Bilaga 1. Nulägesbeskrivning

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning

Innehållsförteckning 1. Nulägesbeskrivning inom avfallsområdet... 3 1.1 Ansvarsfördelning inom avfall... 3 1.1.1 Kommunens ansvar... 3 1.1.2. Producentansvar... 3 1.1.3 Verksamhetsutövarens ansvar... 4 1.1.4 Hushållens ansvar... 4 1.1.5 Avfallsorganisation i Borås... 5 1.2 Finansiering... 5 1.2.1 Renhållningsavgiften... 5 1.2.2 Producentansvarets finansiering... 5 2. Uppföljning av avfallsplan 2001-2010... 6 3. Insamling och hantering av avfall... 10 3.1 Insamling... 10 3.1.1 Svarta och vita påsar... 10 3.1.2 Återvinningsstation och fastighetsnära insamling av producentansvarsavfall... 11 3.1.3 Återvinningscentral... 11 3.1.4 Insamling av verksamhetsavfall... 11 3.2 Hantering... 11 3.2.1 Sobackens avfallsanläggning... 12 3.2.2 Kraftvärmeverk... 13 4. Avfallsstatistik... 13 4.1 Europa och Sverige... 13 4.1.1 Mängder... 13 4.1.2 Behandlingsmetoder... 14 4.2 Borås... 16 4.2.1 Mängder... 16 4.2.2 Plockanalys 2010... 20 4.2.3 Behandlingsmetod... 21 5. Uppföljning av de nationella målen... 22 2

1. Nulägesbeskrivning inom avfallsområdet Utvecklingen inom avfallsområdet har under de senaste decennierna tagit nya proportioner. Ambitionerna med att omhänderta avfall som en resurs har ökat i samhället, vilket ställer krav på att invånaren sorterar avfallet i allt fler fraktioner. Samtidigt ökar omfattningen på hanteringen av avfall och kostnaderna för kommunerna. Kostnaderna ska sättas i förhållande till minskat energibehov och mindre negativ påverkan på miljön, vilket är värdefullt i strävan efter en hållbar utveckling och bör räknas som en intäkt. Samhällets krav på information ökar och det är viktigt att den information som finns är kvalitativ och enkel. Det ska vara enkelt för individen att sortera och på så vis göra rätt för sig. För att avfallshanteringen ska fungera krävs att alla tar sitt moraliska och lagliga ansvar. Denna nulägesbeskrivning redogör för hur avfallshanteringen styrs idag och hur utfallet har blivit i Borås. 1.1 Ansvarsfördelning inom avfall Ansvaret för avfallshanteringen är reglerat genom miljöbalken. 1. Kommunerna ansvarar för att samla in och ta hand om hushållsavfall, undantaget det avfall som ingår i producentansvaret. 2. Producenterna är ansvariga för avfall från till exempel förpackningar, bilar, tidningar, däck och elektriska produkter. 3. Verksamhetsutövare är ansvariga för att det avfall verksamheten har gett upphov till tas omhand enligt gällande lagar och regler. 4. Alla som ger upphov till avfall är skyldiga att se till att det hanteras enligt gällande regler. Det gäller både privatpersoner och verksamhetsutövare. För en privatperson handlar det om att sortera avfallet och lämna det på rätt plats. Myndigheterna ger tillstånd för behandlingsanläggningar, utövar tillsyn och vägleder om avfallshanteringen mm. 1.1.1 Kommunens ansvar Varje kommun i Sverige har ett så kallat renhållningsansvar (Miljöbalken 15 kap). Kommunens renhållningsansvar omfattar hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Kommunen ansvarar för att hushållsavfallet transporteras till godkänd behandlingsanläggning så att avfallet kan återvinnas eller omhändertas korrekt. 1.1.2. Producentansvar Sedan 1994 gäller lagen om producentansvar för förpackningar av papper, glas, plast, metall samt tidningar och returpapper. Producentansvaret har sedan utökats till att omfatta fler 3

avfallstyper. Lagen och förordningarna om producentansvar innebär att företag som producerar eller säljer produkter på den svenska marknaden har ansvar för att dessa samlas in och återvinns. Obligatoriskt producentansvar finns för bland annat förpackningar, bilar, däck, returpapper och elektriska och elektroniska produkter. Det finns också frivilliga åtagande för kontorspapper, byggavfall och lantbruksplast. Följande förordningar gäller inom producentansvar och frivilliga åtaganden: Förordning (2008:834) om producentansvar för batterier Förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Förordning (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer Förordning (2007:185) om producentansvar för bilar Förordning (1997:185) om producentansvar för förpackningar Förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper Förordning (1994:1236) om producentansvar för däck kontorspapper (frivilligt åtagande) bygg- och rivningsavfall (frivilligt åtagande) se Kretsloppsrådet lantbruksplast (frivilligt åtagande) se Svensk Ensilageplast Retur AB (Svepretur) Ett antal organisationer har bildats för att samordna insamling av avfall som omfattas av producentansvar. Ett exempel är Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) som ägs av näringslivet och drivs utan vinstintresse. Formellt omfattar FTI:s ansvar förpackningar av papper, plast, och metall, medan ansvaret för glasförpackningar respektive tidningar ligger hos Svensk Glas Återvinning (SGÅ) respektive Pressretur. Båda samverkar med FTI via avtal. FTI finansieras via de förpackningsavgifter som anslutna företag betalar i förhållande till de volymer som de producerar eller säljer, samt av marknadsvärdet på insamlat material. FTI:s huvudsakliga kostnader är ersättningar till entreprenörer för insamling samt inköp och underhåll av återvinningsbehållare för återvinningsstationerna (insamlingsplatser). Förordningen anger att kommunen och FTI som representant för producenterna ska samråda i frågor som rör insamlingssystemet. Samråd sker normalt en gång per år. FTI ansvarar normalt för att sammankalla till samråd och föra protokoll. Vid samråd bör kommunen representeras av berörda förvaltningar och utsedda personer bör ha befogenheter att fatta beslut. 1.1.3 Verksamhetsutövarens ansvar För företag gäller enligt lag att ansvaret för avfallet ytterst ligger hos den som producerar avfallet. Företaget ska ha kunskap om avfallet och dess effekter på miljön, och utöver detta ska företaget hålla sig uppdaterat vad gäller förändringar inom lagstiftningen. För verksamheter där avfall uppkommer finns ansvar för att detta transporteras till en godkänd behandlingsanläggning. 1.1.4 Hushållens ansvar Hushåll är skyldiga enligt lag att sortera det avfall som uppkommer i hushållet. Sorteringen ska ske enligt reglerna i de kommunala föreskrifterna om avfallshantering. 4

