Biologisk karaktärisering av bäckar i typområden jordbruksmark. Willem Goedkoop & Maria Kahlert

Biologisk karaktärisering av bäckar i typområden jordbruksmark av Willem Goedkoop & Maria Kahlert 1

2

Förord I denna rapport redovisas resultat från biologiska undersökningar i åtta vattendrag som avvattnar s.k. typområden jordbruk som ingår i Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram för jordbruksmark. Samtliga dessa områden övervakas med avseende närsaltsförluster och fyra övervakas även med avseende på rester av kemiska bekämpningsmedel. Av hänsynsskäl redovisas bäckarna inte som brukligt med deras namn och koordinater, men med de kodbeteckningarna som brukar användas vid rapportering av data från dessa objekt (se även Kynkäänniemi och Kyllmar, 2008 samt Adielsson och Kreuger, 2008). Uppdraget Projektet (kontraktnr. 222 0742) omfattar standardiserad provtagning av fastsittande kiselalger, bottenfauna och fisk (elfiske), taxonomiska analys och bedömning med nya bedömningsgrunderna för dessa kvalitetsfaktorer för vattendragen i typområden jordbruksmark (8 intensivområden). Även en bedömning av vattenkemi ingår i uppdraget. Syftet med uppdraget är att genom analys av påväxtalger, bottenfauna och fisksamhället och en bedömning med nya bedömningsgrunder för miljökvalitet göra en karaktärisering och analys av ekologisk status för vattendragen i typområden jordbruksmark (8 intensivområden). Metoder Provtagningarna utfördes under september oktober 2007 och metoderna för samtliga kvalitetsfaktorer följer Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (http://www.naturvardsverket.se/sv/tillstandet-i-miljon/miljoovervakning/handledning-formiljoovervakning/metoder/). Prover har analyserats vid Institutionen för vatten och miljö (f.d. Institutionen för miljöanalys), SLU. Fiskeriverket har assisterat med beräkning av VIX-indexvärden. Kiselalger Ovansidan på 3 5 submersa, knytnävsstora stenar överfördes till ett tråg och borstades med tandborste. Algerna tvättades av med bäckvatten och överfördes från tråget till en provflaska och slutvolymen justerades. Ett delprov fixerades med Lugols lösning, medan resten fixerades med 96% etanol (slutkoncentration ca 70%). De etanolfixerade proven användes för preparering av kiselalgsprov. Proverna analyseras i rättvänt mikroskop vid 400 1000 gångers förstoring. För bedömningen av de undersökta vattendragen med hjälp av påväxtalger (= fastsittande kiselalger) följdes Handboken för Bedömning av sjöar och vattendrag (2007:4), där kiselalgsavsnittet baseras på Kahlert, Andern & Jarlman (2007). Kiselalgsindexet IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique, Cemagref 1982) med stödparametrarna TDI, Trophic Diatom Index, och %PT, Pollution Tolerant valves (Kelly 1998) användes för att bedöma eutrofiering respektive organisk förorening med lättnedbrytbara kolföreningar. Kiselalgsindexet ACID (Acidity Index for Diatoms, Andrén & Jarlman 2006, 2007) användes för att bedöma vattendragets surhet. Alla kiselalgsindex baseras på den relativa abundansen av kiselalgsarterna i ett prov, dvs. på kiselalgernas procentuella artsammansättning. Som komplement räknades även andel deformerade kiselalgsskal. Bottenfauna Fem prover (5 x 1 m x 1 min) togs med handhåv (0,5 mm) enligt sparkmetoden beskriven i Svensk Standard (SS-EN 27 828) och varje prov konserverades med 96% etanol (slutkoncentration ca 70%). Förekomst av bottensubstrat och vegetation har gjorts med lokalbeskrivningen ur Handboken (fältprotokoll). Lokalerna fotodokumenterades. På labb sorterades proverna under lupp och artbestämdes till lägsta taxonomiska enhet (vanligen art). Bottenfaunaprovtagning på lokalen C6 i Uppland kunde inte genomföras i samband med elfisket i oktober då bäcksträckan påverkats av elfisket samt av det faktum att fiskaren var tvungen att vada i vattendraget vilket ledde till stark uppgrumling. Även vid senare besök i på lokalen kunde inga bottenfaunaprover tas då bäcken var isbelagd (november, december) eller då det rådde extremt höga 3

flöden (december, januari). Bäcken bildar en smal djup fåra där högt vattenstånd råder vid måttliga till höga flöden. Bottenfaunaprovet från lokalen C6 saknas således. Bedömning av bäckarnas ekologiska status med bottenfauna har gjorts med ASPT (Average Score Per Taxon) som visar allmän ekologisk status och DJ-index som mer specifikt visar eutrofieringspåverkan. Båda index ingår i bedömningsgrunderna. Fisk Standardiserat elfiske har bedrivits med växelströmsgenerator och likriktare. På samtliga lokaler utom C6 (Uppsala län) och F26 (Jönköpings län) gjordes tre fisken. På lokalen C6 genomfördes endast ett fiske då uppgrumling och låg vattenomsättning vid fisketillfället gjorde ett planerat andra och tredje fiske omöjligt. Lokalen i Jönköpings län (F26) provfiskades inte då inget tillstånd erhölls från länsfiskekonsulenten. Lokalbeskrivningar och bakgrundsdata Figur 1 visar läget för de åtta lokalerna som provtogs inom ramen för denna studie. Tabell 1 ger uppgifter om höjd över havet, avrinningsområdets (ARO) storlek, samt olika former av markanvändning. Vattendragen avriningsområden variera kraftigt i storlek, från endast 5,4 km 2 för lokalen på Gotland till 135,2 km 2 för lokalen F26 i Jönköpings län. Åkermark dominerar avrinningsområdet för samtliga vattendrag utom F26 där nästan 52% av avrinningsområdet utgörs av skogsmark och där dessutom andelen sankmark (22%) är högre än andelen åkermark (11%). Öppen mark avser bl.a. betesmark och andra öppna ytor och utgör mellan 5,7 och 11%. Tabell 2 ger bilddokumentation och korta beskrivningar av provtagningsplatserna. Figur 1. Karta över Sydsverige som visar provtag-ningslokalerna inom åtta av de typområden som ingår i Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram för jordbruksmark och som provtogs inom ramen för denna studie. Tabell 1. Höjd över havet (H.ö.h.), avrinningsområdets (ARO) storlek, samt den relativa andelen av olika markanvändningsformer i avrinningsområdet. Lokal- Län H.ö.h. ARO Åkermark Betesmark Öppen mark Skogsmark Sankmark 4

beteckning (m) (km2) (%) (%) (%) (%) (%) M42 Skåne 23 10,6 92 1,0 6,6 0,5 0,2 M36 Skåne 20 9,0 82 1,4 11 3,9 0,0 N34 Halland 5,9 12,3 80 3,4 8,4 8,3 0,0 I28 Gotland 32 5,4 74 1,8 5,7 18 0,0 O18 Västergötland 67 8,2 91 0,2 7,4 1,9 0,0 E21 Östergötland 103 17,4 88 1,2 7,2 4,0 0,1 C6 Uppsala 14 32,4 62 1,6 8,1 28 0,2 F26 Jönköping 144 135,2 11 3,0 6,6 52 22,2 Tabell 2. Bilddokumentation och korta lokalbeskrivningar för de åtta vattendragen som provtagits. M42 (Skåne) Provtagningssträckan bestod av beskuggad vattendragssträcka som rinner igenom ett lövskogsparti där al dominerar utmed vattendraget, men där även ask och alm förekommer. Inget död ved i vattnet. Bottensubstratet består mest av sand, grus och sten. OBS! att provtagningslokalen ligger ca 170 m nedströms lokalen där bekämpningsmedelsövervakning sker och strax nedanför ett litet vattenfall, som utgör ett effektivt vandringshinder för fisk. Vattendraget är betydligt större här än vid övervakningsstationen där provfisket som följd av det ringa djupet och låga vattenföringen var praktiskt omöjligt. M36 (Skåne) Öppet vattendrag (betesmark) där bottnarna domineras av finsediment (fin sand och lera), med inslag av större stenar. Mycket stort inslag av död ved. Trådalger dominerar vegetationen i vattnet, men även slingeväxter och övervattensvegetation förekommer. N34 (Halland) Vattendrag i betesområde som kantas av al, död ved i vattnet. Bottensubstratet domineras av finsediment och sand, med inslag av grus. Död ved vanligt, men ofta täckt av sand/lera. 5

