ANVISNINGAR RÖRANDE REPARATION AV TANKFORDON Åtgärder som ska vidtas med tankfordon för transport av brandfarlig vätska innan reparation påbörjas Granskad av: Sprängämnesinspektionen och Arbetarskyddsstyrelsen Utgiven av: Svenska Petroleum Institutet och Svenska åkeriförbundet Svenska Petroleum Institutet Svenska åkeriförbundet Nybrogatan 11 Box 504 114 39 Stockholm 182 15 Danderyd Tel: 08-667 09 25 Tel: 08-753 54 00
SVENSKA PETROLEUM INSTITUTET SVENSKA ÅKERIFÖRBUNDET Januari 2000
FÖRORD Tankfordon, som transporterar brandfarlig vätska, måste i likhet med alla andra motorfordon underhållas och repareras. Till skillnad från andra motorfordon får inte reparation av tankfordon utföras utan att de särskilda riskerna beaktas, eftersom deras lasttankar med tillhörande rörsystem kan innehålla brandfarlig vätska och/eller brandfarlig ånga. Fordonen måste först på olika sätt åtgärdas, så att reparationsarbetet kan utföras utan fara för person och egendom. SPI och SÅ har i dessa anvisningar sammanställt de åtgärder, som erfordras för att så ska kunna ske. Det åligger ansvarig inom verkstäder, åkerier och oljebolag att på ett lättfattligt sätt informera och utbilda enskild personal om dessa regler och rutiner. Denna skrift behandlar endast förberedelser som ska göras innan en reparation utförs. Hur själva reparationerna ska genomföras och vilken kompetens verkstadspersonalen ska besitta behandlas inte. 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Definitioner 1.10 Tankfordon 1.11 Brandfarlig vätska 1.12 Flampunkt 1.13 Termisk tändpunkt 1.14 Hett arbete 1.15 Fri från brännbar gas/gasfri 1.16 Inert gas 1.17 Reparationsverkstad 2. Allmänt 2.1 Brandrisk 2.2 Nedstigning i tank 3. Tankfordon för brandfarlig vätska av klass 1 eller klass 2 3.10 Införande av under 3 angivet lastat tankfordon på verkstad 3.11 Införande av under 3 angivet tomt tankfordon på verkstad 3.12 Reparation av under 3 angivet lastat eller tomt tankfordon 3.2 Förberedande åtgärder för gasfribehandling av under 3 angivet tankfordon 3.21 Arbetsplats 3.22 Dränering 3.23 Avgasning 3.231 Kofferdammar 3.232 Balksektioner 3.24 Vattenfyllning 3.25 Ångning 3.26 Ventilering 3.261 Air moving 3.262 Fläkt 2
3.3 Gasprov 3.31 Arbetscertifikat 4. Tankfordon för brandfarlig vätska klass 3 4.1 Allmänt 4.2 Införande av under 4 angivet tankfordon på verkstad 4.3 Åtgärder för rengöring av under 4 angivet tankfordon 4.31 Dränering 4.32 Rengöring 4.4 Kontroll 3
1. Definitioner 1.10 Tankfordon Med tankfordon avses i dessa anvisningar fordon eller fordonskombination avsedd för transport av brandfarlig vätska tillhörande ADR klass 3, ämnesnummer 1202, 1203 och 1223. Hit hör exempelvis tankbil, påhängsvagn, tanksläpvagn, bil med avmonterbara tankar eller container. 1.11 Brandfarlig vätska Med brandfarlig vätska avses enligt Sprängämnesinspektionens regler vätska med en flampunkt av högst +100ºC. Brandfarlig vätska indelas i fyra klasser: Klass 1: vätskor med en flampunkt av högst +21ºC, exempelvis bensin. Klass 2a: vätskor med en flampunkt mellan +21ºC och < +30ºC, exempelvis vissa lösningsmedel. Klass 2b: vätskor med en flampunkt mellan +30ºC och < +55ºC, exempelvis fotogen. Klass 3: vätskor med en flampunkt mellan +55 och < +100ºC, exempelvis motorbrännolja och diesel. 1.12 Flampunkt Med flampunkt avses den lägsta temperatur då en vätska avger så mycket ånga, att en brännbar blandning med luft bildas omedelbart över vätskeytan. 4