Som exempel på avfall som kommer från hushåll kan nämnas brännbart avfall, matavfall, latrin och slam från slambrunnar och slamtankar. I Borås Stad ska matavfall och farligt avfall sorteras ut från brännbart avfall. Matavfallet placeras i svarta påsar och farligt avfall lämnas till någon av stadens fem återvinningscentraler. Dessutom har alla invånare en skyldighet enligt förordningarna om producentansvar att sortera ut t.ex. förpackningar, tidningar, däck, glödlampor och el-avfall. Det utsorterade avfallet ska sedan placeras i kommunens eller producenternas insamlingssystem. 1.1.5 Avfallsorganisation i Borås Borås Energi och Miljö AB är helägt av Borås Stadshus AB och har verksamhetsområdena avfallshantering, biogas, fjärrvärme, fjärrkyla, och energi- och avfallstjänster. Borås Energi och Miljö sköter insamling och hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i Borås på uppdrag av ägaren. Borås Energi och Miljö äger avfallsanläggningen Sobacken och kraftvärmeverket Ryaverket. I Borås finns ett tiotal aktörer med avfallsrelaterad verksamhet och som har tillstånd enligt miljöbalken. Tillsynsmyndighet för efterlevnad av bestämmelser kring avfallshantering är i stor utsträckning den kommunala miljönämnden. 1.2 Finansiering Kostnaderna för avfallshanteringen tas ut dels som en renhållningsavgift, dels som en avgift på de produkter som omfattas av producentansvaret. 1.2.1 Renhållningsavgiften Renhållningsavgiften ska täcka kommunens kostnad för bland annat: behållare insamlingsarbete transport behandling gemensamma återvinningscentraler hantering av hushållens farliga avfall information och rådgivning planering och administration Det är kommunfullmäktige som beslutar om renhållningsavgiften. Avgiften baseras på självkostnadsprincipen, vilken innebär att kommunens avfallshantering inte ska gå med vinst. Avgiften betalas av fastighetsägaren. Avfallshanteringen kan även finansieras via skatt istället för via avgifter. 1.2.2 Producentansvarets finansiering Det lagstadgade producentansvaret innebär bland annat att de som tillverkar, importerar eller säljer dessa produkter också ska betala insamling och behandling när de blivit ett avfall. För denna hantering tas en särskild avgift ut när varan säljs till konsumenter. 5

Den som tillverkar eller importerar miljöfarliga batterier ska också betala en avgift för insamling och återvinning eller slutförvar. 2. Uppföljning av avfallsplan 2001-2010 Borås Stads första avfallsplan antogs av Kommunfullmäktige 1991, planen omfattade åren 1991-2000. Därefter antogs en ny kommunal avfallsplan för åren 2001-2010. Tabell 2.1 redovisar de åtgärder som omfattas av den senaste avfallsplanen (2001-2010) och om de är utförda eller inte. Sammanfattningsvis kan sägas att flera miljövinster har uppnåtts under den gångna perioden och att Borås har vidareutvecklat avfallshanteringen genom att ta ännu mer ansvar för den lokala avfallshanteringen. Avfallsanläggningen på Sobacken har etablerats och utvecklats. En ny rötningsanläggning för produktion av biogas för fordonsbränsle och tillhörande reningsanläggning för processvatten har etablerats. Hantering av specialavfall, bland annat farligt avfall, har etablerats på Sobacken. Kommunen har satsat på biogasdrivna sopbilar och en tankstation för Borås lokaltrafiks bussar. Lokal förbränningsanläggning för avfall har tagits i drift. Gamla deponier har riskvärderats och Gässlösa deponi har återställts. Figur 2.1: Infrastruktur för fordonsgas har etablerats i enlighet med föregående avfallsplan. 6

Åtgärd Ansvarig Tidplan Utfört Insamling av hushållsavfall Organisera gemensam hämtning i villaområden Gk/Rv fr. 2003 Ja Information och kontroller Anställning av en informatör/rådgivare Gn/Gk/Rv 2001 Ja Informationsstrategi utvecklas och införs Gn/Gk/Rv 2002 Ja Kommentar: Gamla renhållningsverket som idag är en del av nya Borås Energi och Miljö har haft en informatör. Informationsstrategi togs fram och följdes i samband med att ett nytt avfallshanteringssystem infördes. Idag sker samordning av information av Borås Energi och Miljös marknadsavdelning samt av Miljöförvaltningen i Borås Stad. Informatör finns även på Tekniska förvaltningen i Borås Stad. Arbetsmiljö vid hämtning Viktbegränsning införs i renhållningsordning Gn/Gk/Rv 2001 Ja Anskaffning av kärltvätt Gk/Rv 2001 Ja Kommentar: Kärl tvättas i tvätthallar på Sobacken. Viktbegränsning ingår i renhållningsordning. Miljöanpassade fordon Särskilda krav ställs vid upphandling Gn/Gk/Rv fr. 2001 Pågår Kommentar: Krav på att sopbilar ska vara biogasdrivna har ställts via upphandling. Omprövning av Sobackens deponi Omställningsplan lämnas till Länsstyrelsen Gn/Gk/Rv 1/7 2002 Ja Ansökan om prövning enligt miljöbalken Gn/Gk/Rv 2005 Ja Kommentar: Tillstånd har erhållits. Biogas som fordonsbränsle Ledning från Gässlösa, tankstation Gn/Gk/Rv 2001 Ja Ny rötlinje på Sobacken, publik tankstation Gn/Gk/Rv 2002 Ja Gasledning till Borås lokaltrafik Gn/Gk/Rv 2002 Ja Renhållningsfordon på biogas Gn/Gk/Rv fr. 2001 Delvis Tjänstebilar, Gatukontoret Gn/Gk fr. 2001 Delvis Kommentar: Avfallsanläggningen på Sobacken har etablerats och utvecklats. En ny rötningsanläggning för produktion av biogas för fordonsbränsle har etablerats. En publik tankstation för biogas invigdes vid Gässlösa år 2003. På världsmiljödagen 2009 invigdes ytterligare en tankstation för biogas, vid Åhaga. En gasledning har etablerats till Borås lokaltrafiks bussgarage vid Strömsdal och tankstationen togs i drift 2009. Gamla fossilbränsledrivna renhållningsfordon har successivt bytts ut mot fordon som drivs på biogas. År 2009 drevs 6 av 10 fordon av biogas. Beträffande tjänstebilar inom avfallsverksamheten var utfallet år 2009 7 bilar som drivs på biogas samt 2 bilar som drivs av bensin. 7

