Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län. Bredband där du bor, verkar och vistas

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 1 (27) Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län Bredband där du bor, verkar och vistas Bredbandssamordning i Västra Götaland Hur vi når bredbandsmålen 2020? Remissutgåva

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 2 (27) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Inledning... 5 2.1 Nuläge... 5 2.2 Utveckling i länet sedan 2009... 5 2.3 En förändrad marknad... 7 2.4 Aktörerna som påverkar bredbandsutvecklingen i Västra Götaland... 8 3 Prognos för 2020... 9 4 Nyttan av bredband... 10 5 Samhällsekonomisk inverkan av fiberutbyggnad i Västra Götalands län... 11 6 Syftet med denna strategi... 12 7 Visioner... 13 7.1 Regional Vision... 13 7.2 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020... 13 8 Mål... 14 8.1 Europeiska och nationella bredbandsmål... 14 8.2 Regionala bredbandsmål... 14 8.3 Kontrollstation... 14 8.4 De resterande 10 procenten?... 16 9 Handlingsplan för att nå målen... 17 9.1 Landsbygdsprogrammets projektstöd för bredbandsutbyggnad... 17 9.2 Fortsatt utbyggnad av teknikneutrala och öppna fiberanslutningspunkter... 18 9.2.1 Fiberansluta koppar- och radiolänkanslutna telestationsområden... 18 9.2.2 Ta fram nya lämpliga fiberanslutningspunkter i länet... 18 9.3 Fiberutbyggnad genom fiberföreningar... 19 9.3.1 Stödja fiberföreningsarbete på landsbygden... 19 9.3.2 Stödja bildandet av fiberföreningarnas förening... 19 9.4 Kommunernas arbete med att underlätta för marknadens aktörer... 20 9.5 Välfärdsbredband... 21 9.6 Robusthet och redundans... 21 9.7 Efterfrågeskapande aktiviteter... 22 9.8 Behov av mer statligt stöd fram till 2020... 22 9.9 Åtgärder för trådlösa mål... 23 9.9.1 Stödja införandet av Wifi Hotspots... 23 9.9.2 Utreda mobilt bredband längs kollektivtrafikstråk... 23 9.9.3 Yttäckande mobilt bredband i hela länet... 23 9.9.4 Samhällsmaster... 23

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 3 (27) 10 Förvaltning och uppföljning av bredbandsstrategin... 25 11 Fördjupning och källförteckning... 26 12 Bilageföreckning... 27

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 4 (27) 1 Sammanfattning Strategin ska utveckla regionens övergripande vision och mål i ett antal konkreta och mätbara delmål och därefter föreslå ett antal åtgärder för att nå dessa mål. Strategin ska bidra till att ge länet en gemensam syn på vad ett fortsatt statligt stöd ska användas och hur länet kan underlätta för marknadens aktörer på bästa sätt för att ge länets invånare och näringsliv bäst nytta, förbättrad miljö och en hållbar utveckling. I dagsläget har Västra Götalands län en något lägre andel hushåll och företag med tillgång till snabbt bredband än Sverige som helhet. Denna regionala bredbandsstrategi och dess bilagor ska peka ut vägen mot att nå målen för regionen. Följande mål ska i Västra Götalands län vara uppfyllda år 2020: 1. 90 % av regionens hushåll och företag ska ha tillgång till robust bredband med en hastighet på 100 Mbit/s symmetriskt. 2. 50 % av hushållen ska ha köpt abonnemang på minst 100 Mbit/s 3. 90 % av regionens yta ska nås av någon typ av mobilt bredband med 30 Mbit/s. De åtgärder som ska bidra till att uppnå målen är bland annat följande: 1. Utnyttja Landsbygdsprogrammets projektstöd för bredbandsutbyggnad 2. Fortsätta utbyggnad av teknikneutrala och öppna fiberanslutningspunkter 3. Stödja fiberutbyggnad via fiberföreningar 4. Vidareutveckla kommunernas arbete med att underlätta för marknadens aktörer 5. Införa välfärdsbredband 6. Förbättra robusthet och redundans 7. Främja efterfrågeskapande åtgärder 8. Behov av ytterligare statligt stöd fram till år 2020 9. Åtgärder för trådlösa mål Bredbandsutbyggnad är främst en fråga för marknadens aktörer. På landsbygden, där det inte är lika lätt att nå lönsamhet, drivs utbyggnaden ofta av ideella krafter och fiberföreningar. Finansieringen av utbyggnaden där sker huvudsakligen av de boende själva. Nätägare och operatörer som agerar på marknaden bidrar också. En mindre, men mycket viktig del av finansieringen kommer från Landsbygdsprogrammet vars regler bestäms av Jordbruksverket och som administreras av Länsstyrelsen. Västra Götalandsregionen och kommunerna kan bidra med full finansiering av nya fiberanslutningspunkter i särskilt utpekade bristområden. Kommunerna har en viktig roll i bredbandsarbetet. Det finns en lång rad åtgärder som de kan göra för att underlätta utbyggnaden. Till stor del handlar det om administrativa åtgärder som samordning av grävande aktörer, att ha smidig hantering av grävtillstånd, ledningsrätt och bygglov. Men det kan även vara ett ekonomiskt åtagande i form av kommunal borgen för fiberföreningar. Välfärdsbredband, samhällsmaster och robusthet är andra åtgärder som behöver utvecklas fram till år 2020. Den regionala visionen med denna bredbandstrategi är att skapa förutsättningar för att vara bäst i Sverige på att nå målet med den svenska digitala agendan, det vill säga att vara i världsklass på att använda digitaliseringens möjligheter.