I28 (Gotland) Litet vattendrag av dikeskaraktär med tydliga spår av upprepad rensning. Strandvegetation saknades helt. Bottensubstrat består av sten, grus och partier med finsediment. Dominerande vegetation består av trådalger. O18 (Västergötland) meandrande vattendrag med flera djupa partier. Bottnarna domineras av lera och finsediment, men även steniga partier förekommer. Strandvegetation domineras av gran och stora örter (mest älgört), men även några stora pilträd finns. Grov detritus och död ved fanns således i riklig mängd i vattendraget. Vegetationen i vattendraget dominerades av igelknopp. Vattendraget var mycket grumligt vid provtagningstillfället. E21 (Östergötland) Vattendrag av dikeskaraktär som dock saknar spår av rensning. Bottnarna domineras starkt av lera ( lerhäll ), men enstaka partier med grus och sten förekommer. Anmärkningsvärt var att lerpartiklar stora som grus utgjorde substratet i vissa delar av vattendraget. Strandvegetationen består av enstaka träd (pil) och buskar. Obefintligt med död ved och grovdetritus i vattnet således. Vegetationen i vattendraget består av vass utmed kanterna, samt vattenmossa och trådalger i vattnet. C6 (Uppsala) Relativt djupt vattendrag av dikeskaraktär, men inga spår av rensning. Bottnarna består av helt av lera. Endast nedanför överfallet fanns ett parti med stenar. Träd saknas utmed vattendraget, men stora bestånd av jättegröe finns utmed vattendraget. Vegetationen i vatten dominerades av andmat, men olika arter av undervattensväxter var också vanligt förekommande. 6

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% C6 I28 E21 O18 M42 M36 N34 F26 Figur 2. Artsammansättning av fastsittande kiselalger för vattendragen. Exempel av dominerade arter: Achnanthes minutissima grupp II, Achnanthes minutissima grupp III, APED, Rhoicosphenia abbreviata, Navicula tripunctata, Navicula minima, Achnanthes oblongella, Achnanthes abundans, Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima, Gomphonema pumilum gruppen. Vattendragen betecknas med deras kod. F26 (Jönköpings län) Relativt djupt (medeldjup 1 m) och brett (medelbredd 5 m) vattendrag med mjuka bottnar. Vattendraget rinner genom öppet landskap och kantas av enstaka träd. Vattenkemi Data för vattenkemi erhölls från databasen för jordbruksmark vid Institutionen för mark och miljö, Avdelningen för vattenvårdslära, SLU. Då varken koncentrationer av calcium och magnesium eller absorbans kvantifieras inom detta miljöövervakningsprogram är det inte möjligt att beräkna ett referensvärde för totalfosforhalten enligt anvisningarna i bedömningsgrunderna. För att kringgå detta har vi i stället använt ett samband mellan halter av halten av total organiskt kol (TOC som mg/l) och AbsF, d.v.s. absorbans mätt vid 420 nm mätt i 5 cm kuvett, för ett dataset på drygt 300 vattendrag i Sydsverige (d.v.s. söder om Limes norrlandicus) som provtogs under Riksinventeringen 2000 (AbsF = TOC/31,365-0,2245, p<0,0001). För både TOC och totalfosfor finns flera mätningar per månad under hela året, vilket gör att årsmedelvärdena för TOC och Tot-P, baserade på månadsmedelvärden, är goda uppskattningar av medelkoncentrationen. Resultat och diskussion Kiselalger Shannons diversitetsindex och antal taxa av påväxtalger var högst i vattendragen i Hallands (N34) och Jönköpings län (F26) där respektive 56 och 55 taxa påträffades (Tabell 3). Lägst var diversiteten i bäcken på Gotland (I28) där endast 19 taxa påträffades. Även vattendragen i Uppsala län (C6), i Östergötland (E21) och i Västergötland (O18) hade endast kring 20 taxa av kiselalger. Andelen deformerade skal i proverna var generellt låg och var mindre än 1 % i samtliga vattendrag (tabell 2). Artsammansättningen av fastsittande kiselalger visas i figur 2. Vattendragen I28 och E21 dominerades av en blandning av Amphora pediculus (Kutzing) Grunow (APED) och Achnanthes minutissima grupp III (medelbredd >2,8µm) (AMI3), taxa som var vanliga även i de andra prover, fast 7

C6, N34 och F26 innehöll varianten Achnanthes minutissima grupp II (medelbredd 2,2-2,8µm) (AMI2) istället för AMI3. Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima Lange-Bertalot (ALFR) och Rhoicosphenia abbreviata (C.Agardh) Lange-Bertalot (RABB) var andra vanligt förekommande taxa, RABB framförallt i vattendragen C6 och O18. Vattendraget C6 innehöll dessutom ganska många skal av Gomphonema pumilum gruppen (GPUM), O18 Navicula minima Grunow (NMIN), M42 Navicula tripunctata (O.F.Müller) Bory (NTPT), N34 Achnanthes oblongella Oestrup (AOBG) och F26 Achnanthes abundans Manguin (AABU). Med undantag av AMI2, AABU och GPUM, räknas dessa taxa som något eller mycket näringskrävande. IPS indexet som indikerar eutrofiering och/eller organisk förorening klassade vattendragen antingen som god (C6, I28, E21, M42 och F26) eller måttlig (=18, M36, N34) status med avseende på kiselalger (Tabell 3). Vattendraget i Jönköpings län (F26) skiljer sig lite ifrån de andra fyra vattendrag med god status, eftersom det ligger mot gränsen till klass 1 (hög status), vilket också bekräftas av relativt låga TDI och %PT värden för F26. I28 och E21 däremot ligger på gränsen till klass 3 (måttlig status). Bedömning med kiselalger för vattendragen O18, M36 och N34 visar på måttlig status. Förhöjda %PT värden för dessa vattendrag tyder på förhöjda halter av lättnedbrytbara kolföreningar, medan förhöjda TDI värden i O18 och M36 tyder på att de även är eutrofierade. Tabell 3. Provtagningsdatum, Shannon diversitet, antal taxa av fastsittande kiselalger, samt IPSvärden och klassning enligt bedömningsgrunderna. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig ekologisk status. Lokalbeteckning Län Datum provtagning Shannon diversitet Antal taxa IPS IPS_klass M42 Skåne 20071101 3,02 31 15,7 2 G M36 Skåne 20071030 3,84 35 12,2 3 M N34 Halland 20071030 4,51 56 13,9 3 M I28 Gotland 20071017 1,73 19 15,0 2 G O18 Västergötland 20071029 2,76 20 13,3 3 M E21 Östergötland 20071029 2,00 21 14,9 2 G C6 Uppsala 20071016 2,67 18 16,3 2 G F26 Jönköping 20071030 4,14 55 17,1 2 G Status Surhetsindexet ACID visar att alla vattendrag hör till antingen ph regim A (alkaliskt) eller B (nära neutralt), vilket betyder att deras ph medel av 12 månader före provtagning har legat över 6,5 resp. 7,3 och det inte föreligger någon försurningsrisk. Resultatet är väntat för välbuffrade vattendrag i ett jordbrukslandskap och bekräftas av de vattenkemiska data som finns för områdena. Då försurning inte utgör någon påverkan för dessa vattendrag redovisas inte resultaten i detalj. Bottenfauna Vattendragen visar med mellan 23 och 35 taxa av bottenfauna en något överraskande hög artrikedom (Tabell 4), vilket är i paritet med skogsvattendrag i regionen. Medelantalet djur per prov varierade mellan 417 (E21) och 1884 ind/prov (I28). Iögonfallande var den kraftiga dominansen av sötvattenmärlan Gammarus pulex i några av vattendragen, 27% av totalantalet individer i E21, 34% i M42 och hela 41% i I28. ASPT, som visar allmän ekologisk kvalitet, uppvisar relativt höga värden mellan 4,3 och 6,1 och klassar samtliga sju provtagna vattendrag som god eller hög status, även när man tar hänsyn till osäkerheten i bedömningen (Tabell 4). Det betyder att det finns relativt gott om arter som anses vara känsliga mot syretärande ämnen och habitatförstöring och att vattendragen håller en hög allmän ekologisk kvalitet. Det kan te sig något förvånande, då flera av bäckarna är av dikeskaraktär, men förmodligen erbjuder vattenväxterna en bra habitat och kompenserar i viss mån för det dåliga habitat som det enformiga, ofta leriga bottensubstratet utgör. Även vattendragens näringsrika karaktär och goda syresättning bäddar för en relativt hög rikedom och höga ASPT-värden. 8