Åtgärd Ansvarig Tidplan Utfört Lakvatten och processvatten Detaljerad plan för tätning och dikning Gn/Gk/Rv 2001 Ja Utförande av tätningar och dikningar Gk/Rv fr. 2001 Ja Pilotprojekt för rening utvärderas Gk/Rv 2001 Ja Rening av processvatten inleds Gn/Gk/Rv 2001 Ja Reningsanläggning för lakvatten byggs ut Gn/Gk/Rv 2003 Nej Kommentar: Kontrollprogram finns för underhåll av diken. Ytterligare översyn kan behövas, vilket ingår i verksamhetens rutiner. En reningsanläggning för processvatten på biogasanläggningen har installerats och tagits i drift. Ytterligare åtgärder är planerade för att begränsa utsläppen från biogasanläggningen till lakvattendammen. Åtgärder är också planerade för att förbättra förhållandena i lakvattendammen. Energiutvinning ur avfallsbränsle Utredning om lokal energianläggning Beab/Gk/Rv 2000/2001 Ja Beslut om lokal anläggning Kf 2001 Ja Ev. avtalsförlängning med Renova Gn/Gk/Rv 2003 Nej Ev. driftstart av lokal anläggning Beab 2004 Ja Kommentar: Det fanns ingen avfallsförbränningsanläggning i början på 2000-talet. Fraktionen brännbart avfall kördes till Renova i Göteborg. Senare togs ett beslut om en egen förbränningsanläggning i Borås varpå det inte var aktuellt att förlänga avtalet med Renova. Borås Energi och Miljö samarbetar med Renova i andra ärenden i dagsläget. Tidningar och förpackningar Entreprenadåtagande åt materialbolagen Gn/Gk/Rv fortsätter Ja Samordnad insamling med närservice (FNI) Gk/Rv fortsätter Ja Industri och byggavfall Entreprenadåtagande åt industrier/byggen Gk/Rv fortsätter Ja Samverkan med MSAB om sortering m.m. Gn/Gk/Rv fortsätter Pågår Specialavfall och farligt avfall Utredning om lokal anläggning på Sobacken Gk/Rv/Mf 2001 Ja Beslut om lokal anläggning Kf/Gn 2001 Ja Ansökan om miljötillstånd för anläggning/hantering Gn/Gk/Rv 2001 Ja Ev. driftstart av lokal anläggning Gn/Gk/Rv 2002 Ja Kommentar: Hantering av specialavfall, bland annat farligt avfall, har etablerats på Sobacken. Tillståndet medger mellanlagring av 5 000 ton farligt avfall per år. 8

Åtgärd Ansvarig Tidplan Utfört Elektronikåtervinning Utreda form för fortsatt verksamhet Gk/Rv/Mf 2001 Nej Förhandla med El-kretsen AB Gn/Gk/Rv 2000/2001 Nej Kommentar: I början på 2000-talet fanns inget producentansvar för elektronik. Borås hade en egen behandlingsanläggning för elektronik som gick under namnet Elsladden. Där arbetade dåvarande Renhållningsverket tillsammans med Borås Stads arbetsmarknadsinsatser. Denna verksamhet lades ner i samband med att El-kretsen upphandlade behandlingsresurser. Fortsatt verksamhet var inte aktuell och förhandlingen med El-kretsen avslutades i detta skede. Gamla soptippar (inkl. Gässlösa) Program för riskklassning av övriga gamla tippar Gn/Gk/Mf 2000 Ja Riskklassning med förslag till åtgärder Gn/Mn 2000/2001 Ja Vidtagande av miljöskyddsåtgärder Gn/Gk/Rv 2001/2003 Ja Utvärdera försök med slamtäckning av Gässlösa Gn/Gk/Rv 2001 Ja Färdig slutåterställning på Gässlösa Gn/Gk/Rv 2010 Ja Kommentar: Riskklassning har gjorts och förslag till åtgärder har tagits fram. Genomförande har börjat 2010. Det som görs är städning, förbättring av lakvattenuppsamling och reviderad kontroll av utsläpp till vatten. För Gässlösa deponi, som avslutades 2008, har ett nytt kontrollprogram fastställts och kontroll enligt detta har börjat under 2010. Avloppsslam Utred framtida slamhantering Gn/Gk 2002 Ja Kommentar: Slamhantering har utretts och certifierats. Certifieringen innebär att slammet exempelvis inte får överskrida de gränsvärden som Naturvårdsverket har fastställt för bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, zink, silver och tenn. Certifieringen innebär att slammet får användas som växtnäring på åkermark. Regionalt samarbete Bibehållen kontakt med grannkommunerna Gn/Gk/Rv löpande pågår Kommentar: Arbetet med att samverka kring avfallsfrågor regionalt kom till stånd 2009. Tabell 2.1: Uppföljning av åtgärder som fastställdes i 2001 års tillägg till avfallsplan. Gn står för Gatunämnden, Gk står för Gatukontoret och Rv står för Renhållningsverket. 9

3. Insamling och hantering av avfall Beroende på avfallets egenskaper finns ett bestämt system för insamling och hantering i kommunen, vilken regleras i kommunens renhållningsföreskrifter. Insamling och hantering av avfall är till största del reglerat genom nationella föreskrifter. Figur 4.1 visar bland annat avfallets kretslopp i Borås Stad. Figur 3.1: Insamling och hantering av svarta och vita påsar, kärl- och säckavfall, sker i ett slutet kretslopp. Bilden är en principbild. Aska från avfallsförbränning kan dock inte återföras till skogsmark. 3.1 Insamling Viss del av avfallet insamlas fastighetsnära medan andra fraktioner lämnas på insamlingsplatser som återvinningsstationer eller återvinningscentraler. 3.1.1 Svarta och vita påsar Insamling av brännbart- och matavfall från hushåll sker genom svarta och vita påsar som placeras i samma kärl vid fastigheten. De vita påsarna ska enbart innehålla brännbart avfall medan de svarta påsarna enbart ska innehålla matavfall. Svarta och vita påsar hämtas av ett och samma fordon och sorteras vid ankomst till Sobackens avfallsanläggning. De tomma påsarna distribueras via Borås Energi och Miljö och ingår i avfallsabonnemanget. 10

3.1.2 Återvinningsstation och fastighetsnära insamling av producentansvarsavfall Avfall som omfattas av producentansvar, främst förpackningar, tidningar och batterier, ska lämnas på en återvinningsstation (ÅVS). Idag finns cirka 80 återvinningsstationer i Borås Stad. Samtliga stationer har behållare för tidningar, glas och småbatterier. På flertalet ÅVS finns även möjlighet att lämna pappers-, plast- och metallförpackningar. Det finns även möjlighet att lämna sitt producentansvarsavfall vid Borås Stads bemannade återvinningscentraler. Det finns även möjlighet för flerbostadshus att beställa fastighetsnära insamling av producentansvarsavfall. Detta innebär att kärl placeras ut i närhet till fastigheten (exempelvis i ett soprum/miljöhus) och töms av upphandlad aktör. 3.1.3 Återvinningscentral På återvinningscentralerna (ÅVC) får privatpersoner lämna källsorterat material till återvinning. På ÅVC lämnas brännbart avfall, komposterbart avfall, trädgårdsris, obehandlat trä, tryckimpregnerat trä, metallskrot, gips, fyllnadsmassor, vitvaror (inkl. kyl och frys), däck utan fälg, elektronik och farligt avfall. Utöver detta finns även möjlighet att lämna de förpackningar som ingår i producentansvarsavfallet. I Borås Stad finns fem återvinningscentraler: Lusharpan Boda Fristad Dalsjöfors Viskafors Lusharpan är en så kallad företags-åvc där Borås företag har möjlighet att lämna sitt avfall under veckodagarna. Privatpersoner har tillträde till Lusharpan under specifika tider. 3.1.4 Insamling av verksamhetsavfall Insamling av verksamhetsavfall är en avreglerad marknad, vilket innebär att företag med tillstånd får samla in och hantera avfall som inte klassas som hushållsavfall eller därmed jämförligt avfall. Kommunen har ingen skyldighet att hämta avfall utöver hushållsavfall och därmed jämförligt avfall vid verksamheter i Borås Stad. 3.2 Hantering Hantering av avfall sker dels på Borås Energi och Miljös anläggningar och dels på andra aktörers anläggningar. Här belyses främst de anläggningar som är i kommunal ägo. 11