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 5 (27) 2 Inledning 2.1 Nuläge Sverige är på många sätt en framstående IT-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regelbundet använder IT och internet. Sverige ligger i värdsklass enligt många rapporter 1 som tagits fram de senaste åren kring IT, bredbandsutbyggnad och dess nyttjande. Nedanstående tabell visar täckning för olika hastigheter och bredbandstekniker för hushåll och företag i Västra Götalands län enligt PTS Bredbandskartläggning 2014 2. 10 Mbit/s 30 Mbit/s 100 Mbit/s Fiber xdsl 4G Hushåll 99,98 % 73,51 % 49,14 % 43,19 % 99,07 % 99,97 % Företag 99,94 % 65,65 % 40,70 % 36,98 % 98,03 % 99,92 % Motsvarande tabell gällande genomsnittet för hushåll och företag i Sverige. 10 Mbit/s 30 Mbit/s 100 Mbit/s Fiber xdsl 4G Hushåll 99,71 % 72,83 % 53,62 % 49,30 % 98,04 % 99,19 % Företag 99,26 % 65,62 % 46,15 % 43,71 % 96,08 % 98,27 % För låga hastigheter och långsamma tekniker har alltså Västra Götalands län ett bättre läge än riksgenomsnittet, men för höga hastigheter och snabba tekniker är läget det omvända. 2.2 Utveckling i länet sedan 2009 Inom länet har en systematisk satsning på bredband skett de senaste åren. Bredbandsutbyggnaden på landsbygden som drivs av lokala, ideella krafter i fiberföreningar har dramatiskt ökat från en låg nivå 2010. De främsta anledningarna till detta är att EU från och med 2009 satsade 250 Mkr på bredband i Sverige och att regelverket för kanalisationsstödet förenklades. När intresset därefter eskalerade skickade Länsstyrelsen i Västra Götalands län och VGR ett brev till regeringen med information om det ökade intresset och en begäran om en ökad satsning från staten på bredbandsutbyggnad på landsbygden. År 2012 satsade svenska regeringen 500 Mkr och hösten 2013 ytterligare 625 Mkr på utökat stöd. År 2008 hade 17,63 % av hushållen och 16.01 % av arbetsställena i Västra Götaland tillgång till fiber inom 354 meters avstånd (inom en ruta med 250 x 250 meter, vilket var det mått man använde då) enligt PTS (Post- och Telestyrelsen) siffror för år 2007. Vid bredbandskartläggningen år 2013 kunde 49 % av befolkningen och 41 % av företagen nås av bredband om minst 100 Mbit/s enligt PTS (PTS-ER-2014:12). Första året hastighet kunde mätas var år 2009 och då hade 49 % av hushållen tillgång till 100 Mbit/s nedströms (vid nedladdning). Sverigesnittet var 53 %. En anledning till att utvecklingen har varit god i Västra Götaland kan vara att samverkansgruppen UBit har stimulerat till insatser som har varit till nytta för fiberföreningsprojekt och kommunerna i länet. UBit bildades vid årsskiftet 2007-2008 av Västra Götalandsregionen och länets kommuner. UBit står för "Utveckling av bredband och 1 Rapport Global Forum, Broadband index 2 PTS-ER-2014:12

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 6 (27) IT-infrastruktur". Syftet med gruppen är att genomföra det som krävs för att nå målen i Västra Götalands och Sveriges bredbandsstrategi. Organisationsstrukturen består av en politisk styrgrupp och arbetsgruppen UBit. Den politiska samverkan inom bredbandsområdet och arbetet med den digitala agendan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna sker i Beredningsgruppen för hållbar utveckling, BHU. Styrgruppen för UBit består av BHU s presidium. Respektive kommunalförbund har valt en person som ansvarig för informationsinsamling och informationsspridande inom sina respektive kommunalförbund. Sedan 2010 har Länsstyrelsen i Västra Götalands län deltagit i gruppen och från och med 2012 finns även Coompanion och Hela Sverige Ska Leva med. UBit-gruppen kan ses som en rådgivningsbyrå för länets kommuner och fiberföreningar gällande bredbandsfrågor. Här finns en hög kompetens och lång erfarenhet av telekombranschen, fiberföreningar, offentliga upphandlingar, bredbandsarbete i kommunerna och alla har deltagit på informationsmöten ute i kommunerna. Att bredbandsutveckling är lika med samhällsutveckling är ett tema som används genomgående i arbetet efter 2010. På det temat har också ett seminarium riktats mot offentliga ledningspersoner i länet genomförts i april varje år med visionsinnehåll och konkret komptenshöjande innehåll. De flesta kommunerna har tagit fram bredbandstrategier. Utifrån dessa arrangeras aktiviteter och informationskvällar med olika innehåll. De har undersökt möjligheterna till att skapa fiberföreningar i sina områden och tittat på lämpliga tårtbitar av sitt geografiska område som indelningar för arbetet. Startaktiviteterna för detta har oftast skett tillsammans med Västra Götalandsregionens personal som via länets bredbandssamordningsgrupp UBit tagit fram ett koncept för aktiviteter för fiberföreningar som man kallar de 3 i:na, nämligen; 1. Inspiration 2. Information 3. Implementation Västra Götalandsregionen tog hösten 2009 fram ett bredbandsstöd för att bygga bort de då besvärligaste bristområdena som definierades i den förra bredbandstrategin med en prioritering enligt följande (antal 2014-09-01, inkluderar även de områden som är under bortbyggande av kommunerna) 1. Områden som endas nås av kopparkabel, 77 st. 2. Områden som nås via radiolänk, 78 st. 3. Områden med mer än 2 km fågelvägen från fiberansluten telestation. En ram på 150 Mkr under fem år reserverades för att bygga nya fiberanslutningspunkter i dessa områden. Endast kommuner kunde ansöka om stöd och detta under förutsättning att de tog fram en ny bredbandsstrategi för sin kommun och att de själva bidrog med lika mycket pengar. Detta stöd är med denna inriktning noterat vid EU-kommissionen som ett godkänt offentligt stöd. Av de två första bristområdena är ca 100 under bortbyggande via kommunernas och Västra Götalandsregionens insatser. TeliaSonera meddelade i januari 2012 att de fram till 2015 lägger ned ca hälften av de 2 000 kopparanslutna telestationer som då fanns. Detta beslut har också påverkat tillkomsten av fiberföreningar på landsbygden. I Västra Götaland kommer ca 12-13 telestationer att totalt ha lags ner under detta projekt. Även enstaka abonnentlinjer som skadats vid ex stormar kan bli nedlagda. Ersättning blir ett fast mobilt abonnemang som numera fungerar bra. I Västra Götaland fanns sommaren 2014 över 200 fiberföreningar, varav 60-70 är färdigbyggda och i drift. Drygt 100 föreningar fick positivt beslut om finansiellt stöd under