DJ-indexet som mer specifikt visar effekter av eutrofiering/övergödningen visar generellt en betydligt sämre ekologisk status än ASPT. DJ-indexet varierade från 6 till 10, vilket resulterade i att fyra av vattendragen uppvisade otillfredsställande status, medan E21 erhöll måttligt status, medan F26 och M42 klassades ha hög ekologisk status. Den relativt stora variation i klassningen beror på den relativt stora osäkerheten i beräkningen av DJ-indexet ekologiska kvalitetskvot (metodbunden standard avvikelse = 0,219), vilket i sin tur är en följd av det begränsade datamaterialet som har legat till grund för framtagningen av bedömningsgrunderna (se Johnson och Goedkoop 2007). Bedömningen med DJ-indexet visar alltså att det är stor risk att bäckarna M36, N34, I28, O18 och E21 inte uppnår god ekologisk status. För att bedöma den sammanvägda statusen för kvalitetsfaktorn bottenfauna används det index som har fått sämst statusklass. Den sammanvägda bedömningen med bottenfauna i denna studie är således identiskt med den för DJ-indexet. Man kan argumentera att resultatet av denna bottenfaunaundersökning ska ses som en överskattning då proverna selektivt har tagits på det fåtal för metoden lämpliga platser, d.v.s. platser med någorlunda steniga partier i annars leriga/sandiga bottnar. Steniga partier hyser fler taxa då utrymmena mellan grus/sten utgör en rik habitat som effektivt syresätts av det överliggande vattnet. Vid provtagningen av bäckarna har man i flera fall fått leta efter dylika lämpliga substrat som har legat spridda bland de dominerande lerbottnarna. Detta var särskilt påtagligt i vattendragen N34, I28, O18 och E21. Även C6 i Uppsala län var ett djupt dike som helt dominerades av lerbottnar. Särskilt i dessa bäckar fanns stora ytor av lerbottnar eller djupa gölar som var direkt olämpliga för provtagning med sparkmetoden (och förvisso många gånger för djupt för provtagning med Surberhämtare). En provtagningsmetod där olika substrat provtas i proportion till deras relativa andel av bottnarna på en provtagningslokal och som även kvantifierar tätheten av olika taxa skulle vara mera lämpligt för denna typ av vatten. Tidigare studier har visat att det just är tätheten av djur, som följd av ökad drift (d.v.s. djuren släpper från bottensubstratet och ger sig av) kan variera kraftigt som följd av en exponering med bekämpningsmedel (Schulz och Liess 2001). En annan faktor som kan bidra till det oväntade goda utfallet är att Bedömningsgrunderna för bottenfauna är framtagna med relativt få näringsrika vattendrag i jordbrukslandskapet, utom mest baseras på de lågalkalina, näringsfattiga, försurningskänsliga skogsvattendrag som dominerar miljöövervakningsprogrammen. Dessa vattendrag är dessutom större än de vattendrag som ingick in denna studie och därigenom ter sig mindre påverkade (som följd av utspädning). Det oväntat goda utfallet med bedömningsgrunderna i dessa bäckar kan därför vara en följd av det faktum att bedömningsgrunderna inte är lämpade för bedömning av dessa små jordbruksvattendrag, då bedömningsgrunderna är framtagna för en annan del av vattendragspopulationen i Sverige. Tabell 4. Antal taxa av bottenfauna, samt ASPT- och DJ-index med klassning av ekologisk status. EK står för ekologisk kvalitetskvot. Status indikerar både klassningen för denna studie, samt i parentes en uppskattning av metodbunden osäkerhet. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig ekologisk status. Lokal Län Datum Antal taxa ASPT ASPT EK Status ASPT DJ DJ EK Status DJ M42 Skåne 20071101 25 5,1 0,94 H (G H) 9 0,8 H (M H) M36 Skåne 20071030 35 4,5 0,83 G (G H) 6 0,2 O (D M) N34 Halland 20071030 23 4,5 0,83 G (G H) 6 0,2 O (D M) I28 Gotland 20071017 31 4,4 0,81 G (G G) 6 0,2 O (D M) O18 Västergötland 20071029 30 4,9 0,91 H (G H) 6 0,2 O (D M) E21 Östergötland 20071029 35 4,7 0,88 H (H H) 7 0,4 M (D G) C6 Uppsala - - - - - - - - F26 Jönköping 20071030 32 6,1 1,13 H (H H) 10 1,0 H (G H) Fisk Fiskfångsten varierade stort mellan vattendragen. På lokalerna M42, M36 och N34, som ligger nära havet, påträffades många årsyngel av öring, vilket tyder på reproducerande bestånd (Figur 3). På lokal 9

M36 påträffades dessutom 12 årsyngel och 3 äldre individer av lax, samt gädda. Resultaten visar att dessa kustnära vattendrag fungerar som reproduktionslokaler för laxfisk. Fiskfaunan i flera av vattendragen längre norrut i landet, O18, I28 och E21, dominerades helt av småspigg, sannolikt som en följd av frånvaron av fiskpredatorer i dessa vatten. På lokalerna i Östergötland (E21) och Västergötland (O18) fanns stora populationer av småspigg och fångades 230, repektive 114 individer. Även i vattendraget på Gotland var småspigg enda arten som påträffades, 35 individer. Tabell 5. Datum för provfiske, fiskelokalens medelbredd, VIX-indexet, samt klassning enligt bedömningsgrunder. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig ekologisk status. Lokal- Län Datum Medelbredd VIX VIX_klass Statusbeteckning (m) M42 Skåne 20071009 3,00 0,55 2 G M36 Skåne 20071009 1,50 0,41 3 M N34 Halland 20071009 2,50 0,08 4 O I28 Gotland 20071020 1,20 0,00 5 D O18 Västergötland 20071030 2,10 0,00 5 D E21 Östergötland 20071030 1,80 0,00 5 D C6 Uppsala 20071016 1,20 0,02 5 D F26 Jönköping - - - - - På lokalen C6 påträffades också småspigg, men i mycket lägre abundans (6 individer). Lokalen C6 i Uppsala län är av en något annan karaktär då den är smal och djup och domineras av vattenväxter, vilket gjorde den svårfiskad. Uppgrumlingen i samband med elfisket, det relativt stora djupet (70 cm medeldjup) och den låga vattenomsättningen försvårade upptäckten av bedövad fisk och möjliggjorde endast en fiskeomgång. Anmärkningsvärt är fångsten av 4 gäddor, utöver småspigg, på lokalen C6. Bedömning med VIX-indexet visar att endast vattendrag M42 uppnår god ekologisk status när bedömningen görs med fiskfaunan (Tabell 5). Här bör man komma ihåg att provfisket i M42-bäcken gjordes ca 170 m nedströms lokalen för bekämpningsmedelsövervakningen och nedströms ett mindre vattenfall (vandringshinder), en lokal där bäcken är avsevärt större. Hela 5 vattendrag har dålig eller otillfredsställande ekologisk status när bedömning görs med fiskfaunan. Bedömningen med fisk ger därmed en lägre statusklassning än den med bottenfauna och påväxtalger (kiselalger), ett resultat som är i linje med jämförelser som gjordes i samband med utveckling av bedömningsgrunderna. Vattendraget F26 fiskades inte då inget tillstånd erhölls. Sedan tidigare är det dock känd att vattendraget har en god öringstam (länsfiskekonsulent Anton Halldén, muntligen) och vattendraget torde därför ha fått ett relativt högt VIX-värde. 10