3.2.1 Sobackens avfallsanläggning Sobackens avfallsanläggning invigdes 1994 och ligger cirka 8 kilometer sydväst om Borås. Inom området finns bland annat Vågstation Sorteringsanläggning (svarta och vita påsar) Biogasanläggning Bränsleberedning Sorteringsplatta Mellanlagring av farligt avfall Behandling av förorenade massor Deponi Lakvattendamm Vågstation Allt inkommande avfall vägs vid vågstationen, förutom farligt avfall som vägs vid lagret för mellanlagring för farligt avfall. Sorteringsanläggning Vid sorteringsanläggningen skiljs svarta och vita påsar åt genom en s.k. optisk sortering. Biogasanläggning Till anläggningen för framställning av biogas kommer utsorterat matavfall från hushåll (svarta påsar) och biologiskt avfall från verksamheter. Verksamhetsavfall kan bestå av så väl slakteriavfall och produktionsspill från livsmedelsindustrier som överblivna livsmedel från butiker. Anläggningen har möjlighet att hantera fast och flytande avfall. Avfallet som tas emot på biogasanläggningen behandlas innan det matas in i rötkammaren. Det organiska materialet pressas ur de svarta påsarna och förpackningar med verksamhetsavfall öppnas och avfallet blandas med vatten och bildar en s.k. slurry. En fast restprodukt erhålls från processen blandas med stall- och trädgårdskompost och kan användas som jordförbättringsmedel. Bränsleberedning Vid bränsleberedning krossas vita påsar och brännbart verksamhetsavfall till avfallsbränsle som utgör bränslebasen för produktion av fjärrvärme, fjärrkyla och el. Sorteringsplatta Vid sorteringsplattan sorteras blandat avfall från såväl verksamheter som privatpersoner. De utsorterade fraktionerna tas om hand och distribueras till rätt behandlingsanläggning. Vid sorteringsplattan sker även mellanlagring av producentansvarsavfall och andra fraktioner. Mellanlagring av farligt avfall Farligt avfall mellanlagras i väntan på vidare transport för destruktion, återvinning eller slutförvaring. Vid lagret för farligt avfall sker även eftersortering av farligt avfall från verksamheter och från ÅVC. På Sobacken finns även ett lager för mellanlagring av elektroniskt avfall. 12

Behandling av förorenade massor Vid Sobacken sker biologisk behandling av förorenade massor. Större delen av de behandlade massorna läggs på Sobackens deponi. Deponi På deponi läggs avfall som inte kan hanteras på annat sätt. Deponin vid Sobacken är klassad som deponi för icke farligt avfall. Mängden avfall till deponi har under de senaste decennierna minskat betydligt. Anledningen är hårdare lagkrav i kombination med nya återvinningsmetoder för bland annat gips. Lakvattendamm Lakvattendammen som finns placerad på området samlar upp regnvatten samt allt lakvatten. Detta vatten pumpas vidare till Gässlösa vattenreningsverk i Borås för rening. 3.2.2 Kraftvärmeverk Kraftvärmeverket Ryaverket ligger på Kilsundsgatan i Borås och byggdes i början på 60- talet. I kraftvärmeverket utgör bland annat det brännbara avfallet (vita påsar och brännbart verksamhetsavfall) bränsle till fjärrvärme-, fjärrkyla- och elproduktion. 4. Avfallsstatistik Statistik inom avfallsområdet är komplext eftersom uppgifter ska samlas in från många aktörer, såväl privata som offentliga. Även det faktum att vi inom Europa har olika innebörd av olika begrepp gör att statistik blir komplex. Majoriteten av uppgifterna i statistiken är hämtade från EU-kommissionens hemsida samt via Avfall Sveriges (Avfall Sverige är den svenska branschorganisationen inom avfallshantering och återvinning) webbaserade statistikverktyg, avfall web. 4.1 Europa och Sverige Avfallshanteringen skiljer sig åt inom Europas alla länder. En del länder har förhållandevis hög andel återvinning medan andra fortfarande lägger det mesta av avfallet på deponi. Uppkomsten av avfall har en stark korrelation till BNP och konjunkturen i samhället. En stark ekonomi innebär att verksamheterna och invånarna producerar/konsumerar fler varor vilket gör att avfallsmängderna ökar 4.1.1 Mängder I snitt uppkom (år 2008) 520 kg hushållsavfall per person och år inom EU. I Sverige var siffran 511 kg hushållsavfall per person och år, se figur 5.1. 13

Figur 4.1: Mängden avfall från hushåll 2008 (kg per person och år) Källa: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/ Under 2009 minskade mängden avfall per person och år till cirka 480 kg i Sverige, detta till följd av lågkonjunkturen. 4.1.2 Behandlingsmetoder Det finns olika sätt att behandla avfall, och det skiljer sig avsevärt mellan Europas länder. Figur 5.2 visar hur mycket av avfallet som läggs på deponi, d.v.s. avfall som inte återvinns eller återanvänds på något vis (utvinning av deponigas kan förekomma i några fall). I Sverige har hushållsavfall till deponi minskat från 920 000 ton år 1999 till 63 000 ton 2009, en minskning med över 90 procent. Legend Cases 0.0-25.0 6 25.0-228.0 6 228.0-307.0 6 307.0-347.0 6 347.0-672.0 7 Data not available 3 Figur 4.2: Mängden avfall från hushåll som deponeras år 2008 (kg per person och år). Källa: http://epp.eurostat.ec.europa.e u/ 14

Sverige, Danmark, Norge, Tyskland, Holland och Schweiz är de länder som skickar mest avfall till förbränning. I Sverige finns ett väl utbyggt fjärrvärmenät och vi tar således tillvara på den energi som omvandlas från avfall till värme. Figur 5.3 visar hur mycket avfall som går till förbränning inom EU-länderna. Legend 0.0 0.0 0.0 19.0 19.0 55.0 55.0 172.0 172.0 433.0 Data not available Figur 4.3: Kommunalt avfall till förbränning (kg per person och år) Källa: http://epp.eurostat.ec.e uropa.eu/ I övrigt skiljer sig behandlingsmetoderna åt i medlemsstaterna. Sverige, Tyskland och Belgien har den högsta andelen materialåtervinning. Bulgarien och Rumänien deponerar det mesta av avfallet. Inom biologisk behandling visar Österrike största framgången, omkring 40 procent behandlas biologiskt. I hela Europa stod avfallsförbränningen för 20 procent och materialåtervinning inklusive biologisk behandling för 40 procent, resterande 40 procent deponerades. Sverige har en framträdande placering i Europa vad gäller avfallshantering. Exempelvis har Sverige arbetat med att minska mängden avfall till deponi genom ökad återvinning. Sverige har även valt att satsa på utbyggnad av kraftvärmeverk med avfallsbränsle som bas i sin produktion. Vidare har Sverige även arbetat med återvinning av material samt biologisk behandling av organiskt avfall. I Sverige fördelas behandlingssätten enligt följande (avser 2008) 1 : 15 procent till biologisk behandling 35 procent till materialåtervinning 48 procent till förbränning med energiutvinning 1 http://www.sopor.nu (2010-11-25) 15