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 7 (27) 2013. Ytterligare 110 bidragsansökningar hade kommit in vid årsskiftet 2013-2014, men har i brist på medel ännu inte fått besked om att de kommer att få pengar och får söka om i det nya Landsbygdsprogrammet som startade september 2014. Vid årsskiftet 2014-2015 fanns ca 80 ansökningar inne via det nya systemet. På flera håll har det också bildats s k paraplyföreningar som innebär att ett antal fiberföreningar går samman som medlemmar i en övergripande förning som kan hantera upphandling av driftavtal, nya tjänster och sköta administration för de iblandade föreningarna för att minska på den fortsatta arbetsbördan. Bredbandsföreningen Great verkar i de västra delarna av länet och arrangerar aktiviteter nästan varje månad kring mobila eller fasta bredband och alla de tjänster och produkter som använder näten. Medlemmar är de stora operatörerna, Volvo, Ericsson etc samt även Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Genom dessa arrangemang har intresset också ökat för kraftfullare bredband även i tätorterna. En stor del av flerfamiljshusen i större tätorter har blivit fiberanslutna de senaste åren. Den satsningen har genomförts av de kommersiella aktörerna, där bland annat stadsnäten ingår, och är i stort sett avslutad. Den utveckling som skett har gjort och kommer att göra Västra Götalands län till ett län där digital delaktighet har mycket goda förutsättningar och där digitaliseringens möjligheter kan utnyttjas i princip överallt. Några av de faktorer som har gjort att bredbandsutvecklingen i länet har gått så starkt framåt är kommunernas starka engagemang samt god samverkan mellan kommunerna, Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 2.3 En förändrad marknad Operatörerna TeliaSonera Skanova och IP Only har de senaste åren aktiverat sig på bredbandsmarknaden på ett helt nytt sätt. De bygger mycket mer nät än tidigare och köper också upp befintliga nät från kommuner och stadsnät. Investeringar på 15-20 Mrd bara i Sverige utlovas. Inte minst har de utvecklat nya koncept för att hjälpa fiberföreningar att komma igång. Stadsnäten samarbetar också mer för att möta behoven av fiber och kapacitet från de stora operatörerna i Sverige. På många ställen i Sverige har det uppstått samarbetsorganisationer för stadsnät och kommuner. I Västra Götalands län bildas nu det regionala bredbandsbolaget Netwest AB vars syfte är att från ett ställe marknadsföra de samlade stadsnäten i Västra Götaland. Även de fiberföreningar som samlat går ihop i en s k paraplyföreningar inom sina kommuner eller liknande kluster ska kunna erhålla marknadsföring av Netwest om de så önskar och klarar de krav som marknaden ställer på professionella bredbandsnät. Regeringen fortsätter genom Landsbygdsprogrammet att stimulera utbyggnaden av snabba bredbandsnät genom stöd även perioden 2014 till 2020. 2014 avsattes 3,25 Mrd kr för ändamålet. Västra Götalands län får de närmaste åren 523 Mkr av dessa. Mer detaljerad information om den förändrade marknaden finns i bredbandsstrategins bilaga 1.

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 8 (27) 2.4 Aktörerna som påverkar bredbandsutvecklingen i Västra Götaland Denna bild är en översikt över de aktörer som samspelar och påverkar utbyggnaden av bredband i Västra Götalands län. Aktörerna beskrivs i bilaga 1.

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 9 (27) 3 Prognos för 2020 Under år 2014 har tre olika beräkningar gjorts av vad det skulle kosta att nå 90-procentsmålet i Sverige. Västra Götalands läns del av detta varierar i dessa beräkningar mellan 5,36 Mrd kr och 9,42 Mrd kr. Beräkningarna redovisas i strategins bilaga 1. Osäkerheten är alltså ganska stor om hur mycket pengar som kommer att behövas för att nå målet. Huvudelen av dessa investeringar bekostas av marknaden och slutanvändarna, ca 85-90%. Med vetskapen om den kö som fanns av stödansökningar från fiberföreningar i december 2013, så kommer inte Västra Götalands läns andel av Landsbygdsprogrammet att räcka längre än till ca 2016. Med ett ytterligare statligt stöd även efter 2016, blir förutsättningarna för att lyckas uppfylla målen bättre. Då bedömer arbetsgruppen UBit att det finns en rimlig sannolikhet och ett gott hopp om att med ovan beskrivna satsningar från marknadens aktörer och ett fortsatt stöd samt inte minst med en god vilja från slutkunderna, nå länets mål om 100 Mbit/s symmetriskt 3 till 90 % av hushållen. 3 Symmetriskt betyder samma hastighet i bägge riktningarna, uppströms och nedströms.

