl.a. kännetecknas av att problemet är dynamiskt, tidsperspektiven långa, systemgränserna inte självklara och målen vagt definierade. Dessutom kan vissa väsentliga faktorer som behöver hanteras i analysen vara svåra att kvantifiera (Molander, 1981). Alla dessa kännetecken stämmer för utredningen Folkhälsopolitisk rapport 2010. De olika målområdena är vagt definierade, de anger bara en riktning och är inte tidsatta eller mätbara. Tidsperspektiven är långa eftersom hälsoeffekter i form av sjukdomar ofta uppträder med stor fördröjning. Men det tar också lång tid innan beslutade åtgärder ger önskade resultat. Systemgränserna är inte klara, för när det gäller målområdena kan åtgärder inom ett målområde ge effekter även inom ett annat målområde. Det är dessutom relativt ont om kvantitativa underlag inom folkhälsovetenskapen och konsekvensanalyser får oftast ske med kvalitativa metoder. 18 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

Tyngdpunkten i systemanalys (Molander, 1981; Bardach, 2009) läggs vid att göra en problemformulering samla in underlag, om möjligt evidensbaserade skapa flera handlingsalternativ, inklusive ett referensalternativ utveckla kriterier för att jämföra alternativen genomföra konsekvensbedömningar av olika handlingsalternativ hantera osäkerheter och beskriva begränsningar i analysen ge rekommendationer, strukturera och skapa överblick över resultatet så att beslutsfattaren lättare kan sätta sig in i beslutsunderlaget. Kommentar Vi valde ett systemanalytiskt angreppssätt, dels på grund av karaktären på den utredning som skulle genomföras, dels på grund av uppdragsgivarens önskemål om konsekvensbedömningar av förslagen. Systemanalytiska metoder är också generellt väl lämpade för att nå målen 1 5 i tabell 1.1. Arbetet med de olika momenten i en systemanalys kommenteras i efterföljande avsnitt 2.4. 2.2 Tre modeller som beskriver det studerade systemet Det här avsnittet handlar om hur projektet lades upp för att nå projektmål 1 i tabell 1.1 dvs. att ta fasta på det övergripande målet för folkhälsan, synliggöra de samhälleliga förutsättningarna för hälsa och att göra enhetliga konsekvensbedömningar av förslagen inklusive ekonomiska analyser. Projektgruppen bestod av 20 olika utredare som var och en arbetade med avgränsade delar av helheten, och utmaningen var att samordna dem så att deras resultat gick att summera och komprimera till en huvudrapport. Då är det särskilt viktigt att ha en gemensam syn på det studerade systemet och gemensamma modeller av det. Med det studerade systemet (helheten) menas här samhällsverksamheter, aktiviteter och andra förutsättningar som påverkar utvecklingen av det övergripande målet för folkhälsan och de elva målområdena. Modeller hjälper inte bara till att hålla ihop analysen i komplexa utredningar, de kan också användas som pedagogiska hjälpmedel i ett senare skede då resultatet ska presenteras för beslutsfattarna. Vi valde att använda tre modeller för att få en gemensam syn på det som analyserna skulle handla om. De tre olika modellerna visar A. viktiga faktorer som påverkar folkhälsan B. sambandet mellan folkhälsa och politik C. samhälleliga förutsättningar för hälsa som kan påverkas genom politiska beslut inom olika målområden. Modellerna har ett gemensamt förhållningssätt när det gäller de faktorer som påverkar hälsan och hur dessa kan påverkas av politiska beslut. Den första modellen visar M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 19