1 procent till deponering 1 procent var farligt avfall med specialbehandling. 4.2 Borås Borås har arbetat aktivt med avfallsfrågor under många decennier. Kommunen var en av de första som satsade på en sorteringsanläggning med optisk sortering. Kommunen var även bland pionjärerna vad gäller biogasframställning som har pågått i snart 20 år. 4.2.1 Mängder Under 2009 insamlades 40 622 ton hushållsavfall i Borås. Räknat per person är det 420 kg 2. Motsvarade siffra för år 2008 är 425 kg per person och år, nedgången kan förklaras av kraftig konjunkturnedgång. 58 procent av avfallet från hushållen lämnas till centrala insamlingsplatser och resterande 42 procent samlas in fastighetsnära i Borås. 19% Kärl- och säckavfall (brännbart och matavfall) 2% 42% Grovavfall från ÅVC och separat insamlade mängder grovavfall Farligt avfall från hushåll ÅVS 37% Figur 5.4: Hushållsavfall fördelat på olika insamlingssätt. Bilden är ej komplett, ex lämnas asbest direkt på Sobacken och kommer inte med i denna redovisning. Likaså finns hushållsavfall som ex. slam, som inte redovisas i denna illustration. 2 Beräknat i Avfall Web, i den framräknade siffran tas även hänsyn till fritidshusboende, arbetsplatsnetto och gästnätter. Avfallet inkluderar kärl- och säckavfall, farligt avfall, grovavfall och förpackningar och tidningar från hushåll. 16

4.2.1.1 Kärl- och säckavfall Kärl- och säckavfall är hushållsavfall som normalt placeras i just kärl och säck, exklusive material med producentansvar, matavfall, grovavfall eller farligt avfall. Med kärl- och säckavfall avses sådant avfall som insamlas via containers, sopsug, underjordiska behållare samt övriga insamlingsbehållare. 4.2.1.2 Grovavfall Grovavfall är hushållsavfall som är tungt eller skrymmande eller annars olämpligt att samla in via kärl eller säck. Grovavfall samlas in via Borås Stads återvinningscentraler. Insamling av grovavfall kan även ske genom fastighetsnära insamling. 4.2.1.3 Matavfall Av hushållsavfallet står matrester för nästan halva vikten. Att sortera ut matavfallet minskar mängden brännbart hushållsavfall och möjliggör återvinning av matavfallet. Utsorterat matavfall behandlas biologiskt varvid biogödsel och biogas utvinns. Borås startade insamling av matavfall 1994 då rötkammaren på Sobackens avfallsanläggning togs i bruk. Matavfallet samlas som redan nämnts in i svarta påsar. 4.2.1.4 Slam, latrin och fett och frityrolja Slam behandlas i stadens reningsverk där det rötas till biogas. Rötresten används som gödsel i åkermark. Antalet enskilda avloppsanläggningar har ökat under de senaste två åren från 5 190 anläggningar 2007 till 5 544 anläggningar 2009. Borås Stad upphörde med insamling av latrin 2007. Fett och frityrolja insamlas sedan 2010 via stadens återvinningscentraler. Utvecklingen av insamling av fett och frityroljor kommer att fortgå under kommande period för avfallsplan. Fett och frityroljor används för framställning av biogas i Borås. 4.2.1.5 Park- och trädgårdsavfall Park- och trädgårdsavfall utgörs av organiskt material som insamlas via stadens grönytor samt via hushållens trädgårdar/grönytor. Insamling av trädgårdsavfall är koncentrerad till stadens återvinningscentraler. Behandlingen av park- och trädgårdsavfall utgörs av central kompostering på Sobackens avfallsanläggning. Park- och trädgårdsavfall utgör basen i boråskomposten som finns till försäljning för boråsarna. 4.2.1.6 Farligt avfall Farligt avfall är avfall som innehåller farliga ämnen för människor och natur. Det farliga avfallet ska hanteras separat från övrigt avfall. Insamlingen av farligt avfall i Borås sker via stadens återvinningscentraler. Det finns även möjlighet att få fastighetsnära insamling av farligt avfall i flerbostadshus. Insamlat hushållsavfall 2009 Kärl- och säckavfall 17 651 Grovavfall från ÅVC och separat insamlade mängder grovavfall 15 404 Matavfall 5 339 17

Slam från enskilda anläggningar 7 225 Fett och matolja från hushåll, restauranger och storkök 342 Farligt avfall från hushåll 1 028 varav småbatterier 25 Tabell 4.1: Insamlad mängd hushållsavfall år 2009, observera att del av begreppet matavfall ingår i kärl- och säckavfall (mängd anges i ton) Källa: http://www.avfallweb.se 4.2.1.7 Producentansvarsavfall Det svenska producentansvaret är som tidigare nämnts reglerat enligt miljöbalken. Producentansvaret omfattar Förpackningar Returpapper (tidningar, kataloger m.m.) Småbatterier Elektriskt och elektroniskt avfall Bilar Däck Läkemedel Radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor (ej relevant för Borås Stad och kommer därför inte att behandlas) Förpackningar och tidningar Den som tillverkar förpackningar har ansvar för att det finns insamlingssystem för förpackningarna och för att de nationella målen för återvinning uppnås. Förpackningar och tidningar kan lämnas vid någon av de cirka 80 återvinningsstationer som finns i Borås. Småbatterier Den som tillverkar eller importerar och säljer batterier i Sverige ska ta ansvar för att batterierna samlas in och återvinns. Småbatterier kan lämnas vid återvinningsstationer utrustade med en batteriholk, i övrigt kan de även lämnas vid stadens återvinningscentraler. Insamlat under producentansvar 2009 Tidningspapper 4886 Wellpapp/kartong 827 Plastförpackningar 201 Metall 153 Glas 1882 Totalt: 7949 Småbatterier 25 Elektriska och elektroniska produkter 1510 Tabell 4.2 Insamlade mängder avfall under producentansvar (mängd anges i ton). Källa: http://www.avfallweb.se Förändrade rutiner för statistikbearbetning Återvinningsstatistiken för plast- pappers- och metallförpackningar från tidigare år byggde på de mängder som entreprenörer rapporterat in till FTI. Numera ansvarar FTI själv för planering av tömning och transport. 2009 års siffror bygger därför på insamlingsmängden i behållarna på återvinningsstationerna, samt den fastighetsnära insamlingen. Detta gör att statistiken inte är helt jämförbar med tidigare år. 18