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 10 (27) 4 Nyttan av bredband Den nytta en bra IT-infrastruktur kan ge oss i Västra Götaland kan för olika målgrupper formuleras på nedanstående sätt; Invånare: att göra regionen attraktiv för att säkerställa inflyttning av arbetskraft och nyskapande verksamheter att erbjuda moderna tjänster i hemmet som TV, underhållning, distansutbildning och samhällstjänster att möjliggöra hållbar utveckling genom ökat hemarbete att möjliggöra hållbar utveckling genom distansmöten med bild och ljud att ge de boende på landsbygden minst lika bra förutsättningar för elektronisk kommunikation som de som bor i tätorterna att öka möjligheterna för deltagande i den demokratiska processen att ge förutsättning för trygghet i hem- och äldrevård att erbjuda allehanda e-tjänster att kunna använda kollektivtrafik och ha god kommunikationsmöjlighet med mobilt bredband under resan Näringsliv: att skapa förutsättning för expansion och utveckling av befintliga företag att ge möjlighet för nyföretagsetablering av moderna företag i alla delar av länet, även på landsbygden att företag överallt har lika stora möjligheter att leverera tjänster mot hela världen Offentlig verksamhet: att ge förutsättningar för rationalisering, samordning och effektivisering av offentliga verksamhetssystem att möta ökade krav på offentlig service till oförändrade eller sänkta kostnader så att skattehöjningar kan undvikas att kunna ge lika bra offentlig service på landsbygd som i tätort att ge möjlighet till effektivare behandling av sjuka och omsorg till äldre i hemmiljö att högskolor och universitet fortsätter ha bra tillgång till bredbandsuppkopplingar av både fast och trådlös karaktär för att ge forskare och studenter bästa förutsättningar för sitt arbete. Att landstinget kan leverare den patientservice som förväntas både på vårdcentraler och Folktandvård som för sjuka som vårdas i sina hem En bra och miljöeffektiv IT-infrastruktur är också en viktig förutsättning för en förbättrad miljö och en hållbar utveckling. Stora minskningar av koldioxidutsläpp kan uppnås genom nyttjande av fler digitala tjänster och därmed minskade egna transporter och ökat kollektivtrafiknyttjande. Turister/besökare: att erbjuda Wifi Hotspots på ett flertal turistmål vilket underlättar besökarnas möjligheter att ta del av Västra Götalands sevärdheter och attraktioner samt deras möjligheter att hålla kontakt med släktingar och vänner på hemmaplan att göra det möjligt att ha bra mobila uppkopplingar även i skärgården, på campingplatser och andra ställen utanför tätorterna

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 11 (27) 5 Samhällsekonomisk inverkan av fiberutbyggnad i Västra Götalands län Länet har genomfört en samhällsekonomisk analys av vad en fortsatt satsning på fiberutbyggnad kan ge för samhällsekonomiska effekter. Utredningen är genomförd av ACREO, en forsknings och utredningsenhet inom Swedish ICT 4. Hela rapporten är mycket intressant och är bilaga 2 till den regionala strategin. Tydligt är att en stor besparingspotential finns och att kraftfullt bredband har en positiv miljöpåverkan genom bl a minskade transporter. Sammanfattningen av rapporten återges här. I denna studie har vi analyserat några samhällsekonomiska effekter av bredbandsutvecklingen i Västra Götaland, med fokus på konkurrens, miljö, och potential för kostnadsminskningar inom hemtjänst. Bredbandsutvecklingen har bedrivits som ett regionprojekt och har därför analyserats ur ett regionperspektiv. Det finns många lokala faktorer och variationer som inte har behandlats i denna studie. Studien innehåller också en del beskrivningar av regionen och dess historia samt omfattning och ansvarsområde samt den regionala bredbandsutvecklingen som är välkänd för verksamma inom regionen, men för att kunna förstå bakgrunden och helheten har vi ansett det viktigt att beskriva detta. Slutligen, har vi analyserat de potentiella kostnadsminskningar för leveransen av hemtjänst som ett välutbyggt fibernät kan möjliggöra för Västra Götaland. Beräkningarna visar att ett begränsat införande av digitala tjänster kan frigöra mellan 200 och 400 miljoner kronor per år i Västra Götaland, som kan användas för att fortsätta leverera högkvalitativ hemtjänst till en växande seniorbefolkning. Ett mer ambitiöst införande kan öka siffran till mellan 1.7 och 3.7 miljarder kronor. Resultaten visar att öppna fibernät leder till lägre konsumentpriser för internettjänster i Västra Götaland, liksom övrigt i Sverige. Det finns också en tydlig och mätbar effekt på miljön: vi visar t.ex. att ett begränsat införande av digitala tjänster för äldreomsorg kan leda till runt 1 000 ton mindre utsläpp CO2 pga. minskade transporter, medan distansarbete i bredare mening kan leda till större utsläppsminskningar. Länet släpper totalt ut ca 11,2 miljoner ton per år. 4 Acreo rapport acr057482, Samhällsekonomisk inverkan av FTTH i Västra Götalands län.