Figur 3. Längd-frekvensdiagram för öring på lokalerna M36 (vänster) och M42 (höger) i Skåne. Vattenkemi Samtliga kvoter mellan mellanårsmedelvärden för totalfosfor och referensvärden (modellerade!) är mindre än 0,2, vilket klassas som dålig status (Tabell 6). Medan de uppmätta totalfosforvärden baseras på flera mätningar per månad i tre år och kan anses vara de mest tillförlitliga data man kan få, är referensvärdet det som skapar en stor osäkerhet i bedömningen. Referensvärdena är generellt mycket låga (mindre än 15 µg/l) och i paritet med det man finner för opåverkade skogsvattendrag. Referensvärdet är här baserat på modellerade absorbansvärden (Abs-F), i brist på uppmätta värden inom övervakningsprogrammet för typområdena jordbruk. Regressionsmodellen är baserad på slumpade vattendrag (data från riksinventeringen 2000) där vattendrag i jordbrukslandskapet är relativt få, eftersom det är flest skogsvattendrag som slumpas ut då skogen täcker en större yta av landets yta än jordbruket. Svårigheten med att bestämma referensförhållanden för naturligt näringsrika sjöar och vattendrag har belysts både i bakgrundrapporten till bedömningsgrundsarbetena, samt i tidigare rapporter till NV (Goedkoop & Stendera 2007). Det är således svårt att tillämpa bedömningsgrunderna för dylika små, näringsrika vattendrag i jordbrukslandskapet. De facto är flera av vattendragen i typområdena mindre än den undre gräns för de vattendrag som ligger till grund för bedömningsgrunderna då dessa baseras på övervakningsdata för vattendrag större än 15 km 2. Med säkerhet kan dock sägas att statusklassningen med totalfosfor är en underskattning av de verkliga förhållandena. Tabell 6. Klassning av totalfosforhalter baserade på 3-årsmedelvärden (2004 2006), modellerade absorbansvärden (Abs F) och beräknade referensvärden för totalfosfor. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig status. Lokalbeteckning Län Medel TotP (mg/l) Modellerat medel Abs F Refs_TotP (mg/l) EK- TotP Status M42 Skåne 0,296±0,185 0,208 0,014 0,05 D M36 Skåne 0,121±0,010 0,100 0,012 0,10 D N34 Halland 0,054±0,010 0,047 0,011 0,19 D I28 Gotland 0,073±0,014 0,076 0,011 0,15 D O18 Västergötland 0,190±0,050 0,083 0,010 0,05 D E21 Östergötland 0,058±0,027 0,036 0,008 0,13 D C6 Uppsala 0,095±0,018 0,128 0,013 0,14 D F26 Jönköping 0,098±0,012 0,477 0,014 0,14 D Om man i stället ställer frågan vilken Refs-TotP som är tillåtet för att vattendraget ska uppnå god kemisk status (d.v.s. kvot > 0,5) kommer man fram till att dessa referenshalter för 7 av 8 vattendrag ligger mellan 30 och 95 µg/l (OBS! µg/l!), medan M42 sticker ut med en referens-totp- 11

koncentration på ca 150 µg/l. Det är inte orimligt att referenskoncentrationer är i storleksordningen 25 50 µg/l för dessa vattendrag då de är belägna på naturligt näringsrika jordar. Fortsatt arbete med att ta fram modeller för uppskattning av referenshalter av totalfosfor i vattendrag och sjöar på naturligt näringsrika marker bör vara en del av ett fortsatt arbete med att utveckla bedömningsgrunderna. Sammanvägd bedömning Vid en sammanvägd bedömning och tillämpning av one-out-all-out principen är två vattendrag som uppnår god status (Tabell 7). Samtliga vattendrag klassas som måttlig eller god med kiselalgerna, vilket tyder på att vattenkvaliteten inte är särskilt ogynnsam för kiselalgerna och att eutrofieringsskador är relativt små. Klassning med bottenfauna, som förutom vattenkvaliteten även speglar habitatkvalitet (t.ex. avsaknad av vegetation utmed vattendragen) resulterar i att 5 av 7 provtagna vattendrag inte klarar god ekologisk status. Bland de två bottenfaunaindex som användes, ASPT och DJ, var det främst DJ-indexet som diskvalificerade flera av vattendragen. En sammanvägd bedömning med kiselalger och bottenfauna visar därför att endast M42 och F26 uppnår god ekologisk status. När även fisk tas med står sig denna bedömning rätt så bra. Kännedom om att F26 har en god öringstam och är ett stort vattendrag (136 km 2 ) gör att man på goda grunder kan anta att vattendraget skulle få ett rätt högt VIX-index och därmed klara en klassning som god även när fisk vägs in. Flera av de andra vattendrag (6 av 7) döms ut med fisk då dessa saknar laxartad fisk, något som många vattendrag i jordbrukslandskapet råkar ut för. Tabell 7. Sammanvägd bedömning av vattendragen med kvalitetsfaktorerna fastsittande kiselalger, bottenfauna och fisk. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig ekologisk status. Lokalbeteckning Län Påväxtalger Bottenfauna Fisk Sammanvägd bedömning M42 Skåne G H G G M36 Skåne M O M Ej G N34 Halland M O O Ej G I28 Gotland G O D Ej G O18 Västergötland M O D Ej G E21 Östergötland G M D Ej G C6 Uppsala G - D Ej G F26 Jönköping G H - G De akvatiska ekosystemen i jordbrukslandskap, som t.ex. vattendrag och dammar, kan stå för en betydande del av den biologiska mångfalden i detta väldränerade landskap. Dessa vatten stressas dock av flertalet faktorer. Uppgrumling i samband med höga flöden leder till mörkläggning av bottnarna och övertäckning av bottendjuren och även den exponering med kemiska bekämpningsmedel som sker kan ha negativa effekter på vissa arter och positiva effekter på andra arter som därigenom får konkurrensfördelar. Djur som lever i tät kontakt med vattnet, t.ex. genom yttre gälar, är generellt känsligare mot bekämpningsmedelsexponering än djur som lever i sedimentet. Svensk miljöövervakning har visat att riktvärden för veckovisa medelhalter av 17 20 enskilda substanser överskrids mellan 54 och 76 gånger varje år (data för 2005 2007), eller i mer än vart tredje prov, varje år (Adielsson & Kreuger 2008). Med kunskap om de relativt höga halterna av bekämpningsmedel är det angeläget att i framtiden mer specifikt inkludera denna typ av påverkan i ett instrument för bedömning av ekologisk status i dessa typer av vattendrag i jordbrukslandskapet. Likaså bör man i nya bedömningsinstrument överväga att inkludera habitatbeskrivande faktorer (t.ex. förekomst av träd/buskar eller kantzoner utmed vattendraget) vid en bedömning av vattendragets ekologiska status. En potentiell stressfaktor för fisk och bottenfauna i vattendragen är också uttorkning. Risken för uttorkning är omvänt proportionellt med storleken på avrinningsområdet och nederbördsmängden. Flera av vattendragen har dock relativt djupa gölar som inte torde uttorka helt och där akvatiska djur kan överleva perioder av torka, alternativt finns större nedströms belägna vattendrag eller 12

sjöar/dammar där arten kan överleva och varifrån de snabbt kan återkolonisera den uttorkade delen av bäcken. Bedömningsgrunderna har tagits fram för vattendrag som är betydligt större än de flesta (nedre gräns 15 km 2 ) av de vattendrag som provtagits i denna studie. Dataunderlaget till bedömningsgrunderna dominerades också av vattendrag (och sjöar) som är påverkade av långväga föroreningar (främst försurning), medan få recipienter och av jordbruket påverkade system ingick. Vid en kommande utveckling av bedömningsgrunderna bör därför mer påverkade sjöar och vattendrag ingå, samt bör det göras studier utmed väldefinierade påverkansgradienter för att utreda hur bedömningsgrunderna fungerar och kan förbättras. Litteratur Adielsson, S. & J. Kreuger. 2008. Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2007. Ekohydrologi 1041, Avdelningen för vattenvårdslära, SLU. Andrén, C. & A. Jarlman. 2006. Bentiska kiselalger som surhetsindikatorer i rinnande vatten. ITM-rapport 149. 47 sidor. (Delrapport I tidigare som projektrapport till naturvårdsverket maj 2005). Andrén, C. & A. Jarlman. 2007. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. (submitted) Cemagref.1982. Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux., Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassion Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p. Goedkoop, W. & S. Stendera. Considerations on reference conditions for lakes in agricultural landscapes project report 2160630. Rapport till Naturvårdsverket, Institutionen för miljöanalys, SLU. Johnsen, R.K. & W. Goedkoop. 2007. Bedömningsgrunder för bottenfauna i sjöar och vattendrag Användarmanual och bakgrundsdokument. Rapport 2007:4, Institutionen för miljöanalys, SLU. Kahlert, M., C. Andrén & A. Jarlman, A. (2007): Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag (in Swedish), Institutionen för miljöanalys, SLU, Rapport 2007:23, 32pp. (http://info1.ma.slu.se/ima/publikationer/internserie/2007-23.pdf) Kelly, M.G. 1998. Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: 236-242. Kynkäänniemi, P. & K. Kyllmar, 2007. Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2006/2007 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark. Ekohydrologi 101, Avdelningen för vattenvårdslära, SLU. Schulz, R. & M. Liess. 2001. Runoff simulation with particle-bound fenvalerate in multispecies stream microcosms: Importance of species interactions. Environmental Toxicology and Chemistry 20: 757 762. 13