1.13 Termisk tändpunkt (självantändningstemperatur) Med termisk tändpunkt avses den lägsta temperatur som brännbar ånga måste uppvärmas till eller komma i beröring med för att tändning ska ske utan låga. 1.14 Hett arbete Hett arbete är arbete, som innebär användning av låga eller på annat sätt ger så hög temperatur eller gnistor, att den kan orsaka antändning av brännbar gas. I arbetet innefattas all användning av svetsnings-, skärnings- och lödningsutrustning. Vidare innefattas i detta sammanhang sandblästring o d. Anm Motordrivna verktyg kan ge så hög temperatur, att brännbar ånga kan antändas. Detta gäller även varma detaljer på fordonet som t ex katalysator och turboaggregat. Sådan utrustning ska få tid att svalna innan arbetat påbörjas. Enligt 13 i förordningen 1988:1145 om brandfarliga varor får inte åtgärder som riskerar tända brandfarlig vara vidtas där brandfarlig vara finns. Undantag från förbudet enligt 24 kan lämnas av ansvarig nämnd inom kommunen, t ex byggnadsnämnd eller räddningsnämnd, för permanent plats, ex verkstad, och av räddningsnämnd för tillfälligt arbete. 1.15 Fri från brännbar gas/gasfri Med fri från brännbar gas menas, att luften i ett rum, tank e d har provats med härför avsett gasprovningsinstrument och vid provningstillfället är tillräckligt fri från brännbara gaser för att antändning ej ska kunna ske. 5
OBS I detta sammanhang är gas ett sammanfattande ord för gas och ånga från den brännbara vätska det gäller. 1.16 Inert gas (neutral gas) Med inert gas avses gas eller gasblandning, som inte kan underhålla förbränning, såsom kvävgas (nitrogen), koldioxid eller förbrända gaser med låg halt av syre. 1.17 Reparationsverkstad Med reparationsverkstad menas i denna anvisning fordonsverkstad, motorverkstad och andra liknande lokaler för underhåll, reparation och målning av tankfordon. 2. Allmänt 2.1 Brandrisk För att brand ska uppstå, krävs samtidigt närvaro av: 1) brännbart ämne 2) luft (syre) 3) värme (tändkälla) Saknas en av dessa förutsättningar, kan inte brand uppstå. En bränsle-luftblandning är antändbar, då blandningsförhållandet ligger inom vissa gränser, s k brännbarhetsgränser. För exempelvis bensinånga i luft utgör undre brännbarhetsgränsen 0,6 volymprocent och övre brännbarhetsgränsen 8 volymprocent bensinånga. Ligger volymprocenten bensinånga un- 6
der alternativt över dessa värden, är blandningen bensinånga-luft för mager respektive för fet för att kunna antändas eller explodera. I en bränsle-luftblandning, som ligger inom explosionsgränserna, kan brand/explosion uppstå av många anledningar. Exempel på tändkällor: öppen eld svetsloppor elektriska gnistor statisk elektricitet gnistbildande verktyg heta ytor Bensinånga är tyngre än luft och har därför benägenhet att samlas i lågpunkter. 2.2 Nedstigning i tank (För nedstigning i tank se Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om motorbränslen, AFS 1992:18, 15 21 med kommentarer och Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutna utrymmen, AFS 1993:3. Nedan anges de viktigaste punkterna i föreskriften.) Innan tillträde får ske ska det kontrolleras att tanken är fri från gas. Nedstigning i tank får endast ske sedan arbetsgivaren givit skriftligt arbetstillstånd, vilket kan kombineras med arbetscertifikat enligt 3.31. I tillståndet ska anges vilka arbeten som ska utföras och de villkor som gäller för arbetet. Innan arbete på tanken får påbörjas ska tanken vara fullständigt tömd på bränsle i vätskeform och utventilerad. Se Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om hy- 7
gieniska gränsvärden. Ventileringen ska fortgå tills arbetet är slutfört. Under arbetet ska säkerhetsvakt finnas vid tankens manhål. Vakten ska ha kontakt med den som befinner sig i tanken och i en nödsituation kunna få ut denne. Vakten ska vidare ha tillgång till brandbekämpningsutrustning och andningsskydd av typ tryckluftsapparat med slang. Den elutrustning som används i trånga utrymmen med ledande väggar ska vara utrustade med jordfelsbrytare. 3. Tankfordon för brandfarlig vätska av klass 1 eller klass 2a 3.10 Tankfordon, som är lastat med brandfarlig vätska klass 1 eller klass 2a, får ej intagas på verkstad. 3.11 Tomt tankfordon, som senast haft sådan last, får ej intagas på verkstad utan att samtliga fack, kofferdammar och rörledningar konstaterats vara fria från brandfarliga ångor provad med gasmätare eller fullständigt fyllts med vatten samt provad med gasmätare. Jfr SÄIFS 1990:2. 3.12 Reparation eller underhåll innefattande hett arbete eller arbete på lasttank med tillhörande ledningssystem får ej utföras på lastat eller tomt men ej gasfriförklarat tankfordon enligt ovan, oavsett uppställningsplats. 3.2 Förberedande åtgärder för gasfribehandling av tankfordon, som varit lastat med brandfarlig vätska klass 1 eller klass 2a 8