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 12 (27) 6 Syftet med denna strategi Syftet med denna strategi är att skapa fortsatt bredbandsutbyggnad. Fler ska kunna delta i det demokratiska samhället och kunna använda digitala tjänster oavsett var man bor. Strategin ska utveckla regionens övergripande vision och mål i ett antal konkreta och mätbara delmål och därefter föreslå ett antal åtgärder för att nå dessa mål. Strategin ska bidra till att ge länet en gemensam syn på vad ett fortsatt statligt stöd ska användas till för att ge länet invånare och näringsliv bästa nyttan. Utbyggnaden av bredband i Sverige är i huvudsak marknadsdriven. Den offentliga rollen är att stimulera utbyggnad i områden där marknaden inte anser det vara lönsamt att investera i. För att Västra Götaland ska uppnå målet att 90 procent av hushållen och företagen ska ha tillgång till bredband på 100 Mbit/s kommer det att krävas att det offentliga kompletterar marknaden och stödjer utbyggnad på landsbygden och i mindre tätorter. I Sverige sker detta till stor del med fiberföreningar med stora ideella insatser. En regional strategi för bredbandsutbyggnad kan åstadkomma tre saker. 1. Verka för ökat samarbete mellan bredbandsaktörer. 2. Förtydliga och samordna de offentliga aktörernas agerande för att stimulera och underlätta både utbyggnad och nyttjande av bredbandstjänster hos företag och hushåll. 3. Beskriva åtaganden och aktiviteter som är lämpliga för att nå de framtagna målen. I detta strategidokument har valts ett tidsmässigt perspektiv för de långsiktiga målen till år 2020 som sammanfaller med EU:s digitala agenda, den nationella bredbandsstrategin, den regionala utvecklingsplanen och landsbygdsprogrammet.

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 13 (27) 7 Visioner 7.1 Regional Vision Västra Götalands vision är Det goda livet. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via kraftfullt och robust bredband. Den regionala visionen med denna bredbandstrategi är att skapa förutsättningar för att vara bäst i Sverige på att nå målet med den svenska digitala agendan, det vill säga att vara i världsklass på att använda digitaliseringens möjligheter. 7.2 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014 2020 I det regionala utvecklingsprogrammet som antogs september 2013 beskrivs ITinfrastrukturområdet i avsnitt 2.3.3. Där skrivs att Västra Götaland ska; Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet. Bredband och IT-tjänster är en integrerad del av all verksamhet. Tillgång till IT med hög kvalitet är en förutsättning för att invånare och företag ska kunna verka i regionen. Ett omfattande arbete har genomförts för att stärka tillgången till bredband i s.k. bristområden (regional bredbandsstrategi). IT:s roll för samhällsutvecklingen är central. Processer och aktiviteter ska drivas brett för att användningen av IT ska bidra till ett mer hållbart samhälle ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Fokus ska ligga på invånarnas möjligheter att leva ett bra liv med koppling till offentliga tjänster, boende, arbetsliv etc. När det gäller utbildning, kunskap och kompetensutveckling skapas helt nya förutsättningar som behöver utnyttjas bättre i Västra Götaland. Etablerade samverkansformer och reglerade processer för arbetet med den digitala agendan finns via Beredningen för hållbar utveckling. För år 2020 är målet att nio av tio hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s vid nedladdning (idag fem av tio) och att Västra Götaland ses som ett föredöme när det gäller IT- användning för hållbarhet och samhällsservice. Västra Götalandsregionen har nu tagit emot 26 ansökningar från kommunerna gällande önskemål om bredbandsstöd för att bygga drygt 110 nya fiberanslutningspunkter. Ansökningarna omfattar cirka 70 miljoner kronor för detta. Kommunerna betalar sedan minst lika mycket. Under hösten 2014 har en önskan om förlängning av Västra Götalandsregionens bredbandsstöd till år 2020 inlämnats till EU-kommissionen från Västra Götalandsregionens sida.

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 14 (27) 8 Mål 8.1 Europeiska och nationella bredbandsmål I slutbetänkandet av utredningen om utvärderingen av den nationella bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) sammanfattas det offentligas roll, det europeiska och nationella arbetet och målen på följande vis: Såväl Sveriges regering som EU kommissionen har satt upp mål för bredbandsutbyggnaden. De svenska målen framgår av regeringens bredbandsstrategi. De europeiska målen framgår av den digitala agendan för Europa. Målen i regeringens bredbandsstrategi är att 90 procent av alla hushåll och företag i Sverige bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020 och att 40 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2015. Målet för år 2015 har redan uppnåtts. Fortfarande kvarstår att nå målet om att 90 procent bör ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020. Till detta kommer målen i den digitala agendan för Europa som uttrycker en strävan att uppnå att alla i Europa har tillgång till internethastigheter på över 30 Mbit/s och att minst 50 procent av de europeiska hushållen abonnerar på internetförbindelser på över 100 Mbit/s år 2020. I bredbandsstrategin anger regeringen att målen för utbyggnaden tydligare, jämfört med tidigare förd stödpolitik, behöver grundas på en marknadsmässig utbyggnad och på de åtgärder och verktyg som möjliggörs genom lagen om elektronisk kommunikation. Men, om bredbandsmålen ska nås krävs även att det offentliga Sverige är med, på olika sätt. Bland de offentliga aktörer som är involverade återfinns kommuner, länsstyrelser, regioner och statliga myndigheter. 8.2 Regionala bredbandsmål Följande mål ska i Västra Götaland vara uppfyllda 2020; 1. 90 % av Västra Götalands hushåll och företag ska ha tillgång till robust bredband med en hastighet på 100 Mbit/s symmetriskt 5 2. 50 % av hushållen ska ha köpt abonnemang på minst 100 Mbit/s 6 3. 90 % av länets yta ska nås av allmänt tillgängligt bredband med 30 Mbit/s 7 De regionala målen ska harmoniera och ge förutsättningar i linje med syftet i den regionala digitala agendan, nämligen att skapa ett enklare, öppnare, effektivare och ett hållbart Västra Götaland. 8.3 Kontrollstation Med kontrollstation avses här en avstämning av målen som bör kunna genomföras inom tre år dvs fram till och med år 2017. Syftet med kontrollstationen är att se till att man är på rätt väg med arbetet att uppnå målen för 2020. Följande bör vara uppnått vid kontrollstationen 2017: 1. 60 % av Västra Götalands hushåll och företag ska ha tillgång till robust bredband med en hastighet på 100 Mbit/s symmetriskt 5 Mäts enligt PTS bredbandskartläggning 6 Mäts enligt PTS Svensk Telekommarknad 7 Mäts enligt PTS bredbandskartläggning och Bredbandskartan