Bilaga 1. Taxonomisk analys av fastsittande kiselalger. Siffrorna anger abundans, medan siffrorna i parentes anger antalet deformerade skal. Lokalerna anges med kodbeteckning och länsnamn. KOD NAMN C6 Uppsala AABU I28 Gotland E21 Östergötland O18 Västergötland M42 Skåne M36 Skåne N34 Halland F26 Jönköping Achnanthes abundans Manguin in Bourrelly & Manguin 103 ABIO Achnanthes bioretii Germain 2 ACHS Achnanthes sp. 2 AKRZ Achnanthes kranzii Lange-Bertalot 4 2 Achnanthes lanceolata(breb.)grunow ALAE var. elliptica Cleve 4 4 Achnanthes lanceolata(breb.)grunow ALAN var. lanceolata Grunow 2 5 21 2 6 ALAT Achnanthes laterostrata Hustedt 18 2 2 2 ALAU Achnanthes lauenburgiana Hustedt 1 Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange- ALFF Bertal 2 1 Achnanthes lanceolata (Breb.) Grun. ALFR ssp. frequentissima Lange-Bertalot 1 15(2) 2 17 9 63 2 3 ALIB Amphora libyca Ehr. 2 ALIO Achnanthes linearioides Lange-Bertalot 5 AMI2 Achnanthes minutissima grupp II (medelbredd 2,2-2,8µm) 51 38 113 AMI3 Achnanthes minutissima grupp III (medelbredd >2,8µm) 85(9) 161 13 145 10 AOBG Achnanthes oblongella Oestrup 1 122 APED Amphora pediculus (Kutzing) Grunow 87 284 212 82 39 92 12 13 ASTW Achnanthes stewartii Patrick 1 AULC Aulacoseira lacustris (Grunow) Krammer 5 AULS Aulacoseira species 3 Aulacoseira subarctica (O.Muller) AUSU Haworth 2 BNEO Brachysira neoexilis Lange-Bertalot 1 CALS Caloneis spec. 6 CBAC Caloneis bacillum (Grunow) Cleve 1 2 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange- CMLF Bertalot 1 1 2 1 14

Bilaga 1, forts. CMNO Craticula minusculoides (Hustedt) Lange-Bertalot 1 1 COCS Cocconeis species 1 CPED Cocconeis pediculus Ehrenberg 1 7 1 Cocconeis placentula Ehrenberg incl CPLA varieties 4 1 2 4 21 1 CPST Cyclotella pseudostelligera Hustedt 7 3 CREI Cymbella reichardtii Krammer 2 2 CSIN Cymbella sinuata Gregory 6 2 + CYLS Cyclotella species 3 DTEN Denticula tenuis Kutzing 2 Eunotia bilunaris (Ehr.) Mills var. EBIL bilunaris 3 Eunotia bilunaris (Ehr.) Mills var. EBMU mucophila Lange-Bertalot Norpel & Alles 1 Eunotia implicata Nörpel. Lange-Bertalot EIMP & Alles 1 EINC Eunotia incisa Gregory var.incisa 9 EMEI Eunotia meisteri Hustedt 4 Eunotia minor (Kutzing) Grunow in Van EMIN Heurck 11 2 ENLB Encyonema lange-bertalotii Krammer 2 ENMF Encyonema minutiforme Krammer 5 Encyonema ventricosum (Agardh) ENVE Grunow 2 ETEN Eunotia tenella(grunow)hustedt 1 EUNS Eunotia sp. 2 2 Fragilaria brevistriata Grunow FBRE (Pseudostaurosira) 2 FCAP Fragilaria capucina group 1(1) Fragilaria construens f. binodis (Ehr.) FCBI Hustedt 3 Fragilaria capucina Desmazieres FCGR var.gracilis(oestrup) Hustedt 2 5 11 Frustulia crassinervia (Breb.) Lange- FCRS Bertalot et Krammer 1 Fragilaria construens (Ehr.) Grunow FCVE f.venter (Ehr.) Hustedt 4 FEXI Fragilaria exigua Grunow 7 5 15

FFAM Fragilaria famelica (Kutzing) Lange- Bertalot var. famelica 1 FOLD Fragilaria oldenburgiana Hustedt 2 Fragilaria parasitica (W.Sm.) Grun. var. FPAR parasitica 1 Fragilaria pinnata Ehrenberg var. pinnata FPIN (Staurosirella) 1 2 9 Fragilaria pulchella (Ralfs ex Kutz.) FPUL Lange-Bertalot (Ctenophora) 4 FRAS Fragilaria species 11 Fragilaria tenera (W.Smith) Lange- FTEN Bertalot 2 FVUL Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni 6 1 Gomphonema micropus Kützing var. GMIC micropus 2 GMIN Gomphonema minutum(ag.)agardh f. minutum 8 GOLI Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum 1 GOMS Gomphonema species 5 Gomphonema parvulum (Kützing) GPAR Kützing var. parvulum f. parvulum 2 2 2 7 6 4 GPUM Gomphonema pumilum group 44 1 Gomphonema parvulum var.exilissimum GPXS Grunow 2 13 12 Gyrosigma acuminatum GYAC (Kutzing)Rabenhorst 1 Hantzschia amphioxys (Ehr.) Grunow in HAMP Cleve et Grunow 1880 1 MCIR Meridion circulare (Greville) C.A.Agardh var. circulare 2 MVAR Melosira varians Agardh 1 NANT Navicula antonii Lange-Bertalot 5 Navicula atomus (Kutz.) Grunow var. NATO atomus 3 Navicula atomus (Kutz.) Grunow NAAL var.alcimonica Reichardt 2 NAPE Navicula atomus (Kutz.) Grunow var.permitis (Hustedt) Lange-Bertalot 7 2 2 1 20 5 1 NCON Navicula contenta Grunow 5 NCRY Navicula cryptocephala Kutzing 3 5 8 16

Bilaga 1, forts. NCTE Navicula cryptotenella Lange-Bertalot 2 NGRE Navicula gregaria Donkin 6 4 4 12 30 NITG Navicula integra (W.Smith) Ralfs 1 NJOU Navicula joubaudii Germain 2 3 8 2 NLAN Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg 1 1 1 6 46 NMGL Navicula margalithii Lange-Bertalot 1 Navicula menisculus Schumann NMUP var.upsaliensis Grunow 1 NMIN Navicula minima Grunow 2 2 11 141(4) 3 41 20 15 Navicula minuscula Grunow in Van NMIS Heurck 1880 3 2 NMOC Navicula monoculata Hustedt 1 6 1 Navicula namibica Lange-Bertalot & NNAM Rumrich 1 NPSC Navicula pseudoscutiformis Hustedt 2 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot NRCH var. reichardtiana 2 NRHY Navicula rhynchocephala Kutzing 2 2 Navicula saprophila Lange-Bertalot & NSAP Bonik 1 NSEM Navicula seminulum Grunow 9 3 4 NASP Navicula sp. 3 5 5 2 13 NSBH Navicula subhamulata Grunow 10 NSBM Navicula subminuscula Manguin 4 10(1) 3 45 NTEN Navicula tenelloides Hustedt 5 NTPT Navicula tripunctata (O.F.Müller) Bory 8 2 138(2) 33 NVEN Navicula veneta Kutzing 2 NWIE Navicula wiesneri Lange-Bertalot 1 NACD Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot 1 NIAR Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot 1 2 Nitzschia capitellata Hustedt in NCPL A.Schmidt & al. 6 Nitzschia dissipata(kutzing)grunow NDIS var.dissipata 25 3 8 3 1 Nitzschia dissipata(kutzing)grunow NDME var.media (Hantzsch.) Grunow 8 Nitzschia frustulum(kutzing)grunow NIFR var.frustulum 1 17

