Övergång mellan utbildningar

Övergång mellan utbildningar

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Det var idrott naturligtvis! Karin, 46 år Det roligaste är matte och syslöjd. Fast matte är min favorit. Sara, 12 år Tyska var roligast eftersom jag älskar grammatik. Jag skulle lika gärna kunna sagt svenska för där hade jag en fantastisk lärare. Kajsa, 56 år

Elevövergångar Elevstatistik handlar mycket om grupper som nybörjare, registrerade och examinerade. Men elevstatistik är även flöden. Det kan vara genomströmning inom en utbildningsform, övergång mellan olika utbildningar eller vägar in i, inom eller ut ur utbildningssystemet.

Övergång mellan utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok Flödet genom gymnasieskolan för avgångna från grundskolan 1997 Antal Avgångna från årskurs 9 Kvinnor 46 400 Män 48 800 Var registrerade i gymnasieskolan någon gång efter vårterminen 1997 Studerade inte i gymnasieskolan Kvinnor 46 200 Män 48 400 Kvinnor 200 Män 400 Avgick från gymnasieskolan med slutbetyg 2000 2005 Utan slutbetyg från gymnasieskolan Kvinnor 37 300 Män 36 700 Kvinnor 9 100 Män 12 100 Lämnade formell utbildning efter fullföljda gymnasiestudier Lämnade formell utbildning efter oavslutade gymnasiestudier Kvinnor 7 000 Män 12 100 Kvinnor 2 900 Män 5 800 Fortsatte formell utbildning någon gång efter fullföljda gymnasiestudier Fortsatte formell utbildning någon gång efter oavslutade gymnasiestudier Kvinnor 30 300 Män 24 600 Kvinnor 6 200 Män 6 300 40 Statistiska centralbyrån

Utbildningsstatistisk årsbok Övergång mellan utbildningar Vägen genom det formella utbildningssystemet Omkring 98 000 elever slutförde grundskolan 1997. Av dem fanns 95 200 kvar i Sverige 2006. Deras deltagande i formell utbildning efter grundskolan har kartlagts via en registerstudie. I formell utbildning ingår, förutom gymnasieskola, bland annat universitets- och högskoleutbildning, kommunal vuxenutbildning, folkhögskola, kvalificerad yrkesutbildning (KY), tekniskt basår samt studiemedel för utlandsstudier. Många utan slutbetyg från gymnasieskolan Det var endast 200 kvinnor och 400 män som aldrig fortsatte till studier i gymnasieskolan. Av dem som någon gång studerade i gymnasieskolan var det dock 8 900 kvinnor och 11 700 män som inte fick något slutbetyg. 37 300 kvinnor och 36 700 män avgick från gymnasieskolan med slutbetyg. En tredjedel slutar efter gymnasieskolan Av dem med slutbetyg från gymnasieskolan är det 7 000 kvinnor och 12 100 män som inte finns i någon annan formell utbildning senare eller åtminstone inte till och med vårterminen 2006 där studien slutar. Bland dem som inte fick något slutbetyg var det 2 900 kvinnor och 5 800 män som inte fortsatte till någon annan formell utbildning efter gymnasieskolan. De flesta fortsätter till annan utbildning efter gymnasieskolan Av dem med slutbetyg från gymnasieskolan gick 30 300 kvinnor och 24 600 män vidare till annan formell utbildning. För dem utan slutbetyg gick 6 200 kvinnor och 6 300 män vidare. Alla påbörjade dock inte den nya utbildningen direkt efter det att gymnasieskolan avslutades övergången kan ha skett när som helst till och med vårterminen 2006. Statistiska centralbyrån 41

Övergång mellan utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok Utbildning efter gymnasieskolan för avgångna från grundskolan 1997 Antal Från gymnasieskola till högskoleutbildning ht 2000 vt 2006 Kvinnor 14 300 Män 11 900 Registrerade i komvux, KY, folkhögskola etc. minst en termin ht 2000 vt 2006 Kvinnor 22 200 Män 19 000 Kvinnor 9 800 Män 6 400 Registrerade i grundläggande högskoleutbildning minst en termin ht 2000 vt 2006 Kvinnor 24 100 Män 18 300 Examen 120 poäng eller mer 20 119 poäng 0 19 poäng Kvinnor 6 300 Män 2 900 Kvinnor 7 400 Män 6 000 Kvinnor 8 000 Män 7 000 Kvinnor 2 400 Män 2 400 42 Statistiska centralbyrån

Utbildningsstatistisk årsbok Övergång mellan utbildningar Nästan hälften studerade på universitet eller högskola Det var 24 100 kvinnor och 18 300 män som någon gång, till och med vårterminen 2006, registrerade sig på universitet eller högskola. Bland dessa var det 9 800 kvinnor och 6 400 män som passerade något annan formell utbildning på vägen dit, oftast kommunal vuxenutbildning. Totalt var det 25 100 kvinnor och 21 100 män som, efter gymnasieskolan, någon gång studerade i annan formell utbildning än i högskolan. I bilden intill är det redovisade antalet lägre, 22 200 kvinnor och 19 000 män. Det antal som inte syns i bilden registrerades i högskolestudier före de andra studierna. Drygt 9 000 har tagit ut examen Det var ungefär 6 300 kvinnor och 2 900 män som hade, till och med vårterminen 2006, tagit ut en examen från grundläggande högskoleutbildning. Tusentals var dock fortfarande i studier och hade en poängproduktion på god väg mot en examen. Statistiska centralbyrån 43