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 15 (27) 2. 90 % av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med en hastighet på 30 Mbit/s 3. 80 % av länets yta ska nås av någon typ av mobilt bredband med 30 Mbit/s

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 16 (27) En återrapportering av resultaten ska göras till styrgruppen för bredbandssamverkan i Västra Götalands län för att besluta om eventuella åtgärder för att nå slutmålen. 8.4 De resterande 10 procenten? De hushåll som under de närmaste åren inte accepterar marknadens erbjudanden om fiberutbyggnad till sina lägenheter eller villor och de som inte ansluter sig till fiberföreningar kommer med stor sannolikhet ändå att ha ett bredband med minst 30 Mbit/s nedströms år 2020. Ett underlag för denna bedömning är den undersökning som gjordes av Bredbandsforum 2013 om mobilnätens tillskott till de svenska bredbandsmålen år 2020. Detta tillskott blir inte stort enligt utredningen, men alla hushåll och företag bör enbart via mobilt bredband få tillgång till en kapacitet nedströms på mellan 30-75 Mbit/s till sina permanenta adresser. 8 Dock med de begränsningar i stabilitet och kapacitetstak som mobila abonnemang har och lär fortsätta ha. 8 Bredbandsforum, Stelacon. Kvalitativt underlag för bedömning av trådlösa teknikers betydelse

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 17 (27) 9 Handlingsplan för att nå målen Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och kommunerna delar uppfattningen att marknaden ska sköta den huvudsakliga utbyggnaden av bredband till invånare och näringsliv. När strategin har beslutats, kan denna del av strategidokumentet, avsnitt 9, bli en separat handlingsplan med åtgärder för att nå de mål som har beskrivits ovan (se avsnitt 8). Följande åtgärder föreslås som lämpliga för att nå målen. Varje åtgärdspunktavslutas med ett förslag till vem som har ansvaret för genomförandet nationellt, regionalt och lokalt. Eventuella finansieringsåtaganden som krävs regionalt enligt punkterna nedan diskuteras med den föreslagna styrgruppen (se avsnitt 10) allt eftersom dessa aktiviteter anses behöva genomföras. 9.1 Landsbygdsprogrammets projektstöd för bredbandsutbyggnad Det nya Landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020 har öppnats för ansökningar sedan september 2014. Detta för att ansökande ska kunna starta arbeten som blir stödberättigade om det finns skäl för detta. Beslut om att godkänna stöd startar dock ej förrän hösten 2015. Stödets övergripande regler är likadana över hela Sverige och prioriteringen bland inkomna projektansökningar ser ut på följande vis; - Projekt med ren landsbygd får högre prioritering än projekt där tätorter ingår. Högsta fokus är på områden utanför tätort. Men orter på upp till 1000 invånare kan få stöd. - Ju högre anslutningsgrad desto högre prioritering. Maximal prioritering fås vid 85 % anslutningsgrad. - Ju större område, desto högre prioritering. 200 hushåll eller mer får högsta prioritering. - Sökanden ska bevisa sig ha kompetens för att genomföra uppdraget. Ju mer samlad kompetens, desto högre prioritering Prioriteringarna ovan har inget med stödbelopp att göra, utan handlar endast om val mellan fiberföreningsprojekt vid varje beslutstidpunkt på Länsstyrelsen då pengarna är begränsade. De projekt som beviljas stöd ska vara förenliga med den regionala bredbandsstrategin. Detta öppnar för en möjlighet att ta regionala hänsyn trots att regelverket egentligen är nationellt. Projekten ska precis som tidigare skapa nät som är öppna för hela marknaden på grossistnivå och de största posterna i projektet ska upphandlas enligt de offentliga principerna. Likadant ska projekten följa de kommunala bredbandstrategier som finns lokalt och stödja denna regionala bredbandstrategi. Alla kostnader för att skapa ett komplett svartfibernät ingår i de stödberättigade kostnaderna. Det kompletta regelverket finns på Jordbruksverkets hemsida. Att stimulera nyttjandet av Landsbygdsprogrammet, bistå med rådgivning till de sökande föreningarna och kommunerna samt medverka till att använda stödpengarna och de stora privata insatserna på bästa sätt i projekten är viktiga frågor för att nå de regionala målen. Regionalt ansvar: Länsstyrelsen ansvarar för Landsbygdsprogrammets hantering i Västra Götalands län och har lagt stor kraft på att anpassa sina resurser till efterfrågan och behov av stöd. Länsstyrelsen, Regionen och kommunalförbunden behöver fortsätta att stödja och underlätta för kommunerna och fiberföreningarna att arbeta med bredband genom arbetsgruppen UBit.