Återvinningsstatistiken för plastförpackningar Tidigare års återvinningsstatistik för plastförpackningar byggde på insamlad mängd hårda plastförpackningar från hushållen. I 2009 års statistik är även mjuka plastförpackningar inkluderade. Detta medför att återvinningsstatistiken för plastförpackningar inte kan jämföras mellan åren. Elektriskt och elektroniskt avfall Elektriska och elektroniska produkter, el-produkter, innehåller ämnen som är skadliga för miljön och människan. Elektriska och elektroniska produkter kan lämnas till återvinningscentraler i Borås. Bilar Producentansvar för bilar infördes i Sverige 1 januari 1998 som första land i Europa. Efter 1 juni 2007 omfattar producentansvaret alla bilar. Tillverkaren eller den som har fört in bilen i Sverige är skyldig att ta emot den gratis och se till att material och komponenter från bilen återanvänds, återvinns eller tas om hand på något annat miljömässigt godtagbart sätt. 85 procent av skrotbilen ska återvinnas. År 2015 höjs nivån till 95 procent. Det finns ingen tillgänglig statistik om skrotbilar i Borås. Däck Den som tillverkar, säljer eller för in bildäck i landet är skyldig att ta emot alla uttjänta däck och se till att däcken återanvänds, materialåtervinns, energiutvinns eller tas om hand på något annat miljömässigt godtagbart sätt. I ansvaret ingår även att informera om hur man återlämnar däcken och underlätta för detta. Förordningen omfattar alla däck, med undantag av cykeldäck och större entreprenaddäck. I Borås kan invånarna även lämna däck med och utan fälg på återvinningscentraler. Läkemedel Producentansvaret för läkemedel innebär att alla apotek är skyldiga att ta emot läkemedelsavfall och se till att avfallet transporteras bort och i övrigt hanteras på ett hälsooch miljömässigt godtagbart sätt. Producenterna är också skyldiga att informera dem som köper läkemedel om möjligheten att lämna tillbaka läkemedelsavfall till apoteken och om varför avfallet inte bör blandas med övrigt avfall. Producentansvaret för läkemedel omfattas dock inte av farligt avfall, vilket betyder att kommunerna ansvarar för att borttransportera och bortskaffa visa läkemedel som utgör farligt avfall och som kommer från hushåll. I dagsläget är det cytostatika och cytotoxiska läkemedel som utgör farligt avfall. 4.2.1.8 Insamling via ÅVC Mängden grovavfall från hushållen som samlats in vid ÅVC uppgick till 15 404 ton under 2009, varav 6 831 ton gick till avfallsbränsle. Den mängd hushållsavfall som sorterats som deponifraktion uppgick till 2 468 ton vilket innebär ca 2,5 kg per person och år. Insamlat hushållsavfall på ÅVC 2009 Brännbart hushåll 6 422 Hushållsavfall till deponi 2 468 Trädgårdsavfall 2 055 Gräs och löv 3 933 19

Wellpapper 666 Gips 332 Metallskrot 2 541 Målat trä 4 882 Hårdplast 230 Tabell 4.3: Fraktioner och mängder som sorterades ut på ÅVC under 2009. Ytterligare fraktioner förekommer (mängd anges i ton). 4.2.1.9 Verksamhetsavfall Statistik för totalt uppkommen mängd verksamhetsavfall är inte heltäckande för Borås, detta på grund av avsaknaden av ett helhetligt system för insamling av uppgifter om totalt uppkomna avfallsmängder. Verksamhetsavfall som Borås Energi och Miljö omhändertar 2009 Brännbart verksamheter 17 917 Blandat verksamheter 6 449 Bioavfall verksamhet 1 780 Bioslam hygieniserat 6 413 Trädgårdsavfall 1 787 Wellpapp 3 203 Gips 466 Totalt: 38 014 Verksamheters Farligt avfall som Borås Energi och Miljö omhändertar 2009 Samtliga EWC-koder 873 Tabell 4.4: Insamlade mängder verksamhetsavfall som Borås Energi och Miljö omhändertar (mängder i ton) 4.2.2 Plockanalys 2010 Under 2010 utfördes en plockanalys på innehållet i de svarta och vita påsarna. En plockanalys undersöker vilka material som finns i de svarta respektive vita påsarna. Plockanalysen genomfördes som ett examensarbete via Högskolan i Borås (Titel: Municipal Solid Waste Characterization of Borås) av Mitra Kaeni Moghadam och Parima Haji karimkhani. Tabell 5.5 visar hur innehållet såg ut i de vita påsarna i de tre områden som ingick i plockanalysen. De tre områden som omfattades av plockanalysen är Hestra (villaområde), Norrby (flerbostadshus) samt Kristineberg (flerbostadshus och villor). Matavfall är mellan 14 och 33 procent av innehållet i den vita påsen, som enbart ska utgöras av brännbart avfall. Ungefär 20 procent av innehållet i den vita påsen är förpackningar, d.v.s. producentansvarsmaterial som ska återvinnas via en återvinningsstation. Således utgörs 34 till 53 procent av vita påsarna av material som kan återvinnas. 20

HESTRA KRISTINEBERG NORRBY Hårdplast 7,24% 4,83% 4,06% Mjukplast 5,91% 4,79% 5,55% Papper 7,01% 10,36% 9,35% Pappersförpackningar 4,50% 3,79% 3,12% Tetra förpackningar 5,40% 3,79% 3,10% Övriga matförpackningar 3,60% 2,61% 1,15% PET 0,03% 0,14% 0,21% Blöjor och näsdukar 22,43% 21,23% 18,20% Metallförpackning 0,74% 1,47% 1,61% Metallförpackning med 0,10% 0,26% 0,37% deponirest Glasförpackning med deponirest 2,08% 4,28% 4,24% Metallskrot 1,89% 1,03% 0,80% Brännbart 20,58% 6,92% 10,69% Matavfall 13,85% 27,13% 32,86% Elektronik 0,90% 0,22% 0,16% Farligt avfall 0,63% 0,33% 0,21% Glödlampor 0,07% 0,04% 0,04% Batterier 0,06% 0,08% 0,08% Kartong 1,23% 2,28% 2,09% Övriga material 1,64% 4,21% 1,89% Påsarnas vikt 0,11% 0,23% 0,21% Summa 100,00% 100,00% 100,00% Tabell 4.5: Procentuell fördelning av innehållet i de vita påsarna inom plockanalysens tre områden. 4.2.3 Behandlingsmetod Behandlingssätten fördelas i Borås som 17,6 procent till biologisk behandling (35 kg/pers) 28,6 procent till materialåtervinning (120 kg/pers) 53,4 procent till förbränning med energiutvinning (224 kg/pers) 0,4 procent till deponering (1,53 kg/pers) 0,4% 28,6% 17,6% 53,4% Mängd hushållsavfall till förbränning Mängd hushållsavfall till biologisk behandling (biogas) Mängd hushållsavfall till materialåtervinning Mängd hushållsavfall till deponi Figur 4.5: Procentuell fördelning av utvalda behandlingssätt i Borås. 21