Bilaga 1, forts. NINC Nitzschia inconspicua Grunow 4 Nitzschia levidensis (W.Smith) Grunow NLSA var.salinarum Grunow in Van Heurck 2 4 Nitzschia liebetruthii Rabenhorst NLBT var.liebetruthii 9 Nitzschia palea (Kutzing) W.Smith NPAD var.debilis(kutzing)grunow in Cl. & Grun 6 14 3 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow in NPAE van Heurck 1 NPAR Nitzschia parvula W.M.Smith 10 NIPU Nitzschia pusilla(kutzing)grunow 4 15 10 NSOC Nitzschia sociabilis Hustedt 7 NZSS Nitzschia species 2 1 4 2 5 NZSU Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot 1 1 PINS Pinnularia species 3 Pinnularia viridis (Nitzsch) Ehrenberg PVIR var.viridis 5 Bilaga 1, Rhoicosphenia forts. abbreviata (C.Agardh) RABB Lange-Bertalot 168 1 119 14 45 2 19 SANG Surirella angusta Kutzing 2 SAPH Surirella amphioxys W.Smith 2 Surirella brebissonii var.kuetzingii SBKU Krammer et Lange-Bertalot 7 1 2 7 Stephanodiscus parvus Stoermer et SPAV Hakansson 2 1 STAN Stauroneis anceps Ehrenberg 1 STKR Stauroneis kriegeri Patrick 2 2 TFLO Tabellaria flocculosa(roth)kutzing 5 sum counted valves 422 318 437 299 305 453 475 442 sum taxa 18 16 21 19 30 35 56 54 sum deformed valves 2 4 1 4 2 2 1 1 sum AMIN 1 0 2 19 9 64 2 3 sum EUNO 0 2 2 0 0 0 11 20 sum AMIN [%] 0,237 0,000 0,458 6,355 2,951 14,128 0,421 0,679 sum EUNO [%] 0,000 0,629 0,458 0,000 0,000 0,000 2,316 4,525 18

Bilaga 2. Taxonomisk analys av bottenfaunaproverna (håvprov, 0 1 m) StnNamn År Mån Dag Artnamn Gruppnamn Prov 1 antal Prov 2 antal Prov 3 antal Prov 4 antal Prov 5 antal Medel Antal/prov E21 2007 10 29 Totalt 2571 957 517 1474 1474 1398,6 E21 2007 10 29 Turbellaria Turbellaria 0 0 0 0 2 0,4 E21 2007 10 29 Polycelis sp. Turbellaria 0 0 0 0 2 0,4 E21 2007 10 29 Gastropoda, totalt Gastropoda 15 15 7 22 6 13 E21 2007 10 29 Radix balthica Gastropoda 15 14 7 22 6 12,8 E21 2007 10 29 Bathyomphalus contortus Gastropoda 0 1 0 0 0 0,2 E21 2007 10 29 Oligochaeta, totalt Oligochaeta 24 12 33 12 38 23,8 E21 2007 10 29 Helobdella stagnalis Hirudinea 9 8 4 2 10 6,6 E21 2007 10 29 Haemopis sanguisuga Hirudinea 3 0 0 2 0 1 E21 2007 10 29 Erpobdella octoculata Hirudinea 3 4 1 10 6 4,8 E21 2007 10 29 Dina lineata Hirudinea 0 0 0 2 0 0,4 E21 2007 10 29 Hydracarina Hydracarina 3 6 2 0 0 2,2 E21 2007 10 29 Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca 1263 740 306 1160 900 873,8 E21 2007 10 29 Asellus aquaticus Malacostraca 633 540 240 480 560 490,6 E21 2007 10 29 Gammarus pulex Malacostraca 630 200 66 680 340 383,2 E21 2007 10 29 Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera 18 0 4 8 8 7,6 E21 2007 10 29 Baetis rhodani Ephemeroptera 18 0 4 8 8 7,6 E21 2007 10 29 Plecoptera, totalt Plecoptera 0 0 0 2 0 0,4 E21 2007 10 29 Nemoura sp. Plecoptera 0 0 0 2 0 0,4 E21 2007 10 29 Coleoptera, totalt Coleoptera 723 10 37 124 268 232,4 E21 2007 10 29 Haliplus sp. Coleoptera 3 0 0 2 2 1,4 E21 2007 10 29 Platambus maculatus Coleoptera 0 2 0 0 0 0,4 E21 2007 10 29 Dytiscidae, övr. Coleoptera 0 1 0 0 0 0,2 E21 2007 10 29 Elodes sp. Coleoptera 0 0 0 0 2 0,4 E21 2007 10 29 Elmis aenea Coleoptera 720 7 37 122 264 230 E21 2007 10 29 Trichoptera, totalt Trichoptera 228 111 61 100 100 120 E21 2007 10 29 Rhyacophila sp. Trichoptera 0 0 0 0 4 0,8 E21 2007 10 29 Rhyacophila nubila Trichoptera 6 0 0 0 0 1,2 E21 2007 10 29 Rhyacophila fasciata Trichoptera 0 0 0 2 4 1,2 E21 2007 10 29 Hydropsyche angustipennis Trichoptera 192 0 0 28 66 57,2 E21 2007 10 29 Apatania sp. Trichoptera 12 73 60 62 8 43 19

Bilaga 2, forts. E21 2007 10 29 Chaetopteryx-Anitella Trichoptera 12 2 0 8 8 6 E21 2007 10 29 Limnephilidae, övr. Trichoptera 3 36 1 0 10 10 E21 2007 10 29 Notidobia ciliaris Trichoptera 3 0 0 0 0 0,6 E21 2007 10 29 Tipula sp. Diptera 15 6 5 8 22 11,2 E21 2007 10 29 Dicranota sp. Diptera 12 0 3 4 2 4,2 E21 2007 10 29 Eloeophila sp. Diptera 0 0 1 0 0 0,2 E21 2007 10 29 Pericoma sp. Diptera 30 2 0 2 14 9,6 E21 2007 10 29 Ceratopogonidae Diptera 12 1 3 0 12 5,6 E21 2007 10 29 Chironomidae, totalt Diptera 18 16 26 2 24 17,2 E21 2007 10 29 Tanypodinae Diptera 9 3 1 2 10 5 E21 2007 10 29 Orthocladiinae Diptera 0 4 4 0 4 2,4 E21 2007 10 29 Prodiamesa olivacea Diptera 0 0 1 0 0 0,2 E21 2007 10 29 Chironomini Diptera 0 1 3 0 0 0,8 E21 2007 10 29 Tanytarsini Diptera 9 8 17 0 10 8,8 E21 2007 10 29 Simuliidae Diptera 159 25 23 8 48 52,6 E21 2007 10 29 Empididae Diptera 0 1 0 0 0 0,2 E21 2007 10 29 Limnophora sp. Diptera 36 0 1 6 12 11 F26 2007 10 30 Totalt 426 526 255 377 502 417,2 F26 2007 10 30 Bivalvia, totalt Bivalvia 64 28 6 108 32 47,6 F26 2007 10 30 Sphaerium sp. Bivalvia 0 17 0 1 1 3,8 F26 2007 10 30 Pisidium sp. Bivalvia 64 11 6 107 31 43,8 F26 2007 10 30 Oligochaeta, totalt Oligochaeta 66 75 23 58 100 64,4 F26 2007 10 30 Hemiclepsis marginata Hirudinea 1 0 0 0 0 0,2 F26 2007 10 30 Glossiphonia complanata Hirudinea 1 0 0 0 0 0,2 F26 2007 10 30 Erpobdella octoculata Hirudinea 3 2 1 4 0 2 F26 2007 10 30 Hydracarina Hydracarina 0 0 3 1 0 0,8 F26 2007 10 30 Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca 30 40 9 13 24 23,2 F26 2007 10 30 Asellus aquaticus Malacostraca 30 40 9 13 24 23,2 F26 2007 10 30 Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera 2 6 1 1 3 2,6 F26 2007 10 30 Baetis rhodani Ephemeroptera 1 0 0 0 0 0,2 F26 2007 10 30 Nigrobaetis niger Ephemeroptera 1 4 1 0 3 1,8 F26 2007 10 30 Heptagenia sulphurea Ephemeroptera 0 1 0 1 0 0,4 F26 2007 10 30 Leptophlebia vespertina Ephemeroptera 0 1 0 0 0 0,2 F26 2007 10 30 Plecoptera, totalt Plecoptera 3 9 2 4 8 5,2 20