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 18 (27) Lokalt ansvar: Uppdaterade kommunala bredbandsstrategier är ett bra sätt för kommunerna att beskriva sin roll i bredbandsarbetet. Nationellt ansvar: Regeringen har anslagit 3,25 mrd kr till Landsbygdsprogrammet för bredbandsutbyggnad. I och med att mycket tyder på att pengarna för Västra Götalands län kommer att ta slut redan 2016 vore ytterligare anslag under programperiodenen en mycket viktig framgångsfaktor för att nå bredbandsmålen. Enhetliga stödregler är också mycket angelägna för att säkerställa intresset från de stora marknadsaktörerna som bedriver verksamhet nationellt. 9.2 Fortsatt utbyggnad av teknikneutrala och öppna fiberanslutningspunkter 9.2.1 Fiberansluta koppar och radiolänkanslutna telestationsområden Hösten 2014 finns ca 155 telestationsområden i länets definierade bristområden kategori 1 och 2 som ej har fibertillgång. Bristområdena definieras i förra bredbandsstrategin enligt följande; 1. Områden som endas nås av kopparkabel, 77 st. 2. Områden som nås via radiolänk, 78 st. 3. Områden med mer än 2 km fågelvägen från fiberansluten telestation. Över 100 av dessa bristområden finns idag i de 26 ansökningar som inkommit 2014-12-30 från kommunerna för att erhålla VGR s bredbandsstöd. Detta arbete är ett bra sätt att skapa goda möjligheter för fiberföreningsprojekt ute i länets svåraste bredbandsområden med sämst förutsättningar att erhålla fiberutbyggnad kommersiellt. Trolig investering för nya fiberanslutningspunkter till de kvarvarande bristområdena: Ca 70 75 Mkr. 9.2.2 Ta fram nya lämpliga fiberanslutningspunkter i länet Förutom de telestationsområden som saknar fiberanslutning idag eller har radiolänkanslutning med begränsad kapacitet, bör ytterligare anslutningspunkter skapas i länet. I betänkandet Bredband 2013 9 skissades på att en fiberpunkt ska finnas inom två kilometers avstånd från en abonnent. Detta för att ge förutsättningar för att åstadkomma den kapacitet som kommer att behövas. Hänsyn bör tas till översiktplanering av nya områden, avstånd till befintliga telestationer, var befolkning och arbetsställen finns, var brister i mobiltäckningen finns, inte minst längs kollektivtrafikstråk, var befintlig fiberkapacitet finns och var möjligheter till samförläggning bör tillvaratas. Samråd med marknadens parter bör också ske för att få till så optimala placeringar som möjligt. Trolig investering för nya fiberanslutningspunkter till länets definierade bristområden kategori 3: Ca 15 Mkr. Utbyggnad av nya fiberanslutningspunkter anses även av EU vara lämpliga offentliga satsningar enligt deras senaste European broadband guidelines 10. Regionalt ansvar: Västra Götalandsregionens och kommunernas stöd har gjort att 100 av 150 bristområden får nya fiberanslutningspunkter. Att denna ambitiösa satsning kan fortsätta är angeläget för att nå de områden som är bredbandsmässigt mest eftersatta på landsbygden. 9 SOU 2008:40, Bredband till hela landet. Bredband 2013 10 European Broadband guidelines, 2013/C 25/01, avsnitt 81

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 19 (27) Lokalt ansvar: Uppdaterade kommunala bredbandsstrategier är ett bra sätt för kommunerna att beskriva sin roll i bredbandsarbetet. Kommunerna är också med och delfinansierar VGRs bredbandsstöd till definierade bristområden. 9.3 Fiberutbyggnad genom fiberföreningar 9.3.1 Stödja fiberföreningsarbete på landsbygden Hushåll går samman i fiberföreningar för att bygga en lokal fiberstruktur själva. Fiberföreningar drivs med stort engagemang och finansieras huvudsakligen med egna insatser från de anslutna hushållen, samt via stöd från Landsbygdsprogrammet. I Västra Götalands län finns över 200 fiberföreningar sommaren 2014, fördelade på de flesta kommunerna. Via föreningarna kommer nästan 30 000 hushåll att bli anslutna med fiber på landsbygden. Ytterligare 80 föreningar fanns i kö för bredbandsstöd inom Landsbygdsprogrammet i januari 2015. Vid uppstarten av en fiberförening är det mycket som är ovant och komplicerat för föreningens medlemmar och styrelse. Ett bra sätt att komma igång är att få inspiration och hjälp av andra föreningar som har kommit längre i sin process. Västra Götalands län bör genom informations- och utbildningsmöten medverka till ett sådant informationsutbyte. Alla inblandade måste dock vara medvetna om att förutsättningar och regelverk kan förändras över tid och att det inte är lämpligt att för mycket kopiera vad andra har gjort, särskilt gäller detta utformning av upphandlingar. Varje förening är unik och har sina egna förutsättningar. Vid kontrollstationen år 2017 kan man utifrån de utredningar som då finns, diskutera huruvida villaområden även i större tätorter kan bli föremål för offentliga insatser. 9.3.2 Stödja bildandet av fiberföreningarnas förening Nästa steg i denna utveckling är att fiberföreningarna bildar fiberföreningarnas förening, en form av paraplyförening som kan tillvarata de enskilda föreningarnas intressen på ett kommunalt eller till och med delregionalt plan. Sådana paraplyföreningar har redan bildats i Falköping, Gullspång, Munkedal och Svenljunga kommuner. Västra Götalands län bör stimulera till skapandet av fler paraplyföreningar genom aktivt stödjande av sådana initiativ. Det regionala bredbandsbolaget Netwest och andra kommersiella operatörer kan bistå och marknadsföra paraplyföreningarnas nät mot övrig marknad allteftersom fiberföreningarna har drift, underhåll och avtalsstrukturer på plats för att möta marknadens krav gällande tillgänglighet på kommersiella fibernät. Regionalt ansvar: Länsstyrelsen ansvarar för Landsbygdsprogrammets hantering i Västra Götalands län. Länsstyrelsen, Regionen, Länsstyrelsen och kommunalförbunden behöver fortsätta att stödja och informera fiberföreningarna i deras arbete med deras ansökningar. Nu måste också arbetet utökas mot att bilda fler s k paraplyföreningar. Lokalt ansvar: Uppdaterade kommunala bredbandsstrategier är ett bra sätt för kommunerna att beskriva sin roll i bredbandsarbetet. Nationellt ansvar: Fortsätta utveckla nationella webbsidor för stöd till både fiberföreningar och kommuner. www.bredbandivarldsklass.se är en bra hemsida som fortsätter utvecklas. Bildandet av ett nationellt byanätsforum inklusive en nationell helpdesk vore ett bra sätt att stödja fiberföreningarna i deras arbete.