3.21 Arbetsplats Inomhus får avgasning utföras enbart i lokal, som är särskilt utförd och utrustad härför. Lokalen ska vara godkänd av behörig kommunal förvaltning, exempelvis byggnadskontoret, för detta arbete. Avgasningsplats utomhus anordnas i samråd med brandförsvaret. 3.22 Dränering Innan arbetet med att göra fordonet gasfritt börjar, ska alla fack och alla tillhörande rörledningssystem, utrustningsdetaljer och fastmonterade slangar noggrant dräneras. OBS Uppsamlingskärl ska jordas. Bottenventilerna, samtliga ventiler i fördelningssystem och vid anslutningar ska öppnas. Det kan vara nödvändigt att låsa automatiskt stängande ventiler i öppet läge. Alla lågpunkter för rörledningar, pumpar och genomströmningsmätare ska särskilt beaktas. Är tankfordonet utrustat med filter, ska detta öppnas, bottenpluggen tas ur och filterkorgen tas bort. Samtliga ej fast monterade lastnings- och lossningsslangar ska tagas av fordonet och förvaras på betryggande plats. 9
Principskiss av en tankbil 3.23 Avgasning Avgasningens utförande är beroende av främst följande faktorer: typ av brandfarlig vätska, som materialen använts för, t ex bensin, sprit, lösningsmedel m fl, väderleksförhållanden, t ex regn, kyla, solsken, vind. 3.231 Tankbilar är i regel byggda med dubbla mellanväggar, s k kofferdammar, vari vätska eller gas kan finnas. Dessa utrymmen ska antingen dräneras, ventileras och gasprovas eller fyllas med vatten. Ventileringen sker genom att luft under lågt tryck blåses in i kofferdammens övre öppning och släpps ut genom dess nedre. 3.232 Balksektioner typ slanglådor och skåp ska avgasas genom vattenspolning. 10
3.24 Vattenfyllning Tanken, kofferdammarna och rörsystemet fylls med vatten, som ska rinna över. Om fack med tillhörande rörsystem tömmes på vatten, ska gasprov tagas se Gasprov. Bensin och olja är lättare än vatten och flyter upp till ytan. Berör arbetet ej lasttank med tillhörande rörsystem, hålls dessa lämpligen vattenfyllda under hela reparationstiden. Berör arbetet endast ett av tankens fack, bör övriga fack, rörsystem och kofferdammar hållas vattenfyllda. Berör arbetet endast rörsystemet, bör vattnet hållas kvar i facken och kofferdammarna. Observera att alla icke vattenfyllda utrymmen måste konstateras gasfria, innan arbetet påbörjas. Försiktighet ska iakttas vid omhändertagande av petroleumförorenat vatten, speciellt bensinförorenat både vad gäller miljörisker och brandrisker. 3.25 Ångning Ångning är en metod att få bort rester av petroleumprodukter. När ånga användes för rengöring, måste hänsyn tagas till risken för elektrostatisk uppladdning i ångmolnet. Ångan måste följaktligen släppas in i tanken med mycket låg hastighet, högst 1 2 m/sek, vilket kräver att slangen i änden ska vara försedd med diffusor av metall. Tanken måste jordas samt ångslangens diffusor och tanken förbindas elektriskt. Ångningen ska pågå till tankens mantelplåt uppnått en temperatur av ca 60ºC. Anm Ångmetoden kan på grund av de relativt höga temperaturer det rör sig om vara skadlig för tan- 11
3.26 Ventilering kens målade ytor, ventilsäten, tätningar, membran och smältsäkringar. 3.261 Air moving (utsugning genom bottenventil) Ejektorn anslutes till rörledning, så att den utsugna produktgasen ersättes med luft genom domöppningen. OBS Tanken ska jordas och förbindas elektriskt med ejektorn. Efter utsugning ska gasprov tas. Man kan även suga ut gas genom last- och lossningsrör samt gasåtervinningsrör. 3.262 Fläkt I stället för ejektor kan fläkt med sugslang användas för ventilation, varvid sugslangen släpps ner genom domöppningen mot botten i tanken. Motorn till fläkten ska sitta utanför gasströmmen. Anm I vissa fall, beroende på produkt eller klimat, måste ventilation ske genom att tillföra varmluft till fordonet. I sådant fall ska Räddningstjänstens yttrande inhämtas. 3.3 Gasprov Innan tankfordon, som senast transporterat klass 1- och/eller klass 2a-vara, får intagas på verkstad, reparationsarbetet påbörjas eller nedstigning i tank sker, ska dränerade utrymmen konstateras gasfria med gasindikator, s k explosimeter. 12