Bilaga 2, forts. F26 2007 10 30 Nemoura sp. Plecoptera 2 5 2 2 6 3,4 F26 2007 10 30 Nemoura avicularis Plecoptera 1 3 0 2 0 1,2 F26 2007 10 30 Leuctra nigra Plecoptera 0 0 0 0 2 0,4 F26 2007 10 30 Isoperla grammatica Plecoptera 0 1 0 0 0 0,2 F26 2007 10 30 Coleoptera, totalt Coleoptera 7 8 10 5 16 9,2 F26 2007 10 30 Haliplus sp. Coleoptera 0 0 1 0 0 0,2 F26 2007 10 30 Orectochilus villosus Coleoptera 3 3 6 1 4 3,4 F26 2007 10 30 Limnius volckmari Coleoptera 0 1 0 0 0 0,2 F26 2007 10 30 Oulimnius troglodytes-tuberculatus Coleoptera 4 4 3 4 12 5,4 F26 2007 10 30 Trichoptera, totalt Trichoptera 15 23 19 4 16 15,4 F26 2007 10 30 Neureclipsis bimaculata Trichoptera 3 8 1 0 1 2,6 F26 2007 10 30 Lype phaeopa Trichoptera 0 1 0 0 0 0,2 F26 2007 10 30 Hydropsyche sp. Trichoptera 0 2 1 0 2 1 F26 2007 10 30 Hydropsyche angustipennis Trichoptera 4 8 6 2 2 4,4 F26 2007 10 30 Limnephilus sp. Trichoptera 1 0 0 0 0 0,2 F26 2007 10 30 Limnephilidae, övr. Trichoptera 1 0 0 2 1 0,8 F26 2007 10 30 Oecetis ochracea Trichoptera 1 0 0 0 0 0,2 F26 2007 10 30 Brachycentrus subnubilus Trichoptera 5 4 11 0 10 6 F26 2007 10 30 Ceratopogonidae Diptera 0 0 1 0 3 0,8 F26 2007 10 30 Chironomidae, totalt Diptera 150 210 80 129 260 165,8 F26 2007 10 30 Tanypodinae Diptera 6 5 0 4 10 5 F26 2007 10 30 Chironomini Diptera 9 5 0 5 0 3,8 F26 2007 10 30 Tanytarsini Diptera 135 200 80 120 250 157 F26 2007 10 30 Simuliidae Diptera 82 125 100 50 40 79,4 F26 2007 10 30 Muscidae Diptera 2 0 0 0 0 0,4 I28 2007 10 19 Totalt 1556 1749 2735 1201 2177 1883,6 I28 2007 10 19 Gastropoda, totalt Gastropoda 66 24 96 63 73 64,4 I28 2007 10 19 Radix balthica Gastropoda 63 23 93 63 71 62,6 I28 2007 10 19 Planorbis sp. Gastropoda 2 1 0 0 1 0,8 I28 2007 10 19 Gyraulus acronicus Gastropoda 1 0 3 0 1 1 I28 2007 10 19 Bivalvia, totalt Bivalvia 3 2 3 2 2 2,4 I28 2007 10 19 Pisidium sp. Bivalvia 3 2 3 2 2 2,4 I28 2007 10 19 Oligochaeta, totalt Oligochaeta 300 25 300 240 2 173,4 I28 2007 10 19 Theromyzon tessulatum Hirudinea 1 0 0 0 0 0,2 21

Bilaga 2, forts. I28 2007 10 19 Helobdella stagnalis Hirudinea 2 0 0 0 0 0,4 I28 2007 10 19 Haemopis sanguisuga Hirudinea 0 0 0 2 0 0,4 I28 2007 10 19 Erpobdella octoculata Hirudinea 0 1 2 0 0 0,6 I28 2007 10 19 Hydracarina Hydracarina 2 2 2 0 2 1,6 I28 2007 10 19 Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca 767 537 801 517 1358 796 I28 2007 10 19 Asellus aquaticus Malacostraca 7 47 51 7 8 24 I28 2007 10 19 Gammarus pulex Malacostraca 760 490 750 510 1350 772 I28 2007 10 19 Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera 31 40 84 27 14 39,2 I28 2007 10 19 Caenis luctuosa Ephemeroptera 31 40 84 27 14 39,2 I28 2007 10 19 Coleoptera, totalt Coleoptera 139 63 89 122 294 141,4 I28 2007 10 19 Dytiscidae Coleoptera 2 4 2 0 0 1,6 I28 2007 10 19 Hydrophilidae Coleoptera 2 6 0 1 3 2,4 I28 2007 10 19 Hydraena sp. Coleoptera 3 0 3 1 4 2,2 I28 2007 10 19 Elodes sp. Coleoptera 1 0 0 6 12 3,8 I28 2007 10 19 Oulimnius tuberculatus Coleoptera 1 0 0 2 15 3,6 I28 2007 10 19 Oulimnius troglodytes-tuberculatus Coleoptera 130 53 84 112 260 127,8 I28 2007 10 19 Sialis lutaria Megaloptera 0 1 0 0 0 0,2 I28 2007 10 19 Trichoptera, totalt Trichoptera 39 14 34 123 230 88 I28 2007 10 19 Tinodes waeneri Trichoptera 0 0 2 0 0 0,4 I28 2007 10 19 Hydropsyche angustipennis Trichoptera 22 1 16 112 230 76,2 I28 2007 10 19 Limnephilidae Trichoptera 17 13 16 10 0 11,2 I28 2007 10 19 Apatania sp. Trichoptera 0 0 0 1 0 0,2 I28 2007 10 19 Tipula sp. Diptera 3 2 2 4 6 3,4 I28 2007 10 19 Pseudolimnophila sp. Diptera 7 2 0 0 0 1,8 I28 2007 10 19 Eloeophila sp. Diptera 1 0 0 5 4 2 I28 2007 10 19 Pericoma sp. Diptera 4 0 0 0 2 1,2 I28 2007 10 19 Ceratopogonidae Diptera 28 13 29 23 66 31,8 I28 2007 10 19 Chironomidae, totalt Diptera 155 1020 1290 55 87 521,4 I28 2007 10 19 Tanypodinae Diptera 140 490 285 30 54 199,8 I28 2007 10 19 Chironomini Diptera 5 490 945 0 2 288,4 I28 2007 10 19 Tanytarsini Diptera 10 40 60 25 31 33,2 I28 2007 10 19 Empididae Diptera 0 2 0 0 0 0,4 I28 2007 10 19 Limnophora sp. Diptera 8 1 3 18 37 13,4 M36 2007 10 30 Totalt 2518 1798 905 1957 610 1557,6 22