Övergång mellan utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok Övergången från gymnasieskolan till högskolan Kvinnor oftare direkt till högskola efter gymnasieskolan Närmare var femte elev som gick ut gymnasieskolan läsåret 2004/05 började studera på universitet eller högskola direkt efter gymnasieskolan. Betydligt fler kvinnor än män fortsatte studierna direkt, 21 procent av kvinnorna mot 17 procent av männen. Med undantag för de organisatoriska förändringar som skedde av gymnasieskolan i mitten av 1990-talet så har andelen elever med direktövergång varit relativt oförändrad under de senaste tio åren. Övergång till högskolan inom ett år bland avgångna från gymnasieskolan läsåren 1995/96 2004/05. Procent 25 20 15 Övergångsfrekvensen för 1996/97 är inte direkt jämförbar med tidigare år på grund av det nya systemet med bokstavsbetyg. 10 5 0 1995/ 1996 1996/ 1997 1997/ 1998 1998/ 1999 1999/ 2000 2000/ 2001 2001/ 2002 2002/ 2003 2003/ 2004 2004/ 2005 Stora skillnader mellan olika gymnasieprogram Tre år efter avslutad gymnasieskola hade 44 procent av eleverna fortsatt till högskolestudier. De allra flesta har gått något av de naturvetenskapliga (nv), samhällsvetenskapliga (sp) eller Internationella Baccalaureate (ib) programmen. Bland övriga nationella program var övergångsfrekvensen högst från teknikprogrammet, 55 procent. Även det estetiska programmet, medie programmet och omvårdnadsprogrammet hade relativt höga övergångsfrekvenser. Lägst övergångsfrekvens hade fordonsprogrammet och byggprogrammet med cirka 1 procent. 44 Statistiska centralbyrån

Utbildningsstatistisk årsbok Övergång mellan utbildningar Av eleverna från fristående gymnasieskolor påbörjade 56 procent högskolestudier inom tre år efter avslutade gymnasieskola. Övergång till högskolan inom tre år bland avgångna från gymnasieskolan läsåren 1993/94 2002/03. Procent 100 80 60 40 3- åriga studieförb. linjer/ NV, SP, IB program Specialutformade program Samtliga linjer/program 20 3-åriga yrkesförb. linjer/ Övriga nationella pgm 0 1993/ 1994 1994/ 1995 1995/ 1996 1996/ 1997 1997/ 1998 1998/ 1999 1999/ 2000 2000/ 2001 2001/ 2002 2002/ 2003 Stora skillnader mellan könen Fem av tio kvinnor och fyra av tio män bland dem som avslutade gymnasieskolan 2002/03 fortsatte att studera på högskolan inom tre år. Under de senaste tio åren har andelen som fortsatt med högskolestudier ökat bland både kvinnor och män. Läsåret 1993/94 påbörjade fyra av tio kvinnor och tre av tio män högskolestudier inom tre år efter gymnasieskolan. De vanligaste utbildningsinriktningarna för kvinnor var till lärare, 15 procent, och sjuksköterska, 7 procent. Bland männen var det civilingenjör, 23 procent, och ingenjör, 11 procent. Av dem som påbörjade högskolestudier efter omvårdnadsprogrammet började drygt hälften av både kvinnorna och männen en sjuksköterskeutbildning. Från NVprogrammets grenar matematik-data, naturvetenskap och teknik var övergången stor till civilingenjörsutbildningar. Uppsala län hade högst övergång Det är stor skillnad i övergångsfrekvens mellan olika län. Högst övergångsfrekvens inom tre år, 53 procent, hade avgångna från Uppsala län. Därefter följde avgångna från Stockholms och Skåne län med en övergångsfrekvens på 50 procent. Statistiska centralbyrån 45

Övergång mellan utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok Lägst övergångsfrekvens, med under 40 procent hade avgångna från Jämtlands län, Gotlands län, Gävleborgs län, Södermanlands län och Jönköpings län. Kvinnor hade en högre övergångsfrekvens inom tre år än män i samtliga län. Störst skillnad mellan kvinnor och män fanns i Västerbottens och Värmlands län, där det skilde 17 respektive 16 procentenheter mellan kvinnors och mäns övergångsfrekvens. Lägst skillnad fanns i Östergötlands län, där skilde det fem procentenheter mellan kvinnors och mäns övergångsfrekvens. Övergång till högskolan inom tre år bland avgångna från gymnasieskolan läsåret 2002/03 Procent Uppsala Stockholm Skåne Blekinge Västernorrland Kalmar Västmanland Kronoberg Östergötland Norrbotten Örebro Västerbotten Västra götaland Halland Dalarna Värmland Jönköping Södermanland Gävleborg Gotland Jämtland Riket 0 10 20 30 40 50 60 46 Statistiska centralbyrån