Matavfallet som sorterades ut vid den optiska sorteringen på Sobackens avfallsanläggning uppgick år 2009 till 3 627 ton. I ett senare skede avskiljs bland annat påsen och främmande material varpå den totala vikten minskar. Matavfall utgör 22 procent av kärl- och säckavfallet (år 2009) Mängden hushållsavfall som gick till förbränning var 23 256 ton, varav 16 425 var från kärloch säckavfall och 6 831 var från grovavfall. Behandlingsmetod 2009 Kärl- och säckavfall till förbränningsanläggning 16425 Trädgårdsavfall till förbränningsanläggning 0 Grovavfall till förbränningsanläggning 6831 Kärl- och säckavfall till central komposteringsanläggning 0 Kärl- och säckavfall till central biogasanläggning 5339 Trädgårdsavfall till central biologisk behandling 2393 Matavfall som hemkomposteras i en- och tvåfamiljshus 91 Matavfall som hemkomposteras i flerbostadshus 0 Matavfall som mals i matavfallskvarn 0 Tabell 4.6: Behandlingsmetod (vikt anges i ton) av vissa hushållsavfall (inkl. därmed jämförligt avfall) Källa: http://www.avfallweb.se 5. Uppföljning av de nationella målen I följande kapitel redovisas nuläget i Borås för de nationella miljömål som berör avfallshanteringen. Nationellt mål Den totala mängden avfall ska inte öka. Utfall Borås: Uppföljning av detta mål går inte att göra med den statistik som finns tillgänglig idag. Siffror finns varken för totalmängd eller för trender bakåt i tiden. Däremot kan mängderna hushållsavfall och producentansvarsavfall följas upp. Utfall av vissa nyckeltal i Borås ses i tabell 6.1. Jämförelse sker med övriga Sverige (uppgifter hämtade från Avfall Web). Utveckling av insamlad mängd hushållsavfall via kärlhämtning visas i figur 6.1. Under den tidsperiod som visas i tabell 6.1 kan utläsas att hushållsavfallsmängderna gått ned från år 2007, vilket beror på en kraftig konjunkturnedgång som påverkat konsumtionsoch produktionsmönstren. I ett längre perspektiv har det skett en kraftig ökning av mängder avfall från hushåll och den förväntas öka vid stigande konjunktur. 22

Borås Sverige Nyckeltal 2007 2008 2009 Medel Min Max Mängd insamlat hushållsavfall (avfall från hushåll samt därmed jämförligt från annan verksamhet) (Kg/person) 425 425 420 497 159 887 Varav, Mängd insamlat kärl- och säckavfall (Kg/person) 177 171 170 218 104 396 Varav, Mängd insamlat grovavfall (Kg/person) 138 146 149 177 13,22 469 Varav, Mängd insamlat förpacknings- och tidningsmaterial (Kg/person) 83 79 77 73 0 160 Tabell 5.1: Utfall av vissa nyckeltal för avfall. Medelvärde för Sverige gäller för inrapporterade kommuner i Avfall Web. ton/år 18500 18000 17500 17000 16500 16000 15500 15000 14500 185 180 175 170 165 160 155 kg/inv ton/år kg/inv 14000 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 150 Figur 5.1 Mängden hushållsavfall i Borås via kärlhämtning, d.v.s. exklusive grovavfall (numera svarta och vita påsar), siffran inkluderar avfall insamlat med sopsug. Nationellt mål: Senast år 2010 ska minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Utfall Borås: Utfallet redovisas av tabell nedan. Borås ligger nära att uppnå målet. Utfall Borås: 2009: 47 % 23

Statistik för glas-, pappers- och metallinsamlingen visar inga tydliga trender, däremot har insamling av plast ökat på senare år. Under 2009 tillkommer mjuka plastförpackningar i insamlingen. Tidningsinsamlingen visar på en sjunkande trend. Glas Papper Metall Plast Tidningar 2006 17,93 7,74 1,81 1,32 50,91 2007 18,52 8,17 1,44 1,36 54,81 2008 16,74 7,53 1,6 1,64 52,22 2009 18,37 8,07 1,49 1,96 47,69 Tabell 5.2: Insamlade mängder (kg) förpackningar och tidningar per invånare i Borås. Källa: www.ftiab.se Enligt uppgifter från FTI ligger insamlingsgraden i Borås beträffande glas-, papper-, metall-, plastförpackningar under medelsnittet i Sverige. Nationellt mål: Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Utfall Borås: Borås har uppnått den insamlingsgrad som det nationella miljömålet anger. Verksamheten har dock vissa brister vid sortering av svarta vita påsar på grund av föråldrad anläggning som gör att utsorteringsgraden av matavfall från hushåll inte är tillfredsställande. Utveckling av anläggningen är planerad. Utfall Borås 2009: 77 % FÖRBRÄNNING 2418 3 627 1 209 SORTERING PRESS RÖTNING Matavfallsmålet MATAVFALL HUSHÅLL MATAVFALL VERKSAMHETER 1711 Biologisk behandling MATAVFALL 91 HEMKOMPOSTERING TRÄDGÅRDSAVFALL HUSHÅLL 2393 KOMPOSTERING Figur 5.2: En schematisk bild över mängder matavfall in till rötningsanläggningen under 2009, samt mängder trädgårdsavfall till biologisk behandling. 24

Nationellt mål Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Utfall Borås Det slam som produceras vid Gässlösa reningsverk blev certifierat under 2009. Inkommande mängd fosfor år 2009 var 87 600 kg varav 75 procent fastläggs i slammet och 25 procent följer med vattnet och resten med slammet. Således hamnar 65 700 kg fosfor i slammet och på jordbruk. Allt slam återförs till jordbruk. Målet om att minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp ska återföras till produktiv mark har uppnåtts. Utfall Borås 2009: 75 % 25

Bilaga 2 Anläggningar och gamla deponier

Innehållsförteckning 1. Avfallsanläggningar i Borås Stad...3 1.1 Sobackens avfallsanläggning...3 1.2 Återvinningscentraler...4 1.2.1 Lusharpans ÅVC...5 1.2.2 Boda ÅVC...7 1.2.3 Fristad ÅVC...8 1.2.4 Dalsjöfors ÅVC...9 1.2.5 Viskafors ÅVC...11 1.3 Kraftvärmeverket Ryaverket...12 2 Övriga avfallsrelaterade verksamheter...13 2.1 Förteckning över återvinningsstationer i Borås Stad...16 3 Riskklassning av nedlagda deponier...18 2

1. Avfallsanläggningar i Borås Stad 1.1 Sobackens avfallsanläggning Fastighetsbeteckning: Rydboholm 1:451 Verksamhetskoder: Verksamhet Verksamhetskod Kommentar Mellanlagring av avfall 90.30 Vid bränsleberedningen Mellanlagring av farligt avfall 90.50 Sortering av avfall 90.70 Optisk sortering Mekanisk bearbetning 90.100 Bränsleberedning Animaliska biprodukter 90.240 Rötningsanläggning Deponering 90.300 Deponering av farligt avfall 90.330 Fordonsservice och drivmedel 50.10 Verkstad och tvätthall Lagring av timmer 20.80 Flisning av timmer 20.40 Sammanställning av tillståndsgivna mängder och faktiska mängder under 2010 Total hanterad mängd Total mängd avfall som får tas emot, sorteras, behandlas, lagras och bortskaffas. 1. Optisk sortering Mängd källsorterat hushållsavfall som får hanteras i anläggning för mottagning och separering, och som därefter ska föras till biologisk behandling, bränsleberedning eller i mycket ringa grad till deponering. 2. Biologisk behandling Mängd hushållsavfall samt annat avfall som får behandlas genom rötning/kompostering 3. Behandling av förorenade massor - Total behandlad mängd som medel under 5 år Tillståndsgiven mängd (ton/år) Faktisk mängd 2010 (ton) 300 000 258 486 35 000 23 961 45 000 27 787 40 000 24 588 - Total behandlad mängd/år 70 000 31 352 - Varav farligt avfall/år - 0 Kommentar/ Bilaga Varav 1 418 ton från Bollebygd och 5 808 ton från Mark. Rötning och kompostering (exkl. biol. behandling av förorenade massor) Massor som är farligt avfall behandlas ej. - Varav oljeförorenat/år 30 000 31 352 3