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 20 (27) 9.4 Kommunernas arbete med att underlätta för marknadens aktörer Kommunerna har en viktig roll i bredbandsarbetet. Utifrån tidigare nämnd påverkan och deltagande i bredbandsutbyggnaden kan man se att några funktioner som idag redan finns på vissa håll, positivt skulle påverka bredbandsarbetet för marknadens alla parter; 1. En uppdaterad bredbandstrategi som tar hänsyn till Plan- och Bygglagens önskemål om att se elektronisk kommunikation som en tjänst av allmänt intresse precis som el, fjärrvärme, vatten och avlopp. 2. Kommunala bredbandssamordnare för att underlätta mellan kommunens olika instanser som påverkas av ett bredbandsprojekt. 3. Grävsamordningsgrupp som bjuder in alla grävande parter på marknaden för att skapa en dialog som kan underlätta och öka samgrävningen mellan dessa parter och därmed också minska antalet grävtillfällen. 4. Översyn över kommunens regelverk, rutiner och kostnader för ledningsrätt, byggnadslov, grävtillstånd, återställning mm. Denna punkt kan ha avgörande betydelse för de kommersiella aktörernas intresse och ger möjligheter att utöka det kommersiella intresset längre ut i villaområden i våra tätorter. Men den kan samtidigt vara en uppoffring för kommunen genom att eventuellt skapa kostnader och kräva resurser av kommunen internt på kort eller lång sikt. 46 av 49 kommuner genomför ett bredbandstrategiarbete. Syftet för dem med detta är att: få en bild av hur bredbandssituationen ser ut i den egna kommunen klargöra vilken roll kommunen bör ta i förhållande till de kommersiella bredbandsaktörerna ta en aktiv roll i arbetet genom att stödja fiberföreningarna i kommunen stödja marknadens aktörer med bättre samordning för att minska grävandet och för att säkerställa ett ökat nyttjande av befintlig kanalisation tillåta moderna grävtekniker som fräsning där detta fungerar skapa enklare rutiner för grävtillstånd sänka kostnaderna för kommunal service i samband med bredbandsarbeten öka bredbandspenetrationen och få ett verktyg för att nå bredbandsmålen 2020 Ett antal kommuner har tack vare de lokala strategiernas effekter fått operatörer att aktivt ta tag i fiberbyggande i deras tätorter av strikt kommersiella skäl. Där är medborgarna nu också beredda att i betydligt större omfattning betala de summor som man gör ute i landsbygden, d v s ca 20 000 kr/hushåll för att få en fiberaccess som kan ge triple-play tjänster till låga kostnader. Detta är rätt väg framåt för att nå de svenska bredbandsmålen för 2020 och de europeiska digitala agenda-målen. Några av kommunerna i länet har gått ett steg till, de har upphandlat eller diskuterat sig fram till ett samarbete med någon av de kommersiella aktörerna och skrivit avtal med dem för att nå bredbandsmålet för 2020. Så har Härryda, Ale, Vara, Borås och Falköping exempelvis gjort. Detta är ett arbetssätt som hittills har gett goda resultat i form av en kraftigt ökad utbyggnadstakt i dessa kommuner. Troligtvis ett av de effektivaste sätten att nå bredbandsmålen. Marknaden har ekonomi, resurser och organisation för att genomföra kraftfulla satsningar i de kommersiellt gångbara områdena. Samarbetet mellan kommunerna, Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i länet är viktigt och värdefullt i detta sammanhang. Arbetsgruppen UBits prognoser och kalkyler utifrån statistik från PTS, regeringens Bredbandsforum samt egna siffror säger att målen är rimliga och möjliga att nå om denna typ av bredbandsutbyggnad och med detta koncept fortsätter de närmaste åren. Då stödjer man marknaden på ett optimalt sätt som arbetsgruppen