viktiga faktorer som påverkar folkhälsan och den andra visar sambandet mellan politik och folkhälsa. Den tredje modellen visar vilka faktorer som politiker och andra beslutsfattare kan påverka med åtgärder och styrmedel. Den användes för åtgärdsanalyserna inom respektive målområde och kan ses som en fördjupning av modell B. Här följer en närmare beskrivning av modellerna. 2.2.1 Modell A: Viktiga faktorer som påverkar folkhälsan År 2003 slog riksdagen fast den nu gällande nationella folkhälsopolitiken (prop. 2002/03:35) och gjorde då ett viktigt strategiskt vägval: När målen för folkhälsopolitiken formulerades valde man att utgå från de faktorer som påverkar hälsan i stället för att utgå från sjukdomar och hälsoproblem. Genom att följa upp de faktorer som påverkar hälsan, t.ex. tobaksbruk, psykosociala arbetsmiljöfaktorer eller miljön i skolan, får man en snabb indikation på hur läget är på väg att förändras jämfört med då sjukdomar och hälsoproblem följs upp. Denna indikation kan vara ett betydelsefullt underlag för politiska beslut. Som framgår av figur 2.1 är det många faktorer som påverkar vår hälsa biologiska faktorer, sociala relationer, levnadsvanor och samhällsfaktorer (Dahlgren & Whitehead, 1992). Modellen visar också att folkhälsan påverkas av beslut inom ett stort antal politikområden. Figur 2.1. Faktorer som påverkar folkhälsan MILJÖ Samhällsekonomiska strategier Arbetslöshet Arbetsmiljö Utbildning Boende Trafik Alkohol Tobak Matvanor Sexualitet och samlevnad Narkotika Socialt stöd Barns vuxenkontakter Sociala nätverk Individ Familj Fritid och kultur Socialförsäkring Fysisk aktivitet Socialtjänst Sömnvanor Jordbruk och livsmedel Hälso-, sjuk- och tandvård Ålder Kön Arv Källa: Dahlgren och Whitehead (1992). 20 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

2.2.2 Modell B: Sambandet mellan folkhälsa och politik Befolkningens hälsa påverkas av många olika samhällssektorer och politikområden, vilket figur 2.2 visar. Med downstream menas faktorer som påverkar hälsan hos en enskild individ, t.ex. livsstil och levnadsvanor. Med upstream menas faktorer som ligger på samhällsnivå, långt från individen. Allmänpolitiken har fokus på upstreamfaktorer medan folkhälsopolitiken kan påverka faktorer både upstream och downstream. Med miljö menas både fysiska och psykosociala livsmiljöer och miljön kan påverkas genom både folkhälsopolitik och allmänpolitik. För att ett folkhälsoarbete ska bli framgångsrikt på lång sikt behöver man noga tänka igenom vilka satsningar som ska göras på upstream- respektive downstreamfaktorer. Med andra ord, vad ett visst problem egentligen beror på. Figur 2.2. Samband mellan folkhälsa och politik. Allmän politik Folkhälsopolitik Hälsofrämjande åtgärder Prevention Sjukvård Rehabilitering Ekonomi Struktur Institutioner Miljö Levnadsvanor Hälsa Livskvalitet Upstream Downstream Källa: Figuren är en tankemodell av Sven Bremberg, inspirerad av Dahlgren och Whiteheads modell (Statens folkhälsoinstitut, 2010). 2.2.3 Modell C: Samhälleliga förutsättningar för hälsa som kan påverkas genom politiska beslut För att analysera åtgärder inom olika målområden användes den s.k. DPSIRmodellen som har tagits fram av Europeiska miljöbyrån (European Environmental Agency [EEA] 1999). Benämningen utgår från modellens komponenter som beskrivs närmare i tabell 2.1 (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Ursprungligen togs den fram för att beskriva orsakssamband i samspelet mellan samhälle och miljö, och vi valde DPSIR-modellen för att den illustrerar de samhälleliga förutsättningar för hälsa (drivkrafter och påverkansfaktorer) som politiker kan påverka med sina beslut visar sambandet mellan en hälsopåverkande faktor (exemplifierat med tobaksbruk i figur 2.3) och hälsoutfallet i form av sjukdomar och dödsfall, och de kostnader som uppstår med eller utan åtgärder inkluderar kopplingen till det övergripande målet, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den hälso- M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 21