4. Mellanlagring av farligt avfall Mängd farligt avfall från hushåll och verksamheter som får mellanlagras 5. Avvattning av industrislam Tillståndsgiven mängd (ton/år) Faktisk mängd 2010 (ton) 5 000 4 387 Kommentar/ Bilaga Total mängd mottaget under 2010. Mängd industrislam och slam från dagvattennätet som får behandlas (inte klassat som farligt avfall) 6. Beredning till avfallsbränsle 5 000 279 Mängd avfall som får beredas vid bränsleberedningen - Total mängd 135 000 96 495 - Varav sorterat hushållsavfall 55 000 19 581 7. Deponering Material som får deponeras på deponi för icke farligt avfall - Total mängd 100 000 97 580 - Varav mängd asbest (punkt 7b) 1 000 527 8. Behandling av tvätthallsgrus Villkor utgått genom Miljödomstolens dom 2010-07-14 9. Behandling av flygaska som är farligt avfall Villkor utgått genom Miljödomstolens dom 2010-07-14 10. Behandling av övriga askor Mängd övriga askor som får behandlas. Sammanlagd mängd behandlat farligt avfall inkl. deponering av asbest Omfattar punkt 3, 7b, 8, 9 15 000 0 20 000 527 OBS! Inklusive konstruktionsma terial som lagts på deponi Ingen aska har behandlats = Asbest. Förorenade massor som är farligt avfall behandlas inte. 1.2 Återvinningscentraler I Borås finns fem återvinningscentraler (ÅVC): Lusharpan Boda Fristad Dalsjöfors Viskafors 4

På ÅVC kan du lämna bland annat Batterier Brännbart avfall Däck på fälg Elektronikskrot Fyllnadsmassor Färg Färgtoner Förpackningsmaterial Gips Hårdplast Isolering Kemiska produkter Komposterbart trädgårdsavfall Kyl & frys Lysrör & glödlampor Matolja Metallskrot Spillolja Tidningar Tryckimpregnerat trä Trä Trädgårdsris Wellpapp Vitvaror 1.2.1 Lusharpan ÅVC Fastighetsbeteckning: Järnvägen 2:1 Verksamhetskoder 07-02. Ansökan omfattar de verksamhetskoder som anges i tabell 1. Verksamhet Mellanlagring av annat än farligt avfall Ansökan om tillstånd för verksamheten vid Lusharpan ÅVC sändes till Länsstyrelsen 2010- Verksamhetskod 90.60 Mellanlagring av farligt avfall 90.50 Tabell 1. Ansökta verksamhetskoder Kommentar Tillstånd inte erhållet vid tidpunkten för framtagande av avfallsplanen. Ansökan insänd till Länsstyrelsen 2010-07-02. 5

Mellanlagrade mängder 2010 Verksamhetskoderna för mellanlagring av farligt avfall och annat avfall än farligt avfall har utformats det är den momentana mellanlagrade mängden som begränsas. Eftersom det inte sker någon in- eller utvägning av avfallet på återvinningscentralen beräknas den maximala momentana mellanlagrade mängden på följande sätt: Antal containrar/behållare för respektive avfallsslag som ryms på centralen Medelvikten för en full container/behållare för detta avfallsslag X = Maximal momentan mellanlagring av respektive avfallsslag I tabell 2 redovisas ansökta momentana mängder samt de beräknade faktiska mängderna för 2010. Avfallsslag Total mängd mellanlagrat avfall utöver farligt avfall Ansökt mängd (enligt ansökan daterad 2010-07-02) Faktisk maximal mängd 2010 (beräknad enligt formel ovan) 50 ton 45 ton Oljeavfall 3,5 ton 3 ton Blybatterier 1,2 ton 1,1 ton Elektriska och elektroniska produkter 5 ton 3,6 ton Impregnerat trä 5 ton 2,4 ton Annat farligt avfall 6 ton 3,5 ton Tabell 2. Ansökta och beräknade momentana mellanlagrade mängder För att ge en uppfattning om de avfallsmängder som tas emot på centralen under ett år redovisar tabell 3 de mottagna mängderna för annat avfall än farligt avfall under 2010, fördelat på avfallsslag. Avfallsslag Total mängd 2010 (ton) Brännbart 1 572 Deponi 76 Färgat glas 65 Gips 197 Gräs-Löv 346 Hårdplastförpackningar 89 Impregnerat trä 168 Metallförpackningar - Metallskrot 178 Målat trä 1 398 Ofärgat glas 53 Park- och trädgårdsavfall 105 Schaktmassor-fin 961 Schaktmassor-grov - Tidningar 209 Wellpapp 31 Totalt 5 450 Tabell 3. Totala insamlade mängder av annat avfall än farligt avfall under 2010 6

1.2.2 Boda ÅVC Fastighetsbeteckning: Hässleholmen 3:1 Verksamhetskoder Verksamhet Mellanlagring av annat än farligt avfall Verksamhetskod 90.60 Mellanlagring av farligt avfall 90.50 Tabell 3. Ansökta verksamhetskoder Kommentar Tillstånd daterat 2011-069-17 Mellanlagrade mängder 2010 Verksamhetskoderna för mellanlagring av farligt avfall och annat avfall än farligt avfall har utformats det är den momentana mellanlagrade mängden som begränsas. Eftersom det inte sker någon in- eller utvägning av avfallet på återvinningscentralen beräknas den maximala momentana mellanlagrade mängden på följande sätt: Antal containrar/behållare för respektive avfallsslag som ryms på centralen Medelvikten för en full X container/behållare för = detta avfallsslag Maximal momentan mellanlagring av respektive avfallsslag I tabell 2 redovisas tillståndsgivna momentana mängder samt de beräknade faktiska maximala mängderna för 2010. (under 2010 hade tillstånd inte ännu erhållits) Avfallsslag Tillståndsgiven mängd Faktisk maximal mängd 2010 (beräknad enligt formel ovan) Total mängd mellanlagrat avfall utöver farligt avfall 50 ton 45,4 ton Oljeavfall 3,5 ton 3 ton Blybatterier 1,5 ton 0,55 ton Elektriska och elektroniska produkter 4,5 ton 4,5 ton Impregnerat trä 5 ton 2,35 ton Annat farligt avfall 7 ton 5,55 ton För att ge en uppfattning om de avfallsmängder som tas emot på centralen under ett år redovisar tabell 3 de mottagna mängderna för annat avfall än farligt avfall under 2010, fördelat på avfallsslag. Avfallsslag Total mängd 2010 (ton) Brännbart 1 919 Gräs-Löv 653 Park- och trädgårdsavfall 205 Impregnerat trä 178 Målat trä 1 637 Deponi 63 7