Bilaga 2, forts. M36 2007 10 30 Polycelis sp. Turbellaria 1 0 1 0 0 0,4 M36 2007 10 30 Gastropoda, totalt Gastropoda 0 7 1 12 13 6,6 M36 2007 10 30 Lymnaea stagnalis Gastropoda 0 1 0 0 0 0,2 M36 2007 10 30 Physa fontinalis Gastropoda 0 6 1 2 6 3 M36 2007 10 30 Acroloxus lacustris Gastropoda 0 0 0 0 3 0,6 M36 2007 10 30 Ancylus fluviatilis Gastropoda 0 0 0 10 4 2,8 M36 2007 10 30 Bivalvia, totalt Bivalvia 4 34 28 1 27 18,8 M36 2007 10 30 Pisidium sp. Bivalvia 4 34 28 1 27 18,8 M36 2007 10 30 Oligochaeta, totalt Oligochaeta 50 800 125 13 0 197,6 M36 2007 10 30 Piscicola geometra Hirudinea 1 0 1 2 0 0,8 M36 2007 10 30 Glossiphonia complanata Hirudinea 0 5 3 0 2 2 M36 2007 10 30 Helobdella stagnalis Hirudinea 10 28 20 3 10 14,2 M36 2007 10 30 Erpobdella octoculata Hirudinea 9 12 7 1 7 7,2 M36 2007 10 30 Dina lineata Hirudinea 0 1 1 0 0 0,4 M36 2007 10 30 Hydracarina Hydracarina 0 1 1 14 1 3,4 M36 2007 10 30 Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca 1429 651 553 605 409 729,4 M36 2007 10 30 Asellus aquaticus Malacostraca 1200 578 504 578 372 646,4 M36 2007 10 30 Gammarus pulex Malacostraca 229 73 49 27 37 83 M36 2007 10 30 Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera 23 9 13 24 6 15 M36 2007 10 30 Baetis rhodani Ephemeroptera 0 0 0 6 2 1,6 M36 2007 10 30 Baetis vernus gr. Ephemeroptera 23 9 12 18 4 13,2 M36 2007 10 30 Centroptilum luteolum Ephemeroptera 0 0 1 0 0 0,2 M36 2007 10 30 Coleoptera, totalt Coleoptera 5 9 12 22 4 10,4 M36 2007 10 30 Hydraena sp. Coleoptera 0 1 0 1 0 0,4 M36 2007 10 30 Elodes sp. Coleoptera 1 0 0 10 0 2,2 M36 2007 10 30 Elmis aenea Coleoptera 4 3 6 2 4 3,8 M36 2007 10 30 Limnius volckmari Coleoptera 0 4 3 9 0 3,2 M36 2007 10 30 Oulimnius troglodytes-tuberculatus Coleoptera 0 1 3 0 0 0,8 M36 2007 10 30 Trichoptera, totalt Trichoptera 46 68 48 32 30 44,8 M36 2007 10 30 Rhyacophila nubila Trichoptera 1 0 0 3 1 1 M36 2007 10 30 Tinodes waeneri Trichoptera 5 1 20 0 6 6,4 M36 2007 10 30 Hydropsyche siltalai Trichoptera 0 0 0 3 0 0,6 M36 2007 10 30 Limnephilus sp. Trichoptera 5 1 0 5 3 2,8 M36 2007 10 30 Micropterna sp. Trichoptera 1 0 0 0 0 0,2 23

Bilaga 2, forts. M36 2007 10 30 Limnephilidae, övr. Trichoptera 34 66 28 21 20 33,8 M36 2007 10 30 Dicranota sp. Diptera 0 1 1 0 0 0,4 M36 2007 10 30 Eloeophila sp. Diptera 1 0 0 0 0 0,2 M36 2007 10 30 Ceratopogonidae Diptera 1 12 4 2 1 4 M36 2007 10 30 Chironomidae, totalt Diptera 36 34 54 159 48 66,2 M36 2007 10 30 Tanypodinae Diptera 4 5 6 9 4 5,6 M36 2007 10 30 Orthocladiinae Diptera 27 17 43 150 40 55,4 M36 2007 10 30 Chironomini Diptera 2 6 1 0 2 2,2 M36 2007 10 30 Tanytarsini Diptera 3 6 4 0 2 3 M36 2007 10 30 Simuliidae Diptera 900 124 30 1065 51 434 M36 2007 10 30 Empididae Diptera 0 0 0 1 1 0,4 M36 2007 10 30 Limnophora sp. Diptera 2 2 2 1 0 1,4 M42 2007 11 1 Totalt 476 847 568 593 460 588,8 M42 2007 11 1 Gastropoda, totalt Gastropoda 0 1 0 0 0 0,2 M42 2007 11 1 Physa fontinalis Gastropoda 0 1 0 0 0 0,2 M42 2007 11 1 Bivalvia, totalt Bivalvia 2 35 6 15 6 12,8 M42 2007 11 1 Sphaerium sp. Bivalvia 0 0 0 1 0 0,2 M42 2007 11 1 Pisidium sp. Bivalvia 2 35 6 14 6 12,6 M42 2007 11 1 Oligochaeta, totalt Oligochaeta 22 48 17 50 22 31,8 M42 2007 11 1 Hydracarina Hydracarina 1 18 1 0 3 4,6 M42 2007 11 1 Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca 176 403 151 126 148 200,8 M42 2007 11 1 Asellus aquaticus Malacostraca 1 3 1 1 0 1,2 M42 2007 11 1 Gammarus pulex Malacostraca 175 400 150 125 148 199,6 M42 2007 11 1 Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera 175 200 250 250 210 217 M42 2007 11 1 Baetis rhodani Ephemeroptera 175 200 250 250 210 217 M42 2007 11 1 Glaenocorisa sp. Hemiptera 0 1 0 0 0 0,2 M42 2007 11 1 Coleoptera, totalt Coleoptera 2 17 1 12 10 8,4 M42 2007 11 1 Elodes sp. Coleoptera 0 0 0 1 0 0,2 M42 2007 11 1 Elmis aenea Coleoptera 2 17 1 11 10 8,2 M42 2007 11 1 Trichoptera, totalt Trichoptera 3 13 5 8 4 6,6 M42 2007 11 1 Rhyacophila sp. Trichoptera 1 1 0 0 0 0,4 M42 2007 11 1 Rhyacophila fasciata Trichoptera 2 1 1 4 1 1,8 M42 2007 11 1 Hydropsyche angustipennis Trichoptera 0 3 0 0 0 0,6 M42 2007 11 1 Limnephilidae Trichoptera 0 5 2 1 2 2 24

Bilaga 2, forts. M42 2007 11 1 Silo pallipes Trichoptera 0 2 2 2 0 1,2 M42 2007 11 1 Sericostoma personatum Trichoptera 0 1 0 1 1 0,6 M42 2007 11 1 Tipula sp. Diptera 0 1 0 0 0 0,2 M42 2007 11 1 Dicranota sp. Diptera 1 3 1 2 1 1,6 M42 2007 11 1 Eloeophila sp. Diptera 2 3 0 0 0 1 M42 2007 11 1 Dixa sp. Diptera 0 1 0 0 1 0,4 M42 2007 11 1 Ceratopogonidae Diptera 1 3 0 2 0 1,2 M42 2007 11 1 Chironomidae, totalt Diptera 66 72 100 69 40 69,4 M42 2007 11 1 Tanypodinae Diptera 2 0 0 4 0 1,2 M42 2007 11 1 Orthocladiinae Diptera 17 26 60 15 18 27,2 M42 2007 11 1 Chironomini Diptera 30 26 10 20 8 18,8 M42 2007 11 1 Tanytarsini Diptera 17 20 30 30 14 22,2 M42 2007 11 1 Simuliidae Diptera 24 26 36 58 15 31,8 M42 2007 11 1 Stratiomyidae Diptera 0 1 0 0 0 0,2 M42 2007 11 1 Hemerodromia sp. Diptera 1 1 0 1 0 0,6 N34 2007 10 30 Totalt 546 423 930 664 1341 780,8 N34 2007 10 30 Bivalvia, totalt Bivalvia 0 0 0 3 15 3,6 N34 2007 10 30 Pisidium sp. Bivalvia 0 0 0 3 15 3,6 N34 2007 10 30 Oligochaeta, totalt Oligochaeta 10 6 2 7 15 8 N34 2007 10 30 Glossiphonia sp. Hirudinea 0 0 0 1 0 0,2 N34 2007 10 30 Erpobdella octoculata Hirudinea 0 0 2 2 0 0,8 N34 2007 10 30 Hydracarina Hydracarina 3 4 6 17 24 10,8 N34 2007 10 30 Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca 13 17 62 93 82 53,4 N34 2007 10 30 Asellus aquaticus Malacostraca 13 17 62 93 82 53,4 N34 2007 10 30 Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera 36 32 18 20 86 38,4 N34 2007 10 30 Baetis rhodani Ephemeroptera 33 30 15 20 77 35 N34 2007 10 30 Nigrobaetis niger Ephemeroptera 3 2 3 0 9 3,4 N34 2007 10 30 Coleoptera, totalt Coleoptera 1 0 5 7 14 5,4 N34 2007 10 30 Platambus maculatus Coleoptera 0 0 0 6 12 3,6 N34 2007 10 30 Hydrophilidae Coleoptera 0 0 1 0 1 0,4 N34 2007 10 30 Elodes sp. Coleoptera 1 0 3 0 1 1 N34 2007 10 30 Elmis aenea Coleoptera 0 0 1 1 0 0,4 N34 2007 10 30 Trichoptera, totalt Trichoptera 10 6 16 14 38 16,8 N34 2007 10 30 Plectrocnemia sp. Trichoptera 0 0 0 0 1 0,2 25