Gasprov ska utföras av kompetent personal som har bra kunskaper om tankfordon och dess funktion och - konstruktion, exempelvis fack, kofferdammar, gasåtervinningssystem, lågpunkter, rörsystem samt skåputrymmen. Gasprov ska koncentreras till punkter, där de brandfarliga gaserna kan förväntas ansamlas eller bildas, exempelvis tank, kofferdamm, lågpunkter i ledningssystem osv. 3.31 Arbetscertifikat Gasprovningsman ska, förutsatt att företagna prov visat att någon halt av brandfarlig ånga ej föreligger vid någon av provningspunkterna, utfärda arbetscertifikat. Sådant ska utfärdas i 3 ex, varav 1 ex överlämnas till ansvarig arbetsledare och 1 ex fästs på väl synlig plats på fordonet. 4. Tankfordon för brandfarlig vätska klass 2b eller 3 4.1 Allmänt Klass 2b- och klass 3-vätskor, dvs vätskor med en flampunkt mellan +55 och < +100ºC, avger vid rumstemperatur ej brännbara ångor. Atmosfären i sådana tankar är därför i rumstemperatur ej brännbar eller explosiv, men då dessa produkter är mer eller mindre vidhäftande, kvarstannar en oljehinna på tankarnas och rörledningarnas insida, sedan dessa tömts. Vid uppvärmning av exempelvis tankplåtarnas eller rörledningarnas utsida kommer större eller mindre mängder av den vidhäftande oljan att förgasas och 13
bilda brännbar ånga. Arbetsutrymmet ska vara ventilerat. Stiger nu temperaturen på plåtens insida till 250 350ºC, sker antändning, s k termisk tändning se definition 1.13. För att utan risk kunna utföra hett arbete på en lasttank eller ett rörsystem, som innehållit klass 2b- eller 3-vätska, måste därför både fack och rörsystem, liksom intilliggande fack, rengöras från vidhäftande produkt. Enligt SÄIFS 1990:2 föreligger ej förbud för intagande av tankfordon, som är lastat med klass 2b- och 3- vätska eller tomt sådant fordon, som senast haft sådan last, på verkstad. Med hänsyn till vad bl a ovan sagts ska dock enligt dessa anvisningar nedanstående iakttas. 4.2 Tankfordon, som är lastat med klass 2b- eller 3- vätska eller tomt men ej rengjort sådant fordon, får införas på verkstad för reparation under förutsättning: att reparationen inte innefattar hett arbete på lasttankar med tillhörande ledningssystem, att fordonet ställs upp på sådant sätt, att det blir åtkomligt för släckning samt lätt kan föras i säkerhet vid brand i omgivningen, att lasttank och ledningssystem hålles väl tillslutna, att samråd sker med räddningstjänsten angående de försiktighetsmått som bör vidtas, innan tankfordonet intas i lokal, där hett arbete, rökning eller annat förande av öppen eld förekommer, att fordonet förs ur lokalen omedelbart efter att arbetet avslutats, 14
att handbrandsläckare, brandklass BE pulver effektivitetsklass III finns tillgänglig vid arbetsplatsen, samt att om fordonet även är klassat för brandfarlighetsklass 1, ska gasprov tas på kofferdammar, gasåtervinningsrör, ledningssystem samt skåputrymmen. Detta gäller även om den tidigare lasten varit 2b eller 3. OBS Innefattar reparationen hett arbete på lasttankar med tillhörande ledningssystem ska innan arbetet får påbörjas och oavsett fordonets uppställningsplats såväl lasttankar som ledningssystem tömmas och rengöras. 4.3 Åtgärder för rengöring av tankfordon, som varit lastat med brandfarlig vätska klass 2b eller 3 4.31 Dränering Sedan tankfordonet tömts, dräneras samtliga fack jämte tillhörande rörsystem. Dränering utföres i tillämpliga delar i enlighet med vad som framgår av punkt 3.22. 4.32 Rengöring Rengöring av tank och rörledningar sker lämpligen genom att varmvatten spolas eller pumpas genom tank och rörsystem och härefter tillvaratas på lämpligt sätt. 4.4 Kontroll Det åligger ansvarig arbetsledare att kontrollera, att åtgärder under 4.3 är vidtagna, innan reparationsarbete påbörjas. 15